Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD) om Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Herr talman! Det här är det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. Det är första gången som våra myndigheter får arbeta med de smittbekämpande åtgärder som de tillsammans med branschen och övriga aktörer övat för i många år. Det är också första tillfället som den lagstiftning, epizootilagen, som reglerar ersättningar för denna typ av händelser ska testas för just det här scenariot med afrikansk svinpest.

Enligt epizootilagen har den som drabbas av produktionsbortfall eller inkomstförlust på grund av föreskrifter eller beslut vid ett sjukdomsutbrott av det här slaget möjlighet till ersättning. I normalfallet när ersättningar betalas ut enligt den här lagen handlar det kanske om en gård med en smittad djurbesättning. Men den afrikanska svinpesten och de restriktioner som den lett till har inte bara drabbat djurägare. Den berör exempelvis också skogsföretag, lantbrukare med flera. Därför undersöker våra myndigheter just nu vilka som har rätt till ersättning och hur det säkerställs att de ersättningar som betalas ut inte strider mot annan lagstiftning, främst EU:s statsstödsregelverk.

Jag som minister kan och får inte lägga mig i hur en myndighet tolkar en lagstiftning, men jag är naturligtvis mån om att det blir rätt. Jag vet att Jordbruksverket arbetar hårt med analysfrågan när det gäller ersättningar, och jag följer givetvis det här arbetet mycket noga.

Herr talman! Anslaget är 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar, som ligger under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Där ligger en grund varje år som de senaste åren har behövt höjas på grund av olika utbrott av salmonella, fågelinfluensa och så vidare. Ändringar av anslaget kan göras i ändringsbudgetar, vanligast höst och vår. Här blir det i vårändringsbudgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Det finns år då vi inte har haft så stora och kostsamma utbrott, och då har inte hela anslaget behövt användas. Jag har god tilltro till våra myndigheter när det gäller planerna framåt och att man agerar utifrån de erfarenheter vi får av detta första utbrott av afrikansk svinpest.

Vi får ju hoppas att det inte blir fler, men om det kommer igen är det självklart att vi kommer att ha med oss erfarenheterna och vara än bättre förberedda på kommande utbrott. Då ska vi ha en om möjligt än bättre och effektivare bekämpning av afrikansk svinpest i Sverige.

Fru talman! Jag börjar med ersättningsfrågan, så får vi se vad jag hinner med.

Epizootilagen är som sagt tydlig. När den används till djurbesättningar - det kan vara en hönsbesättning som får salmonella eller fågelinfluensa eller en grisbesättning - är det glasklart. Vi är inte ovana att hantera lagstiftningen vid dessa tillfällen. Därför blir det olyckligt om vi får en diskussion där vi gör dessa människor mer oroliga. Det vill jag verkligen inte. Där är det tydligt.

Men vi är inte vana vid att det potentiellt kan bli så stora värden som det blir när vi pratar om skog. Då har vi andra regelverk som träder in, till exempel EU:s statsstödsregler. Det måste vi se till att vi sköter på rätt sätt.

Jag har i flera intervjuer och annat sagt att det är klart att vi på Regeringskansliet har hög beredskap för att fatta beslut, om så skulle behövas, om den lagstiftning och det regelverk som vi har inte är tillräckliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Svaret på frågan om när är: så snart som möjligt. Det är önskemålet, och det är det som Jordbruksverket säger. Men jag är också angelägen om att det blir rätt. Vi ska inte ta fram ett regelverk eller ge besked till drabbade som vi sedan behöver återkalla på något sätt. Det ska gå fort, men resultatet ska också bli rätt och riktigt.

Det är också viktigt att påpeka att det redan nu på Jordbruksverkets hemsida, dit jag vet att de allra flesta berörda är vana att vända sig, finns tydliga riktlinjer. När det gäller de 56 tamgrisar som tyvärr behövde avlivas vet de berörda verksamheterna att de får ersättning. Man får också ersättning enligt epizootilagen för det produktionsbortfall som man potentiellt får under tiden som restriktionerna ligger kvar.

En del är alltså redan glasklart, och annat behöver vi vänta lite på så att vi får det ordentligt utrett.

Fru talman! Tack så mycket, Emma Nohrén, för frågan!

Det här är väldigt viktigt. Tillsammans kan vi se till att komma ur den här situationen, men då måste också alla som är i närheten eller vistas i skog och mark i det här området ta ett väldigt, väldigt stort eget ansvar.

Jag vill också passa på att berömma informationen på myndigheternas hemsidor, där det är klart och tydligt hur man ska bete sig när man har varit i skog och mark och ska därifrån. Även de olika jägarförbunden som organiserar de allra flesta jägare i Sverige har gått ut med väldigt tydlig kommunikation kring detta. Följer man myndigheternas riktlinjer, som också har snappats upp av jägarorganisationerna, kan man med trygghet jaga i skog och mark. Det gäller naturligtvis inte i restriktionsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Det är en viktig aspekt, oavsett om det är Försvarsmakten som är ute i skog och mark eller om det är en jordbrukare. Har man varit i ett smittat land eller ett sådant område finns det noggranna regler för hur man ska ta hand om sin materiel och sin utrustning, sina skor, sina maskiner och allt vad det nu är. Följer man det ska det inte vara någon fara.

Jägarkåren har länge fått information som går ut på att har du varit i ett land där det här har funnits är det viktigt att du tvättar dina skor och sköter din utrustning. Den information och de regler som finns gäller naturligtvis för alla, även för försvarsövningar.