Mathias Bengtsson (KD) svarade Paula Örn i en replik om Lärare och elever i debatten ”Protokoll 2023/24:115 Torsdagen den 16 maj” den 16 maj 2024.
Paula ÖrnS· i en replikJag tackar ledamoten för ett engagerat anförande. När jag har lyssnat här under de senaste dagarna har jag undrat vad det kan vara som är problemet för regeringspartierna med att tillföra de resurser som vi så väl vet…Fru talman! Skolan har under lång tid präglats av en strävan efter inkludering. Det har ansetts elakt och odemokratiskt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning.
Den här inkluderingstanken, som innebär att alla elever ska undervisas i samma klassrum, har naturligtvis haft goda intentioner, men resultatet har inte blivit bra. Många enskilda elever har farit illa, särskilt de som allra mest behöver skolan. Elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer och elever inom autismspektrumet kan nämligen tvärtom bli hjälpta av att inte vara i stora klasser utan i stället få undervisning i mindre grupper med tydlig struktur.
Inkluderingstanken har också ställt till det för lärares arbetssituation. När alla elever ska undervisas i samma klassrum men med extra anpassning för olika elever har det många gånger blivit ohållbart. Vi behöver komma bort från att alla elever ska vara i samma klassrum med extra anpassning. I stället bör vi förbättra möjligheterna att anordna särskilda undervisningsgrupper i olika konstellationer.
Vi behöver därför fler speciallärare i skolan som kan stå för den praktiska undervisningen i särskilda grupper. Vissa barn bör till och med kunna få hela sin undervisning i en sådan grupp i stället för i helklass. Vissa elever kan behöva få stöd i en särskild undervisningsgrupp under en begränsad tid, i vissa ämnen eller under vissa moment.
Våra skolledningar behöver helt enkelt mer flexibilitet och större frihet att kunna bygga ut och utforma särskilda undervisningsgrupper för att de elever som har de största stödbehoven ska få det stöd de behöver.
Fru talman! Det är lärarna som bygger skolan stark. Det är lärare med varmt hjärta och fast hand som talar om vad som är rätt och fel och hur man behandlar andra som skapar en skola för barnen att längta till. Det är de som lägger grunden för ett tryggare samhälle i hela landet - ett tryggare Sverige - genom det arbete som de gör i skolan.
Alla kan vi väl tänka tillbaka på vår skoltid och komma på någon lärare som betydde extra mycket för vår trivsel i skolan och som hade en avgörande betydelse för vår utveckling som människor. Sverige har många fantastiskt skickliga lärare som tack vare sin ämneskunskap och pedagogiska kunskap inspirerar eleverna till mer kunskap, som leder klassen framåt och som håller ordning i klassrummet. Det är tack vare dem som Sverige har blivit det land som vi är.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever
Sverige är beroende av lärarna i skolan, och vi är beroende av att de stannar i yrket och också att fler vill ta steget in i läraryrket. Attraktiviteten och statusen för läraryrket behöver därför höjas. Ett sätt är att höja behörighetskraven till lärarutbildningarna. I dag är det för många som kommer in på utbildningarna men som inte har möjlighet eller förmåga att slutföra dem. Det leder till att utbildningarna får dålig kvalitet och låg status.
Ett annat sätt för att höja läraryrkets status är att utveckla karriärtjänstreformen, så att skickliga lärare kan ta nya steg inom yrket.
Lärare behöver därtill i första hand få jobba med det de har utbildat sig till, nämligen att undervisa. Därför behöver administrationen minska, kringuppgifterna minimeras och andelen övrig personal i skolan öka.
Fru talman! Om de bästa lärarna ska välja att stanna inom yrket behöver vi också en gång för alla göra upp med ordningsproblemen och stöket i skolan. Det är viktigt för att förbättra lärarnas arbetsmiljö och för att de ska kunna fokusera mer på undervisningen. Det är naturligtvis också viktigt för eleverna.
Lärarens befogenheter behöver vara tydliga, och disciplinära åtgärder som att omhänderta föremål eller som utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering eller, i värsta fall, avstängning måste kunna användas i större utsträckning. Det handlar om att ha höga förväntningar på eleverna att kunna visa respekt för varandra och för lärarna.
Stöket och otryggheten i skolan måste alltså bort för lärarnas arbetsmiljös skull men också för elevernas skull. Det är klart att en elev som inte känner sig trygg i skolan väldigt lätt hamnar efter. Man får svårt att hänga med i undervisningen, vilket även kan påverka den psykiska hälsan.
Just den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem. Andelen ungdomar som känner sig nere har fördubblats de senaste 20 åren. Av alla unga tjejer lider 25 procent av ängslan, oro eller ångest. Hos Bris har antalet kurativa samtal fördubblats bara de senaste tio åren.
Det här har sannolikt många olika orsaker. Otryggheten i skolan bidrar naturligtvis inte positivt utan negativt. Även mobiltelefonerna och skärmarna spelar nog också roll. Det är knappast en slump att barns ökade oro, ångest, stress och självskadebeteende sammanfaller med den ökade användningen av sociala medier under dygnets alla timmar. Det går inte att komma ifrån att många av barns och ungdomars psykiska problem tycks börja och sluta med skärmen.
Att ständigt vara uppkopplad, att ständigt få sitt värde mätt i lajks och att ständigt vara rädd för att ha missat något är en livsstil som sliter på hjärnan. Det sliter också barnen från annat, såsom träning, sömn, familj, vänner, läsning, klättring eller lek utomhus.
Denna utveckling behöver vi ta på allvar. Folkhälsomyndigheten behöver göra sitt och komma med tydliga rekommendationer. Föräldrar måste få hjälp och stöd att sätta gränser, och sociala medier-bolagen behöver regleras på EU-nivå. Men också skolan behöver vara försiktig. Skolan måste vara en motvikt mot skärmarnas dopaminsökande sekundlek med barnens hjärnor. Den digitaliseringsiver som under lång tid har tillåtits råda i skolan, där allt digitalt i modernitetens namn har ansetts vara bra oavsett innehåll, måste stoppas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever
Skolan behöver komma tillbaka till grunderna med fokus på räkning, skrivning och att läsa längre texter - gammalt tråkigt men hederligt tragglande helt enkelt.
Avslutningsvis, fru talman: Den psykiska ohälsan behöver naturligtvis mötas med en tillgänglig elevhälsa. Det behöver finnas en elevhälsogaranti som ser till att varje elev på varje skola får tillgång till elevhälsan inom rimlig tid.
Kristdemokraterna har även jobbat länge för att man ska se över huvudmannaskapet i fråga om elevhälsan. Jag tror att vi skulle se flera positiva effekter om regionerna tog över huvudmannaskapet och på så vis säkerställa att inget barn faller mellan stolarna i överlämningen mellan elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för ett engagerat anförande.
När jag har lyssnat här under de senaste dagarna har jag undrat vad det kan vara som är problemet för regeringspartierna med att tillföra de resurser som vi så väl vet att den svenska skolan behöver. Jag frågade Fredrik Malm, ordförande i utskottet, och han sa att det är Liberalerna som vill satsa mer resurser. Liberalerna är tydligen det parti som ser till att skolan alls prioriteras. Och alldeles nyss fick vi höra hur ledamoten Jörgen Grubb från Sverigedemokraterna kämpar och kämpar för skolan.
Då undrar jag: Är det Kristdemokraternas fel att regeringen inte satsar på skolan? Är det här en fråga där ett ganska litet parti i regeringen har fått inflytande? Är det ni som ser till att resurserna från den statliga sidan är helt otillräckliga för att möta utmaningarna i skolan? Kan det vara så, Mathias Bengtsson?
Fru talman! Jag vet inte riktigt om man kan säga att det är Kristdemokraternas fel att resurser är begränsade, att det inte finns oändligt med pengar eller att pengar inte växer på träd. Mycket kan man väl tillskriva Kristdemokraterna, men just det är möjligtvis inte mitt parti skyldigt till.
När man gör upp en budget har man som alla vet en viss summa pengar att förhålla sig till. Man gör prioriteringar och avvägningar. Den här regeringen har prioriterat välfärden. Den har också prioriterat skolan. Vi avsatte 1,2 miljarder i budgeten för 2024. Vi tillförde ytterligare 500 miljoner i vårändringsbudgeten. Statens bidrag till skolan är det största på 20 år mätt i löpande priser och det tredje största mätt i fasta priser. Andelen av bnp och andelen av statsbudgeten som går till skolan är de största någonsin. Jag vill mena att regeringen prioriterar skolan. När 40 procent av reformutrymmet går till välfärden vill jag också mena att det görs en prioritering av välfärden.
Men jag kan också slås av ledamoten Paula Örns beskrivning i de replikskiften som skett - det är hela tiden bara brist på pengar som är problemet i svensk skola. Jag skulle vilja säga att en av punkterna i Pisas kritik mot Sverige är att vi inte har någon effektivitet. Vi får inte pang för pengarna. Jämför man med andra länder lyckas de bättre med mindre pengar; Sverige som lägger ganska mycket lyckas inte lika bra ändå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever
Jag tror också att det till exempel handlar om ökad trygghet och studiero - man ska kunna koncentrera sig på skolarbetet på lektionerna utan att bli störd - och om kontakten med föräldrarna och hemmet och om elevhälsan. Man kan behöva ta ett annat grepp kring den psykiska ohälsan och kring mobbning. Jag skulle vilja ställa frågan till Paula Örn: Varför gjorde Socialdemokraterna inte tillräckligt mycket för att ta bort stöket på lektionerna så att eleverna kan koncentrera sig? Det kostar ju inte pengar.
(Applåder)
Fru talman! Ja, självklart handlar en budget om att prioritera. Och vad har den här regeringen prioriterat? Jag upprepar det igen - ni vet att repetition är kunskapens moder: 13 miljarder i skattesänkningar för dem som tjänar mest.
Vi har en skola som i dag i fasta priser har mindre resurser än vad den hade när den här regeringen tillträdde. Vi socialdemokrater har i budget efter budget lagt dubbelt så mycket resurser. Nu senast i vårbudgeten lade vi 1 miljard i stället för 500 miljoner på skolan. Det är uppenbart att regeringen inte har valt att prioritera skolan. Det är praktiskt när bnp minskar och vi inte har någon tillväxt - då blir skolans andel av bnp större. Men det beror ju inte på att ni har satsat utan tyvärr på helt andra saker.
Det är klargörande för landets lärare och elever att höra ledamoten säga att det inte behövs några pengar till att få fler speciallärare i skolan eller till de många fler små undervisningsgrupper som rektorer och lärare flexibelt ska kunna anordna. De kostar inte pengar, enligt ledamoten, utan man behöver bara bli effektivare. Övrig personal behöver också stärkas, och det ska införas en elevhälsogaranti. Men det behövs tydligen inga resurser kopplat till alla de fina löften som ledamoten från Kristdemokraterna står och levererar i talarstolen. Det här tror jag bekymrar många i svensk skola. Det bekymrar i alla fall mig.
(Applåder)
Fru talman! Socialdemokraternas lösning när det kommer till budgeten handlar alltid om att höja skatter. Möjligtvis vill man ha en teoretisk bankskatt som ingen tror kommer att fungera i praktiken. Anledningen till att jag inte står bakom den politiken är att jag tror att den är tillväxthämmande och gör att folk inte väljer att jobba fler timmar. Detta kommer på sikt inte att leda till större intäkter till Sveriges statsbudget.
Min poäng är också att jag tror att det finns andra åtgärder som kan hjälpa lärarna och eleverna än att bara ösa på mer pengar över svensk skola. De specialpedagoger som i dag jobbar i klassrummen med att stötta läraren skulle också kunna ha särskilda undervisningsgrupper - det blir alltså samma personal. Får man mer trygghet och studiero, så att det blir lugnare på lektionerna, tror jag också att det skapar en effektivitet som möjliggör att fler lärare och specialpedagoger skulle kunna sitta med särskilda undervisningsgrupper.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever
Att gå från skärmar till fysiska läromedel tror jag också skulle kunna öka kunskaperna utan att det kostar särskilt mycket pengar. Jag tror att mer av disciplinära åtgärder i lärarnas och rektorernas verktygslåda skulle kunna öka tryggheten och studieron utan att det kostar pengar. Jag tror att mer samarbete med föräldrarna och familjerna, ett föräldrakontrakt och tydligare förväntningar på eleverna hör till de åtgärder som skulle kunna lösa problemet utan att det kostar mer pengar.
Men sanningen är ju den, fru talman, att regeringen väljer att lägga 40 procent av reformutrymmet på välfärden. Det är den här regeringens prioritering. Staten prioriterar skolan. Det gäller att även de socialdemokratiska kommunerna gör det.
(Applåder)
Fru talman! Gammalt träligt tragglande - kul!
Vi har pratat en del om vetenskap och beprövad erfarenhet. Jag är nyfiken på exakt var erfarenhetsstödet finns. Var finns forskningsstödet för att en tråkig och tragglande skola är en framgångsfaktor? Finns det kanske exempel från andra länder? Finns det något i Pisaresultaten man kan plocka upp? Man brukar ju också prata om motivation och att det ska vara roligt att lära sig; det är någonting som underlättar att lära sig svåra saker.
Jag funderar också på vetenskap och beprövad erfarenhet när det gäller digitaliseringen. Jag undrar om vetenskapen och den beprövade erfarenheten beträffande hur läromedel ska väljas i klassrummen finns inom Regeringskansliet eller hos de utbildade lärarna, som jobbar utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.
Det är svårt att veta vad regeringen vill, för regeringen har ju avhänt sig styrningen av skolans digitalisering. Intresset bland utbildningsutskottets ledamöter för kunskapen kan man ändå mäta lite. När Vetenskapsrådet för några veckor sedan anordnade ett seminarium om just digitaliseringen i förskolan och skolan bjöds även utbildningsutskottet in, men endast två ledamöter från utskottet kom. Om man är intresserad av vetenskap och beprövad erfarenhet när det gäller digitaliseringen hade ju det varit ett bra tillfälle att närvara vid.
Det jag undrar, Mathias Bengtsson, är: Hur ser du på vetenskap och beprövad erfarenhet i relation till de frågor du tog upp i ditt inlägg?
Fru talman! Det finns ganska gott om vetenskap och beprövad erfarenhet om att läsning av längre texter är bra för inlärningen och kunskapsinhämtningen. Det finns också ganska gott om vetenskap och beprövad erfarenhet om att skrivning, gärna med papper och penna där man själv formar bokstäverna med handen, är bra för inlärningen och kunskapsinhämtningen.
Ambitionen har funnits i svensk skola om att utbildningen ska vara kul och rolig, och därför skickar vi in skärmar, ipads, datorer och allt vad det är. Det har naturligtvis varit en lovvärd ambition, men problemet är att det inte har fungerat. Det har blivit mer stök, mer distraktion och sämre kunskapsresultat.
Vi kommer inte ifrån att skärmarna är ett stort problem i skolan. På många skolor har man kastat in elevuppsättningar med ipads i skolan, en-till-en-datorer. Sedan har man hållit tummarna och hoppats på det bästa. Resultatet har blivit att lärare och elever inte vet hur de ska använda verktygen. Eleverna blir oroligare och lär sig mindre, och det blir stökigare i klassrummet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever
En ansvarsfull regering gör någonting åt det problemet. Det är därför som vi satsar på fysiska läromedel. Vi vrider tillbaka utvecklingen och ser till att digitala verktyg bara används just där de gör nytta. De ska inte användas som spelmaskiner eller distraktionsmoment som det tyvärr ser ut på många skolor i dag. Jag menar att det är att ta ansvar.
(Applåder)
Fru talman! Ledamoten säger att på många skolor används digitala lärverktyg som spelmaskiner, underhållning, och att det bara kom till som något lustigt påhitt. Det är något av ett hån mot de utbildade förskollärare och lärare som tar väldigt seriöst på att förbereda barn och elever för den framtid som de ska gå ut i och den nutid som vi nu lever i.
Regeringen tar inget ansvar för skolans digitalisering. För ett år sedan tyckte skolministern att det var väldigt viktigt att ha en strategi från regeringen för det. Sedan har man ändrat sig och nu lämnat ett begränsat uppdrag till Skolverket att utveckla stöd.
Jag skulle gärna välkomna att regeringen tog ansvar så att man vet vart vi är på väg, utöver enkla fraser som från skärm till pärm. Så enkel ser verkligheten, samtiden och framtiden inte ut.
Någonting annat som Mathias Bengtsson lyfte fram var vikten av disciplin för att det ska bli lugn och ro i klassrummet. Bland annat elevorganisationerna lyfte fram underlag som visar att det handlar om vikten av att bygga förtroendefulla relationer mellan lärare och elever för att skapa studiero.
Jag hör inte att man talar lika mycket om att lärare ska ha tillräckligt med tid för sina elever och tid att bygga de förtroendefulla relationerna. Det vi ser nu är att lärare får allt mindre tid med sina elever och att viktiga personer inte längre kan vara kvar på skolorna. De är de viktiga vuxna för eleverna och särskilt för de elever som kanske har lite tuffare förutsättningar i skolan.
Det är ett val som regeringen gör. Regeringen satsar inte på skolan. Regeringen gör knappt det minsta möjliga som behövs. Vi är flera partier som ser möjligheter att satsa på skolan. Varför gör inte regeringen det?
Fru talman! Jag väljer att svara på frågorna bakifrån och fram. Jag börjar med Miljöpartiets inflationsbrasa, som den budget som man har lagt fram faktiskt är.
Vi har helt enkelt olika politik Miljöpartiet och Kristdemokraterna om vad det innebär att satsa på skolan. Att låna upp pengar och spräcka statens budgetramverk till löpande utgifter är en dålig idé, för det kommer att spä på inflationen. Det hjälper inte kommunen, skolorna och eleverna. Det gör tvärtom så att de får mindre pengar i slutändan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever
När det kommer till tid för barnen och disciplin menar jag att Miljöpartiet börjar i fel ände. De säger att lärare har för lite tid för barnen, och därför kan man inte hålla ordning och reda. Jag tror att det är tvärtom. Det är för att man inte håller ordning och reda som man inte får tid för barnen.
Det är för stökigt på lektionerna i dag. Man måste ägna mycket tid åt stöket och att hantera oordningen. Därför får man inte tid till undervisningen och tid att bygga relationer med barnen. Jag vill nog bestämt mena att regeringens satsningar för trygghet och studiero kommer att ge mer tid för läraren med barnen.
När det kommer till digitala verktyg upplever jag att ledamoten lägger orden i min mun när hon hävdar att jag har hånat de lärare som använder digitala verktyg på ett bra sätt. Så är det absolut inte. Jag har ingenting emot att man använder digitala verktyg där det fungerar.
Problemet i svensk skola är att man har kastat in det utan att ha en plan för hur det ska användas. Det finns alltför många skolor där elever gör andra saker på sina datorer och skärmar och där lärare inte använder de digitala verktygen på något evidensbaserat sätt i undervisningen.
När vi också vet att skärmar är skadligt för barn att använda i för stor omfattning tycker jag att det är rimligt att ta bort skärmkravet från till exempel förskolan. Det är en bra politik som jag gärna står bakom.
(Applåder)
