Rickard Nordin (C) svarade Jessica Stegrud i en replik om Energi i debatten ”Protokoll 2023/24:48 Onsdagen den 13 december” den 13 dec 2023.
Jessica StegrudSD· i en replikJag har inget konkret svar på den frågan. Det är viktigt att de kommuner som trots allt belastas av diverse etableringar får adekvat ersättning. Det är uppenbart. Det är någonting som jag tror utreds för tillfället.Fru talman! För ett år sedan stod jag här och kände mig väldigt hoppfull. Vi hade nyligen ingått Tidöavtalet, som på papperet innebar ett rejält avsteg från den tidigare fullständigt ansvarslösa politiken på flertalet områden, däribland energiområdet.
Det gångna året, fru talman, har trots min otålighet inte gjort mig besviken. Även om det går snabbare att bryta ned det som fungerar än att bygga upp det som har raserats har vi under det gångna året tydligt gått från ord till handling. Vi har tagit viktiga steg på vägen mot att återigen få ett robust, leveranssäkert och konkurrenskraftigt energisystem.
Vi har uppdaterat direktiven - regleringsbreven - till berörda myndigheter och affärsverk. Vi har banat väg för mer kärnkraft genom att först ändra det energipolitiska målet från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt och därefter se till att ta bort de lagar som alltför länge förhindrat både expansion och nybyggnation av kärnkraft i Sverige. För att öka investeringsviljan har vi också ställt ut kreditgarantier om 400 miljarder kronor riktade till kärnkraftsprojekt.
Fru talman! Under föregående mandatperiod såg den socialdemokratiska regeringen till att välfungerande, planerbar och fossilfri kärnkraft stängdes ned. Detta skedde trots varningar om konsekvenser som stigande priser, sämre överföringskapacitet och effektbrist i framför allt södra Sverige och trots alla egna prognoser om ett framtida ökat elbehov, inte minst till följd av elektrifiering. Allt gjordes dessutom utan att man försäkrade sig om att det fanns tillräckligt med effekt- och reglerkraft.
Oppositionen står nu, i kölvattnet av sin egen ansvarslösa politik, fascinerande nog och ropar på ännu mer av samma medicin. Man vill ha in ännu mer väderberoende - icke planerbar - energi i det svenska energisystemet, trots att Sverige numera har Europas sämsta kraftbalans och höga och volatila priser och trots att larmrapporterna kring just vindkraften duggar allt tätare.
Det brukar sägas, inte minst från oppositionen, att vindkraften är snabb, grön och billig och att investerarna - inte minst de utländska - står i kö för att få investera i Sverige. Jag har sagt det förr, och jag kommer att säga det igen: Om något verkar för bra för att vara sant är det oftast det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Hur ser det egentligen ut? Ja, fru talman, faktum är att vi just nu har ett tusental vindkraftsparker på svensk mark som är konkursmässiga. Jag ska ta ett av de tydligaste exemplen för att redogöra för en del av problematiken när det gäller just vindkraften.
Utanför Piteå pågår Sveriges och ett av Europas största vindkraftsprojekt, Markbygden Ett. Arbetet med anläggningarna påbörjades under pompa och ståt för ungefär 15 år sedan. I sällskap av såväl kungligheter som toppolitiker fick dåvarande näringsministern och tillika centerpartisten Maud Olofsson äran att sätta spaden i marken. Entusiasmen var stor, och några år senare sa Piteå kommuns energichef Erik Persson att varje pitebo borde fira med palt och champagne.
I dag är det mer läge för gravöl än champagne då bolaget, som för övrigt ägs av kinesiska staten, ansökt om rekonstruktion. Stora förluster skylls på ett ofördelaktigt elavtal med Norsk Hydro. Enkelt uttryckt har man låst in sig i ett avtal som kräver leverans av el till ett visst pris även när det inte blåser. Priset har inte varit i närheten av de nivåer bolaget har kunnat få för sin egen elproduktion.
I ansökan om rekonstruktion beklagar man sig också över hur vindkraften kannibaliserat på sig själv. Det är ett enligt mig välfunnet uttryck då det speglar en del av problematiken med väderberoende energislag. Trots att vindkraften hittills inte har behövt bära de merkostnader den innebär för elsystemet i sin helhet har den stora ogenomtänkta utbyggnaden även medfört att vindkraft på många håll blivit en dålig affär, inte bara för elkunderna och skattebetalarna utan även för sig själv. När det blåser mycket genererar vindkraften mycket el, vilket i sin tur medför ett överutbud och mycket låga eller till och med negativa priser. Omvänt är priserna höga när det inte blåser, men då kan man inte leverera. Då måste andra kraftslag kliva in, och det gör man till höga priser.
Fru talman! Det finns dock flera förklaringar till att bolaget nu är under rekonstruktion. De senaste tre åren har man betalat väsentligt högre räntor till sitt kinesiska moderbolag än till långivande banker och på så sätt tömt bolaget på över 200 miljoner kronor. Samtidigt har man erhållit hundratals miljoner i skattemedel från Sverige via de så kallade elcertifikaten. Utöver det har man inte kompenserat lokalbefolkningen för störningar i närmiljön, vilket man lovat.
Med detta upplägg, som används av många fler, är det inte konstigt att utländska riskkapitalbolag bokstavligen står i kö för att få investera i Sverige.
Man kan fråga sig hur reaktionerna hade varit här hemma om en utländsk ägare i en annan bransch hade fått samma särskilda stöd, mjölkat ut hundratals miljoner från skattebetalarna och med sin verksamhet sänkt fastighetsvärden och förstört natur samtidigt som man gjort det svenska bolaget konkursmässigt. Jag gissar att kritiken hade varit enorm, inte minst från Vänstern och Socialdemokraterna som ofta och med viss rätt talar om det omoraliska med en kapitalistisk ekonomi där vinster är privata medan risker, kostnader och förluster bärs upp av det allmänna, av skattebetalarna.
Men när det kommer till den så kallade gröna omställningen lyser kritiken märkligt nog med sin frånvaro. Debatten tystas, och kritiska frågor avfärdas. Det är skadligt. Varför? Jo för att det fattas sämre beslut och tas högre risker, och manegen krattas för bidragsentreprenörer och allehanda bedragare som ser sin chans att sko sig på det offentligas bekostnad till ringa nytta för både elkunder och skattebetalare i slutänden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Fru talman! Det har länge saknats ett systemperspektiv i svensk energipolitik. Elproduktionen behöver vara leveranssäker och lönsam, inte bara för producenten utan även för elkonsumenten, nätleverantören, miljön och samhället som helhet.
Men som vi sverigedemokrater säger: Verkligheten kommer förr eller senare i kapp även sossarna. Nyligen fick vi ta del av en rapport i vilken Socialdemokraterna några årtionden efter oss äntligen uppdaterat sin samhällsanalys gällande effekter av oansvarig invandringspolitik. Nu ser vi fram emot den kommande rapporten Föregångslandet Sverige - världsledande industri, ökad elproduktion och mer billig el i vilken jag hoppas på betydligt bättre analyser än den rådande att Sverige behöver fler väderberoende energislag.
Fru talman! Jag avslutar mitt anförande med att yrka bifall till utskottets förslag. Jag vill också tacka mina samarbetskollegor och övriga i utskottet samt presidiet för ett gott samarbete och önska alla god jul.
Fru talman! Jessica Stegrud inledde sitt anförande med att berätta hur nöjd hon var med det senaste årets arbete. Det är alltid bra att människor är glada och nöjda med det de gör på dagarna, men alla är inte riktigt lika nöjda med utvecklingen som Jessica Stegrud utan tvärtom ganska bekymrade.
Senast i veckan kom en ny rapport från Industrirådet som pekar på att svensk industri behöver ungefär 60-70 terawattimmar mer el till 2030. Efter att ha lyssnat på Jessica Stegruds anförande kan jag konstatera att de inte fick ett enda svar på någon av frågor de ställer i sin rapport. Vad tänker regeringen och regeringsunderlaget göra för att industrin ska få möjlighet att utvecklas, ställa om, bygga ut och bli mer framgångsrik?
Det står väldigt många jobb på spel. I positiva termer kan det röra sig om 50 000 nya jobb under några år. Men företag som inte får möjlighet att ställa om riskerar hela sin konkurrenskraft, och då riskerar jobb att försvinna. Jag tar gärna den positiva ingången i denna fråga, för vi har fantastiska möjligheter. Men det finns givetvis en risk om man inte löser dessa problem fram till 2030.
I en budgetdebatt som handlar om pengarna för nästa år och möjligen ytterligare något år framåt i tiden behöver man ha svar på frågan vad man gör här och nu för att vi fram till 2030, och egentligen varje år dit fram, ska få mer el i vårt system. Detta borde Jessica Stegrud kunna svara på här.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Det är alltid intressant att höra socialdemokrater prata om planeringen de kommande åren, för vad sysslade Socialdemokraterna och föregående regering med för några år sedan? Jo, man lade ned fossilfri, planerbar kärnkraft utan en tanke på kommande ökande eluttagsbehov och den effektproblematik det har medfört, trots varningar från Svenska kraftnät och varningar om volatila, stigande priser, effektbrist och så vidare. Men nu står man här, fru talman, och undrar vad som ska hända de kommande åren. Det är otroligt intressant.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Jag förstår mantrat "här och nu", för politiken som har förts tidigare har varit otroligt skadlig. Vi ser i framför allt södra Sverige där jag numera är hemmahörande hur företag inte kan etablera sig och inte expandera och hur man är ytterst bekymrad över effektsituationen. Nu har Tidösamarbetet sett till att det har börjat handlas upp effekt- och balanskraft i södra Sverige, vilket borde har stått högst på föregående regerings prioriteringslista med tanke på de nedläggningar man orsakade.
Var ska kraften komma från de kommande åren? Ja, det jobbar vi stenhårt med, för nu är det realpolitik som gäller. Själv har jag föreslagit att man kan utöka effektuttaget från kraftvärmen, något ledamotens parti också försökt minska. Men det finns många andra lösningar, och här kommer man att behöva vara kreativ.
Fru talman! Jessica Stegrud använder den modell för debatten som vi har hört under ganska lång tid där man påstår att det har tagits politiska beslut om att lägga ned planerbar kraft, trots att de som har gjort det har varit tydliga med vilka kommersiella beslut de har fattat. Det vi har gjort politiskt har snarare varit det motsatta. Vi har tagit bort effektskatten och gjort det lättare för kärnkraften. Det är den utveckling som Sverige har haft sedan 2016, och den politiken tycker jag har varit bra. Vi har ingått en sådan överenskommelse och står givetvis upp för den.
Men ingen historisk beskrivning, oavsett om den är min eller Jessica Stegruds, hjälper de företag som vill ha mer el under de kommande åren för att utveckla sin verksamhet, stärka sin konkurrenskraft, ställa om och ta bort fossilutsläpp, som de inte kan ha om de vill sälja sina produkter för att utveckla det som är nytt och kan bli framgångsrikt.
Jessica Stegrud och hennes parti har hamnat i det läget att man sitter vid makten. Det är alltså till er frågorna ställs - precis de frågor jag inledde replikskiftet med. Vad tänker ni göra för att få fram de 60-70 terawattimmar som industrin efterfrågar? Det är ett svar som ni inte vill ge, och jag tycker att det är rimligt i en budgetdebatt att peka på vilka mått och steg man är beredd att ta för att klara utmaningen. Alternativet blir det vi ofta hör från en del av högerpartierna och högerdebattörerna, nämligen att den här industriella utvecklingen inte ska bli av. Det är ju där ni egentligen står.
Fru talman! Det skulle ledamoten och Socialdemokraterna ha tänkt på lite tidigare. Sverige var ju så väl rustat för den industriella utveckling som sker nu. Vi var väl rustade för en omställning med fossilfri, planerbar, storskalig kärnkraft - men det lade man ned, och nu vill man inte ens ta ansvar för det utan skyller på de kommersiella villkoren. Det stämmer! Det har jag stått här i talarstolen och sagt många gånger. Men det är politiken som sätter villkoren, och om man inte ens förstår det blir jag väldigt orolig.
Vad som ska göras de kommande åren? Jo, framför allt är det inte mer el och mer av samma medicin vi behöver. Vi behöver planerbar kraft. Jag tycker att ledamoten och Socialdemokraterna med sitt otroligt offensiva mål 60 terawattimmar till 2030 borde vara svaret skyldiga gällande varifrån balans- och reglerkraften ska komma.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Sverige exporterar mer el än någonsin men har sämre kraftbalans än någonsin. Det är alltså inte en marknad i balans. Vi har inte ett kraftsystem i balans. Att då trycka på med ännu mer väderberoende elproduktion är inte hela lösningen.
Dessutom klarade ledamotens parti under föregående mandatperiod inte av att godkänna några nya vindkraftsparker. Det är det man far efter. Det klarade man inte under sina åtta år vid makten, men nu har det minsann blivit bråttom när man själv inte längre sitter vid regeringsbordet. Jag tycker alltså att Socialdemokraterna är svaret skyldiga. Var ska regler- och balanskraften komma ifrån i den offensiva målsättning man har?
Fru talman! Jag hade också tänkt prata om 2030 och behoven där, men vi hör ju från Sverigedemokraterna att anfall är bästa försvar och att det kommer tämligen få svar på vad man tänker göra, så jag byter ämne helt - men vi håller oss såklart fortfarande till energifrågan.
Något som Sverigedemokraterna och Centerpartiet verkar vara eniga om är incitament till kommuner och regioner när det kommer till bland annat ny elproduktion. Sverigedemokraterna har i enkäter, debatter och andra sammanhang sagt att de vill se nya ekonomiska incitament till kommuner och regioner. Därför, Jessica Stegrud, är jag jättenyfiken på när de besluten kommer från Sverigedemokraterna och regeringen.
Fru talman! Jag har inget konkret svar på den frågan. Det är viktigt att de kommuner som trots allt belastas av diverse etableringar får adekvat ersättning. Det är uppenbart. Det är någonting som jag tror utreds för tillfället.
Fru talman! Jag kan upplysa ledamoten om att utredningen var klar redan förra våren. Den är färdigremitterad och ligger fortfarande på regeringens bord och samlar damm.
Det vore väldigt bra om utredningens förslag kunde genomföras. Det är därför jag ställer frågan om Sverigedemokraterna är beredda att se till att förslagen från utredningen som är klar och färdigremitterad faktiskt också genomförs av regeringen, som ju Sverigedemokraterna är stödparti till. Det vore väldigt välkommet.
Det här gäller såklart inte bara vindkraft. Enligt mig gäller det all kraftproduktion och gärna industrilokaler och annat också. Men frågan är om Sverigedemokraterna är beredda att driva på regeringen för att genomföra förslagen i utredningen som finns och är färdigremitterad.
Fru talman! Som Rickard Nordin förstår är detta inte högst prioriterat just nu, men det är en proposition på gång där den helt nya inriktningen för svensk energipolitik framöver kommer att klargöras tydligare. Jag får alltså hänvisa till den eller till mina kollegor i Tidösamarbetet.
Fru talman! Jag har två enkla frågor.
Vet ledamoten hur elcertifikatsystemet finansieras? Det kom en antydan om någonting annat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Tror Sverigedemokraterna på den gröna omställningen med hjälp av vätgas som stora investerare nu flaggar för och där vätgas kommer att vara insatsvara för att reducera det vi gör med kol i dag? Tror Sverigedemokraterna på den tekniken?
Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Ja, jag vet hur elcertifikatsystemet finansieras. Jag gissar att det var en passning gällande om det är skattebetalarna som står för den subventionen. Det kan man säga att det är, indirekt. Allting belastar ju i slutändan elkunder och skattebetalare.
Nästa fråga var om jag tror på vätgas som storskalig lösning, fru talman. Jag kan säga så här: Det är otroligt ineffektivt och därmed också väldigt dyrt med vätgaslagring eller att göra om vätgas till el. Jag tror att det innebär förluster på 70 procent, vilket ju skulle innebära otroligt höga kostnader.
Min fråga är varför man ska ge sig in i ett system som inte är helt beprövat och som förmodligen kommer att vara extremt mycket dyrare än det vi redan hade i form av välfungerande system och storskalig fossilfri elproduktion, där vi inte behövde lägga miljarder på att balansera nätet. Det är ju också något som ökar lavinartat. I kölvattnet av all väderberoende kraft har balanseringskostnaderna gått från 1 till beräknade 20 miljarder per år de senaste fem åren. Det väntas bara fortsätta.
Vätgasproduktion förekommer redan runt om i Europa, och om man skulle göra den fossilfri skulle det kräva lika mycket kraft som hela Frankrike. Då förstår man proportionerna i det här.
Jag tror alltså inte på den lösningen, även om jag är öppen för nya tekniker. Vi får se vad framtiden ger, men det ser inte lovande ut.
Fru talman! Jag tackar för svaret från Sverigedemokraterna och ledamoten Stegrud. Det var en bra hälsning till industriinvesterarna i norra Sverige att Sverigedemokraterna inte tror på den teknik som exempelvis LKAB flaggar för att de tänker investera 400 miljarder i under tio år och som övriga investerare står i kö till med ytterligare 600 miljarder. Deras teknik bygger på vätgas och reduktion via ljusbågsugnar. Hälsningen om vad Sverigedemokraterna, som är underlag för regeringen, tror på har gått fram, och de vet vad de har att förvänta sig.
Fru talman! Jag talade i första hand om energilagring, för jag trodde det var det vi pratade om. För övrigt lägger jag mig inte i nya tekniker; jag tycker inte att det är politikens roll. Ser man en framtid i det här och är beredd att satsa pengar kan man göra det. Däremot tycker jag inte att det ska gå en massa skattepengar till högriskprojekt. Man måste kunna redovisa riskerna och svara på de enkla frågorna varifrån kraften ska komma, vem som ska stå för all infrastruktur och så vidare. Det är frågor som jag har ställt många gånger här i kammaren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Som politiker ska vi inte välja teknikslag i första hand utan bana väg för goda förutsättningar. Min hälsning till industrin är att de ska komma fram med bra affärsidéer som bär och klarar granskningar och där riskerna är rimliga när det ska spenderas skattepengar. Då är jag för.
