Statsrådet Jessika Roswall (M) om Det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023

Fru talman! Tack för att jag har fått möjlighet att komma hit i dag för att debattera skrivelsen om det svenska EU-ordförandeskapet! Det händer mycket i vår omvärld. Ordförandeskapet kan redan kännas avlägset, men för bara ett år sedan var vi mitt uppe i det.

Den 9 november, fru talman, skickade regeringen skrivelsen Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023. Jag tänkte inte gå igenom hela skrivelsen i detalj utan bara belysa vissa delar. Men innan jag gör det vill jag återigen ta tillfället i akt att tacka för det goda och konstruktiva samarbete som regeringen hade med riksdagen under det svenska ordförandeskapet, som också framhålls i utskottets betänkande.

Det svenska ordförandeskapets inriktning var att göra EU säkrare, grönare och friare i en tid av krig och kriser i Europa. Det var ett ordförandeskap som ägde rum mot en fond av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, en ekonomisk kris och en energikris. Ordförandeskapet ägde dessutom rum i slutet av den europeiska mandatperioden. Därför var många förhandlingar inne i sitt slutskede. I början av ordförandeskapet hade vi ungefär 350 frågor på bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023

Ordförandeskapet innebar att Sveriges regering ledde förhandlingarna mellan medlemsstaterna och företrädde rådet gentemot andra EU-institutioner. Vårt fokus var stödet till Ukraina, den gröna omställningen, konkurrenskraften och rättsstatens principer.

Låt mig nämna fem exempel där det svenska ordförandeskapet verkligen gjorde avtryck:

Först och främst gäller det stödet till Ukraina. Stödet till Ukraina var, och är fortfarande, Sveriges och EU:s stora utrikes- och säkerhetspolitiska uppgift. Därför upprätthöll vi enigheten i fråga om stödet i en turbulent tid. Därför förhandlade vi fram ett tionde och ett elfte sanktionspaket. Därför tog vi initiativ till det arbete som lade grunden för att EU ska kunna använda frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina. Det ser jag som en stor framgång.

Som ordförande lyckades vi även, mot alla odds och efter flera år av förhandlingar, få medlemsstaterna att enas om grunderna för EU:s framtida migrationspolitik. Nu återstår det bara några få steg innan Europaparlamentet och rådet formellt kan anta den slutliga överenskommelsen om migrationspakten i april.

Sverige förde också förhandlingarna om världens mest ambitiösa klimatpaket, Fit for 55, i hamn. Det ger oss förutsättningarna att fortsätta resan att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent.

Dessutom satte vi upp frågan om EU:s framtida konkurrenskraft på den plats där den förtjänar att vara, det vill säga högst upp på dagordningen. Tack vare det svenska ordförandeskapet finns det nu en strategi för att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft, tillväxt och produktivitet.

Sist men inte minst höll vi frågan om EU:s grundläggande värden högt, för de är grunden för den tillit som vårt samarbete kräver. Därför genomförde vi utfrågningar i rådet med Polen och Ungern inom ramen för artikel 7 i EU-fördraget. Och därför arrangerade vi ett rättsstatssymposium med representanter från EU:s institutioner, experter och civilsamhälle för att tillsammans diskutera hur arbetet för att skydda och upprätthålla demokrati och rättsstatsprincipen i EU kan stärkas ytterligare.

Ni som har läst skrivelsen vet att listan över vad det svenska ordförandeskapet åstadkom kan göras betydligt längre, men för att spara tid tänkte jag inte säga så mycket mer om det här och nu. Jag tänkte i stället säga några ord om den intensiva mötesverksamhet som ordförandeskapet innebar.

Totalt arrangerade vi 144 informella möten i Sverige, från Kiruna i norr till Lund i söder. 42 möten arrangerades utanför Stockholmsområdet, på 16 olika orter. Här vill jag särskilt nämna det möte mellan kommissionen och regeringen som genomfördes i Kiruna och det Trade and Technology Council-möte som skedde i Luleå, där vi fick tillfälle att visa upp svenska lösningar för ett grönare och mer konkurrenskraftigt Europa.

Det svenska ordförandeskapet representerade också ministerrådet i 49 olika debatter under Europaparlamentets plenarsessioner. Oftast var det jag själv som deltog i dessa debatter. De ägde rum i Europaparlamentet vid sex ordinarie plenarsessioner i Strasbourg och tre miniplenarsessioner i Bryssel. De debatterna behandlade minst sagt en rad olika ämnen, alltifrån plaster till den politiska situationen i Tunisien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023

Fru talman! Kort sagt var det ett väldigt intensivt halvår som blev lyckosamt tack vare de noggranna förberedelserna och det hårda arbetet från alla inblandade. Återigen vill jag tacka för det goda samarbetet mellan regeringen och riksdagen.

Med gemensamma krafter gjorde vi detta svenska ordförandeskap lika framgångsrikt som de föregående med siktet inställt på att stärka det svenska inflytandet i EU.

Nu ligger ordförandeskapet bakom oss. Nu handlar det om att hålla i och utnyttja våra goda erfarenheter, våra kontakter och vårt rykte. Som statsministern har sagt i både regeringsförklaringen och EU-deklarationen ska Sverige vara en aktiv, pådrivande och engagerad EU-medlem före, under och efter ordförandeskapet. Jag tänkte därför kort vända blicken framåt och passa på att säga några ord om hur regeringen ser på nästa lagstiftningsperiod.

I juni är det val till Europaparlamentet, och sedan ska en ny kommission utses. Vid Europeiska rådets möte i juni ska den så kallade strategiska agendan antas för att peka ut EU:s politiska prioriteringar de närmaste fem åren. Samtidigt fortsätter Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina. Därför är det centralt att både den sittande och den kommande kommissionen fokuserar på ett starkt och långsiktigt stöd till Ukraina, Ukrainas säkerhet och försvar och hur EU förbereder sig inför en framtida utvidgning.

Det ekonomiska, militära och politiska stödet till Ukraina, fortsatta sanktioner mot Ryssland och arbetet med ansvarsutkrävande måste även i fortsättningen stå högt upp på EU:s agenda. Detta är den stora formativa frågan för vårt politiska samarbete. Ytterst är det en fråga om att försvara demokratin och att rätt går före makt.

För att få största möjliga genomslag för svenska ståndpunkter måste vi välja vad vi ska fokusera på, och det finns andra frågor utöver Ukraina som inte heller får hamna i skymundan. Det gäller inte minst konkurrenskraftsfrågorna, energi och grön omställning, migration, den gränsöverskridande brottsligheten och mycket mer.

Fru talman! Nu när jag blickar framåt gör jag det med ett svenskt ordförandeskap i Europeiska unionens råd i ryggen. Att leda arbetet innebar ett rejält kompetenslyft för alla oss politiker och för tjänstemän i förvaltningen. Vi fick större kunskap om, insikt i och förståelse för EU:s beslutsprocesser och hur effektivt påverkansarbete faktiskt kan bedrivas. Vi knöt kontakter som vi nu vårdar och utvecklar.

Detta är ovärderligt när jag och mina statsrådskollegor representerar Sverige i diskussioner och förhandlingar för att forma EU:s inriktning den kommande mandatperioden.

Regeringen deltar aktivt, engagerat och pådrivande i de processer som nu pågår och som kommer att forma vår framtid på både kort och lång sikt. Med erfarenheterna från ordförandeskapet tar vi nu detta arbete vidare med en stärkt position.

Fru talman! Det finns många angelägna områden som EU måste arbeta vidare med - jag har självklart inte varit uttömmande här i dag. Därför ser jag fram emot ett fortsatt gott och nära samarbete med riksdagen. Tillsammans kan vi stärka den svenska rösten i Bryssel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023

(Applåder)

Fru talman! Tack, Tomas Eneroth, för de vänliga inledande orden! Jag ser fram emot nästa anförande.

När det gäller att känna stöd hemifrån talade jag så sent som i måndags i ett annat rum här i riksdagen om betydelsen av att känna att hela riksdagen, i varje fall oftast, står enad i stora frågor. Som Tomas Eneroth vet har det betydelse när man som statsråd kommer till olika ministerråd och har ett starkt svenskt mandat. Detta värnade jag inte bara under ordförandeskapet utan även efteråt, och vi hade det så sent som i december när vi fattade beslut om långtidsbudgeten.

När det gäller bekymmersamt har jag, som jag sagt några gånger i en interpellationsdebatt med en annan ledamot, inga problem med att vi kritiserar dåliga beslut som EU fattar eller att vi diskuterar hur vi ska använda ordförandeskapet så att det blir till största nytta för Sverige. Det är dessa erfarenheter och kunskaper som jag tar med mig nu från ordförandeskapet in i nästa mandatperiod.

Jag uppfattar att ordförandeskapet var framgångsrikt och att det uppfattas som framgångsrikt i Europa, mycket tack vare ett starkt stöd från riksdagen.

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för de goda orden! Vi får diskutera nordiska frågor vid ett annat tillfälle, tror jag att talmannen tycker.

Jag får ta svaret lite dubbelt, för det finns två frågor. Det här är lite utanför mitt ansvarsområde, men det finns ett förslag på EU:s bord om så kallad due diligence, som regeringen har varit kritisk till, även med mandat från Sveriges riksdag, därför att vi tycker att den administrativa bördan blir för stor. Detta har varit känt under lång tid. Frågan diskuteras just nu, och det stämmer att det ännu inte har hållits någon slutlig omröstning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det svenska ordför-andeskapet i Euro-peiska unionens råd första halvåret 2023

Sedan finns det en annan akt eller fil som handlar om tvångsarbete, som Håkan Svenneling nämnde inledningsvis. Han får rätta mig om jag har fel.

Bilden att Sverige har skickat signaler om att vi ska rösta nej är inte korrekt. Det mandat som vi har fått och följt är att vara för. Jag känner själv att jag svajar lite nu, men jag tror att det redan är klart och att vi har fått ett beslut. Jag såg nämligen på X häromdagen att beslut har fattats om just den filen, men due diligence pågår det fortfarande diskussioner om.

Jag ber om ursäkt för ett svamligt svar, men jag är lite utanför min vanliga zon.

Fru talman! Jag tackar Anna Lasses för de fina orden.

Jag delar inte uppfattningen att regeringen skulle ta ett kliv bakåt. Jag ska börja med det som skedde under ordförandeskapet, det vill säga att vi slutförde förhandlingarna om Fit for 55. Det var ett uppsatt mål för regeringen. Men som några av er säkert minns höll jag mig lite låg i början med att inte lova för mycket. Vi visste nämligen att det inte skulle bli så enkelt, eftersom medlemsstaterna står ganska långt ifrån varandra. Det var inte heller enkelt. Det var stökigt, och det var lite upp och ned på slutet innan vi lyckades nå i hamn. Och det var väldigt viktigt. Det var viktigt för Sverige, och det var viktigt för EU. Nu handlar det om att implementera denna lagstiftning. Det är så vi på riktigt gör skillnad. Det är det som också är regeringens ambitiösa klimatpolitik, det vill säga att vi ska göra vårt. Vi är ett föregångsland, och EU är en föregångskontinent. Tillsammans gör vi skillnad också med det klimatbistånd som ingår i detta paket.

Jag vill därför säga att om vi nu genomför detta och implementerar det på rätt sätt kommer hela EU att nå våra klimatmål, och vi kommer att göra skillnad på riktigt i hela världen.

Fru talman! Regeringens klimatpolitik är att vi ska nå hela vägen i mål. Det är det som är skillnaden mot den tidigare regeringens politik, alltså att man når hela vägen och att man verkligen har en plan för att nå nollutsläpp.

Med detta sagt hör jag implicit i frågan att det skulle vara så att andra medlemsstater inte ser att Sverige fortsatt är ett föregångsland som ligger i framkant. Vi är fortfarande om inte bäst så näst bäst. När framför allt Romina Pourmokhtari är på sina rådsmöten möts hon med förtroendet att vi fortfarande är ett föregångsland. Detta vill jag också putta in även kring konkurrenskraftsfrågan, eftersom dessa två frågor går hand i hand.

Jag vet att Sverige fortfarande är i framkant och har ett högt förtroende i dessa frågor, och vi jobbar för att nå våra mål.

(Applåder)