Jacob Risberg (MP) om Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Herr talman! Den 29 februari i år överlämnade regeringen sin skrivelse Verksamheten i Europeiska unionen under 2023 till riksdagen. Därefter har regeringen mottagit utrikesutskottets betänkande UU10 om regeringens skrivelse. Även jag, herr talman, kommer att blicka dels bakåt, dels lite framåt.

Under våren 2023 var Sverige, som ni vet, ordförande i Europeiska unionens råd. Det redogjorde jag för när jag var här i kammaren den 13 mars för att debattera den skrivelsen och det betänkandet om det svenska EU-ordförandeskapet. Jag tänker inte upprepa det jag sa då, förutom på en punkt. Jag vill återigen ta tillfället i akt att tacka för det goda och konstruktiva samarbete som vi hade med riksdagen under det svenska ordförandeskapet. Jag vill även tacka min företrädare Hans Dahlgren för allt han gjorde inför ordförandeskapet och det goda samarbete han och jag hade i samband med regeringsskiftet.

Herr talman! År 2023 blev ytterligare ett år då mycket av arbetet i EU tyvärr kom att kretsa kring konflikter. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fortsatte att prägla EU-arbetet. Hamas terroristattacker i Israel den 7 oktober och den påföljande israeliska militära interventionen i Gaza förde ännu en konflikt högt upp på agendan.

Även om konflikterna fick stort och nödvändigt utrymme har det också hänt väldigt mycket annat under 2023 som är värt att lyfta fram. Jag tänkte nämna några av dessa saker: På svenskt initiativ lade kommissionen under våren fram en strategi för en långsiktig konkurrenskraftsagenda. Klimatpaketet Fit for 55 fördes i hamn. Under hösten inleddes diskussionerna om den strategiska agendan. Under året nåddes en överenskommelse om migrations- och asylpakten. Rättsstatsfrågorna stod fortsatt högt på agendan. Utfrågningar av Polen och Ungern ägde rum i enlighet med artikel 7-förfarandet i EU-fördraget.

Herr talman! Jag har läst utrikesutskottets betänkande med stort intresse. Jag noterar att utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om en översyn av reglerna för EU:s sanktioner mot terrorism. Jag noterar också att utskottet vill ha fylligare information om överträdelseärenden och domar.

Jag kan meddela att vi överväger hur vi kan tillmötesgå de önskemål som utrikesutskottet har utan att det leder till orimligt långa texter. Vidare tycker jag att det är positivt att flera utskott och EU-nämnden valt att dela med sig av sina erfarenheter i form av yttranden till utrikesutskottet. Frågorna som berörs i yttrandena vittnar om den bredd och det djupa engagemang som finns.

Herr talman! Verksamheten i EU 2023 ligger bakom oss. När vi nu blickar framåt har vi ett spännande och viktigt år framför oss. Om mindre än en månad är det val till Europaparlamentet, och därefter ska en ny kommission utses. När EU:s stats- och regeringschefer träffas i slutet av juni på Europeiska rådets möte ska de anta prioriteringar för de kommande fem åren, den så kallade strategiska agendan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Utrikesutskottets ledamöter och jag diskuterade den strategiska agendan när jag besökte utskottet så sent som i förra veckan. Jag tänkte därför inte upprepa mig här heller, men jag kan kort konstatera att regeringens prioriteringar vad gäller den strategiska agendan i allt väsentligt bygger på de prioriteringar som vi hade under det svenska ordförandeskapet: säkrare, grönare och friare.

Stödet till Ukraina förblir högst upp på dagordningen, men regeringen betonar även konkurrenskraften, energin och den gröna omställningen, hanteringen av migrationen, den gränsöverskridande brottsligheten och rättsstatens principer.

Herr talman! Att leda arbetet i rådet under det svenska ordförandeskapet var ett rejält kompetenslyft för oss politiker och för tjänstemännen i förvaltningen. Jag vill tacka mina kollegor som efter regeringsskiftet snabbt fick sätta sig in i EU-politiken. Det kan, som ni vet, vara rätt snårigt ibland, men Sverige lyckades. Det var ett mycket väl genomfört ordförandeskap.

Nu måste vi alla förvalta och utveckla de lärdomar vi fick med oss. Sverige ska ha en fortsatt stark röst inom EU-samarbetet. Vi har därför bland annat sjösatt en ny och fördjupad form för samråd och samarbete med näringslivet, arbetsmarknadens parter och andra viktiga representanter. Vi kallar det för EU-arbetsgrupper. I grunden handlar det om att tydligare och bättre underbyggda positioner ska mejslas fram, för ju intressantare vi blir som samarbetspartner för andra medlemsländer, desto mer kan vi stärka vårt inflytande i EU:s olika förhandlingsprocesser.

Om vi inte är förberedda kommer Sverige att hamna i utkanten av förhandlingsbordet i Bryssel, liksom om vi kommer in för sent och för lite i processerna. Här tror jag verkligen att vi måste arbeta tillsammans.

Herr talman! En annan viktig fråga för att stärka Sveriges inflytande är att få in fler svenskar i EU:s institutioner. Även om de anställda i institutionerna ska ha det gemensammas bästa för ögonen är det viktigt att det finns en förståelse för alla medlemsstaters förutsättningar och synsätt och en geografisk balans. Denna förförståelse går förlorad om vi har allt färre svenskar i institutionerna. Därför satsar vi nu på att öka det antalet.

Vi gör det dels på kort sikt genom att utveckla vårt informations- och nätverksarbete i Bryssel och med Universitets- och högskolerådet, dels genom ett långsiktigt arbete. Vi satsar på att öka antalet svenska praktikanter i institutionerna, vi ökar antalet stipendier till College of Europe, som är en viktig inkörsport till EU:s institutioner, och vi jobbar aktivt med mentorsprogram. Dessa åtgärder kommer kanske inte att ge snabba resultat, men de kommer på sikt att leda till förändring.

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har lyft upp frågan om EU:s utvidgning högt på den politiska dagordningen. Under det senaste halvåret har EU:s ledare beslutat att Ukraina, Moldavien samt Bosnien och Hercegovina ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Att Ukraina sökte medlemskap i EU direkt efter den ryska invasionen har bidragit till ett nytt fokus på utvidgningen.

Det finns flera kandidatländer på västra Balkan. Förra året besökte jag Albanien och Nordmakedonien, och i år har jag besökt Bosnien och Hercegovina. Det som har slagit mig när jag har träffat personer från kandidatländerna är hur otroligt mycket ett framtida EU-medlemskap betyder för dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

I förra veckan var utrikeshandelsministern i Georgien efter den senaste tidens negativa händelseutveckling, som flera här har talat om. Samtidigt viftas det med EU-flaggor på gatan. Jag kan bara instämma i allt det som Linnéa Wickman och Ann-Sofie Alm sa om utvecklingen där och att folket stöder ett EU-närmande. Det är tydligt att det är fler som vill vara med i Europeiska unionen. Här handlar det inte bara om när eller hur, utan det handlar också om att vara redo för EU:s del.

Som går att läsa i skrivelsen hölls det en första fördjupad diskussion om EU:s framtid under EU-ministrarnas informella möte i Uppsala i juni förra året. Sedan dess har framtidsfrågorna diskuterats löpande, också mot bakgrund av en kommande utvidgning. Vi kommer helt klart att få anledning att återkomma till dessa frågor - framtidsfrågorna och utvidgningsfrågorna.

Herr talman! Avslutningsvis konstaterar jag att 2023 var ett riktigt bra år för Sverige i EU. Vi har lett arbetet i Europeiska unionens råd. Vi har påverkat EU-politikens inriktning, bland annat att konkurrenskraften har förts högt upp på den politiska dagordningen.

Regeringen lägger nu om den svenska EU-politiken för att stärka Sveriges röst inom EU-samarbetet. Vi fördjupar formerna för samråd och samarbete, och vi arbetar både kort- och långsiktigt med att få in fler svenskar i institutionerna. Det är bra för Sverige, och det är bra för EU.

Regeringens skrivelse till riksdagen innehåller många angelägna områden som EU kommer att behöva arbeta vidare med under året.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

Herr talman! Jag tänker fokusera på skrivelsen, utskottets betänkande och det som vi pratar om: EU. Jag kommer inte att svara helt på frågan om hur Europaparlamentet kommer att samla sig. Jag tror inte att de skulle uppskatta om ett annat parlament lägger sig i det.

Under den tid då vi ledde ministerrådet under ordförandeskapet hade jag den stora äran att få representera Sverige i Strasbourg, framför allt, så jag har god kännedom om hur parlamentet fungerar. Jag har även jämfört en hel del med hur vårt fantastiska parlament fungerar, men detta ska jag inte heller lägga tid på.

Jag tror att jag kan svara generellt utan att jag lägger mig i för mycket hur Europaparlamentet ordnar sig. Jag skulle säga så här: Jag tror att det är viktigt att man samlar majoriteter för att få igenom sin politik. Det är så den här regeringen har jobbat här, och det är så jag tror att man får göra.

Om man tror på något, om man har en idé och om man vill komma till rätta med problem och utmaningar i samhället får man samla majoritet för sina idéer och förslag. Det är så jag hoppas att mina partikamrater i Europaparlamentet också kommer att fortsätta att jobba. Det är mitt svar i dag.

(Applåder)

Herr talman! Det finns två delar i detta som jag vill svara på.

Som EU-minister eller som politiker generellt sett vill jag se ett högt valdeltagande i alla val men i synnerhet i Europaparlamentsvalet. Eller nej, jag ändrar mig, det ska det vara i alla val. Det är för att det är så stora frågor som står på spel, de frågor som vi har pratat om här: säkerhet, klimatförändringar och brottslighet. Alla dessa frågor kräver gemensamma svar, vilket kräver att vi också går och röstar i detta otroligt viktiga val.

Jag gör min del där. Vi partier har ett stort ansvar. Regeringen har tillskjutit pengar till bland annat skolval, apropå att vi har ungdomar på läktaren. Där tror jag att vi alla har en viktig del. Inför valet ser vi en oro för ökad desinformation. Detta ser vi i många länder. Vi har haft partiöverläggningar där vi har tittat på vilka risker som vi ser. Där får vi inte vara naiva över huvud taget, utan vi måste vara vaksamma och se till att vi motverkar all den desinformation som finns.

Som sagt har partierna ett stort ansvar här. Jag tycker att vi tillsammans med våra myndigheter har ett gott samarbete för att motverka detta. Jag kom precis från Grekland där vi pratade mycket om hur valet påverkas av olika desinformationskampanjer.

Svaret på Håkan Svennelings fråga är såklart att jag vill ha en sjyst valrörelse. Jag kommer i alla fall att dra mitt strå till stacken i den delen.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande har jag läst utskottets betänkande. Som gammal riksdagsledamot uppskattar jag verkligen att göra det, även om vissa av mina medarbetare tycker att jag överdriver. Det var långt och bra. Jag läste just den här delen baklänges och framlänges, och jag har också läst och tagit del av vad utrikesministern har sagt i olika diskussioner.

Jag motsätter mig vad Linnéa Wickman säger om vad regeringen eventuellt kommer att göra och inte. Utrikesministern har flera gånger varit tydlig med att vi dels har drivit den i riksdagen förankrade positionen när det gäller IRGC, dels har verkat för att få EU-enighet om listning. Men det var inte riktigt det Linnéa Wickman frågade mig om nu.

Vi har också drivit att EU-institutionerna behöver se över de rättsliga förutsättningarna. Precis som Linnéa Wickman nämnde i sitt anförande finns det olika uppfattningar om dem bland jurister. Vi kommer såklart att fortsätta att driva på, konsultera andra medlemsstater och på olika sätt samarbeta med andra länder. Den här regeringen kommer som sagt att vara aktiv och stark. Jag skäms inte ett dugg för och har inga problem med att vara obekväm i vissa situationer, och det har inte mina kollegor heller. Vi driver på, men det krävs också flera andra för att få igenom saker.

Det går alltså inte att påstå att vi eventuellt inte kommer att göra något. Vi kommer att fortsätta att driva på för att göra det som är nödvändigt.

Herr talman! Linnéa Wickman och jag är nog överens om vikten av att ha möjlighet till sanktionssystem och att man behöver jobba aktivt med att utveckla dem allteftersom, men det handlar också alltid om balans, effektivitet och rättssäkerhet. Jag är inte jurist nog att uttala mig exakt om detta, men från svensk sida driver vi detta i enlighet med det mandat som regeringen har från riksdagen och som vi har utarbetat väl tillsammans.

Vi får återkomma till detta. Jag är helt säker på att Socialdemokraterna och Linnéa Wickman kommer att återkomma till utrikesministern.

(Applåder)

Herr talman! Det var många frågor. Frågan om att uppdatera den rättsliga grunden kanske klarades av i mitt tidigare replikskifte.

Kerstin Lundgren inledde sitt anförande med någonting i stil med att EU misslyckats under föregående år, och jag blev lite orolig då, men sedan kände jag att det tog sig. EU har faktiskt lyckats. Jag tycker att EU under förra året lyckades med att behålla enigheten och stötta Ukraina. Det var en oerhörd framgång, liksom många andra delar.

När det gäller frågan om en tribunal måste ansvar självklart utkrävas för de brott som begåtts av Ryssland under aggressionen. Under ordförandeskapet drev vi på för att det skulle inrättas en tribunal. Som Kerstin Lundgren minns fanns det ju då lite olika argument för var den skulle lokaliseras. Vi stöder initiativet att inrätta en tribunal för aggressionsbrottet i Ukraina och att den i så fall skulle vara ett komplement till den internationella brottmålsdomstolen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Det viktiga är att redan nu under kriget se till att samla in bevis. Sverige stöder det arbetet med personal men också på olika sätt med kompetens. Det är fruktansvärda siffror vi kan läsa om när det gäller hur mycket man redan har samlat in om det som förmodligen kommer att ses som krigsbrott. Det är oerhörda siffror på kanske 70 000 eller 100 000 fall.

Vad gäller Georgien vill jag tacka både Linnéa Wickman och Ann-Sofie Alm som tog upp det i sina anföranden. Jag tycker att det är mycket allvarliga signaler vi får. Det var därför Johan Forssell var tydlig när han besökte Georgien förra veckan och därför vi är tydliga med vårt stöd till de civilrättsorganisationer som finns i Georgien.

Jag får återkomma till den sista frågan i nästa anförande.

Herr talman! Jag börjar med Georgien. Jag instämmer i det som Kerstin Lundgren säger. Vi i EU måste vara tydliga i vår kritik, och det är vi. Jag vet inte exakt vad Johan Forssell har sagt i sina möten, men jag är säker på att han har gjort på samma sätt som jag när jag har träffat olika representanter. Jag har varit tydlig med hur ett EU-närmande måste gå till. Det finns väldigt tydliga kriterier som ska uppfyllas, och vi är lika tydliga mot alla kandidatländer.

Utvecklingen i Georgien just nu är oroväckande. Flera representanter från EU:s olika institutioner har besökt Georgien för att markera detta. Så huruvida EU har varit alldeles för tyst har vi kanske olika uppfattningar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

I fråga om Israel börjar jag med bosättare på Västbanken, något som flera har tagit upp i olika reservationer - det nämns i varje fall i betänkandet. När jag sa att jag läser baklänges och framlänges menar jag att jag kanske missade om det var i en reservation eller inte; jag ber om ursäkt för det.

Hur som helst har regeringen och de flesta partier här samma uppfattning. Vid Europeiska rådets senaste möte fattades beslut om sanktioner mot ett antal enheter, men Sveriges regering och Sveriges riksdag är öppna för att driva på för fler.

Situationen på Gaza är fruktansvärd. Det viktiga nu är att Israel måste göra mer för att skydda den humanitära rätten och se till att förnödenheter kommer in. Här har vi på europeisk nivå också fått fram hjälp. Senast jag var här pratade vi om att Cypern hade öppnat möjligheten att skicka förnödenheter till Gaza den vägen. Det räcker absolut inte, men det är en viktig del.

Allt detta är självfallet något som fortfarande står högt på agendan, och vi måste se till att få stopp på det här.

(Applåder)

Herr talman! Jacob Risberg tog upp många olika delar, och jag kommer nog inte att svara på allt. Jag vet ju att ni har haft en särskild debatt om frågan, och ni har säkert också regelbundna diskussioner med utrikesministern om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

När Sverige avstod i den nämnda omröstningen gjorde vi det tillsammans med likasinnade länder, såsom Finland, Nederländerna, Storbritannien, Kanada, Österrike, Lettland och Litauen. Som jag nyss sa till Kerstin Lundgren är det för oss just nu helt avgörande att få till en omedelbar humanitär vapenvila, frisläppande av gisslan, skydd av civila och humanitärt tillträde. Detta är något som regeringen vill se omedelbart. Det är också något som EU vill se omedelbart.

Frågan gällde hur vi arbetar med det här inom EU. Det gör vi såklart bland annat genom att trycka på. Europeiska rådet har antagit slutsatser i frågan. Och Sverige har varit drivande för att EU-ländernas ambassadörer ska samlas för att trycka på för en omedelbar humanitär vapenvila.

Vi arbetar alltså på olika sätt, men i huvudsak gör vi det genom att vi EU-länder samlas, lyfter frågan och pratar om den i olika ministerråd och i Europeiska rådet.

Herr talman! Jag tror som sagt att det viktigaste just nu är att få in humanitär hjälp och förnödenheter till befolkning på Gaza. Det är fokus för vårt arbete, och inte bara vårt utan även alla andra nationer runt omkring. I ett annat anförande nämnde jag att jag nyss varit i Grekland. Då pratade vi mycket om just detta.

EU måste tala med en tydlig röst. Det är det som vi jobbar för - att se till att det blir enhetligt. Det rör också frågan om att vidta olika ensidiga åtgärder. Ska man få effekt jobbar man tillsammans. Det är därför jag tror på EU-samarbetet. Det är samma sak när det gäller sanktioner. Ska man få någon effekt av dem sätter man in dem tillsammans, och vårt samarbete sker inom EU.

(Applåder)