Janine Alm Ericson (MP) svarade Mattias Eriksson Falk i en replik om Allmänna bidrag till kommuner i debatten ”Protokoll 2023/24:53 Onsdagen den 20 december” den 20 dec 2023.
Mattias Eriksson FalkSD· i en replikTack, Janine Alm Ericson, för frågorna! Jag kan väl börja med att konstatera som jag gjorde i mitt anförande att Sverigedemokraterna och regeringen i den budget som vi nu lägger på riksdagens bord också har skjutit till…Herr talman! Vi debatterar i dag finansutskottets betänkande nummer 3 som hanterar statsbudgetens utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Sveriges politiska styrning är uppdelad på tre olika nivåer: riksdag, regioner och kommuner. Till alla tre väljer folket företrädare i allmänna val, och det är där olika politiska styren formas för att representera folkviljan. Gemensamt för alla tre nivåer är bland annat beskattningsrätten, som finns för att kunna finansiera offentlig verksamhet. Staten har genom kommunallagen gett denna rättighet till regioner och kommuner. Grundtanken med kommunallagen och beskattningsrätten i kommuner och regioner är att de själva ytterst ska kunna styra över sina verksamheter, göra de prioriteringar de önskar och samtidigt ta det politiska ansvar som följer med detta. Detta ansvar kommer sedan att prövas av medborgarna i det kommande valet.
Herr talman! Genom utgiftsområde 25 skjuter staten till medel i det kommunala utjämningssystemet. Det är ett sätt att skapa goda förutsättningar för kommuner och regioner, där bland annat skillnad i befolkningsunderlag, geografi och demografi påverkar möjligheten att leverera välfärd till medborgarna. Det undantar dock inte kommunerna från ansvaret att på ett ekonomiskt hållbart sätt prioritera utifrån de ekonomiska medel de får genom skatteintäkter och statsbidrag.
Historiskt har kommuner och regioner visat starka resultat. Vägen till resultaten har sett lite olika ut, men generellt har kommuner och regioner en stark ekonomisk ställning där tillgångarna uppgår till stora belopp. Det är glädjande då detta också ökar möjligheten att parera tillfälliga ekonomiska nedgångar på grund av bland annat lågkonjunktur och inflation. För att ytterligare kunna parera konjunkturcykler och förbättra planeringen röstade riksdagen nyligen igenom att förändra resultatutjämningsreserverna till resultatreserver.
Jag vill även i detta budgetsammanhang påpeka att många kommuner och regioner genomfört stora investeringar i bland annat förskolor, skolor och sjukvård, med ökande räntekostnader som följd. Dock är många av dessa investeringar kopplade till den tidigare förda massinvandringspolitiken då den kommunala organisationen behövde växa för att hantera invandringens konsekvenser utan att motsvarande utökning av skatteintäkterna skett - därav ökad lånebörda och nu också ökade räntekostnader.
Genom ett extra statsbidrag under 2022 visade kommunerna starka resultat det året, och bland annat tack vare Sverigedemokraterna fick kommunerna 2023 ytterligare stort stöd. De kommuner som redovisar ett negativt resultat gör det på grund av svag utveckling för aktier och fonder på börsen. På liknande sätt såg det ut i våra regioner.
Herr talman! Vi kan konstatera att inflationen och lågkonjunkturen ännu håller ett grepp om vårt land och omvärlden. Detta påverkar dessvärre hela samhället på olika sätt. Till exempel ökar kostnaderna för olika tjänster som kommuner och regioner köper, lönerna ökar och inflationen driver upp kostnaderna för lån. Inflationen har också en påverkan genom att pensioner som ska betalas ut höjs. Att löner och pensioner höjs är inte negativt, men det påverkar den kommunala ekonomin. Nu pekar dock siffrorna på att inflationen sjunker, vilket är glädjande för medborgare, företag, kommuner och regioner.
Sverigedemokraterna och regeringen har tillsammans förhandlat och kommit överens om en statsbudget som undviker att driva upp inflationen. Samtidigt ges stöd till kommuner och regioner i denna speciella ekonomiska situation. Som jag nämnde tidigare sköt Sverigedemokraterna och regeringen redan i år till extra medel till kommunerna och regionerna för att kompensera för ökade kostnader samtidigt som vissa riktade satsningar genom statligt stöd kunde fortsätta för att bidra ytterligare till välfärden.
Herr talman! Jag inledde mitt anförande med att prata om kommuners och regioners möjlighet att genom det kommunala självstyret styra sin egen verksamhet, göra sina prioriteringar och ta det politiska ansvaret. Medborgarna röstar olika runt om i landet, vilket gör att politiska styren och prioriteringar ser olika ut.
Vi ska komma ihåg att lågkonjunkturen är tillfällig. År 2026 bedöms det ekonomiska läget se betydligt bättre ut, inte bara i Sverige utan även i omvärlden. För att underlätta vägen dit har Sverigedemokraterna och regeringen stärkt anslaget till kommuner och regioner för 2024 med hela 16 miljarder kronor varav 10 miljarder i generella statsbidrag, där 7 miljarder går till kommunerna och 3 miljarder till regionerna.
Utöver detta stärker Sverigedemokraterna och regeringen i budgeten för 2024 hälso- och sjukvården ytterligare. Ett särskilt sektorsbidrag om 3 miljarder ges till hälso- och sjukvården. Stödet för att korta vårdköerna i sjukvården uppgår för 2024 till 2 miljarder och för 2025 till 3,5 miljarder. Det blir totalt 5,5 miljarder för att korta köerna i vården. Vi skjuter också till 740 miljoner till primärvården, cancervården och kvinnors hälsa.
Herr talman! Sverigedemokraterna och regeringen lägger fram en stark budget för 2024. Den bygger på en önskan att stötta kommuner och regioner samtidigt som viktiga riktade satsningar på hälso- och sjukvården, skolan, eleverna i skolan och digitalt stöd fortsätter. Det är viktiga reformer och prioriteringar för att stärka det svenska samhället.
Tillsammans med rätt prioriteringar från kommuner och regioner kommer det svenska samhället att klara sig genom lågkonjunkturen.
Jag vill också säga något om den tidigare massinvandringspolitiken, som har haft enorm negativ påverkan på det svenska samhället med följder som utanförskap, segregation, kriminalitet, gängbrottslighet, organiserad brottslighet, arbetslöshet, bostadsbrist och splittring. Det är något som har kostat det svenska samhället enorma summor.
Slutligen vill jag säga att Sverigedemokraternas valseger 2022 med ett starkt stöd från medborgarna nu gör att vi lägger om migrationspolitiken och kriminalpolitiken - reformer som kommer att minska invandringen och på sikt också kommer att minska kostnaderna för nyttjad välfärd kopplat till invandring. Det är en bedömning som även SKR gör.
Jag vill med detta yrka bifall till finansutskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Herr talman! Tack, Mattias Eriksson Falk, för anförandet! Min fråga till ledamoten gäller egentligen hur budgeten på det här området svarar upp mot de löften Sverigedemokraterna gav i valrörelsen.
Vi vet att våra äldre är en viktig grupp. Det hävdar också Sverigedemokraterna ofta. De ska få det de behöver när de har varit med och byggt landet. Där är vi helt överens. Det handlar om att man ska få den omsorg man behöver. Det handlar om att man ska få den sjukvård man har rätt till i en välfärdsstat.
Detta gick ju också Sverigedemokraterna väldigt starkt till val på, och de gick i polemik med att vi då behöver dra ned på andra saker. Men nu visar det sig alltså att de står bakom en budget som lovar någonting helt annat. I stället för att satsa på välfärden och i stället för att se till att de äldre som behöver vård och omsorg får det sänker man skatten för rika. Man drar ned på detta område, där man hade lovat att man skulle prioritera.
Jag skulle vilja fråga ledamoten: Hur kommer det sig att man i stället för att se till att det blir tillräckligt med pengar till välfärden drar ned och urholkar den?
Herr talman! Tack, Janine Alm Ericson, för frågorna!
Jag kan väl börja med att konstatera som jag gjorde i mitt anförande att Sverigedemokraterna och regeringen i den budget som vi nu lägger på riksdagens bord också har skjutit till medel till välfärden. Jag nämnde att det är 16 miljarder som skjuts till, varav 10 miljarder utgör just generella ökningar. Av dessa 10 miljarder går 7 miljarder till kommunerna. Detta är en planering som ligger kvar för hela budgetperioden, det vill säga fram till 2026.
Jag sa också att vi ser vissa ljusningar i ekonomin framöver, vilket kommer att pressa ned kostnaderna för kommuner och regioner, samtidigt som stödet i statsbudgeten ligger kvar med en utökning hela perioden. Även om kostnaderna minskar kommer alltså ändå det extra stödet att ligga kvar. Det visar att vi lägger fram en stark budget som kommer att ge kommuner det extra stöd som behövs, bland annat.
Äldreomsorgen är viktig, liksom all svensk välfärd. Det är därför vi skjuter till pengar. Men mycket handlar också om vilka prioriteringar kommuner och regioner själva väljer att göra och hur de politiska styrena där väljer att prioritera.
Då får man ställa frågan tillbaka till Miljöpartiet: I de politiska styren som ni är med i, hur väljer ni att prioritera? Jag kan ju bara titta på min hemkommun Gävle. Det är det närmaste exemplet jag har där jag kan se att man väljer att prioritera nedskärningar i äldreomsorgen samtidigt som man fortfarande är för att ta emot mer invandring till kommunen och betala ut mer bidrag. Hur går den prioriteringen ihop?
Vi skjuter till pengar till välfärden. Sedan måste kommunerna också prioritera rätt. Det kan de göra med generella bidrag. Det är en möjlighet för dem. De får själva styra över det extra tillskott de får.
Herr talman! Ja, ni skjuter till pengar, absolut, men det är långt ifrån tillräckligt. Det är detta som är problemet. Man prioriterar sänkt skatt för Ica framför att ge kommuner och regioner de resurser de behöver.
Jag vet inte om ledamoten har missat allt det vi nu ser i medierna om uppsägningar och om stora hål i omsorgen och framför allt i sjukvården. Vi står inför enorma neddragningar. Köerna kommer att växa när fler människor behöver tillgång till vård och omsorg. Det är ju er politik som är grundfelet här.
Det är klart att man ska prioritera i en kommunal ekonomi. Det är därför vi har kommunalt självstyre. Därför ska jag inte stå här och säga hur kommunerna ska prioritera när det gäller de här pengarna. Men det är helt klart att det inte är tillräckligt. De har inte tillräckligt stora budgetutrymmen för att kunna hantera de hål som nu uppstår. De tvingas skära ned i skolorna och ha större grupper, trots att vi vet hur till exempel Pisamätningarna ser ut. Vi borde prioritera skolbarnen och de äldre, men det underlåter Sverigedemokraterna att göra. De har uppenbarligen inte prioriterat detta tillräckligt i sin budgetförhandling.
Men pengar är inte heller allt. I välfärden måste det också finnas människor som vill och kan arbeta. I omsorgen är det väldigt många av våra medmänniskor som har kommit från andra länder som arbetar. De gör rätt för sig och gör allt det där som Sverigedemokraterna ställer krav på. Men Sverigedemokraterna får det att låta som att ingen gör det, vilket är ett problem i sig.
Vi ser nu att det lönekrav som man ställer kommer att göra det otroligt svårt för vården, omsorgen och andra kommunala verksamheter att ens få människor att jobba där. Hur tänker Sverigedemokraterna lösa personalsituationen när de inte ens skjuter till pengar?
Herr talman! Jag tror nog att ledamoten från Miljöpartiet försöker förvirra dem som eventuellt lyssnar på den här debatten. Det är enkelt att säga att det finns en koppling mellan invandring och arbeten i offentlig sektor. Men man måste också komma ihåg att massinvandringen till Sverige - det är faktiskt miljontals människor som har kommit till vårt land - handlar om människor som generellt har ett större vårdbehov och ett större behov av välfärdens resurser och av det skälet tar en stor andel av dem.
Samtidigt är vi naturligtvis tacksamma för de människor som jobbar i välfärdens verksamheter, men det svarar inte upp mot de behov som invandringen har medfört i det svenska samhället. Det är fakta. Det motsvarar inte behovet. Det är ett problem i sig.
Ledamoten nämner Pisamätningen. Jag tror inte att det resultatet är ett resultat av statsbudgeten för 2023, utan det handlar om hur skolan långsiktigt har styrts, bland annat under S-MP-regeringar tidigare år.
Sverigedemokraterna och regeringen skjuter till medel. Vi skjuter till 7 miljarder till kommunerna under nästa år. Vi skjuter till 7 miljarder till kommunerna i generella bidrag under 2025, och vi skjuter till 7 miljarder till kommunerna i generella bidrag under 2026. Samtidigt kommer kostnadstrycket att minska med inflationen. Därigenom får kommunerna också behålla de stöd som finns för att skapa bättre ekonomi.
Som jag nämnde i mitt anförande har den kommunala sektorn, både kommuner och regioner, en stark ekonomisk ställning generellt. De har resurser att ta av. Resultatutjämningsreserverna infördes med tanke på att de skulle användas just när ekonomin är svagare, för att jämna ut läget över flera år.
Herr talman! Nu står nedskärningarna som spön i backen i hela landet. Vi ser region efter region avisera att de kommer att göra nedskärningar. I Region Sörmland aviserade man tidigt att över 700 personer riskerar att bli uppsagda. Sahlgrenska, Sveriges största sjukhus, aviserar att 2 000 anställda ska sägas upp. Region Värmland meddelande förra veckan att man kommer att behöva säga upp 750 anställda. Så ser det ut i region efter region och kommun efter kommun.
I Gävleborg, som både jag och Mattias Eriksson Falk kommer ifrån, har regionen ännu inte aviserat nedskärningar, men däremot har man aviserat avgiftshöjningar som för en normalinkomsttagare effektivt äter upp de skattesänkningar som regeringen nu genomför.
I detta läge kan man titta på olika kommuner och säga att de har ett eget ansvar för att se till att välfärden och skolan fungerar och att äldreomsorgen har tillräckligt med resurser. Men man kan också titta på min kommun Hofors, som är en av de kommuner i landet som har allra högst skattesats och där befolkningen minskar år efter år. Hur menar Mattias Eriksson Falk och Sverigedemokraterna att de ska kunna hantera denna situation när de inte får tillräckligt mycket pengar från staten för att täcka upp det som har ätits upp av inflationen?
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Jag och ledamoten har haft möjlighet att debattera med varandra vid många tillfällen, även om det är första gången vi gör det i denna kammare. I regionfullmäktige hemma i Gävleborg har vi haft många givande debatter, även om vi har tyckt väldigt olika.
Ledamoten nämnde många olika saker i sin replik som spände över olika delar av välfärden. Som kommun och region har man möjlighet att prioritera i sina verksamheter och ta ställning till vad man behöver göra för att till exempel få en ekonomi i balans. I Gävle kommun har kommunstyrelsens ordförande, som är socialdemokrat, påpekat att staten faktiskt kompenserar för ökade kostnader till följd av inflationen. Hon har alltså bekräftat att vi skjuter till medel till kommunerna och regionerna som kompenserar för de ökade kostnaderna.
Samtidigt tror jag att man måste reflektera över vilka förändringar man ska göra. Precis som ledamoten nämnde har vår hemregion valt att inte gå fram med varsel just därför att det är en kortsiktig lösning där personalen troligtvis försvinner och kanske inte kommer tillbaka. Då får man fundera på vad som är det bästa i det läget. Där är det upp till regionerna att prioritera. Vi skjuter till medel, men sedan styr de över sin egen verksamhet.
Kommunerna och regionerna har en stark finansiell ställning generellt i landet. Detta ska sägas. De har möjlighet att lägga fram en budget som kanske inte går ihop men som de kan jämna ut under flera år. Vi skjuter ju till stöd under flera år, och då kommer de på sikt att få en ekonomi i balans. Detta ger kommunallagen faktiskt möjlighet till, och det är också så Region Gävleborg har valt att hantera frågan.
Herr talman! Jag blir lite förbryllad över detta svar. Jag ställde en fråga specifikt om en mindre kommun, inte om en större kommun som Gävle. Det är en av de större kommunerna i landet, och stora kommuner har större möjligheter att hantera svängningar än vad de mindre kommunerna har. Faktum är att mer än hälften av landets kommuner har färre än 20 000 invånare. Det bor över 2 miljoner människor i dessa kommuner, och de har det oerhört tufft i denna situation.
Vi har också kommuner runt om i landet där befolkningen faktiskt minskar. Där kan man inte tala om någon form av massinvandring som det stora problemet. Hofors kommun har färre utrikes födda än riket i övrigt. Det som är problemet är att man har sett en stadigt minskande befolkningsutveckling, och de pengar som ska komma från staten och som ska handla om utjämning, för att de rikare kommunerna ska kompensera de fattigare kommunerna, kommer inte. Så har utvecklingen sett ut år efter år de senaste 30 åren, och det som den sverigedemokratiska marionettregeringen gör underlättar inte.
Nu när kommunerna går igenom en finansiell kris till följd av inflationen väljer regeringen att inte tillskjuta de medel som behövs. Man säger att skatterna ska sänkas med över 20 miljarder i stället för att ge dessa pengar till kommunerna och regionerna, som är i stort behov av dem.
Kan Mattias Eriksson Falk förklara varför man väljer att prioritera skattesänkningar som man sedan själv tar tillbaka till regionen genom avgiftshöjningar? På vilket sätt hjälper det människor i Sverige?
Herr talman! Det var intressant att höra ledamoten beskriva hur det har sett ut år efter år i uppemot 30 år. Då måste jag ställa frågan tillbaka till ledamoten, som tyvärr inte har möjlighet att svara nu. Ledamotens parti hade ett avgörande inflytande på statsbudgeten under åren 2014-2018, så det såg uppenbarligen ut så även då.
Nu väljer vi att skjuta till stöd till kommunerna och regionerna, och vi gör det under hela perioden. Vi skjuter till pengar i det kommunala utjämningssystemet: 10 miljarder i generellt utökat stöd under 2024, 2025 och 2026. Vi skjuter alltså till 30 miljarder extra till kommunerna och regionerna under dessa tre år.
Ledamoten nämnde också en specifik mindre kommun. Det är intressant. Kommunen ligger i Gävleborgs län, som är det län som vi kommer ifrån. Jag kan konstatera att Sverigedemokraterna och regeringen skjuter till pengar i statsbudgeten genom det stöd som går till befolkningsmässigt mindre kommuner. Nu har jag inte i huvudet om Hofors får detta stöd, men det finns ett sådant stöd i statsbudgeten just för att hantera effekter där mindre kommuner behöver extra stöd. Det finns alltså i statsbudgeten, vilket ledamoten efterfrågade.
Herr talman! Jag har under många år arbetat som socialsekreterare och skolkurator, så jag vet hur otroligt mycket politiken påverkar hur människor har det. Om föräldrarna har ett jobb att gå till och om det finns en välfärd som fungerar påverkar barn och ungdomar.
Jag vill ställa en fråga till Mattias Eriksson Falk: Vilket ansvar tycker ni i Sverigedemokraterna att ni har för att det ser ut som det gör i välfärden i dag?
Mattias Eriksson Falk har förklarat flera gånger hur man har påverkat, och nu ser verkligheten ut som den gör. Flera har beskrivit här att det görs neddragningar i sjukvården och att kommuner inte klarar sig utan måste prioritera bort viktig verksamhet. Detta påverkar människor här och nu. Så: Vilket ansvar har Sverigedemokraterna för hur det ser ut i välfärden i dag? Och vad svarar Sverigedemokraterna alla som känner oro för att de inte får den vård eller den välfärd de behöver?
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag kan konstatera att Sverigedemokraterna och regeringen nu har förhandlat sin andra gemensamma statsbudget. Den tidigare gällde innevarande år, alltså nu. Vi sköt till extra medel redan i år till kommuner och regioner, och vi kommer att skjuta till extra medel de kommande tre åren till kommuner och regioner. Vi ger alltså ett starkt ekonomiskt stöd till välfärden runt om i landet.
Ledamoten försöker vända frågan mot mig och frågar vilket ansvar Sverigedemokraterna har. Jag beskrev i mitt anförande hur Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen nu lägger om migrationspolitiken och kriminalpolitiken, som är ett politikområde som har haft stor effekt på kommunernas och regionernas arbete, vare sig det gäller vården eller skolan och de problem som har uppstått. Problemen hos de hårt ansatta socialtjänsterna i landet är mycket kopplade till just invandringspolitiken.
Frågan får därför gå tillbaka till ledamoten: Vilket ansvar har ledamoten och Socialdemokraterna för att samhället blev som det blev, med de sociala problem som vi ser med utanförskap och segregation och som nu skapar ekonomiska följder ute i kommuner och regioner, där vi ser en press i sjukvården, i kommunernas skolor och i socialtjänsten? Är ni själva beredda att ta ansvar för detta?
Jag och Sverigedemokraterna anklagas, men vi skjuter ju till medel för att försöka rädda upp en situation som Socialdemokraterna har skapat. Det är märkligt att frågan går till mig.
Fru talman! Det är inte så märkligt. Vi har replikrätt för att man ska kunna ställa frågor till dem som har hållit sitt anförande. Vi som politiker i Sveriges riksdag ska ställa de frågor som jag vet att många efterfrågar svar på.
Nu har flera talare i repliker försökt att få svar från Sverigedemokraterna, och jag får ställa frågan igen. Vi ser nämligen hur det ser ut nu. Inflationen, räntorna och det nuvarande läget har försvårat situationen väldigt mycket för kommuner och regioner. De befinner sig nu i ett läge som innebär en svältkur för välfärden. I detta läge klappar man sig för bröstet och säger att man skjuter till pengar. Ja, men inte tillräckligt. Vi ser det i region efter region.
I min egen hemregion måste man göra neddragningar motsvarande 600 personer. Det är inte vad vården behöver i dag. Sjukvården behöver mer resurser, inte mindre.
Så vad svarar Sverigedemokraterna när det gäller att det blir neddragningar i välfärden?
Fru talman! Det är intressant hur Socialdemokraterna väljer att formulera sina frågor. Man kan då fråga vilka prioriteringar som faktiskt sker ute i landet. Jag kan bara titta på en sammanställning över Sveriges kommuner och regioner. Socialdemokraterna styr i 13 av 21 regioner i landet, och de styr i 162 av 290 kommuner. De styr alltså i 175 av totalt 311 olika kommuner och regioner i landet - alltså i mer än hälften.
Jag har gjort en liten sammanställning som täcker in 15,4 procent av kommunerna och regionerna i landet där jag kan se hur Socialdemokraterna väljer att prioritera. Socialdemokraterna beskriver dessa nedskärningar i välfärden, i kommuner och regioner. Samtidigt ser jag hur de ger kampanjbidrag till sina egna organisationer som ABF. Och i dessa 15,4 procent av kommunerna och regionerna i landet som jag har kollat ges det totalt 105 miljoner kronor för att ha valarbetare i kommande val. Det är bara 15,4 procent av kommunerna och regionerna, det vill säga att jag inte har kollat på 84,6 procent av de resterande.
Vi skjuter till medel från staten. Men de prioriteringar som ni socialdemokrater gör i regioner och kommuner motsvarar 327 barnskötare som, om de tar hand om fyra barn, skulle kunna ta hand om 1 308 barn under ett år. Det motsvarar 324 elevassistenter, 313 undersköterskor eller 359 vårdbiträden. Det är de prioriteringar som ni väljer att göra. Om ni slutar att ge kampanjbidrag till era egna organisationer kommer ni att få mer pengar till välfärden. Men det handlar också om prioriteringar. Och nu har vi sett era.
