Martina Johansson (C) om Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Herr talman! Om kunskapen om pojkarna i gängen är bristfällig är kunskapen om flickornas roll obefintlig. Många verkar ha svårt att föreställa sig flickor som gängkriminella. Kanske är det så enkelt att det handlar om föreställningen om hur flickor och pojkar beter sig. I många år blundade alltför många för vad som höll på att ske med pojkarna. I mitt förra inlägg lyfte jag fram vikten av kunskap. Vi måste precis som Barnombudsmannen skriver kartlägga flickornas situation och ta reda på vad de har för bakgrund, vad de har utsatts för, hur de rekryterades och vad de har för roll i gängen. När vi förstår kan vi påverka och sätta in rätt insatser. Verkligheten talar sitt tydliga språk: Flickorna finns i gängen, flickorna utnyttjas av gängen och flickorna är aktiva i gängen.

Herr talman! De barn som vi pratar om i dag är barn som inte har fått tillgång till den barndom som alla barn har rätt till. Jag har hört många barn och unga uttrycka att de hade önskat att vuxenvärlden hade sett hur illa det var och att någon hade vågat fråga hur de hade det hemma, frågat om våld, visat att man ville veta och agerat, stått upp för deras rättigheter, bjudit motstånd mot dem som utsatte barnet för saker och som svek barnet och i andra fall stöttat den förälder som ville men som saknade förmåga. De säger: "Ni skulle funnits där när jag var liten och rädd".

Herr talman! Om det är något som vi alla ska ta med oss från debatten i dag är det att ingen har gjort tillräckligt och att politiker och myndigheter har svikit många barn. Lösningen på det vi debatterar är att se barnet, ta ställning för barnet och göra tidiga och tydliga insatser utifrån det enskilda barnet.

Jag är stolt över att vi har ett statsråd, Camilla Waltersson Grönvall, som har den förmågan. Och jag är övertygad om att vi tillsammans, om vi höjer blicken, kan göra skillnad.

Fru talman! När man ska presentera olika insatser kan man inte stå där och tala om alla insatser som har presenterats tidigare eller om saker som redan är på gång.

Man kan titta på till exempel föräldraskapsstödet, där BVC och socialtjänsten tillsammans går in tidigt i familjer. Det har fått en positiv effekt som är superviktig i en tid när vi har hot- och hatkampanjer som riktar sig mot socialtjänsten och som skrämmer föräldrar som aldrig skulle vara i närheten av att få sina barn omhändertagna men som ändå skulle behöva stöd på ett eller annat sätt. Det är inte den enda åtgärden, men jag är överlycklig över att sådana åtgärder vidtas.

Jag har mött många barn som har lidit länge i familjer därför att det har funnits en rädsla för att stå upp för enskilda barn vars hela uppväxt har präglats av våld.

Det är klart att vi måste kunna göra både och. Vi måste se de föräldrar som har orange klassning och som man kan hjälpa så att de blir gröna, och vi måste inse att det finns föräldrar som är röda, som inte ska vara föräldrar och vars barn ska omhändertas tidigare.

Fru talman! Jag delar helt och hållet din uppfattning, Maj Karlsson, att det är pest eller kolera i vissa lägen, när barn har det fruktansvärt hemma och vi inte har kunnat göra de insatser som krävs, fast staten eller kommunen har ett ansvar.

Därför är det viktigt med de satsningar som statsrådet har presenterat tidigare när det gäller pengar till Socialstyrelsen, dels för att hitta fler familjehem, dels för att höja värdet när det gäller vilken otroligt viktig insats det är, dels för att kunna ge stöd till de familjehem som åtar sig sin extremt viktiga uppgift och dels för att kunna få vägledning.

Man måste göra insatser när det gäller Sis. Det är katastrof på många ställen där utsatta barn tvingas bli placerade. Fortfarande, i den bästa av världar, skulle alla barn födas in i familjer där föräldrarna har förmåga att ta hand om sina barn, men vi vet att det inte alltid är så. Vi såg nyligen ett tragiskt ärende, och vi hade "Lilla hjärtat" i Norrköping. Vi kan rabbla barn som inte har den möjligheten, och i de fallen måste det bli enklare att gå in tidigare så att de inte hamnar i utsatthet och trauma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner om att vi inte duar varandra i kammaren.)

Fru talman! Det är tur att detta är en mycket större debatt, där vi pratar om brottsförebyggande. Om jag skulle stå här och redogöra för vårt betygssystem skulle jag ta mig vatten över huvudet. Däremot kan jag vara tydlig med att det stora problemet är att vi måste skapa en skola där alla barn får plats, så som vi har haft. Man måste se de behov som barnen har, och där kommer det reformer med fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper. Man måste också kunna se barn för vad de är utan att man ska behöva diagnostisera alla barn, vilket har blivit ett stort måste för att kunna få stödinsatser.

Sedan är kunskapen viktig, och jag vet inte om det är rätt väg att gå att sänka den. Däremot kan undervisningsförmågan höjas och anpassas till barnens enskilda förutsättningar. Barn ska känna att man tror på dem och att man ger dem rätt möjligheter och förutsättningar. Jag tror dock att ledamoten ska fråga en skolpolitiker om exakt hur det ska utformas.

Fru talman! Självfallet kan jag prata om hur skolan ska vara, för skolan är ju större än ett betygssystem. Det var det jag försökte få fram. Det viktigaste är att barn mår bra, men det är också viktigt att barn känner att vi har höga förväntningar på dem och ger dem rätt förutsättningar.

I Barnombudsmannens rapport Utanförskap, våld och kärlek till orten framkommer att man lever med en känsla av att vuxenvärlden har låga förväntningar som man till slut internaliserar på sin egen person, vilket förminskar självbilden. Jag tror att man ska ha höga förväntningar på barn och att man ska ge dem rätt förutsättningar och se varje enskilt barn.

Förskolan är viktig. Fler barn måste börja förskolan mycket tidigare. Förskolans värde är enormt, för vi vet att de första åren i barns liv är de mest centrala. Förskolan är den plats där man också kan få insyn i hur barn faktiskt har det, möta föräldrar och ge dem rätt förutsättningar.

Jag delar helt och hållet bilden av förskolans viktiga roll.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Ling för frågan.

Liberalerna verkar i en verklighet med inflation och där vi behöver vidta en mängd åtgärder för att vi inte ska försätta oss i en än värre situation. Ledamoten, Liberalerna och regeringen kan ha olika uppfattning om hur man ska hantera detta. Men här är det viktigt att kunna se det hela på sikt.

När det gäller skolan pratar vi nu om det brottsförebyggande arbetet. Återigen tror jag att inom ramen för den verksamhet som finns är skolan central och viktig. Som jag tidigare var inne på gör regeringen satsningar på fler speciallärare, skolsociala team och mindre undervisningsgrupper. Man ska även utreda särskilda undervisningsgrupper för dem som behöver köra i en snabbare takt för att inte bli uttråkade och hamna utanför av den anledningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Skolan är viktig. Det görs satsningar. Men självklart skulle vi nog alla önska att det gick att göra ännu mer.

Fru talman! Nu handlar det inte om just skolan, för det är ju en valbar fråga. Man kan ju göra prioriteringar och förändringar i Norrköpings kommun, som också befinner sig i ett tufft läge. Där är också Liberalerna med och styr. Det är klart att man behöver se över hur många tomma platser man har, vilka innebär en kostnad om det inte finns tillräckligt många elever. Man måste hela tiden se till att det inte är lärare som det ska sparas på utan i stället på lokaler och byggnader. Jag är helt övertygad om att man har försökt se över detta även i Malmö kommun.

Däremot när vi pratar om det brottsförebyggande arbetet handlar det alltid om någon annan. För min och Liberalernas del är också de tidiga insatserna i hemmet viktiga. Man måste våga prata om vad som sker med barn inom hemmets fyra väggar. Det behövs normer och värderingar för att rusta barn, så att de inte kommer in i ett klassrum med en klump i magen, vilket gör det mycket svårare att ta till sig av den undervisning som är så viktig att få. Jag anser att Tidöregeringen har varit ganska svag på att prata om dessa frågor.