Martin Melin (L) svarade Lotta Johnsson Fornarve i en replik om Internationella relationer m.m. i debatten ”Protokoll 2022/23:93 Torsdagen den 20 april” den 20 april 2023.
Lotta Johnsson FornarveV· i en replikJag tackar för svaret. Det var ändå positivt. Jag hoppas verkligen att Liberalerna lever upp till det löftet. Anledningen till att jag tog upp det med just ledamoten Martin Melin är att Liberalerna under lång tid har…Fru talman! Sveriges roll i internationella relationer ska vara fast förankrad i värderingar och principer som genomsyrar vår liberala demokrati.
Precis som anförts i regeringens utrikesdeklaration ska vi prioritera att föra en i första hand svensk och europeisk utrikespolitik. Detta har blivit än viktigare på grund av det allvarliga säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Samtidigt ska vi komma ihåg att det inte är något nytt att svensk utrikespolitik ska utgå från att värna svenska intressen och stå upp för demokratiska värderingar. Det har vi alltid gjort, och det ska vi alltid göra.
Sverige ska vara en ansvarsfull medlem i internationella organisationer. Vårt engagemang ska synas och höras. Vi värnar om den europeiska säkerhetsordningen och tror på ett världssamfund som bygger på det regelbaserade internationella systemet. Vi tror på ett effektivt och resultatorienterat FN, och vi tror på att det är de demokratiska principerna som bygger det gemensamma internationella systemet starkt.
Det är viktigt att arbetet med att bryta mönstret att allt färre länder räknas som demokratier fortsätter. Vi behöver demokratier, inte regimer.
Det arbete som Liberalerna och samarbetspartierna i regeringen bedriver inom utrikespolitiken måste också intensifieras på andra områden. Kampen mot terrorism, kampen mot auktoritära tendenser hos vissa stater och kampen mot förtryck på basis av etnicitet eller sexuell läggning, för att ta några exempel, är alla områden där Sverige måste ta striden varje gång.
Fru talman! Vi ska även ta striden för demokratin och jämställdheten. För oss liberaler är jämställdhet frihet. Det är därför av stor betydelse för oss att regeringens utrikesdeklaration anger jämställdheten som ett prioriterat område.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.
Det har här i kammaren diskuterats olika etiketter på utrikespolitiken. Vi har tidigare hört att man vill se mer av etiketter av typen feministisk utrikespolitik. För vissa partier verkar det vara viktigare att diskutera ord och etiketter än innehåll. Jag menar att ingen bok bör bedömas efter dess pärm. Om man slår upp boken och inte stirrar sig blind på omslaget kan man läsa att Sverige med den nya regeringen faktiskt driver en aktiv utrikespolitik för jämställdheten, där feministiska värderingar återfinns.
Det handlar till exempel om att fortsätta ha fokus på ökad frihet och en stärkt ställning för kvinnor och flickor, bland annat genom att Sverige främjar kvinnors och flickors egenmakt genom rätten till utbildning, till exempel i Afghanistan. Vi stöder även kvinnors kamp i Iran. Vi uppmärksammar och jobbar för att det ska bedrivas arbete för att motverka och i värsta fall utreda våldtäkter som sker i Ukraina med anledning av kriget.
Internationellt arbete är ett abstrakt uttryck som det kan vara svårt att sätta ord på. Låt mig därför knyta an till vad jag och andra poliser uppmärksammar och inte sällan möter i vårt arbete, nämligen mäns våld mot kvinnor och den effekt det har.
Sverige måste också i internationella sammanhang verka för att hejda alla former av könsrelaterat våld och även hemskheter som barn- och tvångsäktenskap samt hedersrelaterat våld och förtryck. Detta måste vi alla stå upp för, oavsett partitillhörighet. Jämställdhet i det internationella arbetet är prioriterat för den här regeringen.
Jag och Liberalerna delar i mycket de åsikter och värderingar i dessa frågor som Miljöpartiet och Socialdemokraterna och även Vänstern för fram, men jag menar samtidigt att dessa värderingar faktiskt tas om hand av den nuvarande regeringen genom den utrikespolitik som bedrivs. Sedan kan det alltid göras mer om man inte är nöjd med det.
Herr talman! Förtryck är påtagligt närvarande när vi diskuterar internationella relationer. Vi följer med intresse det iranska folket och dess kamp mot den brutala regimen i landet. Det är extra närvarande för oss riksdagsledamöter när demonstranter veckovis möter oss utanför riksdagen och påtalar och sprider information om regimens hänsynslösa politik mot det egna folket, inte minst mot kvinnor.
Det är modiga kvinnor som tar av sig slöjorna. Det är modiga män som stöder deras kamp. Och detta är ingen kamp mot religionen, det är en kamp mot en auktoritär regim som vill påtvinga ett land med 88 miljoner invånare sin tolkning av religionen. Religion och religiösa ritualer ska vara ett fritt val, inte någon annans beslut eller tvång.
Sverige och EU har att vara tuffa mot den iranska regimen på det sätt som bäst gynnar de iranska kvinnorna här och nu, och även på lång sikt. Vi tror på tuffa, riktade sanktioner mot ledande personer inom bland annat det iranska revolutionsgardet. På sikt får vi se om det kan behöva göras mer och i andra former än genom sanktioner. Sverige ska fortsätta vara en stark röst för att kvinnorna i Iran ska få sin frihet.
Herr talman! Rysslands brutala anfall mot en suverän stats territoriella integritet är ett folkrättsvidrigt angrepp som inte har någon plats i det internationella regelbaserade systemet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.
Det brukar sägas att alla hjältar inte bär mantel. Hjälten i Kiev bär militär munktröja. När västledare erbjöd eskort frågade han var stödet var. När de ville skicka räddningshelikoptrar frågade han efter ammunition.
Men inga hjältar står själva. Jag tror inte att man är en hjälte förrän man har inspirerat andra att vara hjältar, och det har Zelenskyj gjort. Det ukrainska folket har visat den sanna definitionen av motståndskraft och frihetslängtan. Låt oss aldrig glömma att de strider för sitt folk, sina familjer, sitt land, sin demokrati - men också för Sveriges och Europas frihet och framtid.
Det är en ynnest att kunna stå här och tala i riksdagen utan rädsla för nedfallande bomber. Våra kollegor i Ukraina kan inte ta sin frihet för given. Våra ord här i denna kammare får därför inte vara bara ord. Låt oss lova varandra att våra stora ord också framöver leder till stora handlingar. Vi måste fortsätta att leverera ekonomiska, militära och civila stödpaket till Ukraina ända till freden.
I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).
Herr talman! Det är intressant med högern och feminismen - denna skräck för detta ord och samtidigt denna vilja att klistra på oss att det skulle vara vi som är fästa vid etiketter. Om feministisk utrikespolitik på riktigt endast hade varit en etikett hade ni ju lika gärna kunnat behålla den, eftersom den dessutom var någonting vi fick ganska mycket beröm för internationellt.
Därför blir min fundering denna: Kvinnor lämnas ständigt utanför vid fredsförhandlingar, vid regeringsbildningar och egentligen vid all direkt påverkan i världen. Det går ständigt åt fel håll. Även här i Sverige går det fruktansvärt långsamt.
En konkret sak som ingick i den feministiska utrikespolitiken var medlingsnätverket, där vi samlar erfarna kvinnliga medlare och bidrar till att främja andra kvinnliga medlare runt om i världen. Om vi ska nå upp till resolution 1325, vilket ju alla säger att vi är överens om, behöver vi se till att lyfta kvinnor och ge dem plats vid bordet.
Då undrar jag: Vilken är Liberalernas syn på framtiden för medlingsnätverket, i och med att det nu har lagts vilande och det är väldigt oklart vad det ska få för framtid?
Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Jag fick frågan om nätverket också förra veckan i samband med en debatt här i kammaren, och jag har samma svar nu som då. Svaret är att jag inte har något svar. Det är beklagligt att saker och ting som fungerar läggs ned, det tycker jag också. Därför säger jag: Fortsätt kampen för att se till att saker som funkar ska fortsätta fungera! Jag kan inte hjälpa ledamoten med detta här i dag, tyvärr, men sluta aldrig att ta den kampen!
När det gäller om det ska heta feministisk utrikespolitik eller kanske kallas strategisk jämställdhetspolitik är det viktigaste för mig fortfarande vad politiken ger, inte vad den kallas. Det kommer det alltid att vara. När jag läser igenom dagens utrikespolitik och ser vad den leder till, när jag läser biståndsbudgeten och ser vad pengarna ska gå till, ser jag väldigt mycket arbete för jämställdhet. Jag vet inte riktigt vad det är som har försvunnit.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.
Det kan hända att det är saker som har minskat, och det beror naturligtvis på att det inte finns pengar nog. Vi har en ekonomisk situation i världen som gör att vi minskar stödet till i princip allt. Men jag ser hur vi lägger pengar på att hjälpa mödravården runt om i världen, hur vi hjälper till att utbilda män i jämställdhet och hur vi i den mån det går försöker hindra tvångsäktenskap och barnäktenskap. Jag ser att den här regeringen stöttar väldigt mycket feministiskt arbete runt om i världen. Jag vet inte vad som är fel med det.
Herr talman! Just det som ledamoten säger är ju själva problemet. Det är kärnan i vår kritik kring den feministiska utrikespolitiken. När man slopade den så kallade etiketten rök faktiskt ganska mycket bra och viktig politik, politik som just syftade till att komma åt själva grundproblemet och inte bara symtomen. Det är skillnaden mellan jämställdhetspolitik och feministisk politik.
Jag förstår att det är lite besvärligt med de här frågorna. Någonstans handlar ju feministisk politik också om att lyfta kvinnor, att se till att kvinnor får plats vid de beslutande borden, att se till att kvinnor sitter med och tar de säkerhetspolitiska besluten och inte bara män.
Om man tittar på Regeringskansliet på andra sidan vattnet kan man konstatera hur det ser ut. Statsministern är man, utrikesministern är man, försvarsministern är man och säkerhetsrådgivaren är man. Fram till extremt nyligen var också precis alla statssekreterare på de departementen män. Glädjande nog har där nu klivit in en kvinna, en kvinna i horden av män.
Jag förstår alltså att arbetet med att lyfta kvinnor och att se till att kvinnor får ta plats vid bordet när man ska ta de säkerhetspolitiska besluten är besvärligt för regeringen. Det förstår jag, eftersom man tydligen inte ens kan börja här i Sverige.
Herr talman! Jag har en dotter, och jag kan försäkra ledamoten om att jag vill att min dotter ska växa upp i en jämställd värld och att hon ska betyda lika mycket som män. Det kan jag garantera ledamoten, till 100 procent. Jag är den första som skulle stå på barrikaderna om det behövdes.
Att det ser ut som det gör i världen är jag också den första att beklaga. Jag läste någonstans att en av fem parlamentariker i världen är kvinna - en av fem. Det är förskräckligt. Jag kan dessutom tänka mig att siffran är ännu lägre i vissa länder. Jag tror inte att vi kommer att lösa det här och nu. Men vi kan åtminstone göra vad vi kan.
Ledamoten nämnde att grundproblemet med den feministiska politiken är hur den bedrivs i dag. Då är frågan om det är ett grundproblem som har kommit till under de sex månader vi har haft en ny regering eller om det är effekter av en dålig utrikespolitik som bedrevs av den förra regeringen. Jag vet inte. Ett grundproblem är att ganska stort problem. Om det har uppkommit nu, är det då effekter? Det är det jag försöker förstå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.
Vad har hänt på sex månader som har gjort att världen helt plötsligt är jättedålig och att jämställdheten i världen har förfallit totalt? Jag förstår inte vad som har hänt på sex månader. Jag försöker förstå, men jag får inte in det riktigt. Är det ett nytt grundproblem?
Det kan alltid göras mer i alla sammanhang och alla situationer, oavsett om det gäller bistånd eller arbete för jämställdhet internationellt. Den här regeringen kommer också att försöka göra mer. Men just nu ser det ut som det gör. Det får vi nog acceptera.
Herr talman! Tack för anförandet, Martin Melin!
Jag ska inte prata om feministisk utrikespolitik, även om jag naturligtvis tycker att det är en jätteviktig fråga. Jag tänkte däremot ta upp en fråga som Martin Melin inte nämnde över huvud taget i sitt anförande. Det gäller Västsahara och Marockos illegala ockupation av Västsahara som har pågått sedan 1975. Det är en många gånger glömd men viktig konflikt.
Liberalerna är ett parti som verkligen har stått upp för Västsahara genom decennier och kämpat för västsahariernas rättigheter. Det är därför lite tråkigt att Martin Melin inte nämnde Västsahara med ett enda ord.
Nu ser vi hur konflikten eskalerar. Sedan 2020 har vapenvilan brutits. Den kom till stånd efter att parterna hade kommit överens om att genomföra en folkomröstning om Västsaharas självstyre. Men folkomröstningen har aldrig blivit av, på grund av Marockos sabotage under alla dessa år.
Världssamfundet har inte lyckats lösa den frågan på ett bra sätt. Sverige har ett gott renommé när det gäller Västsahara. Vi har stått upp för folkrätten och för Västsahara på många sätt. Men ingenting händer.
Jag undrar om Liberalerna är beredda att trycka på i regeringen för att Sverige ska agera kraftfullt i FN och i EU för att den folkomröstning som man kom överens om för över 30 år sedan äntligen ska komma till stånd.
Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!
Jag ska villigt erkänna att jag inte är jätteväl inläst på situationen i Västsahara. Jag beklagar det. Jag nämnde inte Västsahara. Jag nämnde inte heller Taiwan, Venezuela eller Sudan. Det finns massor av orosområden i världen som jag inte nämnde. Västsahara är tydligen ett av dem. Jag beklagar det. Jag ska försöka ta med alla områden i mitt nästa anförande. Men man måste ju välja lite under de få minuter man har på sig.
Det svar jag dock kan ge är att jag som liberal såklart vill lösa alla konflikter i världen. Jag vill inte att det ska finnas krig, svält eller orättvisor någonstans, inte heller i Västsahara. Om jag som liberal kan göra något åt det kommer jag självklart att göra det, även i den här regeringskonstellationen.
Herr talman! Jag tackar för svaret. Det var ändå positivt. Jag hoppas verkligen att Liberalerna lever upp till det löftet. Anledningen till att jag tog upp det med just ledamoten Martin Melin är att Liberalerna under lång tid har stått upp för Västsahara.
Jag förstår att man inte kan nämna varenda konflikt. Men det är en konflikt som har pågått väldigt länge, och det är viktigt att hitta en lösning. Jag tror att det finns en risk att det krig som har blossat upp sedan 2020 kommer att eskalera och att det kommer att bli en allvarligare konflikt i Västsahara än tidigare. Det är ingen förtjänt av.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.
Vi måste kämpa för att få till en fredlig lösning. Då måste folkomröstningen komma till stånd. Där kan Sverige, som har gott renommé och gott rykte i frågan, verkligen bidra. Jag hoppas att ledamoten kommer att se till att det blir verklighet.
Herr talman! Jag kan bara förtydliga vad jag sa tidigare. Jag ska absolut göra vad jag kan för att den frågan lyfts upp inom Liberalerna och kanske till och med ännu högre upp. Det lovar jag ledamoten.
Herr talman! Tack för anförandet, Martin Melin!
Herr talman! Det här är Martin Melins sista debatt i utrikesutskottet, för den här gången. Därför vill jag gärna tacka honom. Martin har varit fantastisk att jobba ihop med. Han är en problemlösare utan dess like och gör det alltid med ett soligt och glatt leende.
När vi mötte det kanadensiska utrikesutskottet hade vi en trevlig tillställning på Villa Bonnier. När det kanadensiska utrikesutskottet kom ut ur sin buss skrek de: The survivor! Martins berömdhet hade nått hela vägen över Atlanten.
Martin! Vi kommer att sakna dig. Och vi önskar verkligen att du snart kommer tillbaka. Jag vill överlämna ett litet presentkort på en ganska trevlig kväll med dina favoritledamöter i utrikesutskottet. Ett stort och varmt tack!
Herr talman! Jag vill tacka för jättesnälla ord. Det har varit en fröjd att vara i utrikesutskottet. Samtliga ledamöter är väldigt kunniga och pålästa. Efter att ha suttit i utrikesutskottet i ett halvår har jag fått väldigt stor respekt för det politiska arbete som bedrivs i det här huset. Det gäller samtliga partier. Vilka politiker som sitter i utrikesutskottet! De är kunniga, duktiga och drivna. Jag håller inte med dem i alla frågor. Men de är otroligt kunniga.
Herr talman! Du kan vara stolt över det utrikesutskott som finns i Sveriges riksdag och den kompetens som finns där.
Tack så mycket!
Herr talman! Tusen tack! Mina ord kommer naturligtvis från hela utskottet.
(Applåder)
Herr talman! Jag instämmer i allt som Ann-Sofie Alm har sagt. Det har varit en fröjd och en ära att jobba tillsammans med Martin Melin i utrikesutskottet. Tack så mycket!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.
(Applåder)
I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).
Herr talman! Jag nöjer med mig ett kortare men stort tack för snälla ord från ledamoten.
(Applåder)
