Annika Hirvonen (MP) svarade Ingemar Kihlström i en replik om Migrationsfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:92 Onsdagen den 19 april” den 19 april 2023.
Ingemar KihlströmKD· i sitt anförandeLåt mig börja med att yrka bifall till utskottets förslag, vilket innebär avslag på alla motionsyrkanden inom området migration. För Kristdemokraterna är det centralt att migrationspolitiken är långsiktigt ansvarsfull,…Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till utskottets förslag, vilket innebär avslag på alla motionsyrkanden inom området migration.
För Kristdemokraterna är det centralt att migrationspolitiken är långsiktigt ansvarsfull, rättssäker, human och överblickbar. Tyvärr har den inte fungerat så fullt ut sedan ett antal år. Vi kan se att Sverige har tagit emot fler asylsökande än vad vi har klarat av att integrera, att samhället inte har tagit tillräckliga krafttag mot utnyttjandet av asylsystemet och att framväxten av parallellsamhällen inte har kunnat stoppas.
Kristdemokraterna ser därför ett behov av att ha en stram migrationspolitik för att komma till rätta med de problem som vi på många sätt och många platser ser i vårt land.
Målet för den totala migrationen i Sverige bör vara i nivå med våra nordiska grannländer, och med denna målsättning är det rimligt att prioritera de mest utsatta flyktingarna. Säkra och lagliga vägar, som kvotflyktingsystemet, bör vara den huvudsakliga metoden för människor att söka asyl i Sverige. Utgångspunkten är att flyktingar, alternativt skyddsbehövande, söker asyl i första säkra land. Så värnas asylrätten.
Men för att försvara öppenheten och den fria rörligheten inom EU måste vi också se en stärkt kontroll av EU:s yttre gräns. För att förhindra att människor utnyttjas, skadas eller tragiskt omkommer i rangliga båtar på Medelhavet måste EU på gemensam nivå motverka irreguljär migration och människosmuggling och ha ett större fokus på att hjälpa flyktingar i närområdet.
Fru talman! Det senaste året har i stor utsträckning präglats av Rysslands fruktansvärda invasion av Ukraina. Kriget har drivit miljontals på flykt och föranlett den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget.
I mars 2022 aktiverades det så kallade massflyktsdirektivet, som innebär att personer på flykt från Ukraina ges tillfälligt skydd. Av de cirka 50 000 flyktingar som kommit till Sverige bedöms ungefär 30 000 vara kvar, men det är osäkert.
Jag är glad att den vårbudget som just har lämnats till riksdagen har som inriktning att dessa ukrainska flyktingar genom ett riktat ekonomiskt stöd till kommunerna får större möjlighet till undervisning i svenska språket. Detta gör att de från Ukraina som tagit sin temporära tillflykt till Sverige kommer att ha större möjlighet till kontakter och arbete under sin tid här.
Under coronapandemin kom det färre flyktingar till Sverige, men nu ser vi en ökning i mottagandet. Därför måste åtgärder vidtas för att kunna integrera dem som redan finns i vårt land och ännu inte är en del av vårt samhälle vad gäller exempelvis arbete och annan samhällsgemenskap. Detta innebär att vårt lands migrationspolitik behöver förändras, och det arbetet påbörjades efter regeringsskiftet för sex månader sedan.
Fru talman! Tidöpartierna har förhandlat fram ett stort antal punkter i Tidöavtalet som gör att inriktning och innehåll i politiken förändrats. Under åtta år med S-regering var det svårt att se en rak linje i migrationspolitiken, och det föranledde ett behov av förändring.
Det stämmer att Socialdemokraterna genomfört förändringar, men den koalition av olika partier och viljor som präglat flertalet av de senaste åtta årens regerande gav ett resultat som knappast kan ses som lyckosamt, snarare en situation som det tar tid att rätta till.
Vi i Tidöpartierna samarbetar och tar oss an frågorna med ett samarbetsklimat och en inriktning som gör att vi inte bakbinder eller låser varandra. Migrationsområdet behöver styras upp för att vi tillsammans ska kunna komma till rätta med problemen i vårt samhälle. Dagens regeringssamarbete ger den grund för handlingskraft som Sverige behöver.
Fru talman! Jag ser att samarbetet kommer att ge resultat, och jag bedömer att när förslagen i Tidöavtalet har utretts och genomförts blir resultatet till exempel att antalet asylsökande till Sverige minskar, att ett nej betyder nej och att vi får efterlängtade åtgärder mot skuggsamhället. Fler personer som fått avslag kommer att återvända, och personer med uppehållstillstånd som inte lever ett hederligt liv kommer att riskera utvisning. Det är bland annat så Sverige kommer på rätt köl.
I denna debatt kan man också fråga sig om det finns en samlad opposition. Olika socialdemokratiska företrädare, senast här, säger att Socialdemokraterna står upp för en hållbar migrationspolitik. Det är verkligen dags att vakna, och jag välkomnar detta ställningstagande eftersom det krävs en åtstramning av det flyktingmottagande vi har haft de senaste åtta åren.
Kan vi se ett samlat regeringsalternativ där S kommer att kunna hålla sig på denna nya väg framåt när vi vet vad målsättningarna för migrationspolitiken är hos de oppositionsvänner de har och som vi kan tolka är basen för ett framtida regeringsalternativ?
Jag har svårt att se att den åtstramning som S förespråkar kan bli verklighet med dessa samarbetspartier. De kompromisser som ett samarbete kräver kommer troligtvis att innebära att resan mot en åtstramning blir väldigt krokig om MP, V och C ska få sina krav tillgodosedda, krav som på olika sätt tar oss tillbaka till den migrationspolitik som rådde före 2015. Frågan hänger i luften. Vad blir det för politik som S tänker sig kunna driva tillsammans med MP, V och C när de har fått efterfråga sitt?
Fru talman! Vi Tidöpartier lovar att leverera. Redan nu är utredningar igång och är i planeringsfas för ett stort antal frågor.
Kristdemokraterna ser att migrationspolitiken måste ändra inriktning. Men det måste ske så att vi behåller fokus på att de som behöver skydd också får det och så att ansvaret för att ge stöd till flyktingar sker på ett sådant sätt att alla EU-länder tar sitt ansvar utifrån storlek och förmåga. Som det står i Tidöavtalet ska förändringarna också ske så att de möter de förpliktelser och krav som EU-rätten och andra internationella traktat anger.
Vi kristdemokrater kommer att fortsätta att arbeta för en ansvarsfull och medmänsklig migrationspolitik, där människor Sverige tar emot ges goda förutsättningar till integration i vårt samhälle.
Som jag tidigare sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag, vilket innebär avslag på alla motionsyrkanden.
Fru talman! En vis man sa en gång att något av det viktigaste vi skulle göra var att älska vår nästa som oss själva.
En övning i detta är att lyssna på mamman vars treåriga dotter befann sig i ett flyktingläger i Syrien medan hon var i Sverige. På två år hade de bara haft kontakt via videosamtal. Min dotter är fem år gammal, och tanken på att jag inte skulle ha kunnat krama henne de senaste två åren är outhärdlig. Den verkligheten skulle jag inte önska min värsta fiende, än mindre alla de flyktingar som flyr från krig och får skydd i Sverige efter att Tidöpartiernas och Kristdemokraternas förslag om begränsningar i möjligheten till familjeåterförening blir verklighet.
Kristdemokraterna är ett parti som brukar tala om att värna familjen. Nu gör ni tvärtom. Ni förbereder ett förslag som kommer att göra att små barn hålls ifrån sina föräldrar i flera år i väntan på att föräldrarna först ska lära sig svenska och skaffa sig ett jobb och en bostad. Skäms ni inte?
Fru talman! Det är intressant att ledamoten citerar ur en skrift som jag läser ofta. Samtidigt handlar det om att hantera en situation.
Jag tycker att det är relevant att vi ställer lämpliga krav på dem som kommer till ett nytt land. Vi kan konstatera att vi innan 2015 hade ett flyktingmottagande som föranledde den situation som vi nu ser i Sverige där vi inte har lyckats integrera människor. Människor kommer inte i arbete och lär sig inte språket. Barn lär sig inte svenska i tillräcklig mån. Vi kan alla inse att det inte går att möta de krav som vi ser i samhället på utbildning och kunskap om man inte har ett språk.
Det som vi nu utreder är att sätta relevanta krav på familjeåterförening. Jag tycker att det är relevant att man ska kunna försörja dem i sin familj som man vill ha hit och att man sätter de kraven. Jag kan konstatera att det finns en stor samsyn om ett kravsättande - sedan kan vi diskutera detaljer, och det ska utredas vidare. Men jag ser inga problem med att se till det. För det är faktiskt inte Sverige som har splittrat familjerna. Det är någon som har lämnat sin familj.
Fru talman! Krig splittrar familjer. Och det är en mänsklig rättighet att få återförenas med sina föräldrar om man är ett litet barn. Ställ gärna krav på människor, men låt inte priset bli att små barn som finns i flyktingläger i krigshärjade länder inte ska få bli kramade av sina föräldrar, få en trygg uppväxt och leva med sin familj. Konsekvenserna av Kristdemokraternas färdigutredda förslag kommer att bli att färre barn kommer att få leva med sina föräldrar. Fler kommer att riskera sina liv på Medelhavet för att man är rädd att barnen annars kommer att ha ett fruktansvärt trauma eller till och med omkomma i flyktinglägren i länder som är i krig.
Detta förslag är inhumant, och det ökar inte integrationen att barnen ska vara kvar i flyktingläger i flera år i stället för att komma till föräldrarna i Sverige och börja i svensk skola tidigt. Det ökar inte integrationen att mammor och pappor ska gå och oroa sig varje dag för att det ska trilla bomber på de flyktingläger där deras barn befinner sig, när de ska försöka koncentrera sig på sfi-kursen. Detta är rent inhumant. Jag förstår inte hur Kristdemokraterna har gått med på det.
Fru talman! Vi kan konstatera att vi har olika sätt att se på hur vi gör integration. Jag kan minnas - och det får korrigeras av någon annan om det inte är så - att de vi kommer att prioritera bland kvotflyktingar är just kvinnor och barn som sitter i flyktingläger. Sedan kan man konstatera att hjälpen naturligtvis ska ges på många olika sätt, i närområde och annat.
Men det finns ingen självklar rätt att göra en familjeåterförening om man inte kan ta hand om dem som kommer. Vi måste naturligtvis se det. Men jag ser samtidigt att alla förslag vi kommer att genomföra kommer att genomföras enligt den nivå som sätts upp av till exempel EU-rätten och andra internationella krav. Jag lovar att se till att vi inte kommer att göra några inhumana saker.
Fru talman! Regeringspartierna verkar vara väldigt oroliga för vad som ska ske efter 2026. Jag kan konstatera att det verkar vara det enda man vill prata om. Jag är faktiskt mer orolig för vad som ska ske i år. Jag är mer orolig för vad som ska ske den 1 december i år.
Det är anmärkningsvärt att ledamoten säger att förslaget om familjeåterförening ska utredas vidare. Det ska det ju inte! Det finns redan ett utkast till lagrådsremiss som just nu är ute på remiss, och det ska börja gälla den 1 december. När man genomför så stora förändringar kanske det är bra att veta var i processen man befinner sig.
Jag brukar vara glad över att Kristdemokraterna lyfter fram familjen. Jag tror att det för oss alla här inne, oavsett hur vår familjekonstellation ser ut, är så att familjen har betytt mycket i många skeden av livet på olika sätt. Jag håller själv på att flytta just nu, och jag hade inte klarat av det utan min familj. Det är de stora och de små sakerna i livet där familjen alltid finns till för en.
Rätten att återförenas med sin familj är för mig och för Centerpartiet helt okränkbar. Kristdemokraterna kunde inte ge besked i frågan om familjeåterförening under förra mandatperioden. Jag förstår varför. Jag förstår att den på riktigt är jobbig för många kristdemokrater. Men nu har vi fått ett tydligt besked: Från och med den 1 december ska det bli svårare för barn att återförenas med sina föräldrar. Det ska bli svårare för syskon att få växa upp ihop. Så min fråga är: Varför står inte kristdemokrater på alla familjers sida?
Fru talman! Det är bra att Jonny Cato sätter in mig i ärendena. Jonny Cato har lång erfarenhet inom socialförsäkringsutskottet; jag är ganska ny inom migrationsområdet. Man kan ju konstatera att lagrådsremissen naturligtvis kommer att visa på om det är något vi behöver justera, men det finns alltså en politisk enighet om att genomföra det. Vi är beredda att göra det.
Naturligtvis är familjen viktig, men samtidigt måste vi sätta upp krav för familjeåterförening. Det tycker jag inte är oskäligt. Sedan kan man alltid diskutera vilka krav på det vi ska ha, och där är kanske inte Jonny Cato och jag överens. Man kan fundera på vilken politik som Jonny Cato skulle driva, och det får han ju argumentera för.
Vi kan konstatera att det nu, som Jonny Cato förnämligt har upplyst mig om, finns en lagrådsremiss. Den kommer att gå iväg. Vi får se och hantera om den visar någonting ytterligare som vi behöver justera. Men det kommer att komma nya krav. Precis som tidigare kanske vi inte gör vågen för alla förslag, men i en regeringssituation måste man försöka förhandla fram de bästa förslagen som går att få fram. Nu är vi där. Lagrådsremissen kommer, och det blir förslaget som kommer att genomföras.
Fru talman! Där fick vi väl kanske ändå svaret på vad som kan ske efter 2026 - att man kan ge och ta precis som ni uppenbarligen själva har gjort i regeringen. Jag ber om ursäkt för att jag sa "ni", fru talman.
Men jag blir ändå inte riktigt klok på varför Kristdemokraterna vill att barn ska splittras. Jag föreställer mig att om man är en förälder som befinner sig i Sverige och som har sitt barn på andra sidan jorden i en fruktansvärd situation så stimulerar det inte jobbsökandet. Det stimulerar inte att man tar upp sfi-boken på kvällen och gör allt man kan för att lära sig det svenska språket. Jag tror att det enda man tänker på är sitt barn på andra sidan jordklotet. Jag är själv inte förälder, men jag kan bara försöka föreställa mig om jag inte hade haft min mamma eller pappa här. Det är det enda jag hade tänkt på. Jag hade lagt kvällarna på att försöka få reda på om de har det bra.
Jag tycker inte att det rimmar med kristdemokratiska värderingar att man ska splittra barn och att syskon inte ska få växa upp ihop. Jag kan bara konstatera att det uppenbarligen är skillnad på familj och familj och på barn och barn. Om det hade gällt svenska barn hade vi aldrig accepterat att man skulle splittra familjer. Men det är skillnad på folk och folk. För mig är inte det en kristdemokratisk eller ens kristen värdegrund.
Jag vill alltså veta - om det nu är så att det finns möjlighet till förändring, som kristdemokraten öppnar för - var Kristdemokraternas röda linje går. Hur många barn ska behöva skiljas från sina föräldrar? Var ska linjen gå? När är det okej för barn att få återse sina föräldrar?
(Applåder)
Fru talman! Tack så mycket, Jonny Cato, för ett brinnande engagemang!
Man kanske ska upplysa om att det inte är svenska staten som splittrar familjer. Familjer splittras av att föräldrar - en eller flera - lämnar barn. Det man kan fundera över är hur man åstadkommer en god integration.
Familjeperspektivet och barnperspektivet ska naturligtvis finnas, men jag tycker att det är relevant att ställa krav för familjeåterförening. Det finns i lagförslaget. Jag kan inte säga exakt om något ska justeras och i så fall vad. Jag ställer upp på det.
Vi kan alltid diskutera vad som är kristen politik - den diskussionen tar jag gärna - men nu pratar vi migrationspolitik. Jag försöker att ha med mina kristna värderingar i detta, och jag hoppas att Jonny Cato också sätter värde på dem.