Mona Olin (SD) svarade Anna Vikström i en replik om Äldreomsorg i debatten ”Protokoll 2023/24:96 Torsdagen den 11 april” den 11 april 2024.
Anna VikströmS· i en replikI Sverigedemokraternas ledamots inlägg hör vi en del positivt om äldres psykiska hälsa och behovet av psykiatrisk och psykologisk behandling och vård. Vi kan nog enas om att de allra sjukaste och de som finns inom…Herr talman! Vi debatterar nu SoU20 Äldreomsorg. I Sverige ökar andelen äldre i befolkningen. Tyvärr lever många äldre svenskar under svåra förhållanden med knappa månadsinkomster och bristande tillgång till vård och omsorg. Våld, övergrepp och försummelser är också vanligt förekommande.
Det är nödvändigt att omvärdera synen på äldreomsorgen för att säkerställa högkvalitativ vård och ett välfärdssamhälle. Det är viktigt att äldreomsorgen präglas av empati och trygghet och att alla äldre får tillgång till god vård. Språkkravet inom Tidöavtalet förväntas bidra till en förbättrad äldreomsorg med fokus på både patienternas säkerhet och personalens arbetsmiljö. Detta är en fråga som särskilt Sverigedemokraterna varit väldigt drivande i och som även övriga partier senare förstått vikten av. Vi är glada över det, även om man som med mycket annat vaknat sent. För att förbättra situationen krävs också åtgärder för att attrahera och behålla personal inom vården genom förbättringar av arbetsvillkor och arbetsmiljö.
Nu tänkte jag prata lite om lagen om valfrihetssystem. För de flesta människor är möjligheten att välja viktig och självklar, oavsett ålder eller situation. Äldreomsorgen är inget undantag. Genom valfrihet i äldreomsorgen ökar de äldres och deras anhörigas inflytande över vården och omsorgen.
I december 2023 genomförde Vårdföretagarna en undersökning bland personer över 85 år. Resultaten visade att majoriteten stödde valmöjligheten inom äldreomsorgen. Det är 85-93 procent som vill ha möjligheten att välja utförare inom hemtjänsten, att välja äldreboende och att välja mellan offentlig och privat äldreomsorg.
Valfrihet och privata vårdformer är en positiv utveckling. Det är viktigt att alla vårdgivare upprätthåller hög kvalitetsstandard. Vid upphandling inom ramen för LOV specificerar kommunen de krav som utförarna måste uppfylla. Sverigedemokraterna anser att kvalitet alltid bör prioriteras framför pris vid upphandling. De äldres självbestämmande ökar, och de blir mer nöjda när de själva får välja vem som ska få kliva innanför dörren och hjälpa dem med omsorg och service.
Sverigedemokraterna anser att LOV bör vara obligatorisk för äldreomsorgen i alla kommuner i landet. Att få välja sitt eget boende när åldern kommer är för oss lika självklart som att man väljer sin egen mataffär, sitt eget apotek och sin egen vårdcentral.
Undernäring är ett utbrett problem i Sverige, särskilt bland äldre. Enligt information från Livsmedelsakademin är en stor del av de äldre i riskzonen för undernäring, eller faktiskt undernärda. Hela 30 procent av dem över 80 år som inte har hemtjänst beräknas vara undernärda.
Detta är en situation som är oacceptabel. De drabbade får en försämrad livskvalitet på grund av bland annat generellt dåligt hälsotillstånd, svaghet, ökad risk för fallolyckor, följdsjukdomar och frekventa sjukhusbesök.
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har undernärda betydligt längre vårdtider än andra patienter. De drabbas tre gånger oftare av fallolyckor och vårdkomplikationer, och det kräver längre rehabiliteringstid.
Fördelarna om det förebyggande arbetet förbättras är betydande både för den enskilda individen och för samhället som helhet. Här ser jag att en nationell nollvision skulle kunna göra en verklig skillnad. Genom relativt enkla åtgärder kan mycket uppnås, till exempel att frågan alltid tas upp redan vid första kontakten med den enskilda individen.
Ensamhet kan vara självvald, men när den är oönskad kan den leda till negativa känslor och påverka hälsan. Ofrivillig ensamhet kan göra att man känner sig obehövd och saknar nära relationer, vilket kan orsaka psykisk och fysisk ohälsa.
Att tidigt identifiera äldre personer som lider av ofrivillig ensamhet och erbjuda stöd är viktigt, och både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har en central roll i detta.
Det finns betydande skillnader i psykisk hälsa mellan olika grupper, och äldre är en grupp som sällan får specialiserad psykiatrisk vård. Det är dock den grupp som tar flest antidepressiva mediciner.
Trots att psykisk ohälsa bland äldre är vanligt uppmärksammas det inte tillräckligt, vilket leder till att många inte får rätt hjälp i tid. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande och tidigt upptäcka symtom.
Social gemenskap, fysisk aktivitet, sund kost och meningsfulla aktiviteter är alla viktiga för ett hälsosamt åldrande och kan bidra till att förebygga psykisk ohälsa. Ökad kunskap hos vårdpersonal och äldre kan hjälpa till att identifiera riskfaktorer och stärka friskfaktorer hos äldre.
Jag ser fram emot att ta del av Folkhälsomyndighetens slutredovisning om ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser och förslaget till en nationell strategi för att utveckla och intensifiera arbetet med att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet. Detta ska presenteras i februari 2025.
Jag avslutar med att säga att välfärden ska sträcka sig genom hela livet. Därför anser Sverigedemokraterna att beskrivningen av äldres levnadsstandard självklart ska vara "goda levnadsvillkor".
Herr talman! Tack, ledamoten Mona Olin, för anförandet!
Det är mycket i ledamotens anförande som jag delar. Det gäller synen på valfrihet inom äldreomsorgen, hur vi ska arbeta för att motverka ensamhet och att vi överlag behöver en äldreomsorg av god kvalitet i Sverige.
Ledamoten avslutar också med att säga att välfärden ska sträcka sig genom hela livet och att vi ska erbjuda "goda levnadsvillkor". Goda levnadsvillkor är den nya formulering som vi har i förslaget till ny socialtjänstlag till skillnad från skälig levnadsstandard.
Det är en viss ambitionshöjning där. Men ambitionshöjningen ligger inte alls i linje med den ambitionshöjning som Sverigedemokraterna presenterade innan valet. Där påtalade man väldigt tydligt att man ville se en samlad äldreomsorgslag som dessutom skulle vara en rättighetslag på samma sätt som LSS och med samma rättigheter till god standard som är utgångspunkten i LSS.
Nu fick vi under förra hösten reda på att regeringen har kastat förslaget till ny äldreomsorgslag i papperskorgen med Sverigedemokraternas goda minne. Sverigedemokraterna var väldigt tydliga när man svarade på enkäter inför valet. Inte minst var det en enkät från SPF Seniorerna där man sa: Vi välkomnar en äldreomsorgslag. Det är angeläget för oss att det blir just en rättighetslag som innebär att den äldre har rätt till vissa insatser.
Vi kan konstatera att det finns mycket att göra i svensk äldreomsorg och att en äldreomsorgslag hade fyllt en väldigt viktig funktion inte minst för att brygga över mellan socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
Min fråga är: Varför har Sverigedemokraterna ändrat sig om behovet av en äldreomsorgslag?
Herr talman! Tack för frågan, ledamoten Christofer Bergenblock!
Det stämmer att vi ser likadant på många frågor som rör äldreomsorgen. Jag tror egentligen att alla partier kan ställa sig bakom att de äldre ska leva ett gott liv, behandlas med respekt och få bra omsorg. Detta ska givetvis ske genom hela livet.
Vi hade i vårt förslag en äldreomsorgslag. Men när man tittade på att uppdatera socialtjänstlagen valde man att ta in delar där som kunde ha ingått i äldreomsorgslagen. Det är kanske inte så lyckat att hantera samma fråga i två olika lagar. Vi ser att de frågor som äldreomsorgslagen skulle ha omfattat tillvaratas i socialtjänstlagen.
Herr talman! Arbetet med nya socialtjänstlagen var i full gång när vi befann oss i valrörelsen. Man hade kunnat konstatera redan då att det i så fall skulle gå att lyfta in förslagen från äldreomsorgslagen i den nya socialtjänstlagen.
Det kanske uppfattas mer som oärligt i enkäterna att man ändå vidhöll att man ville ha en äldreomsorgslag av den anledningen att pensionärsorganisationerna har efterfrågat det. Det är klart att det är lättare att svara ja även om man hade en annan baktanke. Det låter lite märkligt att man ändrade sig så snabbt. När valet var över så övergav man också idén om en äldreomsorgslag.
Själva poängen med en äldreomsorgslag var just att samla frågorna om äldreomsorgen, där vi sett att det finns stora brister i dag. Det var vad Coronakommissionen kom fram till både i sitt delbetänkande och i sitt slutbetänkande. Det var vad Riksrevisionen visade i sin rapport från januari förra året.
Det är stora brister i svensk äldreomsorg, och kopplingen mellan äldreomsorgen och sjukvården fungerar i dag inte som den ska. Tanken var att det skulle överbryggas i den nya äldreomsorgslagen. Det är svårt att se hur det kommer att göras på samma sätt i den nya socialtjänstlagen.
Utgångspunkten från Sverigedemokraterna var att den nya äldreomsorgslagen skulle vara just en rättighetslag.
Därför blir min följdfråga till ledamoten: Hur ska en ny socialtjänstlag, som ju inte kommer att vara en rättighetslag, kunna kompensera frånvaron av en samlad äldreomsorgslag?
Herr talman och ledamoten! Som jag sa har vi ställt oss bakom att de frågor som hanterar äldreomsorgen kommer att täckas av socialtjänstlagen. Den utvecklas, och flera områden läggs till som inte har varit med i lagen tidigare.
Dessutom var det ingen som under valrörelsen visste hur valet skulle utfalla. Det är inget parti som före valet kan gå ut med information om hur man tänker göra, vem man tänker samarbeta med och hur regeringssamarbetet kommer att se ut.
Herr talman! År 2020 deltog Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i en debatt med dåvarande migrationsminister Morgan Johansson om kvotflyktingar. Åkessons argument var att dåvarande regering prioriterade flyktingar för att äldre skulle få den välfärd som de har rätt till. Det finns en anledning till att han nämnde de äldre och välfärden i första hand.
Nu står vi här och debatterar äldreomsorgen. Min fråga till sverigedemokraten Mona Olin är: På vilket sätt har äldreomsorgen blivit bättre med denna högerregering ledd av Sverigedemokraterna? Hur har de äldre fått en bättre välfärd via regeringens politik? Hur tycker ni att det går, helt enkelt?
Det var många lovord som kom från Åkesson för cirka fyra år sedan, innan vi hade ett nationellt val. Men nu görs nedskärningar inom äldreomsorgen över hela landet. Man öppnar upp för vinstdrivande företag att etablera sig i kommuner som använder sig av LOV.
Det skärs ned på vård- och omsorgspersonalen, och de som blir kvar tvingas springa snabbare mellan brukare. Det är stopp för vikarier vid sjukfrånvaro. Personalen tvingas arbeta delade turer, och äldre får vänta relativt länge på att flytta till äldreboenden i förhållande till sina behov och återstående livslängd. Det erbjuds färre aktiviteter och utomhusvistelser på äldreboenden. Brukare får en halv i stället för en hel macka till mellanmålet. Allt detta sker medan SD-regeringen delar ut skattesänkningar och bidrag till de rika.
Min fråga är alltså: På vilket sätt har regeringens prioriteringar lett till att äldreomsorgen har blivit bättre?
Herr talman och ledamoten Nadja Awad! Regeringen har redan fattat flera viktiga beslut för att förbättra äldrevården.
Ledamoten påstår att vi, eller regeringen, vidtar sparåtgärder inom äldrevården. Sverigedemokraterna sitter inte i regeringen, utan vi är ett samarbetsparti i Tidööverenskommelsen. Äldrevården bedrivs av kommuner och regioner. Kommuner och regioner har ett ansvar för att själva hantera sin ekonomi.
Regeringen har dock fattat stora beslut. Det har slutits en överenskommelse med SKR om drygt 3,4 miljarder som innebär ett fortsatt stöd till utvecklingsområdet hälsofrämjande, förebyggande, habiliterande och rehabiliterande arbetssätt för äldre. Regeringen har gjort satsningar för att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet. En treårig gemenskapssatsning påbörjades 2023, och det finns ett pågående anslag för stimulansbidrag för åtgärder inom äldreområdet. Folkhälsomyndighetens anslag ökar med 20 miljoner 2024. Många olika beslut har alltså fattats.
Dessutom har Socialstyrelsen i sitt regleringsbrev uppdraget att betala ut 95 miljoner kronor till landets kommuner för att de ska arbeta för att motverka ofrivillig ensamhet.
Det finns alltså många exempel som visar att både regeringen och Tidösamarbetspartierna arbetar för att de äldre ska få det bättre.
Herr talman! Jag vill påminna ledamoten om att regeringen enligt lag har ett finansieringsansvar gentemot kommunerna. Det innebär att regeringen ska tilldela kommunerna och regionerna de resurser de behöver för att kunna bibehålla kvaliteten och även kunna utveckla den vid behov.
Jag vill påminna ledamoten om detta, för Sverigedemokraterna är det största partiet i regeringsunderlaget. Det innebär att partiet har ett stort ansvar för att säkerställa att äldreomsorgen, som vi pratar om i detta fall, får de resurser som behövs för att man inte ska behöva säga upp personal och för att de äldre ska kunna få den vård och omsorg de har rätt till utifrån sina behov.
Det blir dock väldigt svårt för äldreomsorgen att bibehålla kvaliteten och utveckla sin verksamhet när Sveriges Kommuner och Regioner efterfrågade 28 miljarder kronor inför det här året och regeringen, med Sverigedemokraterna i spetsen, bara gav en tredjedel av pengarna.
Det är väldigt ledsamt att höra att regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar efter snart två år vid makten är skattesänkningar och bidrag till de rika. Samtidigt säger regeringen precis som ledamoten Mona Olin säger här: Kommunerna ska ta sitt ansvar.
Menar ledamoten att kommunerna ska höja den kommunala skatten? Det finns nog flera av Sverigedemokraternas väljare som lyssnar nu. Ska kommunerna behöva höja skatten för dem och andra för att äldreomsorgen ska kunna överleva?
Herr talman! Jag håller helt med Nadja Awad om att de äldre måste få den vård och omsorg som de behöver och förtjänar. Det råder ingen tvekan om det.
I höstas kom en prognos från SKR om att det behövdes pengar till kommunerna. En prognos är inte alls fakta, utan en prognos är en aning om vad man tror att kommuner och regioner kommer att behöva.
Det måste väl vara positivt att det startas vinstdrivande företag i kommunerna för att bedriva äldreomsorg! Om det saknas platser för äldre och företag vill starta verksamhet innebär ju det en lättnad för kommunerna och en positiv utveckling och en förbättring för de äldre. Det blir inte dyrare för de äldre, och det blir inte dyrare för någon.
I själva verket ska de privata företagen få ersättning med samma summa som kommunen räknar ut att en äldreomsorgsplats kostar per dygn, och det får de också. Det är bara det att i slutet på året kanske socialtjänstens budget går back för att kommunens äldreomsorg har kostat mer. Då får nämnden pengar för det, för den kan liksom inte gå back, och så rättas det till i bokslutet. Dessa pengar kommer inte dem som bedriver privata vårdinstanser till del.
I själva verket betalar många kommuner mer för den äldreomsorg de själva bedriver än för den privata. Och man kan alltid undra: Är en relativt dyr äldreomsorg ambitiös eller är den ineffektiv?
Herr talman! I Sverigedemokraternas ledamots inlägg hör vi en del positivt om äldres psykiska hälsa och behovet av psykiatrisk och psykologisk behandling och vård. Vi kan nog enas om att de allra sjukaste och de som finns inom äldreomsorgen inte får tillräckligt.
Jag vill dock prata om en annan sak. Inför valet 2022 sa Sverigedemokraterna väldigt tydligt att partiet välkomnade en äldreomsorgslag som markerade ansvarsfördelningen och hur omsorgen om de äldre skulle bli bättre. Ni lyfte även problemet med att äldreomsorgen varierar kraftigt i kvalitet över landet. Det var också det väldigt tydliga svar som Sverigedemokraterna gav till pensionärsorganisationerna, som vi fick höra tidigare i debatten.
Nu har dock Sverigedemokraterna helt ändrat åsikt och anser inte att en äldreomsorgslag behövs. Vilka förslag vill egentligen Sverigedemokraterna genomföra för att kvaliteten i äldreomsorgen ska bli jämnare i landet utan en ny lagstiftning? Det framgår inte i den väldigt kortfattade text om äldreomsorgen som finns i Tidöavtalet hur det ska göras.
Herr talman! Tack för frågan, Anna Vikström!
Jag ser att vi har likadana tankar om många frågor - bland annat den psykiska hälsan, som du tar upp. Det är ett väldigt viktigt ämne att diskutera. Jag tror att alla även här är överens om att man måste sätta in tidiga och förebyggande insatser för att hjälpa de äldre att må bra under sin ålderdom.
När det gäller äldreomsorgslagen har jag redan debatterat denna med ledamoten Bergenblock. Jag kan bara återigen konstatera att vi före valet satsade på det som var rätt då. Jag säger inte att det är fel med en äldreomsorgslag, men när man sitter i ett samarbete med regeringspartier handlar det om att ge och ta. Ibland vinner man, ibland vinner man lite och ibland vinner man inte.
Vi jobbar ändå väldigt aktivt för att de äldre ska få det bra, inte minst med alla de satsningar som jag redan har berättat om, som god och nära vård och personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Vi har förslag om nationella regler för vilken kvalitetsnivå som ska gälla på äldreboenden och om att alla kommuner ska erbjuda LOV till de äldre.
Jag tycker att Sverigedemokraterna verkligen kan känna sig starka i de frågor som man driver inom äldreomsorgen.
Herr talman! Tack för svaret, ledamoten!
En del av de punkter som ledamoten nu räknar upp hör ju till det som skulle omhändertas inom äldreomsorgslagen, som Sverigedemokraterna före valet sa att man var positiv till men som man nu har ändrat åsikt om. Detta tycker jag är väldigt synd. Förslaget är ju klart. Det är remitterat, det ligger där och det skulle kunna tas vidare direkt av både Sverigedemokraterna och regeringen. Jag tycker att detta rimmar illa med det Sverigedemokraterna propagerade för före valet.
Häromdagen skrev SPF Seniorerna och Riksförbundet Hjärtlung en insändare om behovet av att stärka hälso- och sjukvården och den medicinska vården i äldreomsorgen, vilket hör till det som äldreomsorgslagen skulle omhänderta. Det behövs en lagstiftning som tar ett väldigt brett grepp om frågan för att stärka den kommunala hälso- och sjukvårdens innehåll och ställning.
Jag har hört från ledamöter från majoriteten - jag kan inte svära på att det var från Sverigedemokraterna - och faktiskt även från äldreministern att det är den nya socialtjänstlagen som på något sätt ska styra upp den kommunala hälso- och sjukvården. Det ställer jag mig väldigt frågande till. Hur ska socialtjänstlagen reglera hälso- och sjukvården, som ändå har en egen lagstiftning? Kan ledamoten förklara hur det är tänkt?
Herr talman! Tack för frågan, ledamoten Anna Vikström!
Ledamoten säger att det finns ett färdigt förslag som det bara är att ta vidare för SD och regeringen. Ja, det gör det, men nu har vi en regering som inte vill göra det. Vi i SD bestämmer inte över regeringen. Vi är det största partiet inom Tidögruppen, men vi bestämmer ändå inte över regeringen. Och även om vi gjorde det måste vi komma överens inom gruppen.
Det är viktigt att kommunerna får en säkrare ställning inom sjukvården när det gäller dess innehåll, vad de ska göra och vilken ställning de ska inta. Samtidigt har alla rätt till sjukvård, och det är bättre att hantera alla inom samma lag än att bryta ut en grupp och sätta upp egna lagar för den.
Vi har en hälso- och sjukvårdslag. Vi har satsat pengar på att sjukvården ska utveckla sin kompetens inom flera olika områden som psykisk ohälsa, förebyggande insatser mot undernäring samt fallolyckor. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att ta fram ett arbetsmaterial för detta där man också har lagt in undernäring.
Jag är säker på att de äldres frågor kommer att tillvaratas inom sjukvården.
