Anders Ådahl (C) om Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå

Herr talman! Sverige har sedan tolv år tillbaka en försöksverksamhet i grundskolan, i praktiken högstadiet, och i gymnasiet. Det innebär att det på ett trettiotal skolor i Sverige finns spetsklasser. Det betyder att de elever som läser i en sådan klass i grundskolan i praktiken läser på gymnasienivå, och på gymnasiet läser man i betydligt snabbare takt än i ett vanligt nationellt gymnasieprogram. Det finns i naturvetenskapliga ämnen, samhällsorienterande ämnen och även i vissa språk.

Detta är jättebra. Vi införde det när vi hade en alliansregering. Det var 2012 som det trädde i kraft. Det har varit en försöksverksamhet. Vår ambition från Liberalernas sida har hela tiden varit att det ska bli permanent. Det är vår uppfattning. Vi ser också på de utvärderingar och enkäter som görs att man är väldigt positiv till detta.

Det finns en grupp elever i svensk skola som är väldigt högpresterande. De måste få mer tuggmotstånd och större utmaningar och möjligheter än de ofta får i den vanliga klassen, om jag uttrycker mig på det sättet. Spetsklasserna ger en möjlighet för elever som är väldigt duktiga. Ofta krävs inträdesprov för att man ska bli antagen till en sådan utbildning.

Redan när mitt parti och Centerpartiet hade en budgetsamverkan med Socialdemokraterna och Miljöpartiet - alltså det som kallades januariavtalet - hade vi ambitionen att göra spetsklasserna permanenta, men det blev inte så, för avtalet sprack i förtid. Men nu går regeringen fram med en proposition så att de ska kunna bli permanenta. Från Liberalernas sida tycker vi att det är väldigt viktigt.

Förslaget i propositionen innebär också att man ska kunna läsa vissa ämnen på gymnasial nivå i grundskolan. Vi öppnar alltså även för detta. I Regeringskansliet bereder man nu detta och arbetar med hur olika bestämmelser ska utformas för dem som ska kunna bedriva dessa utbildningar. En skola eller en kommun ska kunna göra en ansökan om detta hos Skolverket, och då är det förstås viktigt hur bestämmelserna ser ut, så att detta inte urvattnas utan att vi tvärtom har väldigt höga ambitioner.

De elever som är väldigt duktiga och högpresterande ska ges möjlighet att gå i en spetsklass. Till syvende och sist handlar det om Sverige och om vår framtid som innovationsland. Att vi har duktiga ungdomar som behöver få mer utmaningar i skolan ska definitivt inte ställas i motsats till andra som behöver viktiga insatser i skolan, till exempel elever som behöver mer stöd och så vidare. De ska också få det.

Från Liberalernas sida handlar detta om vår syn på kunskap och utbildning - att varje elev, varje barn och varje ungdom hela tiden ska kunna få nya utmaningar och att vi ska ha höga ambitioner - och också om en människosyn där vi inte vill stöpa alla i samma form. Vi har i dag en skola där vi vet att en del elever behöver mer stöd, men det finns också en del elever som kan gå snabbare fram. Det är bakgrunden till propositionen.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag har noterat att det finns en del kritik som i huvudsak inriktar sig på process- och beredningsfrågor. I praktiken är det väl bättre om man är uppriktig från Vänsterpartiets sida och säger att man inte ville ha detta. Man tycker att det bidrar till ökad ojämlikhet i samhället att de elever som är mest högpresterande och lär sig snabbast får mer tuggmotstånd.

Detta utmanar Vänsterpartiets hela syn på skolan, på samhället och på människor. Vi har olika uppfattningar här.

Från Liberalernas sida utgår vi från den enskilda individen - den enskilda eleven i det här fallet. Om en elev är väldigt duktig på till exempel matematik och teknik ska den eleven med det här förslaget kunna söka till en riksrekryterande utbildning i en spetsklass. Annars riskerar de här barnen och ungdomarna bara att hållas tillbaka. De lär sig på nolltid, och skolan blir ingen utmaning för dem.

Detta är Vänsterpartiet i grund och botten emot, herr talman, men de lindar in det och säger att förslaget är dåligt berett eller att det är en otydlig målgrupp. Målgruppen är inte alls otydlig i detta! Målgruppen är ju de som söker en sådan här utbildning. Att på förhand definiera den är egentligen inte möjligt eller önskvärt. Det är de ungdomar som söker utbildningen. De kriterier som ska gälla för antagning och sådant bereds nu i Regeringskansliet. Allting kan inte stå i skollagen, utan man tar fram olika typer av bestämmelser.

Jag har väldigt svårt att förstå Vänsterpartiets kritik. Lagrådet har inte haft några invändningar. De allra flesta remissinstanser är positiva. Det är en helt sedvanlig lagprodukt. Sedan är Vänsterpartiet av ideologiska skäl emot detta. Det kan jag förstå, men jag tycker att det är ett bra förslag.

Herr talman! Det är nästan lite rörande med Vänsterpartiets stora engagemang för att rätta till bristerna i detta system. Sanningen är att Vänsterpartiet har varit emot detta från dag ett. Å ena sidan säger man att detta kommer att bli marknadsskola och att en massa aktörer kommer att gå in i syfte att göra vinst. Å andra sidan säger man att utbildningarna är dyra och kräver mer resurser. Ja, det kräver definitivt ett engagemang från skolan. Det ställs höga krav, och det är ju hela poängen med spetsklasserna. Statsbidraget för dessa utbildningar täcker väl inte alla kostnader men är på någonstans mellan 20 miljoner och 30 miljoner kronor för i år.

Herr talman! Ger vi denna utbildningsform en fastare struktur blir det tydligare för dem som driver spetsklasserna vad som gäller. Då slipper de oförutsägbarheten och osäkerheten. Med en försöksverksamhet vet de ju inte om till exempel Vänsterpartiet i en framtida regering stoppar den. Blir den permanent ges också större möjlighet till uppföljning, och finns det brister i systemet ska de givetvis rättas till.

Kärnan i detta är dock att vi har en grupp elever som är väldigt duktiga i skolan, lär sig snabbt och skulle må bra av att befinna sig i en intellektuell miljö där de får mer utmaningar och kan ta höjd för att lära sig ännu mer framöver.

Herr talman! Jag noterade tidigare Vänsterpartiets invändningar, och nu noterar jag Socialdemokraternas invändningar och säger samma sak: I grund och botten är detta ert sätt att säga att ni inte vill ge de duktiga eleverna denna möjlighet eftersom det hotar er grundsyn på svensk skola. Detta är klassiskt, och det finns till och med ett uttryck för det i Sverige: jantelagen. Socialdemokraternas grunduppfattning är att om en elev som är väldigt duktig tillåts gå snabbare fram äventyrar detta det stora elevkollektivets möjligheter att utvecklas i skolan. Jag är helt emot den grunduppfattningen och menar att varje elev måste mötas av så höga förväntningar som möjligt i svensk skola.

Försöksverksamheten har funnits i tolv år, och nu vill vi göra den permanent. I Regeringskansliet bereds de olika bestämmelserna för exempelvis inträdesprov och sådant avtalsmässigt som Åsa Westlund nämner, till exempel vad som händer om en elev läser halva tiden och sedan vill återgå till en vanlig klass. Det finns säkert en del man måste titta närmare på, men försöksverksamheten har ju funnits i tolv år. Nu gör vi den permanent, vilket jag är väldigt positiv till.

Avslutningsvis: Målgruppen blir de elever som söker dessa utbildningar. Regeringen får återkomma till var ribban ska ligga gällande förkunskapskrav för att kunna bli antagen.

Herr talman! Vi inrättar en helt ny skolform, säger Socialdemokraterna. Så är det inte riktigt. Den försöksverksamhet som har funnits i tolv år motsvarar för grundskolan ungefär 750 elever om alla de här 25 skolorna har ett tak på 30 elever. En årskull i Sverige består av drygt 100 000 ungdomar, och det är alltså 750 i varje årskull som i dag har möjlighet att gå i en sådan här spetsklass.

Det tycker jag är lite lite, herr talman. Jag skulle gärna se fler sådana här spetsklasser, för det är uppenbart att vi har ungdomar i Sverige som skulle må bra av att gå i en sådan klass och verkligen få de utmaningarna i sin skolgång.

I förslaget ser man också att det genomgående handlar om att det ska finnas en möjlighet att gå i en sådan här klass. Om man går på högstadiet ska man inte behöva flytta till en annan stad, utan möjlighet ska ges till entreprenadlösningar och annat för att man i alla fall ska kunna läsa in vissa ämnen i en snabbare takt och bo kvar hemma hos sina föräldrar på hemorten.

Åsa Westlund talar om låg kvalitet. Det förstår jag inte, herr talman. Hela poängen med detta är ju att vi ska ha hög kvalitet i den här undervisningen som riktar sig till de elever som är väldigt högpresterande för att ge dem möjlighet att utvecklas mer i skolan.

Varje gång sådana här frågor kommer upp skruvar Socialdemokraterna lite på sig. De tycker att det är okej att elever som är duktiga på att sjunga kan gå i Adolf Fredriks musikklasser eller att de som är duktiga på idrott kan gå på ett riksidrottsgymnasium. Men om man är bra på matematik? Om man är bra på svenska och humaniora, ska man inte kunna gå i en spetsklass då? Handlar det bara om idrott och musik? Varför inte också teoretiska ämnen?

(Applåder)

Herr talman! I grundskolan handlar det här, som jag nämnde, om lite mer än 700 elever. Omfattningen är snarlik på gymnasiet. Dessa klasser har bedrivits som försöksverksamheter som regeringar har förlängt, och man är alltid lite orolig för om verksamheten kommer att förlängas så att man kan göra ett nytt intag för hösten och så vidare. Man har alltid levt i en viss osäkerhet.

Denna försöksverksamhet blir nu permanent, och eftersom vi ser att det finns väldigt många duktiga, engagerade, högpresterande och intelligenta ungdomar som också borde beredas möjlighet att gå i en sådan här klass tycker vi att det borde finnas möjligheter för ytterligare ett antal sådana här klasser. Vi öppnar därför upp för att ytterligare sådana klasser kan startas. Regelverket för detta förbereds nu inom Regeringskansliet, och ansvarig myndighet blir Skolverket.

Det här tolkar oppositionen som att var femte elev kommer att gå i en spetsklass. Ja - om det vore så att 20 procent av Sveriges ungdomar presterar så pass bra vore det ju en sak. Min bild är att det kommer att vara betydligt färre än så. Vi talar i dag om 1 500 ungdomar som går i sådana här spetsklasser. Men vi öppnar också upp för att man ska kunna läsa vissa ämnen i en snabbare takt i grundskolan.

Problemet, herr talman, är Centerpartiets. Till skillnad från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet säger ju Centerpartiet att man tycker att det här i sak är bra. Men efter nästa val vill Centerpartiet regera med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som vill riva upp allt det här. I sin reservation vill de avslå hela propositionen. Det blir nog lite bekymmersamt för Centern att få ihop det där, tror jag.

Herr talman! Det blir lite tröttsamt, det här. Vi har haft en försöksverksamhet som har rullat i tolv år. Denna verksamhet gör vi nu permanent. Då säger Centerpartiet att det kommer att bli pannkaka av alltihop.

Vi öppnar alltså upp för att man kan ansöka om att få starta en sådan här utbildning. Det kommer att bli pannkaka av alltihop, säger Centerpartiet, och målgruppen är för svagt definierad. Men det är den inte. Målgruppen är ju de som söker till de här utbildningarna. Finns det plats och man klarar antagningskraven kommer man in.

Jag kan inte förstå, herr talman, att det i Sverige inte är några som helst problem att unga personer som är väldigt duktiga på fotboll kan spela i akademier och gå fotbollsgymnasium. Är du väldigt duktig på simning kan du gå simgymnasium. Är du duktig på att sjunga kan du gå i musikklass med riksintag.

När det handlar om idrott och musik får man vara hur duktig som helst. Då ska man pressas. Alla ska bli nästa Zlatan och så vidare. Men när det handlar om teoretiska ämnen börjar det alltid skava lite hos vänstersidan, herr talman. Är det här verkligen bra? Borde vi? När jag växte upp, herr talman, var det frågan om allmän och särskild matte som man menade utmanade hela jämlikheten i Sverige och så vidare.

I skollagen, vårt viktigaste lagstiftningsdokument för skolan, framgår mycket tydligt att elever ska ges stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Vad propositionen gör nu, herr talman, är att ge våra huvudmän bättre möjligheter att leva upp till skyldigheten. Huvudmännen har ansvar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt. Nu ger vi dem ytterligare möjligheter. Det är frivilligt att vara med, och det är frivilligt att söka utbildningarna. Det är ju jättebra.

(Applåder)