Lotta Johnsson Fornarve (V) svarade Magdalena Thuresson i en replik om Internationellt bistånd i debatten ”Protokoll 2022/23:43 Tisdagen den 20 december” den 20 dec 2022.
Magdalena ThuressonM· i sitt anförandeJag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande. Vi debatterar nu budgeten för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Sverige är ett land som länge lagt stora resurser på bistånd, faktiskt helt unikt stora…Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Vi debatterar nu budgeten för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Sverige är ett land som länge lagt stora resurser på bistånd, faktiskt helt unikt stora resurser. År 2020 var Sverige sett till storleken på vår ekonomi världens största biståndsgivare. Men också sett till absoluta tal var Sverige en mycket stor biståndsgivare. I absoluta tal var vi det året den sjätte största biståndsgivaren i världen, trots att vi knappast är den sjätte största ekonomin i världen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Det hörs nu röster, inte minst från Socialdemokraterna, som påstår att Sverige på något sätt skulle ta av sig ledartröjan vad gäller globalt engagemang. Detta är helt fel, herr talman. Sveriges globala engagemang är mycket stort, och när det kommer till just biståndet, som vi debatterar nu, står regeringen för en ambitionshöjning. Vi vill att biståndet ska ha resultatmål, inte utbetalningsmål.
Det regeringen nu gör är att förändra budgeteringsprincipen för biståndet. Det är inte rimligt att hantera biståndet på det sätt som gjorts tidigare: att biståndet automatiskt ökar samtidigt som man vänder och vrider på alla andra utgiftsområden. Det är heller inte rimligt att behandla biståndet med den ryckighet tidigare regering hade, med plötsliga och mycket stora avräkningar från biståndet.
Herr talman! Enprocentsmålet ledde till många problem. Det ledde till att biståndet präglades av just ett utbetalningsmål. Det har visat sig i bland annat Riksrevisionens granskning av Sidas garantiverksamhet. Där skrev man att det var en spänning mellan att nå utbetalningsmål och att mobilisera kapital via garantier. Man skrev vidare att flera medarbetare och strategiansvariga på Sida menade att det fanns en större press att betala ut biståndsmedel än att mobilisera kapital.
Så här kan man inte behandla skattebetalarnas pengar. Därför välkomnar en majoritet i utskottet att regeringen nu förändrar budgeteringsprincipen för biståndet. Biståndet förses nu i stället med en treårig budgetram på 56 miljarder per år samt ett tak på 8 procent för asylrelaterade avräkningar. Vi lämnar utbetalningsmål och fokuserar på innehåll. Tittar man på kronor och ören kan jag för övrigt konstatera att biståndet ökar de kommande åren sett till hur mycket pengar som lagts på internationellt bistånd de senaste tre åren och hur mycket pengar som kommer att läggas de kommande tre åren. Men vi accepterar inte längre en ordning där biståndet utan prövning mot andra behov i budgeten ökas per automatik år efter år.
Herr talman! Jag är väldigt glad att regeringen har aviserat en reformagenda med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet för biståndet. Biståndet är ett viktigt utrikespolitiskt verktyg för att värna svenska intressen och möta de utmaningar vi står inför. Jag ska nu redogöra för vilka områden regeringen i sin budget aviserar att man ska prioritera.
Ett av dem är en egen strategi för Ukraina. Ukraina försvarar sig mot Rysslands olagliga och oprovocerade anfallskrig. De kämpar för hela Europas frihet och säkerhetsordning. De kämpar för vår frihet. Det ukrainska folket är hjältar, och vi står på er sida. Kommande år är det därför helt självklart att det största mottagarlandet för svenskt bistånd blir Ukraina. Men vårt stöd är större än det som ryms inom budgeten för utgiftsområde 7. Sverige kommer att fortsätta att stötta Ukraina politiskt, militärt och humanitärt och bidra till den långsiktiga återuppbyggnaden av Ukraina.
Herr talman! Regeringen konstaterar i sin budget att marknadsekonomi och handel är nödvändigt för att länder ska ta sig från fattigdom till välstånd. Det här är någonting som vi moderater länge har tryckt på. Vi har konstaterat att målet för biståndet långsiktigt borde vara att kunna gå från aid till trade. Därför är det mycket bra att synergierna mellan utvecklingspolitiken och handelspolitiken ska stärkas, exempelvis genom en utökad garantiram. Ska vi nå alla de högt ställda målen i Agenda 2030 behövs ekonomisk tillväxt. Även i den långsiktiga återuppbyggnaden av Ukraina kommer självklart handel att spela en avgörande roll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Herr talman! De humanitära behoven i världen ökar, och de har förvärrats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Sverige ska spela en aktiv roll i många av världens humanitära kriser, såsom i Ukraina men också i Afghanistan och på Afrikas horn. Givet att de humanitära behoven i världen är så stora kommer regeringen att öka det humanitära biståndet, alltså katastrofbiståndet. Det handlar om medicin, mat, filtar och vatten till människor i absolut nöd. Det humanitära biståndet handlar om att hindra död och lindra nöd. Vi har ett medmänskligt ansvar att göra vad vi kan för att hjälpa de allra mest utsatta människorna i de många humanitära kriserna runt om i världen.
Herr talman! Regeringen öppnar i den här budgeten för att biståndet ska kunna villkoras. Det handlar bland annat om demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter. Mot bakgrund av den negativa demokratiska utvecklingen i många länder avser regeringen att ställa tydliga krav på att Sveriges samarbetsländer ska leva upp till rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Stöd till organisationer som jobbar för demokrati och mänskliga rättigheter ska prioriteras, och civilsamhällets utrymme att verka ska vara ett fokusområde.
Låt mig säga det fullständigt självklara, som tyvärr i stora delar av världen inte är självklart: Flickors och kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Flickors och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter ska prioriteras. SRHR, flickors utbildning och insatser som kan stärka flickors och kvinnors ekonomiska egenmakt är prioriterat. En särskild satsning görs också på insatser för att skapa förutsättningar för fria val. Regeringen avser även att villkora delar av biståndet i syfte att se till att mottagarländer tar ansvar för sina medborgare i frågor som rör återvändande.
Herr talman! Regeringen konstaterar i budgeten att ett välfungerande multilateralt system med FN som nav är än viktigare i en orolig omvärld. Kärnstödet ska fokuseras mer strategiskt. Biståndet som kanaliseras via multilaterala organisationer ska fokuseras till humanitärt bistånd, stöd till flyktingar, barns rättigheter och regeringens prioriteringar, exempelvis klimatet.
Klimatförändringarna drabbar många utvecklingsländer. De bidrar till fattigdom, otrygg livsmedelsförsörjning och påtvingad förflyttning. Klimatförändringarna får också säkerhetspolitiska effekter. I den här budgeten konstateras att klimatbiståndet ska utökas. Ambitionen är att biståndet ska bidra till utsläppsminskning, omställning till fossilfri energi och energieffektivisering. Här kommer de multilaterala utvecklingsbankerna och de globala miljö- och klimatfonderna att vara viktiga aktörer. Även inom hälsoområdet, exempelvis för att öka vaccinationstäckningen i världen, minska riskerna för framtida pandemier och stärka arbetet mot antibiotikaresistens, kommer multilaterala aktörer att ha en avgörande roll.
Utöver FN-systemet är givetvis EU en viktig kanal för svenskt bistånd. Under Sveriges ordförandeskap, som tar vid den 1 januari, kommer regeringen att arbeta för att stärka EU:s roll som global aktör.
Herr talman! Låt mig avsluta med att konstatera att vi lever i en orolig tid där behoven i världen är mycket stora, nu också i vårt absoluta närområde. Därför prioriterar regeringen att i budgeten för 2023 lägga 56 miljarder på att lindra nöd, hindra död och stötta demokrati och fredlig och hållbar utveckling i världen. Biståndet ökar de kommande tre åren. Men vi accepterar inte längre en ordning där biståndet utan prövning mot andra behov i budgeten ökas per automatik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
(Applåder)
Herr talman! Vi ser nu hur behovet av bistånd är större än någonsin. Fattigdomen ökar, och hungerkatastrofen är ett faktum. Kvinnor, flickor och barn har drabbats särskilt hårt. Ett exempel är Afrikas horn, som nu står inför den värsta hungerkrisen på 40 år, och bara i Somalia läggs ett barn i minuten in för behandling mot undernäring.
Fler barn än någonsin befinner sig på flykt. Det demokratiska utrymmet minskar i världen. Jämställdheten har gått tillbaka under pandemin. Kvinnor har förlorat jobbet i större utsträckning, våldet mot kvinnor har ökat och fler kvinnor har fallit ned i fattigdom. Flickors tillgång till utbildning har minskat samtidigt som könsstympning och barnäktenskap ökat. Stödet särskilt till kvinnor, flickor och barn behöver öka, inte minska.
I regeringsdeklarationen utlovades en prioritering av "demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar; utökat och effektiviserat klimatbistånd samt kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter" liksom ett ökat stöd till civilsamhället.
Jag blir oroad när det kommer signaler från olika håll om att regeringen planerar att fasa ut viktiga strategier. Det handlar om globala strategier som samlar insatser för jämställdhet, hälsa, sexuella och reproduktiva rättigheter, rent vatten och sanitet, utbildning samt stöd till människorätts- och kvinnorättsorganisationer där man lever i extrem utsatthet, till exempel i Guatemala och Myanmar. Men även de stora nedskärningarna på FN är naturligtvis oroande.
Kommer Moderaterna att se till att biståndet till kvinnor och barn samt demokrati och människorättsorganisationer värnas och inte skärs ned?
Herr talman! Tack, Lotta Johnsson Fornarve, för frågan!
I mitt anförande och i regeringens budget framgår tydligt vilka prioriteringar regeringen har. Jag nämnde flickors och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter, civilsamhällets möjlighet att verka och också en särskild satsning för fria val. Politiska prioriteringar inom biståndet är alltså demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och flickors och kvinnors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.
(Applåder)
Herr talman! Det låter bra, men när man nås av signaler om att det kommer att ske stora nedskärningar och utfasningar av viktiga strategier som handlar om jämställdhet och de allra mest utsatta kvinnoorganisationerna i till exempel Guatemala och Myanmar blir man djupt oroad.
Jag fick inget tydligt svar på om man tänker skära ned på biståndet till kvinnor och flickor och till demokrati- och kvinnorättskämpar runt om i världen eller om man tänker behålla biståndet på samma nivå. Annars är det ytterligare ett löfte som regeringen inte lever upp till, och de som får betala det högsta priset är kvinnor, flickor och barn i världen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Den stora omställning av biståndet som nu sker görs utan någon egentlig analys grundad på fakta, erfarenhet och gedigen konsekvensanalys, inte minst en barnkonsekvensanalys. Även Eba, den fristående expertgruppen för biståndsanalys, påpekar i en artikel i Altinget den 9 september att stora omläggningar av biståndet måste utredas. Varför vill ni inte göra en ordentlig analys av omläggningen av biståndet, Magdalena Thuresson?
Det är minst sagt anmärkningsvärt att inte involvera vare sig riksdagen, aktörerna eller mottagarna av biståndet i detta. Omläggningen kan få väldigt stora konsekvenser om man inte gör någon egentlig analys eller för en dialog med dem som kan bistånd.
Herr talman! Konsekvenserna av det som regeringen nu gör, det vill säga lämnar utbetalningsmål och fokuserar på innehåll, är att vi kan komma bort från den otroliga fixeringen vid att göra av med "rätt" summa pengar. Då kan vi fokusera på att det vi gör är effektivt och leder till resultat och ha en diskussion om vad vi faktiskt ska göra med vårt bistånd.
Strategierna löper på. En del löper ut vid årsskiftet, och andra har längre löptid. Alla strategier har lång löptid, men en del löper alltså ut nu och andra kommande år. Detta är föremål för löpande beredning och översyn. Det finns både landstrategier, tematiska strategier och strategier till stöd för multilaterala organisationer, och det är möjligt att de kan organiseras på ett annat sätt.
Vad gäller innehåll är både demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter en politisk prioritering, precis som kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.
(Applåder)
Herr talman! Moderaterna säger ofta att de har högre ambitioner för svenskt bistånd, och detta är vi väldigt nyfikna på.
Magdalena Thuresson tog i sitt anförande upp och fick det att låta som att vi som är bekymrade över att man nu frångår enprocentsmålet menar att det bara handlar om att göra av med pengar. Detta vill jag starkt motsätta mig. Det är sådana påståenden som gör att debatten kan bli lite sorglig. Självklart är det innehållet som är avgörande, och detta har vi brukat debattera här i denna kammare - vad som ska ingå och vad målen ska vara. Vi har diskuterat det, och man har diskuterat med civilsamhället.
Det är beklagligt att Moderaterna släpper principen om enprocentsmålet. Det handlar inte bara om en summa som ska fyllas med vad som helst, utan det handlar om en princip, nämligen stabil finansiering som är knuten till vår välståndsutveckling.
Det är ännu mer beklagligt att det nu verkar pågå en enorm omdaning av svenskt bistånd bakom lyckta dörrar på Regeringskansliet. Ledamoten Lotta Johnsson Fornarve frågade om detta, men jag hörde inte att det kom något svar. Därför är det bra att jag också får ställa frågan.
Moderaterna har tidigare varit ett seriöst parti och brukar hävda att ingångna avtal ska gälla, även om några svikits under mandatperioden. Det finns en skriftlig överenskommelse som säger att regeringen åtar sig att föra dialog med och i god tid informera berörda civilsamhällesorganisationer om större förändringar, men detta väljer man nu att frångå. Varför gör man det? Varför har man inte en process i vanlig ordning när stora beslut om förändringar fattas?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Herr talman! Låt mig börja med att säga några ord om utveckling. Det är inte först och främst bistånd som skapar hållbar utveckling och välstånd, utan det är ekonomisk tillväxt och handel. Biståndet kan spela en mycket viktig roll för människor i absolut nöd och skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt, men det som skapar utveckling är inte först och främst bistånd utan ekonomisk tillväxt och handel. Därför är det viktigt att skapa större synergier mellan handelspolitiken och utvecklingspolitiken, så att det kan leda till utveckling.
Enprocentsmålet har lett till att det har varit en press att göra av med "rätt" summa pengar. Detta har visats i rapporter från Eba. I mitt anförande hänvisade jag till Riksrevisionens granskning av garantiinstrumentet, och om jag inte minns helt fel var Janine Alm Ericson statssekreterare på UD med ansvar för biståndsfrågor när granskningen kom. Där konstaterades att utbetalningsmålet leder till en spänning mellan att nå utbetalningsmålet och att mobilisera kapital via garantier samt att flera medarbetare kände en större press på att betala ut biståndsmedel än på att mobilisera kapital. Tycker Janine Alm Ericson och Miljöpartiet att detta är ett klokt sätt att hantera skattebetalarnas pengar och att det är effektivt bistånd?
När det gäller garantiinstrumentet säger Sida att en biståndskrona mobiliserar annat kapital och andra kapitalflöden som annars inte skulle kommit till. En biståndskrona kan alltså generera ett kapitalflöde på 7 kronor och kan alltså skapa mycket mer. Det är ett fantastiskt effektivt bistånd som vi borde använda mycket mer men som Riksrevisionen konstaterade inte används tillräckligt mycket därför att det finns en press att betala ut pengar.
(Applåder)
Herr talman! Garantiinstrumentet är otroligt bra. Det har varit under uppbyggnad nu under ett tag, och därigenom har det kanske funnits mer kompetens och fokus på att man faktiskt ska leva upp till sina åtaganden - som den här riksdagen gjort när det gäller Sida. Men även vi höjde garantiåtagandena under vår tid eftersom vi såg just den utveckling som Magdalena Thuresson talar om.
Så till det här med att handel leder till utveckling. Inom klassiskt svenskt bistånd tittar man redan på hela kedjor och processer för ökad rättvis handel, inom länder och mellan länder. Vi får väl hoppas att det inte är detta som Moderaterna nu stryker i sin iver att höja effektiviteten och få högre ambitioner. Och det är just det jag menar: Om man inte ens vet att de här sakerna finns i svenskt bistånd är det ju alltför lätt att man bara slänger ut barnet med badvattnet.
Annars tycker jag att det låter väldigt bra med högre ambitioner. Vi har också högre ambitioner med svenskt bistånd. Det måste vi ha med tanke på hur världen ser ut. Men vi undrar vad en reformagenda för biståndet ska betyda, med fokus på långsiktighet och transparens och effektivitet. Hur ska den skilja sig från dagens bistånd, som ju ändå är utsett till ett av världens bästa och som redan har höga ambitioner och är långsiktigt, transparent och i allra högsta grad effektivt?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Varför får vi då inte vara med och förbättra? Detta har Magdalena Thuresson fortfarande inte svarat på, trots att både jag och Lotta Johnsson Fornarve har ställt frågan. Varför låter ni inte civilsamhällesorganisationerna med sin kunnighet och riksdagen med sin långa erfarenhet av att styra bistånd vara med och arbeta fram detta nya, så som det gjordes förra gången en stor omläggning skulle ske? Vad är ni rädda för?
Herr talman! Janine Alm Ericson frågar vad som ska göras för långsiktighet, transparens och effektivitet. I budgeten finns ett avsnitt som handlar om politikens inriktning, och där kan man läsa bland annat att man med utgångspunkt i bland annat Statskontorets och Ekonomistyrningsverkets gemensamma rapporter och flera Riksrevisionsgranskningar avser att titta på hur man kan förenkla, förtydliga och effektivisera både styrning och uppföljning av biståndet. Det är ett exempel.
Det är väldigt glädjande om Miljöpartiet också vill se en ambitionshöjning för biståndet och komma bort från att bara fokusera på hur mycket pengar vi gör av med och faktiskt se till vilket resultat vi får.
Problemet med debatten kring enprocentsmålet är ju att vi varje år i december bara diskuterar hur mycket pengar vi ska göra av med nästa år: Är det 0,91 som Socialdemokraterna lägger, eller är det 0,88 som regeringen lägger? Väldigt sällan stannar vi upp och tänker: Vad har vi gjort de senaste fem åren? Vad har vi fått för resultat? Hur mycket pengar har vi gjort av med, och vad har det lett till? Den diskussionen finns det aldrig tid för; den förs väldigt sällan, för man är så fokuserad på frågan om exakt hur stor andel av bni vi ska göra av med nästa år. Det är ovärdigt gentemot skattebetalarnas pengar och det här utgiftsområdet att behandla biståndet på det sättet. Jag tycker att det vore väldigt bra om också Miljöpartiet kunde släppa hetsen kring exakt vilken andel av bni vi ska göra av med.
Janine Alm Ericson sa ju här att Miljöpartiet också står för en ambitionshöjning. Då ställer jag gärna samma fråga som jag ställde till Tomas Eneroth i ett tidigare replikskifte: Vilka reformer - inte kopplat till andel av bni - för att förbättra och effektivisera biståndet föreslår Miljöpartiet?
(Applåder)
Herr talman! Tack, Magdalena Thuresson, för ett bra och engagerat inlägg, vill jag först säga.
Jag håller helt med om att vi har ett behov av att göra reformer inom biståndet. Effektivisering är alltid bra, ledarskap bör diskuteras och synergieffekter är väldigt intressant. Sedan finns det andra saker där jag absolut inte håller med.
Jag har framför allt två frågor. Den ena frågan har även föregående replikör varit inne på. Den handlar om processen, det vill säga transparensen och dialogen, alltså innan besluten fattas. Jag känner mig fortfarande lite orolig, och väldigt många delar min oro: Vad är det som gör att riksdag, civilsamhälle och mottagare inte får vara med i processen när man nu gör om det här? Varför måste det gå så fort?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Jag tror att man kommer att få äta upp det i slutändan, för även om förändring alltid skapar en viss oro brukar transparens och dialog faktiskt öka tryggheten.
Sedan har vi målet. Där är ju alla i utskottet eniga om att vi står fast vid målet om fattigdomsbekämpning och demokratiutveckling. Det är bra. Man säger också att regeringen står bakom detta. Men jag får inte detta att gå ihop. Hur går detta egentligen ihop med migrationspolitiken? Och hur går det ihop med talet om exportfrämjandet och att det ska gynna Sverige? För även om jag håller med Magdalena Thuresson om vikten av handel och att näringslivet får en större roll i detta undrar jag över just ansatsen att det ska vara exportfrämjande för Sverige i stället för att utgå från mottagarens perspektiv - hur går detta ihop?
Herr talman! Tack, Anna Lasses, för fina ord i början av repliken och bra frågor.
När det gäller processen var det egentligen inte någon stor skillnad på den här processen jämfört med hur tidigare processer har varit. Biståndet styrs genom budgeten som vi antar nu och genom strategier och regleringsbrev. Den stora skillnaden är att vi lämnar just fokuseringen på bni och förser det med en treårig budgetram. Det har ju flera partier gått till val på. Moderaterna har stått i den här talarstolen och pläderat för den modellen länge. Vi vann valet, och därför blir det en annan inriktning på biståndet. Men själva budgetprocessen skiljer sig inte från tidigare år, utan biståndet styrs genom strategier och regleringsbrev.
När det sedan gäller målet för utgiftsområde 7 är det ju att bidra till bättre levnadsvillkor för människor i fattigdom och förtryck. Det är ett helt enigt utskott som står bakom det målet för utgiftsområdet.
Då frågar Anna Lasses hur det går ihop. Jo, till exempel genom att regeringen avser att kunna se över biståndet till länder som exempelvis inte tar emot sina egna medborgare som har blivit utvisade från Sverige. Och då vill jag bara säga att det inte finns någon konflikt. Vi har inte bistånd till alla världens länder. Vi måste inte ha bistånd till alla världens länder. I alla länder där vi har bistånd har vi heller inte bistånd till alla regeringens prioriteringar, utan det ser olika ut. Vi ger inte bistånd till alla länder, och vi ger inte bistånd till precis allt i alla länder. Om man inte är beredd att se över biståndet . Jag förstår att min talartid är slut, så jag får återkomma, herr talman.
Herr talman! När det gäller just bni-nivån lämnar jag det därhän. Vi har olika syn på det, och jag tänker att det får vara så.
Men jag vill återgå till processen, för det gäller egentligen inte processen inför själva budgeten utan dessa stora förändringar. Om man nu är väldigt mån om att få ett nytt och effektivt och bra biståndsarbete, varför involverar man inte då? Varför tar man sig inte den tiden och ser över hur vi kan göra detta så bra som möjligt? Jag tror ändå att det finns ganska många saker där vi skulle kunna enas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
När det sedan gäller migrationspolitiken funderar jag lite grann. Jag förstår också att man inte kan ge allt till alla; det begriper jag fullt ut. Men nu har man den här väldigt strama migrationspolitiken, där man mer eller mindre vill avskräcka människor från att komma hit, tillsammans med målen om återvändande i biståndet. Hur går detta ihop med biståndets målsättning att fokusera på mottagaren? Jag får inte riktigt det att gå ihop; det ska jag erkänna.
Jag tror dessutom att det kanske mest är ett slag i luften, för så där vansinnigt många stater som är auktoritära ger vi inte stöd till. Det känns mer som att detta är någonting vi säger men som inte ger så mycket.
Herr talman! Vad gäller processen styrs biståndet som sagt via regleringsbrev och strategier. Det är klart att det sker beredning och att det sker och fortsatt kommer att ske dialog med många aktörer när man exempelvis ser över en strategi som löper ut.
Vad gäller målet för utgiftsområdet råder det som sagt ingen konflikt. Vad det däremot råder konflikt om är svensk migrationspolitik. Jag får konstatera, herr talman, att om man inte ens är beredd att titta på det här verktyget ser man inte heller de stora problem Sverige i dag står inför vad gäller exempelvis ett växande skuggsamhälle och att ett nej inte alltid är ett nej.
(Applåder)
Fru talman! Tack för inlägget från Magdalena Thuresson! Först och främst gäller det procenten. Man får inte sätta ett procentmål så att man bara gör av med pengar, och vi kan inte sätta ett utbetalningsmål, säger Magdalena Thuresson.
Det kan finnas en poäng i att hon är lite försiktig med detta med tanke på det tvåprocentsmål som finns med anledning av Natomedlemskapet när det gäller försvarsutgifter. Det kan ibland finnas en poäng med att sätta procentmål för att binda sig långsiktigt vid de åtaganden man ska göra. Men Moderaterna kanske här aviserar att de vill gå ifrån också detta tvåprocentsmål. Då tror jag att vi har en annan politisk debatt.
Jag tänker fokusera på det som handlar om beredningsprocessen och hur man hanterar civilsamhället. I den överenskommelse som jag nämnde i mitt anförande förbinder sig regeringen att arbeta tillsammans med civilsamhället och förbereda det. Som vi har hört från flera talare här är civilsamhället en viktig del i svenskt bistånd. Från en del i regeringsunderlaget har det sagts att det till och med är en allt viktigare del. Det står i överenskommelsen att man i god tid ska informera berörda civilsamhällesorganisationer om planerade eller pågående processer av större betydelse inom det svenska utvecklingssamarbetet. Jag konstaterar att man inte följer denna överenskommelse. Är det ett bekymmer?
Eftersom jag vet att många av civilsamhällesorganisationerna lyssnar ska jag ska också ge Magdalena Thuresson en möjlighet att beskriva hur detta effektivitetsmått ska kunna tillämpas på civilsamhället. På vilket sätt ska Diakonia bli effektivare i sitt bistånd? Hur ska Olof Palmecentret, Act Svenska Kyrkan eller Plan bli det? Vilka effektivitetsmått är det som ska styra deras insatser framöver? Vad är poängen med att inte involvera dem på ett tidigt stadium i processen? Och det som kanske är grundfrågan: När kommer civilsamhällets organisationer att involveras? Jag tycker att det också är en ganska grundläggande demokratiaspekt som den här regeringen helt och hållet har missat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Fru talman! Låt mig börja med att svara på jämförelsen mellan 2 procent till försvar och 1 procent till bistånd. Jag är emot utbetalningsmål också till försvaret. Det är vår försvarsförmåga som är det viktigaste. Vi brukar tala om motsvarande 2 procent. Det kan mycket väl givet utvecklingen i vår omvärld i framtiden komma att behövas mer resurser till försvaret. Ingen skulle få för sig att behandla försvaret på det ansvarslösa sätt man har behandlat biståndet, med stora utbetalningar i slutet av året just för att komma upp i "rätt" summa spenderade pengar. Det är vår försvarsförmåga som är det viktiga.
Man kan också konstatera att försvaret är statens absoluta kärnuppgift. Jag vill bara ha det sagt.
Civilsamhällesaktörerna har en helt avgörande roll i biståndet. Den här regeringen och den budget som en majoritet i utskottet har ställt sig bakom avser att stärka civilsamhällets roll i biståndet just för att vi bryr oss om biståndet. Vi bryr oss om vad som görs och hur det görs. Vi bryr oss om att biståndet blir bra. Vi bryr oss alltså om innehållet, inte bara pengarna. Den tidigare regeringen har behandlat kärnstödet som ett effektivt sätt att just nå utbetalningsmålet. Kärnstödet är viktigt, men det är också ett effektivt sätt att snabbt göra av med mycket pengar.
Vi bryr oss om innehållet. Därför kommer vi att fokusera kärnstödet mer strategiskt och ge civilsamhällesaktörerna en större roll i biståndet.
(Applåder)
Fru talman och Magdalena Thuresson! Jag konstaterar att jag inte fick något svar på frågorna. Nu finns det en chans till.
På vilket sätt ska civilsamhället nu involveras i arbetet? Hur ska det bedriva sitt arbete effektivare? Vilka effektivitetsmått avser ni att tillämpa? Är det fler flickor som får stöd och hjälp i utsatta situationer, eller är det ökat humanitärt bistånd beräknat efter populationen?
Jag tycker att det är lite intressant, för ni slänger er gärna med begrepp som ett effektivare bistånd trots att svenskt bistånd är utvärderat till både höger och vänster och uppfattas som ett av världens mest effektiva. Kan ni precisera? Kan vi få besked?
Eftersom civilsamhället inte har blivit involverat och eftersom den överenskommelse som alliansregeringen slöt med civilsamhället har frångåtts kanske det är läge att lämna besked här och nu innan vi fattar beslut i Sveriges riksdag. Eftersom inte någon från regeringen ämnar komma till kammardebatten kan det vara en poäng i att någon företrädare från majoriteten ger oss ett beredningsunderlag innan det röstas i kammaren. Berätta vilka krav som ska ställas på civilsamhället! Eller får det bli som det blir? Är det så slarvigt man hanterar regeringsmakten nu för tiden?
Fru talman! Den här regeringen avser inte att behandla civilsamhällesaktörerna lika styvmoderligt som den tidigare regeringen gjorde med plötsliga stora avräkningar. Den tidigare regeringen aviserade 9 miljarder under våren - något som skulle drabba civilsamhällesaktörerna mycket hårt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Fru talman! Jag förstår faktiskt inte Tomas Eneroths fråga. Vi ger långsiktiga förutsättningar för biståndet. Civilsamhällesaktörerna kommer att ha en avgörande roll. Vi har aviserat en budgetram på 56 miljarder i tre år och även ett tak för asylrelaterade avräkningar. Vi har också aviserat att civilsamhällesaktörerna ska ha en större roll.
Civilsamhällesaktörerna kommer att ha en viktig roll i detta. Det kommer att föras en nära dialog, och de kommer att vara helt avgörande genomförare av svenskt bistånd. Vi bryr oss om vad som görs och hur det görs och inte bara att man spenderar "rätt" summa pengar.
(Applåder)
