Camilla Hansén (MP) svarade Anders Ådahl i en replik om Utbildning och universitetsforskning i debatten ”Protokoll 2023/24:50 Fredagen den 15 december” den 15 dec 2023.
Anders ÅdahlC· i sitt anförandeEtt mörker rör sig in över svensk skola och svensk högre utbildning och forskning. Svensk skola tappar mark. Den psykiska ohälsan ökar. Klyftorna ökar, både mellan dem som har det väl förspänt hemma och dem som har det…Fru talman! Ett mörker rör sig in över svensk skola och svensk högre utbildning och forskning. Svensk skola tappar mark. Den psykiska ohälsan ökar. Klyftorna ökar, både mellan dem som har det väl förspänt hemma och dem som har det svårare och mellan stad och landsbygd. Utslagningen ökar.
Svensk forskning dalar, och vi tappar toppositionen för innovationer. Allt färre svenskar väljer att doktorera. Från förskolan, genom grundskolan och gymnasiet till högre utbildning, forskning och innovation - över hela utbildningsväsendet rör sig ett mörker in. Ska vi rycka på axlarna åt detta, eller ska vi försöka göra något åt det?
Utbildning är grundstenen för vårt demokratiska och civiliserade samhälle. Den kunskap och de förmågor som förmedlas i skolan är helt avgörande, såväl för individens egen livsresa som för samhället i stort och Sveriges konkurrenskraft.
Med kunskap bygger vi förståelse - individer och kulturer emellan. Rädslor och hot byts mot nyfikenhet och inkludering. Med kunskap bygger vi det trygga samhället - det är fundamentet. Med kunskap bygger vi företag och exportsuccéer. Med kunskap bygger vi skatteintäkter som kan investeras i en ännu bättre skola och en stark välfärd i stort. Med kunskap bygger vi det moderna, välmående och öppna samhället.
Så när ett mörker rör sig in över det svenska utbildningsväsendet blir frågan: Ska vi rycka på axlarna åt detta, eller ska vi försöka göra något åt det?
Fru talman! Plastpåsar eller skola? Snus eller skola? Frågorna måste dessvärre ställas, då vi ser hur regeringens nedskärningspolitik gentemot kommunerna leder till uppsägningar av lärare och stängning av skolor, hur universitet och högskolor får dubbla myndighetsindragningar och hur studieförbund och folkhögskolor sätts på svältkost.
Ett mörker rör sig in över det svenska utbildningsväsendet. För Centerpartiet är svaret glasklart. Vi känner till utbildningens värde, och vi vet hur viktigt det är att satsa på skolan. Vi håller skola och utbildning mycket högt, och i vår budget väljer vi att prioritera skola och utbildning.
I vårt budgetförslag satsar vi mest av riksdagens åtta partier, både när det kommer till rena kronor och ören och när det kommer till andel av den totala utgiftssidan i statsbudgeten, alltså även inkluderat Vänsterpartiets respektive Miljöpartiets särskilt vidlyftiga utgiftssida.
Våra budgetsatsningar tar avstamp i en ny och genomarbetad skolpolitik med 58 förslag för att reformera svensk skola. Våra förslag är indelade i några olika områden som tillsammans skapar hög kvalitet och en mer jämlik skola.
Områden som vi lyfter fram i vårt skolprogram är: en bra start med fokus på språket, ett tydligt resursfördelningssystem, höga förväntningar, betyg att lita på, stöd till elever efter behov, utbildning som leder till jobb, valfrihet med rimlighet, stöd till små skolor och ett starkt pedagogiskt ledarskap med tillit till professionen. Lägg därtill ett pågående arbete för att stärka svensk högre utbildning och forskning så blir bilden klar: Centerpartiet prioriterar skola och utbildning.
När det kommer till statsbudgeten satsar vi i Centerpartiet alltså mest. På totalen satsar vi 7 miljarder mer än regeringen på skola och utbildning. Det är väldigt mycket, då området omsluter i runda tal 100 miljarder kronor.
Fru talman! Låt mig ge en ekonomisk bakgrund. Den ekonomiska krisen har lett till en allvarlig kris för den svenska välfärden, och inflationen ökar kommunernas och regionernas kostnader samtidigt som deras pensionsåtagande också ökas dramatiskt just till följd av inflationen.
År 2024 väntas regioner och kommuner gå med mycket stora underskott, tvingas säga upp personal och skära i omsorgen, vården och andra viktiga verksamheter. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner är det prognostiserade underskottet för 2024 hela 28 miljarder kronor, en totalsumma som dessutom döljer stora variationer i underskott för enskilda kommuner och regioner som drabbas särskilt hårt av inflationskrisen.
Regeringen möter med sina satsningar på kommunsektorn bara drygt hälften av dessa underskott i sin budget, vilket leder till att kommuner och regioner nu varnar för en fortsatt nedskärningsvåg under 2024. Inte minst gäller detta den svenska skolan.
Tusentals behöriga lärare och andra resurser sägs nu upp, ofta just den personal som ska möta elever med inlärningssvårigheter och social utsatthet. Hundratals skolor läggs nu ned, i regel de mindre skolorna på landsbygden, som skapar närhet, trygghet och arbetsro för närboende elever. I ett läge när den svenska skolan borde stå stark är den kraftigt försvagad. Det är en oroväckande utveckling vi ser när de samlade resurserna för utbildning skärs ned.
Fru talman! En aning dystert kan jag konstatera att regeringen totalt satsar mer på bidrag än på utbildning. Det är en ohållbar utveckling för Sverige som kunskapsnation, och jag kan inte se att detta är borgerlig ekonomisk politik. Vi behöver i stället möta den enorma kompetensbristen med en politik för skola och utbildning, inte med en politik för bidrag.
Centerpartiets plan är att steg för steg återupprätta Sverige som kunskapsnation, både på bredden och på toppen. Om Sverige ska förbli en stolt kunskapsnation måste därför utbildningen prioriteras. Den ekonomiska politiken måste syfta till att föra dem som är beroende av bidrag in i jobb och utbildning. Målet måste vara att i statsbudgeten satsa mer på utbildning än på bidrag och inte som i dag 100 miljarder mindre.
Alla delar av utbildningsväsendet - förskolan, skolan, den högre utbildningen, vidareutbildningen, yrkesvux, yrkeshögskolor och studieförbunden - är viktiga, och alla måste faktiskt stärkas.
Fru talman! Centerpartiet gör två större budgetdispositioner på svensk skola som sammantaget tillför skolan 16 miljarder kronor. Dels stoppar vi den akuta uppsägningsvågen och nedläggningsvågen i den svenska skolan genom att tillföra 5 miljarder kronor i ett särskilt sektorsstöd, dels avvisar vi riktade statsbidrag och omvandlar dessa till generella statsbidrag för att öka effekten för skolan. Det är den största skillnaden mot samtliga partier i riksdagen. Vi tror på ett decentraliserat samhälle med lokalt beslutsfattande och att kommuner och skolor är allra bäst på att avgöra hur resurser ska användas. Vi tror på professionen - på rektorer och på lärare.
Dessa våra dispositioner på 16 miljarder går till insatser för att stärka kunskapsutvecklingen och likvärdigheten i hela landet. Det innebär fler lärare, specialpedagoger och böcker i Sveriges klassrum. Det innebär också ett nytt fokus på landsbygden i statens satsningar på skolan. Medel viktas från socioekonomiska faktorer och kommuners gleshet. På så sätt ger vi pengar till både skolor med större behov och landsbygdskommuner som drabbas hårdast av nedskärningsvågen. För många mindre kommuner innebär detta att man kan behålla de fem tio lärare som på marginalen ofta gör skillnaden. För stora kommuner kan det faktiskt handla om hundratalet fler lärare.
Fru talman! Vi behöver stärka yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan är en av våra mest framgångsrika studieformer. Studieplatserna är efterfrågade såväl av studenterna som av företagen som tar emot de vidareutbildade studenterna. Det är faktiskt en succéhistoria. Ändå har yrkeshögskolan inte byggts ut i takt med behoven, och en för låg andel av yrkeshögskolans resurser är permanenta.
Centerpartiet anser att regeringens satsning måste fördubblas och att en stor andel av resurserna ska permanentas för att öka långsiktigheten. Omställningsstudiestödet, som kan sägas vara en del av Centerpartiets LAS-reformer, gör att vi i Sverige kan ha ett mer dynamiskt och flexibelt arbetsliv där karriärer kan bytas mitt i livet. Det är inte minst värdefullt när arbetsmarknaden allt snabbare byter skepnad. Vad AI-utvecklingen kan leda till kan vi bara gissa. Omställningsstudiestödet är liksom yrkeshögskolan en succé som behöver byggas ut.
Fru talman! Sverige är ett välfärdsland som bygger sitt välstånd på förmågan att ta fram produkter och tjänster med stort kunskapsinnehåll. Själva grunden för den förmågan är hög kvalitet i vår högre utbildning och i vår forskning. Sverige behöver fler som utbildar sig, fler fria högskolor och fler utbildningar som är relevanta för arbetsmarknaden. Forskningskvaliteten måste stärkas och ackompanjeras av ett högklassigt innovationssystem där forskningens idéer går från labb till global marknad.
Oavsett var du bor i landet är det viktigt att det finns möjlighet till högre utbildning. Tillgång till högre utbildning av god kvalitet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd.
Men utvecklingen är dessvärre oroande. Kvaliteten på svensk forskning ser ut att dala. Det är en tidig signal om att kvaliteten på våra produkter och tjänster riskerar att dala med tiden, vilket vore förödande för vår välfärd.
Vi i Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att till produktivitetsavdraget på våra högskolor och universitet addera generella besparingar om 243 miljoner kronor. Det är inte tid för att skära ned i den högre utbildningen och forskningen. Regeringens dubbla nedskärningar riskerar faktiskt kvaliteten i svensk forskning. För en både relevant och högkvalitativ forskning krävs det att två perspektiv beaktas, dels fria förutsättningar för forskare att själva definiera forskningsproblem och metoder, dels en lyhördhet för samhällets behov på korta och långa tidshorisonter. Vi anser att båda perspektiven måste vägleda oss och hur vi organiserar och finansierar det svenska forskningslandskapet.
Fru talman! Centerpartiet vill rädda studieförbunden från svältdöden. Regeringen har kraftigt försämrat förutsättningarna för folkbildningen. Inom de närmaste tre åren sker en sammantagen minskning på nästan en tredjedel av studieförbundens totala budget. Trots att regeringen försöker framställa det som att man satsar på folkhögskolorna minskades finansieringen med 500 miljoner förra året, och årets anslagsökning med 100 miljoner innebär alltså ett nettominus över två år på 400 miljoner kronor.
Folkbildningen är en helt avgörande resurs som når många av dem som står långt från arbetsmarknaden, och den välkomnar alla oberoende av ålder, bakgrund eller funktionsförmåga. I många landsortsområden är folkbildningen dessutom den enda kulturaktören som kan bredda perspektiven.
Studieförbunden har exempelvis spelat en avgörande roll för de många ukrainare som kom till Sverige efter Rysslands invasion. Det var här de tog sina första steg för att lära sig svenska genom kurser för nyanlända, samtidigt som de på plats förvärvade kunskap om det samhälle de har kommit till. Centerpartiet verkar för att varje krona till studieförbunden ska användas effektivt, och vi avvisar i vår budget nedmonteringen av folkbildningen.
Fru talman! Ett mörker har rört sig in över svensk skola och utbildning, men med liberala och decentralistiska reformer som utgår från lokala förutsättningar kan vi skapa en skola för livsresor för alla barn. Det ska vara en förskola och skola där vi ställer krav, ser varje individ och skapar en stabil och trygg miljö som våra barn och unga mår bra i. Skolan ska finnas för alla och se alla oavsett eventuella funktionsnedsättningar, socioekonomisk bakgrund, kön eller ursprung. Talanger över hela landet ska ges spetsmöjligheter, och de med svårigheter ska inkluderas och ges stöd. Det är så vi lägger grunden för Sverige som kunskapsnation, och det är så vi möjliggör varje unges livsresa. Det är i skolan det börjar.
Fru talman! Centerpartiet prioriterar skola och utbildning.
Fru talman! Jag hoppas talmannen och ledamoten har överseende med det ovanliga greppet i en kammardebatt att ställa en helt uppriktigt menad fråga.
Vi som står här tillhör de partier som lägger mest pengar i våra budgetar på skola och högre utbildning. Det är i skolan det börjar, och det är högre utbildning man måste satsa på för att Sverige ska fortsätta att vara en ledande kunskapsnation.
Nu för Centerpartiet in ett sektorsbidrag för skolan i budgeten. Jag funderar över var omprioriteringarna sker. Jag har också noterat att ni inte ökar de generella statsbidragen till kommuner och regioner. Förklara gärna lite mer hur ni bygger upp sektorsbidraget.
Fru talman! Jag tror att ledamoten delvis har missuppfattat. Centerpartiet gör två stora dispositioner. Det är bland annat ett nytt sektorsbidrag som ska hjälpa att jämna ut skillnader mellan stad och landsbygd. Det är ett nytt sätt att beräkna hur pengar ska fördelas så att små skolor i särskilt glesbebyggda områden ska få mer pengar. På så vis kan de behålla lärare och skolor och överleva i denna svåra tid av inflation när kommunerna har så förfärligt ont om pengar. Vågen av dålig ekonomi för kommunerna har tyvärr drabbat de allra minsta och glesbebyggda kommunerna värst. Där anser Centerpartiet, som är ett landsbygdsparti, att vi behöver göra mest.
Den andra delen är att vi avvisar direkta statsbidrag och omvandlar dem till generella bidrag. Det gör vi eftersom vi inte tror att politikerna i Stockholm är bäst på att peka ut vad en kommun eller skolhuvudman ska använda pengarna till. I något fall kan behovet vara störst av att förstärka skolbibliotek. I något annat fall kan behovet av en elevassistent eller liknande vara större.
Vi gör två satsningar som båda två syftar till att öka kvaliteten och likvärdigheten i svensk skola.
Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag förstår det som att medan vi lägger pengarna i generella statsbidrag fördelar ni det som hade kunnat vara där till två olika sektorsbidrag, där skolan är ett område.
Jag tror ändå att det här kan vara något som påbörjar någon form av resa kring finansieringen för skolan. Jag tror att det behövs frihetliga partier som anser att besluten ska fattas nära människor. Det är lärare i klassrummen som ska fatta beslut om undervisningsmetoder, och det är folkvalda i en kommun, som känner sin kommun, som ska göra prioriteringarna.
Fru talman! Det är klart att jag gläder mig åt att Miljöpartiet noterar vår omsorg om det decentralistiska perspektivet. Det kanske inte alltid är i Stockholm, i riksdagen och regeringen, som man har de allra bästa tankarna om hur enskilda kronor och ören kan användas. Centerpartiet har en lång tradition av att vårda lokalsamhället och jobba för decentralisering. Förmodligen är det rektorer som vet bäst hur pengar ska användas på en enskild skola och lärare som vet hur man sköter ett klassrum. För oss är det till exempel väldigt viktigt att mobilförbud inte är något som staten ska ägna sig åt. Vill en lärare ha en mobilfri miljö ska läraren själv fatta det beslutet. För oss är det väldigt viktigt att beslut fattas lokalt och decentraliserat.
Fru talman! Stort tack till ledamoten Ådahl för anförandet! Jag kunde inte låta bli att begära replik när jag hörde kommentarerna om yrkeshögskolan. Det här är en fråga som ligger oss varmt om hjärtat och som jag vet engagerar såväl Centerpartiet som Moderaterna och regeringen.
Vi bygger nu ut yrkeshögskolan. Nästa år blir yrkeshögskolan den största någonsin. Flest platser man någonsin haft uppnås nästa år. Det är jag väldigt stolt över. Det går nämligen inte att bygga ut yrkeshögskolan genom att tredubbla den i ett slag och samtidigt bibehålla yrkeshögskolans särart och särskilda kvalitet, som det för oss från regeringens sida är viktigt att kunna bevara. Därför bygger vi nu ut yrkeshögskolan i snabb takt med 3 000 ytterligare platser nästa år och nästföljande år och därefter med 7 000 platser. Det är en stor utbyggnad som jag är väldigt positiv till.
Men vi gör mer på det här området. Vi har nu en utredning för framtidens yrkesutbildning som är ute på remiss och som jag ser fram emot att ta ställning till. Från Tidöpartiernas och regeringens sida har vi även ett antal andra förslag som vi nu går vidare med. Det handlar bland annat om en tvåårig yrkesskola som ett tredje spår på gymnasiet. Det handlar också om försök att införa yrkeshögskolemodellen även på gymnasiet.
Fru talman! Jag skulle vilja fråga ledamoten Ådahl hur Centerpartiet ställer sig till dessa konkreta förslag på hur vi skulle kunna få till mer yrkesutbildning för fler redan på gymnasiet.
Fru talman! Låt mig först få tacka ledamoten Malmqvist för att hon lyfter den viktiga frågan om yrkeshögskolan. Jag tror att skillnaderna mellan Moderaternas syn på det här och Centerpartiets syn är ganska liten, om jag ska vara ärlig. Jag delar faktiskt också bilden att en succéhistoria ska byggas ut med viss varsamhet. Det håller jag med om. Centerpartiet anser dock att behovet är så stort av att folk ute i arbetslivet ska kunna ställa om och att yrkeshögskolan har varit så framgångsrik att takten kan vara en aning snabbare än vad regeringen förespråkar. Man kan alltid diskutera vilket tempo som är bäst.
En del yrkesutbildningar som i dag finns på högskolor och universitet kan man faktiskt fundera på att i framtiden ha på ett annat ställe. Jag skulle vilja svara så här på frågan från Moderaterna: Är det så att regeringen är intresserad av att inleda samtal med Centerpartiet och lyssna på våra tankar är ni varmt välkomna. Vår dörr är öppen för den typen av samtal. Det vore väldigt fint om två borgerliga partier kunde diskutera de här viktiga frågorna.
Fru talman! Jag tror att vi har en samsyn när det gäller behovet av att bygga ut yrkeshögskolan. Vi utgår från myndighetens egen bedömning av vad som är en rimlig och möjlig takt för utbyggnad. Vi bygger ut så mycket det bara går. Jag delar också ledamoten Ådahls inriktning att det säkert på sikt kan bli så att yrkeshögskolan ersätter en del annan högre utbildning. Man kan ta över utbildningar.
Men där kanske också våra likheter stannar på just det här området. Jag är nämligen djupt bekymrad över utspelet från Centerpartiet om att ta bort kravet på gymnasiebehörighet på de praktiska gymnasieprogrammen. Det tror vi från Moderaternas sida är helt fel väg att gå. Vi tror att det riskerar att slå undan benen för de programmen. Det vi föreslår är ett tredje spår till gymnasiet med en tvåårig yrkesskola som ska vara en väg in för de elever som saknar gymnasiebehörighet, i stället för att man slår undan benen för de fungerande program som redan finns. Detta skulle jag väldigt gärna se att också Centerpartiet anslöt sig till, och det skulle vara intressant att höra hur man ställer sig till det. Centerpartiets förslag om att ta bort kravet på gymnasiebehörighet tror jag däremot inte alls på.
Fru talman! Jag tackar återigen för frågan. Låt mig lägga ut texten en aning om varför vi lägger fram ett sådant här förslag om att ta bort behörighetskravet. Som det är nu när vi står här är det 15 procent av våra ungdomar, våra killar och tjejer, som inte blir godkända i skolan utan får stämpeln: Du är underkänd. Du är värdelös. Du är inte önskad av samhället.
Samhället tackar alltså nej till 15 procent av våra ungdomar. På andra sidan har vi parallellsamhället med gängen, som står och säger: Välkomna hit i stället! Om du inte kan läsa vidare på gymnasiet - välkommen till oss! Ta ett uppdrag hos oss! Du kanske kommer att få den här guldhalskedjan om ett tag.
Vi är nu i en akut situation. Vi måste göra något här och nu. Vårt förslag utgör ingen optimal lösning. Vad vi i stället borde göra är att reformera betygssystemet. Betygssteget F, underkänt, skapar en otrolig psykisk ohälsa och försätter lärare i extrema dilemman. Vi borde göra om betygssystemet och se över betyget E, så att många fler kan bli godkända. Vårt förslag nu är en akut åtgärd i en situation som är bedrövlig för jättemånga killar och tjejer.
