Riksflödet
Logga in
Svarade Mikael Dahlqvist i en replik ·

Jesper Skalberg Karlsson (M) om Läkemedel och tandvård

Jesper Skalberg Karlsson (M) svarade Mikael Dahlqvist i en replik om Läkemedel och tandvård i debatten ”Protokoll 2023/24:63 Onsdagen den 31 januari” den 31 jan 2024.

Mikael DahlqvistS· i en replikSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det finns olika syn bland experter inom området ekonomi på hur inflation påverkar samhället. De flesta hävdar att en…
Replikskiftet · 12 repliker

Herr talman! I nästa val, 2026, kommer den unga generationen som röstar att ha levt mer än halva livet i ett Sverige med en moderat statsminister. Mig veterligen är det första gången det händer i vårt land. Det land som har formats under denna tid är ett annat än det som tidigare generationer har känt. Vi har våra problem; det ska sägas. Men mycket har också blivit bättre, inte minst på det område som vi debatterar i dag.

I Sverige kan man nu välja vårdcentral. Man kan besöka apotek som finns på fler platser och har längre öppettider. Man har verkliga alternativ till folktandvården. Och den stressade småbarnsförälder som behöver köpa värktabletter kan nu göra det på macken och behöver inte vänta på att apoteket ska öppna sina dörrar nästkommande dag. Det är ett rikare, trevligare och tillgängligare Sverige där vuxna människor har större inflytande över den egna hälsan.

Herr talman! Framtagandet av nya läkemedel och behandlingsterapier går mycket snabbt, kanske snabbare än någonsin. Det är bra. Läkemedel förbättrar och förlänger liv. Därför är tillgängligheten när det gäller läkemedel avgörande.

I det här sammanhanget vill jag säga att tillgänglighet är en mycket bred fråga. Det handlar om att nya behandlingar ska godkännas i Sverige, om att införandet ska ske på ett likvärdigt sätt i regionerna, om att leveranser ska fungera och om att uppföljning av behandlingar ska kunna ske.

Låt mig göra några nedslag i vad som pågår på detta politikområde. I Europeiska unionen pågår ett arbete med att ta fram en ny läkemedelslagstiftning som ska säkra tillgången till läkemedel till rimliga priser. Under våren kommer det belgiska ordförandeskapet förhoppningsvis att ta stora kliv på området. Jag vill tydligt deklarera att Moderaterna vill se en europeisk lagstiftning som gör att unionen och Sverige kan tävla med USA och Asien vad gäller konkurrenskraft. Vi ska inte bara vara bästa tvåa. Det kommer att kräva mycket, men det kommer att vara värt det.

Förra våren presenterades en promemoria, departementsskrivelse nummer 8, om förslag som kan skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar. Det är ett område där Sverige kontinuerligt tappat mark under lång tid. Även om reformutrymmet är mycket begränsat i dag vill jag säga från mitt partis sida att detta är en ödesfråga för en konkurrenskraftig life science-sektor i Sverige. Förslagen bereds i Regeringskansliet, och våra förhoppningar är mycket stora.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Trepartiregeringen med stöd av Sverigedemokraterna fortsätter också att ta initiativ på området digitalisering. Det finns redan ett arbete kring en nationell läkemedelslista, och det görs mycket kring den nationella digitala infrastrukturen för hälsodata. Det pågår också ett arbete med en nationell webbplats om kvalitet och effektivitet i vården.

Samtidigt som vi bejakar digitaliseringens möjligheter behöver vi vara ärliga med att det finns fel och fusk i dessa system. Genom att bryta sekretessbarriärer och använda digitala verktyg kan överförskrivningar och brottslighet kopplat till just läkemedel stävjas bättre. Att strypa den kriminella ekonomin är en prioritering för hela regeringen, så även här.

En fråga som vi debatterade utförligt när detta betänkande togs upp i fjol var att det saknas en strategi för sällsynta hälsotillstånd. Det är glädjande att arbetet med en sådan nu har startat, på initiativ av regeringen. Vi moderater följer det med stort intresse.

Arbetet med att stärka sjukvårdens försörjningsberedskap fortgår med full kraft under ledning av statsråden Ankarberg Johansson och Bohlin. För oss är det också avgörande att de insatser som ska ske stärker försörjningsberedskapen på ett långsiktigt sätt och att de inte riskerar att leda till försämrad tillgänglighet i dag. Här finns skäl att vara tydlig: ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. För det behöver vi förbereda oss i dag, inte när krisen står för dörren. Den som inte förbereder sig är oförberedd.

Herr talman! Låt mig också säga något om vacciner. Det finns de i den svenska debatten som säger att det enda som kan minska överbelastningen inom vården är att pumpa ut nya miljarder utan krav på prestation och utan att ta hänsyn till den inflationsbrasa som fortfarande brinner. Samtidigt finns det en betydande rörelse som misskrediterar vaccin. Det såg vi inte minst under pandemin, som för övrigt är precis fyra år gammal i dag. Det är i dag fyra år sedan det första fallet konstaterades i Sverige.

Det är på sätt och vis sant att nya läkemedel som magiskt botar vartenda obehag helt utan bieffekter är en feberdröm. Men de beprövade vacciner och även nya vacciner som finns på den europeiska marknaden skulle med breda vaccinationskampanjer kunna göra en helt avgörande skillnad. Under året har regeringen pekat ut exempelvis HPV-vaccin till pojkar och män som en prioriterad fråga. Jag är mycket stolt över det.

Vi moderater vet också att stora hälsovinster som ger friskare liv och minskad belastning på vården är möjliga att nå med hjälp av vacciner mot exempelvis RS-virus, bältros och pneumokocker. Det är tydligt att den utredning om vaccinationsprogrammen som presenterades tidigare i januari ger vissa men inte alla svar. Den är kanske inte helt i linje med de förväntningar som fanns från utskottet när man 2022 gjorde tillkännagivandet om just äldrevaccinationsprogram. Det kan inte uteslutas att det behöver göras ett omtag i frågan.

Herr talman! Den nya regeringen har på relativt kort tid lagt om kursen för Sverige. Men vi vill göra mer. I det avtal som våra fyra samarbetspartier har slutit slår vi fast att apotekens roll i vårdkedjan behöver utvecklas. Vi vill att fler tjänster, exempelvis hälsoundersökningar och inte bara blodtryckskontroller och liknande, ska kunna erbjudas på apotek. Vi kommer också att gå fram med förslag om ett nytt farmaceutsortiment som ska vara ett mellanläge mellan receptfritt och receptbelagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Med våra förslag, som en majoritet i kammaren står bakom, kan fler vuxna ta ansvar för sin egen och sin familjs hälsa samtidigt som en överbelastad vård kan få andrum och tillgängligheten kan öka. Det är bra för Sverige, för vården och för den breda folkhälsan.

Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Jag konstaterar att vi är överens om en del frågor men står långt ifrån varandra i andra. Jag saknar dock i ledamotens anförande en portion ödmjukhet. Man kan visserligen tycka att regeringen är bäst, men samtidigt måste man se utmaningarna.

Ledamoten tog bland annat upp beredskapen. Det är bra eftersom det är en oerhört viktig fråga. Vi ska vara beredda och förbereda oss. Men regeringen gör tvärtom. Vi har en sjukvårdskris på grund av en kostnadskris eftersom regeringen inte har valt att prioritera den sektorn. Vad händer då med hälso- och sjukvårdens beredskap?

Herr talman! Jag tänker också ställa andra frågor till ledamoten. I regeringens budgetproposition aviseras en ganska rejäl neddragning av tandhälsan. Man föreslår att gränsen för den fria tandvården sänks 2025 från dagens nivå som är 23 år till 19 år. Man kommer också att ta bort det dubbla tandvårdsbidraget för dem mellan 24 och 29 år, vilket uppskattas ge en besparing på hundratals miljoner. Mina frågor till ledamoten är hur regeringens företrädare här i riksdagen tänker kring denna historiska neddragning och varför man inte använder de pengarna till att påbörja ett högkostnadsskydd.

(Applåder)

Herr talman! Tack till ledamoten Dahlqvist för frågan i det här ämnet! Först och främst behöver regeringen stärka förtroendet för svensk ekonomi. Det är tydligt att inflationen plågar många hushåll och därigenom hela samhället. Det är tydligt att den svaga kronkursen exempelvis påverkar vad läkemedel kostar och hur de hamnar på den svenska marknaden.

Det är viktigt att vi i det här läget inte förvärrar situationen med inflationen. Det är viktigt för att läkemedelsbolag ska vilja sälja terapier i Sverige och för att sjuksköterskans lön ska räcka till mat, drivmedel och annat. Oaktat det bör man komma ihåg att 40 procent av det reformutrymme som finns i ekonomin kommer välfärden till del.

Vad gäller tandvården är det en komplex fråga som också rör många andra politikområden. Det handlar om att fler behöver utbildas för att kompetensbristen ska minska och om att prioritera resurser till dem med sämst tandhälsa. Min bild är att vi för att kunna prioritera resurser rätt och se till att kompetens används där det behövs som bäst behöver göra vissa omprioriteringar. Det är bakgrunden till att vissa förändringar görs av åldersgränser.

Regeringen kommer att gå fram med reformer som syftar till att de äldre som har sämst tandhälsa ska få den vård de behöver och förtjänar. Det behöver finnas ett tydligt svar på vad man får för sina skattepengar efter att ha jobbat ett helt liv, och det ska vara en tandvård som fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det finns olika syn bland experter inom området ekonomi på hur inflation påverkar samhället. De flesta hävdar att en stark offentlig sektor inte påverkar inflationen. Dessutom är den på väg ned. Nu varnar vissa experter för att vi håller på att få deflation. Den frågan tycker jag alltså att vi kan lämna därhän.

Herr talman! Jag fick inte riktigt svar på min fråga. Den var på vilket sätt det blir bättre tandvård av att regeringen skär bort nästan en halv miljard, speciellt i dessa tider med kostnadschock för svenska hushåll och när vi vet att en stor del av tandvårdsbehandlingarna betalas ur egen plånbok. Vad händer med de grupper som har svag ekonomi? Jag ber om ett tydligare svar från ledamoten.

Det verkar som att regeringen har plockat delar ur den tidigare tandvårdsutredningen, så jag skulle också vilja höra ledamotens svar på varför man inte fullföljer det som sades i den utredningen om att de pengar som frigörs genom vissa reformer skulle läggas på en typ av högkostnadsskydd. Regeringen väljer i stället att avisera att man går fram med enbart en besparing.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Dahlqvist för de uppföljande frågorna.

Man kan se på ekonomin på olika sätt. Det är därför det finns olika partier. Men det är viktigt att notera att oavsett hur mycket man satsar på sjukvården - vi lägger ju 40 procent av reformutrymmet på just välfärden - har till exempel Sveriges riksbank sagt att alla reformer utanför reformutrymmet, det vill säga ofinansierade reformer, kommer att mötas med räntevapnet. Det tycker jag vore fel väg framåt.

När det gäller att plocka delar ur utredningar och inte gå vidare med alla förslag skulle jag säga att det är varje regerings rätt att ta de förslag man tycker är bra och gå vidare med dem. De förslag man tycker är dåliga lämnar man därhän. Det är också en strategi eller ett arbetssätt som Socialdemokraterna använt under sin tid vid regeringsmakten. Efter till exempel läkemedelsutredningen var det väl bara det kostnadsbesparande förslaget som genomfördes och inget av de andra. Att regeringen går fram med de förslag man tycker är aptitliga är alltså inget nytt för den här regeringen utan något som hänt under mycket lång tid.

Herr talman! Ledamoten säger att vi kommer att vara väldigt beredda om det blir kris i Sverige. Men saken är den att befolkningen kanske är beredd medan hälso- och sjukvården definitivt inte längre är det. Vi lever just nu med en kris inom hälso- och sjukvården. Jag ska inte orda mer om det nu.

Den här debatten handlar om apotek och tandvård och även om läkemedel. Bland de läkemedel som är slut hos leverantörer utmärker sig exempelvis smärtstillande medel för barn, vilket är ganska allvarligt, och diabetesläkemedlet Ozempic som också går till överviktiga. Bristen gäller även antibiotika. Det har jag själv fått uppleva när jag fick borrelia och var tvungen att jaga runt trots att jag inte lever vid Kebnekaise utan i Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Jag tycker att det här är ett megaproblem och att vi måste göra mer. Min första fråga är vad regeringen tänker göra. Problemet har ju vuxit under ett antal år. Ska exempelvis inte apoteksbranschen som kollektiv vara skyldig att ha lagerhållning? Det finns en mängd frågor.

Ledamoten talade väldigt lite om tandvården, som är en jättefråga just nu. Bland personer med mycket låga inkomster besöker endast 52 procent tandvården inom en tvåårsperiod. Man mätte 2018 och 2019. Det kan jämföras med en andel på 82 procent bland personer med högre inkomster. Det leder till väldigt akuta tandvårdsbesök, specifikt hos folktandvården. Anser ledamoten att det är ett problem? Vad behöver göras?

Ytterligare en fråga rör kravlösheten hos de privata tandläkarna. I dag är det främst folktandvården som tar emot barn, unga och äldre. Det skapar en otrolig ojämlikhet. Jag återkommer till det.

Herr talman! Tack till Karin Rågsjö för en uppsjö av olika frågor kring det vi i dag debatterar! Först och främst vill jag förtydliga att jag i mitt anförande inte sa att vi är otroligt väl förberedda för kriser. Vi behöver tvärtom tydligt och kraftfullt redan nu börja förbereda oss för kriser.

Det är alltså inte så att den svenska krisberedskapen i alla delar är god. Det finns skäl för tydliga prioriteringar på det här området och för ett stort arbete, men med det sagt är min bild att det precis som Karin Rågsjö säger finns en viss beredskap hos befolkningen. Den har ökat de senaste veckorna, men mer behöver göras.

När det gäller bristen på läkemedel är det en flerbottnad kris. Det handlar bland annat om störningar i leveranskedjan och värdenätverken globalt efter pandemin. Det är ju inte så att vi i Sverige har hela produktionen här och kan påverka, utan det handlar mycket om att andra länder ska komma i kapp. Vi behöver också se till att frihandeln fungerar. Därutöver är den svaga kronkursen ett problem, och på området godkännande av nya läkemedel ser vi att det finns mer att göra.

I det korta perspektivet är det ändå värt att notera att TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, aktivt jobbar med frågan och genomför vissa prisjusteringar just för att läkemedel inte enbart ska finnas restanmälda. De ska finnas på hyllan. Det är på hyllan och i händerna på patienter som de gör nytta, och här pågår ett arbete på myndighetsnivå.

Herr talman! Jag tycker att detta är en katastrofsituation. Antalet restanmälda läkemedel som inte fanns på apoteken ökade med 100 procent under 2023 jämfört med året dessförinnan. Då pratar vi alltså om väldiga problem, och då kanske man måste börja titta på detta även i Sverige. Detta är globalt, men vi måste också titta på vad vi kan göra i Sverige. Kan vi göra något själva? Skulle vi drabbas av en enorm kris nu - som, gud förbjude, en ny pandemi - skulle vi stå väldigt dåligt rustade. Det är inget snack om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Sedan har vi detta med tandvården, som jag tycker är en jättefråga. Det handlar just om vad man ska göra. Ledamoten sa inte så många ord om just tandvården, och man kan fundera på varför. Privat tandvård utgör bara 14 procent av tandvården till barn, unga och vuxna med dålig tandhälsa medan hela 58 procent av det statliga tandvårdsstödet gick till den privata tandvårdssektorn. Det kan man fundera på, tycker jag.

Jag tror att vi måste titta över fördelningen så att även privata tandläkare tar emot unga, barn, äldre och personer med sämre tandhälsa, för det gör de inte i dag. Det faller i stället på folktandvården. Detta märks till och med i en storstad som Stockholm, där det är enorma köer till just folktandvården medan privat sektor tar in personer som har lite lättare problem. Det blir då förstås en större kaka till dem.

Jag tycker att vi måste titta på detta. Anser ledamoten att det är en fråga vi ska titta på, eller ska vi köra vidare på det sätt vi gör nu - vilket ökar ojämlikheten inom tandvården?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Rågsjö för hennes uppföljande frågor.

Jag håller med ledamoten Rågsjö om att det inte är tillfredsställande att så många läkemedel är restanmälda. Samtidigt är det viktigt att notera att vi under det senaste året har fått en bättre bild av hur situationen verkligen ser ut.

Regeringen har gått fram med förslag och även lagstiftning om att de som riskerar att få en bristsituation bör anmäla detta. Informationsskyldigheten, det vill säga skyldigheten att berätta när det uppstår bristsituationer, har alltså kommit på plats. Det gör att fler kan anmäla och berätta när det finns risk för brist. Även om problemet är stort är väl en del i detta att informationsskyldigheten har stärkts.

När det gäller de äldre som har sämst munhälsa delar jag Rågsjös ambition att de ska prioriteras. Det finns säkert olika sätt att göra detta på, och vi lär diskutera det mer framöver. När det gäller just de äldre personer som har sämst munhälsa ska de dock prioriteras; det nämns på sidan 8 i det så kallade Tidöavtalet och är också väl beskrivet i de budgetpropositioner som vi har debatterat i denna kammare.

Herr talman! Jag börjar med en liten betraktelse: Det är alltid spännande att de debatter som socialutskottet har om olika sakfrågor förr eller senare spårar ur och blir en debatt mellan socialdemokrater och moderater om hur vi på bästa sätt ska bekämpa inflationen. Jag tror att det vore bra om man kunde gå in lite mer i de sakfrågor som detta faktiskt handlar om.

Jag blev glad när jag hörde den moderate ledamoten lyfta just tillgänglighet som en stor utmaning vad gäller läkemedel. Sedan blev jag dock besviken eftersom de riktigt stora problemen vad gäller tillgängligheten inte nämns.

Jag ska lyfta ett, och det handlar om de rekvirerade läkemedlen. Nya läkemedel godkänns av NT-rådet, och sedan är det upp till regionerna att använda dem. Det handlar ofta om väldigt svåra sjukdomar. Här ser vi en betydande skillnad mellan regionerna gällande om de över huvud taget har råd att rekvirera läkemedlen. Det är ett mycket stort problem vad gäller tillgänglighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Ledamoten lyfte också glädjen i att vi kommer att få många ytterligare vacciner, men även där ser vi denna problematik. Stockholmsregionen har starka finanser, och man är beredd att gå före när det gäller att använda nya vacciner - men regioner som har stora ekonomiska problem på grund av geografiska avstånd och annat, till exempel Norrbotten och Västerbotten, har inte de ekonomiska resurserna.

Vi har denna situation, och när regeringen dessutom sätter regioner och den svenska sjukvården på svältkost kommer detta att bli ytterligare allvarligt. Jag tycker att det vore intressant att höra hur Jesper Skalberg Karlsson ser på problematiken i tillgängligheten, där vi får större och större skillnader mellan olika regioner just på grund av hur regeringen ser på läkemedel - och dessutom på grund av hur den väljer att finansiera regionerna.

Herr talman! Jag tackar ledamoten W Jonsson för en mycket specifik, direkt och konkret fråga. Jag instämmer i att situationen på detta område inte är tillfredsställande. Jag tycker inte heller att den har varit tillfredsställande under relativt lång tid.

När det gäller ett jämlikt införande av nya läkemedel och terapier i regionerna har Moderaterna i opposition till exempel drivit förslag om att lagreglera NT-rådets verksamhet på ett sätt som inte är fallet i dag. Jag kan instämma i att det är viktigt att stärka likvärdigheten.

Jag vet dock också att det pågår ett arbete inom den så kallade Vårdansvarskommittén, som ska titta inte bara på helheten i den svenska sjukvården utan också på delar av den svenska sjukvården och var det behövs mer nationell styrning och ett större nationellt ansvar. Jag både förväntar mig att detta ska diskuteras utförligt och vet att det kommer att diskuteras utförligt. Jag ser fram emot slutsatserna, och jag hoppas att de kommer som ett delbetänkande i stället för i slutbetänkandet.

Herr talman! Jag uppfattade inte riktigt något svar på min fråga. Detta är ett verkligt problem. Ledamoten säger att läget inte är tillfredsställande, vilket jag väl tycker snarast är ett understatement med tanke på hur det ser ut runt om i landet. Regionerna har inte råd att rekvirera nya läkemedel och inte råd att erbjuda nya vacciner.

Förslaget att lagreglera NT-rådet hjälper inte den fattiga regionen. Problemet är ju inte att NT-rådet inte har fattat beslut, utan problemet är att regionerna inte har pengar att rekvirera läkemedel - och än mindre erbjuda nya vacciner - med. Att detta är ett problem som har funnits under lång tid är ett väldigt dåligt försvar, även om man säkert ska läsa in i det att det är sosseregeringens fel. Men detta är ett problem som nu accentueras, och därför tycker jag att det vore på sin plats att få lyssna på lite förslag från den moderate ledamoten.

Man skulle till exempel kunna tänka sig att staten gick in och tog ett ekonomiskt ansvar för nya vaccinationer. Man skulle också kunna tänka sig att finansieringen av läkemedel sågs över. Dessutom skulle den svältkost som den nuvarande regeringen har utsatt sjukvården i Sverige för kunna ses över. Till och med Stockholm står ju inför mycket stora nedskärningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Jag tycker att det vore intressant om ledamoten använde dessa två minuter till att precisera sig. Vad finns det för tankar kring hur man ska lösa denna situation? Detta är nämligen ett allvarligt problem vad gäller tillgänglighet: Vissa regioner har inte råd att rekvirera nya läkemedel. Det är ett nationellt problem, och därför bör en företrädare för regeringen ha tankar om hur det skulle kunna lösas.

Herr talman! Centerpartiet är ett litet parti, men det är verkligen ett parti med stora ord och stora löften.

När vi nu talar om sjukvårdens finansiering och att regionerna inte har råd är det värt att påminna om att på det utgiftsområde där hälso- och sjukvården finns satsar Centerpartiet 1 miljard mindre än regeringen. Jag har svårt att se hur det blir radikalt mycket mer rekvirerade läkemedel med dess budgetförslag.

När det gäller att ändra ansvarsfördelning inte bara för införande av utan också för finansiering av läkemedel är mitt svar att det är en fråga som ska diskuteras i Vårdansvarskommittén. Det är inte min plats att stå här och komma med olika fantasifulla förslag om hur det skulle kunna se ut. Det handlar om ett systematiskt, genomtänkt och långsiktigt arbete för att få på plats en situation som fungerar bättre än i dag.

Vi moderater har under vår tid i opposition haft flera förslag på området för att få en mer jämlik tillgång till läkemedel. Vi kommer nu att lyfta in sådana förslag i Vårdansvarskommittén. Vi hoppas att den kan komma ut med delar som riksdagen kan diskutera och besluta om och inte bara komma med ett slutbetänkande om flera år.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.