Fredrik Olovsson (S) svarade Mats Green i en replik om Energipolitikens långsiktiga inriktning i debatten ”Protokoll 2023/24:120 Torsdagen den 23 maj” den 23 maj 2024.
Mats GreenM· i sitt anförandeMänniskans förmåga att tillgängliggöra och använda energi är möjligen hennes främsta bedrift - detta för att energi är arbete, välstånd och tillväxt. Innan människan upptäckte att det var möjligt att omvandla…Fru talman! Människans förmåga att tillgängliggöra och använda energi är möjligen hennes främsta bedrift - detta för att energi är arbete, välstånd och tillväxt. Innan människan upptäckte att det var möjligt att omvandla värmeenergin från brinnande kol till mekanisk kraft och elektricitet behövde vi alla slita dagarna i ända ute på fält eller i skog enbart för att kunna försörja oss själva och familjen.
Först använde vi värmekraften från fossilbränslen, sedan tämjde vi fallhöjden i älvarna och därefter har vi lärt oss att nyttja energi som släpps lös när miljarder atomer klyvs. Genom att omvandla detta till elektricitet har vi skapat en arbetskraft och ett välstånd som våra förfäder inte ens kunde drömma om.
Den elektricitet vi producerar i Sverige varje år motsvarar över 1,1 miljarder heltidsarbetande människor. Varje människa i Sverige har varje dag över 100 osynliga medhjälpare som hugger ved, förädlar malm, bygger lastbilar, tvättar kläder och ger oss nyheter och underhållning från hela världen - samtidigt.
Alltför få förstår vilken otrolig kraft som finns bakom de två hålen i väggen, hur viktigt det är att kraftsystemet som finns där bakom alltid fungerar och att det alltid behöver vara redo att expanderas.
Fru talman! I dag har vi äran att debattera den långsiktiga inriktningen för energipolitiken och framtiden för kraftsystemet - det moderna samhällets osynliga arbetshäst och dess hörnsten.
Tyvärr gör vi det med utgångspunkt i en kris. Tidigare rödgröna regeringar har visat sällsynt lite förståelse för denna fråga. Dessa regeringar valde populism och politisk radikalism framför Sveriges bästa. Kärnkraftverk tvingades stänga, nya projekt stoppades, kraftvärmen straffbeskattades och den småskaliga vattenkraften skulle rivas ut - inte på grund av säkerhet eller ekonomi utan enbart för att man ansåg att det var fel kraftslag. Man gillade helt enkelt inte kraftslaget.
Moderaterna och Tidöpartierna ger inte upp bara för att vi har givits en dålig hand. Vi har målet tydligt inställt på att återskapa det robusta och långsiktigt hållbara, rena kraftsystem som varje svensk förtjänar och förväntar sig.
För att göra detta tar vi oss tillbaka till grunden. Vi sätter ett långsiktigt mål med kontrollstationer för att få en tydlig inriktning. Vi siktar på årlig energiproduktion på 300 terawattimmar till 2045. Det är ett viktigt mål, fru talman, men det är faktiskt inte det avgörande målet.
Den viktigare delen är att vi nu ställer tydliga krav. Dessa krav finns i det som heter leveranssäkerhetsmålet. Vi säger vad vi från politikens sida förväntar oss att kraftsystemet ska klara av och pekar tydligt ut att det är expertmyndigheten, Svenska kraftnät, som är ansvarig för att säkerställa att kraftsystemets skick upprätthålls samt att uppmärksamma regeringen på när så inte är fallet. Vi väljer däremot inte att bestämma detaljerna. Vi är politiker; vi pekar ut riktningen men lämnar till experterna att ta fram de detaljerade krav som krävs - och experterna i detta fall är naturligtvis ingenjörerna, inte proffstyckare på allehanda platser i samhällsdebatten.
Vi har noterat att det finns vissa oppositionspolitiker som inte instämmer i denna ordning utan anser sig själva vara fullt kapabla att specificera parametrarna för till exempel dödnätsstart. Vi väljer att inta en något mer ödmjuk inställning - som alltid.
Genom leveranssäkerhetsmålet säkerställer vi att kraftsystemet på ett hållbart sätt kan byggas ut, att stabiliteten behålls och att det finns kapacitet för att etablera ny industri utan att elpriser rusar.
Fru talman! Socialdemokraterna och Centern avfärdar inte bara detta leveranssäkerhetsmål utan även det helt avgörande effektmålet. Med det avfärdar man också rena tekniska faktum och naturlagar, för i ett leveranssäkert elsystem behöver både energin och effekten räcka till.
Vi är i denna proposition tydliga med att det inte räcker med att bara ha ett energiöverskott på årsbasis. Elproduktion på årsbasis är ett såväl missvisande som irrelevant mått. Överproduktion av exempelvis vindkraftsel under sommaren kan inte användas under vinterhalvåret, när el behövs som mest. Alla elkonsumenter, från privatpersoner till industrier, är beroende av att det finns el året runt, dygnets alla timmar.
Att stänga av och slå på industriproduktion och kommunal välfärdsverksamhet beroende på när vinden blåser eller solen skiner är varken önskvärt eller möjligt. Ingen verksamhet, särskilt inte den industriverksamhet som Sveriges välstånd bygger på, kan fungera och vara konkurrenskraftig under de förutsättningarna.
Fru talman! För att försöka samla en bred majoritet för denna viktiga fråga pågick det blocköverskridande samtal i ett halvår. Efter dessa kan vi konstatera att oppositionen är splittrad.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet har tydligt deklarerat att de vill fortsätta på den radikala väg som gav oss de senaste årens energikris och har fört industriländer som Tyskland till ruinens brant. Men Miljöpartiet och Vänsterpartiet har i alla fall en energipolitik, och både Miljöpartiet och Vänsterpartiet har varit konstruktiva i detta även om vi står långt ifrån varandra lösningsmässigt - till skillnad från Socialdemokraterna och Centerpartiet, som inte kunnat presentera några konkreta förslag utan enbart ansett att allt regeringen gör är totalt fel.
Det är beklämmande, fru talman, att Sveriges största parti visar ett totalt ointresse för kraftsystemet och den osynliga arbetskraft som gör att vi inte längre lever i fattigdom.
I dag ställer vi oss bakom en energiproposition som för första gången sedan 80-talet är helt teknikneutral. Inget av grundkraven hindrar något fossilfritt kraftslag. Alla partier inom Tidösamarbetet förstår vikten av frågan och är beredda att ta ansvar. Vi föreslår varken radikala lösningar eller att frågan ignoreras. Tiden då politiken hanterade kraftsystemet som en leksak är över.
Vi bryr oss om att det fungerar och väljer därför en inriktning som är beprövad sedan decennier och som när den genomförs med hundraprocentig sannolikhet kommer att fungera. Vi säkerställer att den osynliga arbetskraft som motsvarar 1 miljard människor finns kvar och kan bli större och att det moderna samhället kan finnas kvar och utvecklas.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till propositionen i sin helhet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Anna af Sillén och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M).
Fru talman! Först får jag nog tyvärr ifrågasätta Mats Greens läskunnighet, med tanke på att Centerpartiet skickat in mycket tydliga förslag till den energipolitiska inriktningsproposition som regeringen sedan presenterade. Det fanns ett antal målformuleringar, ett antal frågor till regeringen som vi inte fick svar på och flera sidor med välskrivna inspel. Att det inte skulle ha funnits några konkreta synpunkter får nog alltså anses handla om Mats Green och hans läskunnighet. Men det var inte därför jag begärde ordet.
Fru talman! I Västsverige hotas 25 000 arbetstillfällen om elbehoven inte möts till 2030, enligt en rapport från Västra Götalandsregionen som nyligen kom och som också länsstyrelsen har citerat. De har lyckligtvis också flera förslag på hur man ska möta behoven på så kort sikt. Det handlar mycket om landbaserad och havsbaserad vindkraft, i kombination med solceller, effektivisering och lagring samt, till viss del, kraftvärme. Vi ser att precis samma bedömning görs av Skånes effektkommission.
Trots detta fattar regeringen inte beslut i de ärenden om havsvindparker som ligger på bordet, vilket skulle kunna hjälpa till. Länsstyrelsen får inga besked om hur man ska hantera solcellsparker. Utredningar om ersättning till närboende samlar damm på regeringens bord. Och moderata kommunalråd tillhör dem som är mest motsträviga när det gäller ny lokal energiproduktion, trots att Mats Green står i talarstolen och säger att man inte har något emot vissa kraftslag.
Min fråga till Mats Green blir därför: Om man inte vill fatta dessa beslut, hur ska man möta elbehovet till 2030?
Fru talman! Det finns en gammal tv-klassiker som heter Fawlty Towers, på svenska Pang i bygget. I ett avsnitt ska man få tyskar på besök, och man gör då en liten note to self: Don't mention the war! Vad ni än gör, nämn inte kriget! Sedan blir det naturligtvis så att det är det enda de egentligen nämner.
Jag kan inte låta bli att tänka på det avsnittet när jag hör Centerpartiet här. Deras motsvarighet till "Don't mention the war!" är: Nämn inte effekt för allt smör i Småland! Prata bara energi, men vad ni än gör, kom aldrig någonsin in på effekt!
Vi kan prata energi hur mycket som helst. Vi ser att vi kommer att få en ganska kraftig utbyggnad av i stort sett all elproduktion, exempelvis vindkraft. Jag konstaterar att den här regeringen har sagt ja till fler havsbaserade vindkraftsparker än den tidigare regeringen mäktade med under åtta år i regeringsställning. Det är klart att allt detta behövs.
Men vad som framför allt behövs i de industritunga regionerna Västra Götaland och Skåne är planerbar, säker kraft - kärnkraft, exempelvis, kraftvärme och kanske också gasturbiner. Detta är något som Centerpartiet säger nej till i alla delar och fullt ut.
Vi ska vara ärliga: De idealkraftslag som Centerpartiet vill ha, det vill säga bara väderberoende kraftslag, utgör det kraftsystem som Sverige är väldigt nära och som har satt oss i alla de problem vi nu har. Centerpartiet borde alltså egentligen konstatera att detta är vårt idealsamhälle. Men det är det ju inte, utan vad Västra Götaland och Skåne behöver är mer planerbar, stabil kraft - och även mer väderberoende kraft. Jag konstaterar att Centerpartiet även vad gäller Skåne säger nej till all planerbar kraft. De ska aldrig återfå kärnkraft eller egentligen något annat. Vi har alltså motsatt strategi och ingång i detta, fru talman.
(Applåder)
Fru talman! Den här regeringen är urusel när det gäller havsbaserad vindkraft, och det hjälper inte att den förra regeringen var lika dålig. Det påtalade vi även då. Att använda detta som ursäkt för att man inte fattar beslut om ärenden som har legat på bordet i flera år och som skulle göra stor skillnad för elpriset, inte minst i södra Sverige, är dåligt, helt enkelt.
Lyssnar man på Svenska kraftnät, som har ansvar för helheten när det gäller elsystemet, hör man att de säger att det på kort sikt är vind och sol som ska byggas ut. Energimyndigheten säger samma sak, liksom Västra Götalandsregionen och Skånes effektkommission.
Vi ska självklart komplettera. Vi kan komplettera med gasturbiner; det går utmärkt att köra dem på både vätgas och biogas, om det skulle vara så. Det går alldeles utmärkt med kraftvärme. Att Centerpartiet inte skulle vara för detta har Mats Green hittat på. Det är rent oseriöst. Sluta med den typen av argumentation - det stämmer helt enkelt inte.
Mats Green lyfter kärnkraften. Det är mycket möjligt att det kommer att behövas ny kärnkraft i Sverige så småningom. Men den finns ju inte på plats till 2030. Det är helt omöjligt. Även alla som förväntas bygga kärnkraft säger att den inte kommer att finnas på plats.
Vi vet att 25 000 arbetstillfällen hotas i Västsverige till 2030. Ändå fattar regeringen inte de nödvändiga besluten. Det rör sig om en kombination av olika åtgärder. Om Mats Green hade lyssnat hade han hört att det inte bara handlar om vind och sol. Det handlar om kraftvärme och om effektivisering och lagring. Och det går alldeles utmärkt att bygga ett sådant elsystem. Det säger även Svenska kraftnät. Det räcker att titta på den senaste långsiktiga marknadsanalysen. Det går alldeles utmärkt att göra dessa saker.
Den stora frågan är alltså: Varför lyssnar man inte ens på näringslivet? De vill ha detta. Vattenfall säger att om det ska bli ny kärnkraft måste man lösa situationen även på kort sikt, och då är det land- och havsbaserad vindkraft som gäller. Den här regeringen uppvisar en total ignorans när det gäller näringslivets behov. Hur, Mats Green, ska du tillgodose behoven till 2030? Kärnkraft löser nämligen inte problemen. Det kanske löser problemen på längre sikt men inte till 2030. Svara nu på frågan!
Fru talman! Alla de förslag och beslut som Rickard Nordin efterfrågar är på gång i närtid. Men Rickard Nordin håller sig till sin note to self: Nämn aldrig någonsin effekt, under några som helst förutsättningar!
Varför visar då Centerpartiet ett så totalt ointresse för att minska effektbristen i södra Sverige? Leveranssäkerhetsmålet och dess underliggande krav på tillgänglig effekt på regional nivå är som sagt det viktigaste verktyget för att hantera vårt främsta förslag. Detta säger Centerpartiet absolut nej till. Industriverksamhet ska bara få pågå när det blåser och solen skiner, framför allt under sommarhalvåret. Industrisemester och motsvarande kan vi alltså ställa in - då ska man inte vara på semester, utan då ska man arbeta. Under vintern kan man däremot eventuellt ta semester.
Industrierna ska alltså bara gå när det blåser och solen skiner, enligt Centerpartiets förslag. Detta är fakta. Man kan stå och säga att det inte är så, men så är det ju.
Min andra fråga, eller mitt andra påstående, handlar om varför Centerpartiet inte vill säkerställa att företag kan etableras och få den effekt de behöver för att göra en grön omställning. Om man inte tror på planerbar energi eller effekt kan man inte säkerställa detta eller ge det löftet.
Mitt tredje och kanske sista påstående, som också är en invändning mot Centerns energipolitik, gäller varför det inte finns några förslag från Centerpartiet om att hantera det främsta problemet, det vill säga effektbrist, vare sig på kort eller på lång sikt.
Detta är de frågor Rickard Nordin kommer att behöva besvara sedan, när han håller sitt anförande.
Fru talman! Jag vill börja med att tacka Mats Green för inledningen på anförandet, om betydelsen av elektricitet - otroligt viktigt och bra! Sedan gick det ganska raskt utför, från denna höjdpunkt i anförandet. Också jag kan meddela att vi inte bara i riksdagens talarstol, i debattartiklar och på andra sätt har berättat för regeringen vad vi tycker är viktigt när det gäller inriktningen för energipolitiken utan också skickade in skriftliga svar som beskrev hur vi tyckte att denna proposition skulle se ut.
En av de viktigaste saker som vi har lyft fram är just målet för energipolitiken att producera mer el till 2030, men något sådant finns inte i regeringens proposition. Det är inte bara vi socialdemokrater som efterlyser detta, utan det gör också branschen och industrin.
Häromdagen skrev företrädare för just den industri som Mats Green talar om - den tunga industrin - om behoven av ett mål till 2030. De säger att industrins behov till 2030 inte stämmer överens med det politiska fokuset till 2045. Ekvationen går inte ihop.
Vi har som land enorma möjligheter att klara den omställning som vi nu står inför eller egentligen redan har påbörjat. Vi har enorma möjligheter att bli vinnare i Sverige. Runt om i världen springer andra länder allt fortare, men regeringen vill inte göra saker här och nu.
Frågan till Mats Green är: Varför inte ta dessa beslut, sätta upp målet och komma med åtgärder som verkligen ser till att industrin får möjlighet att utvecklas i hela landet?
Fru talman! Det 2030-mål man vill sätta spelar kanske mindre roll i praktiken, för det kommer ändå att uppnås med redan beslutade tillstånd och kommande tillstånd vad gäller både vindkraft och, kan vi förutsätta, en rejäl andel solkraft. Det handlar alltså bara om att skriva i vatten.
Jag kan tycka att det är lite sorgligt att ett av våra statsbärande partier, som ändå brukar lägga viss vikt vid ansvarstagande, uppträder på det här sättet. Man säljer ut hela kraftsystemet bara för att de radikala samarbetspartierna tycker något annat. Det är ju därför som Sverige sitter ordentligt i skiten när det gäller detta - ursäkta mitt språkbruk, fru talman! Läget är betydligt sämre än det borde ha varit. Vi har gått från världens bästa kraftsystem till en extremt problematisk situation.
Jag har ett antal frågor som jag sedan kommer att ställa till Socialdemokraterna, men jag kan ta dem redan nu. Man vill ju aldrig nämna ordet effekt från vare sig Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet eller Vänsterpartiet. Vi har fått in 10 000 megawatt vindkraftsel i kraftsystemet sedan 2014. Vi har mer elproduktion än någonsin. Men trots detta, eller rättare sagt på grund av detta, har vi en situation med skyhöga elpriser, ett instabilt kraftsystem och en situation där det var risk för - och faran är inte över än - att vi skulle behöva stänga ned delar av landet för att vi inte hade tillräcklig effekt, som man nu gör i Sydafrika.
Jag har tre frågor till Socialdemokraterna: Hur vill man lösa effektbristen? Hur ska man upprätthålla en grundläggande och rimlig stabilitet i kraftsystemet? Vill Socialdemokraterna låta de radikala stödpartierna styra de rödgrönas energipolitik? Vi ska inte gå den vägen igen.
Fru talman! Jag vet inte om jag själv eller industrin, som väntar på besked, fick något besked från Mats Green nu. Det ska tydligen lösa sig, så därför vill man absolut inte sätta något mål. Tidigare har det alltid sagts, inte minst från Ebba Busch, att det inte går att göra det vi kräver, trots att industrin säger att det är fullt möjligt och att andra länder är mitt uppe i just den processen. Svenska företag får de största exportordrar de någonsin har fått från andra länder som ska göra omställningen. De beställer, men Mats Green väntar på något annat. Jag tycker att det är oansvarigt.
Jag tycker att Mats Green under den tid han nu sitter i riksdagen och vi kan utvärdera honom också har ett ansvar för att se till att vi får tillräckligt mycket elproduktion de kommande åren, så att de företag som nu vill investera runt om i hela Sverige får chansen att göra det. Då krävs inte bara elproduktion, utan det krävs också utbyggnad av vårt elnät. Det krävs mer batterier. Det krävs kraftelektronik. Vi behöver allt som vi kan uppbåda på kort sikt. Det handlar om att jobba som bara den med alla till buds stående medel för att verkligen bli vinnare i kapplöpningen. Varför vill Moderaterna inte vara med och vinna? Det skapar jobb, välstånd och allt annat som Mats Green började sitt anförande med.
Vi ska ju diskutera mål här i dag. Ett viktigt mål vi hade var att få fram åtminstone 60 terawattimmar mer el till 2030. Menar Mats Green att detta kommer att ske? Ebba Busch har ju sagt att det inte går att göra.
Fru talman! Det är just otåligheten som gör att vi nu har en proposition att fatta beslut om. Vi har gjort mer på två år än den tidigare regeringen lyckades med på åtta år när det handlar om att rusta upp kraftsystemet. Att avveckla det lyckades ni med över förväntan, ska jag säga.
Vad säger då industrin? Industrin säger framför allt att man vill ha stabil, säker och planerbar el. Kärnkraft är en del av detta. Där har industrin också krävt besked av socialdemokratin, som i vissa sammanhang har sagt att man absolut inte har något emot kärnkraft, men när det verkligen kommer till kritan röstar man emot precis allting. Man har dessutom sagt nej till all kärnkraft i södra Sverige. Den vill man inte veta av över huvud taget.
Sedan har vi den väderberoende kraften. Vi kommer att fortsätta att få in väldigt mycket väderberoende kraft i systemen, precis som vi har fått det från 2014. Men ni kan trycka in hur mycket energi som helst i systemet - det spelar ingen roll om vi inte får ut någon effekt av den.
Jag noterar också att Fredrik Olovsson vägrar ta ordet effekt i sin mun. Det är ju detta som är poängen. Vi kan inte fortsätta att vara ett framgångsrikt industriland om man bara kan bedriva industriell verksamhet när solen skiner och vinden blåser. Det går inte. Detta förstod Socialdemokraterna på 1950-talet, och därför var de också med på att bygga upp kärnkraften i Sverige. Men vi kan inte fortsätta att vara ett framgångsrikt industriland om man bara ska kunna bedriva industriell verksamhet eller kommunal verksamhet när vinden blåser och solen skiner. Det finns inget exempel på detta i världen, och det kommer inte heller att funka i Sverige.
Fru talman! Tack, Mats Green, för början på denna spännande debatt! Jag ser verkligen fram emot fortsättningen.
Mats Green säger i sitt anförande att man väljer att inte detaljstyra vilken kraft vi ska ha i Sverige, och man litar på dem som kan det bäst - ingenjörerna och de som jobbar med kraft. Jag håller med om att vi ska förhålla oss så som lekmän. Jag måste erkänna att jag vet för lite om molekyler och sådana grejer, så jag kan inte ta gift på vilken kraft man ska lita till.
Men jag har ändå en fråga till Mats Green. Moderaterna är ju partiet som har statsministerposten och leder regeringen. Som alla vet finns nu planer på gigantiska investeringar i norra Sverige. Man talar om LKAB:s planer på järnsvamp för framtiden. Tror Mats Green och Moderaterna på det som expertisen säger och är överens om, att vindkraft kommer att vara energibärare för vätgas, som kommer att vara en del av lösningen för järnsvamp? Tror Moderaterna och Mats Green att expertisen har rätt här?
Fru talman! Tack, Birger Lahti, för frågan!
När det gäller de stora energisatsningarna i norr ska vi komma ihåg att Norrland självt behöver all den el man producerar. Ibland framstår det som att Norrland finns till bara för att transportera el till södra Sverige, men så är det inte.
Jag blir dock lite rädd när jag läser Vänsterpartiets budgetförslag. Den största enskilda budgetposten vad gäller energi handlar om att förbättra överföringskapaciteten från Norrland till södra Sverige. Då säger man i princip att Norrland ska fixa södra Sveriges problem med energi och effekt.
Vi säger att det inte är så. I Norrland behöver man all sin el och effekt själva. Södra Sverige får fixa sina egna problem, och där är svaret kärnkraft, precis som våra geniala förfäder en gång lade fast systemet.
Vänsterpartiet kan alltså ta bort den posten i sin kommande budgetmotion.
Sedan gäller det vätgasen. Det är långt ifrån hela forskningsvärlden som säger att vätgasen är räddningen på allting. Jag har väl en viss skepticism vad gäller detta. Den kommer naturligtvis att vara en del av lösningen, men jag kanske kan vara lite skeptisk till att den ska kunna lösa allting.
Sedan tycker jag inte att politiken ska gå in och avgöra vad som är bäst när det gäller fossilfritt stål. Det kan branschen betydligt bättre än vi. Jag har inget emot vätgas över huvud taget, men jag är kanske inte beredd att säga att det är den som ska lösa allting.
När det handlar om vindkraft i norr säger jag återigen: Hur har det gått med stora vindkraftsparker i norr? Ja, det är där vi har sett stora konkurser. Vi har också sett stora problem med kinesiskt ägande av samhällsviktig infrastruktur i Sverige. Det är också något som vi behöver ta tag i.
Fru talman! Jag tackar för försök till svar från Mats Green. Jag hörde inte svaret. Tror Mats Green, Moderaterna, att vindkraft kommer att vara energibärare för vätgas? Jag hörde tveksamheter om vätgas. Det är en annan sak.
Jag håller med när det gäller politiken. Det är inte vi som ska, så att säga, ge de här stora bolagen detta. De efterlyser det som många har varit inne på. De behöver bara veta att de har tillförlitlig och billig elenergi. För dem spelar det ingen roll att den är volatil, för man bygger redan i dag i Luleå lagring för vätgas.
Men frågan som jag ställde var: Tror Mats Green på det som i alla fall de tunga industrierna själva säger, nämligen att billig vindkraft kan vara energibärare när det gäller att tillverka vätgas för deras produktion av järnsvampen?
Sedan gäller det transmissionsledningar. Det är väl ingen nyhet för någon som har jobbat med dessa frågor att de äldsta ledningarna är 80 år gamla. De behöver förnyas. Oavsett åt vilket håll vi vill transportera el behövs dessa ledningar.
Att inte ha med hela bilden av hur det ser ut i Sverige är nonchalant. Jag håller med om att södra Sverige måste fixa sin egen elproduktion, men då kan man inte, som moderatstyrda kommuner gör, säga nej till varenda vindkraftspark. När det gäller det kommunala vetot säger de nej. Även om det skulle vara till havs, där de knappt syns, säger man nej. Det är inte att ta ansvar, som Rickard Nordin inne på. Vad är då svaret på kort sikt? Det finns inga svar, helt enkelt.
Tack, Mats Green, för replikskiftet!
Fru talman! Vänsterpartiets förslag handlar inte bara om att vidmakthålla överföringskapaciteten från Norrland till södra Sverige, utan det handlar om att öka den, att bygga ut den. Det ser jag inte riktigt poängen med, framför allt inte om man säger att man vill slå vakt om de stora industrisatsningarna i norr.
Sedan gäller det vår inställning till vätgas i kombination med vindkraft. Poängen är att detta är en kraftslagsneutral och teknikneutral energipolitisk inriktningsproposition. Det är det som är det bästa med den. Det är väl upp till tekniken, ingenjörer och marknaden att hantera detta, och det ger man nu förutsättningar för.
Sedan får de lärde diskutera vätgas och vindkraft och huruvida det är möjligt att ha vindkraft i kombination med vätgas i hav som fryser. Det finns inte riktigt något exempel på det i världen. Men det är inte riktigt vår uppgift att döma av det, utan det måste vara upp till tekniken, ingenjörerna och branschen.
Sedan konstaterar jag att jag tycker att det är tråkigt att Vänsterpartiet, som en gång startade som ett parti som var inriktat på produktion, totalt och fullständigt har gett upp det. Jag har jättestor respekt för ledamoten Birger Lahti, för jag vet att han inte håller med om den inriktningen. Men jag kan beklaga att Vänsterpartiet inte står upp för den svenska industrin och de näringar som har gjort Norrland starkt och som fortsätter att göra både Norrland och Sverige starkare.
Vi hade också behövt ha med er på tåget när det handlar om att diskutera effekt. Industrin behöver el dygnet runt, årets alla dagar. Vänsterpartiet har inte kommit med någonting där heller. Jag kan tycka att det är beklagligt. Det som en gång var ett produktionsparti är det nu inte i någon del över huvud taget. Största förlorarna på detta är Sveriges arbetare.
