Samuel Gonzalez Westling (V) om Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Skolan är avgörande för varje elevs möjlighet att förverkliga sina egna drömmar, forma sin egen framtid och nå sin fulla potential. Skolan är också avgörande för Sveriges position som kunskaps- och forskningsnation i världen och för att vända den negativa trend vi haft på senare år med segregation och utanförskap. Utbildningsväsendet är centralt för att möta de senaste årens stora invandring av lågutbildade personer och ge fler möjlighet att bli en del av vårt svenska samhälle. Skolan är kort och gott avgörande för att bevara och utveckla Sveriges roll som välfärdssamhälle och kunskapsnation.

Kvaliteten i skolan i Sverige är avgörande för ekonomisk tillväxt och utveckling. Sedan 1960 har vi sett en utveckling i de internationella mätningarna - vi känner dem väl, Timss och Pisa. Vi ser ett samband mellan högre poäng i dessa internationella mätningar och högre ekonomisk tillväxt för landet. Faktum är att man har sett att 100 poäng i Pisa ger 1,3 procent högre ekonomisk tillväxt. Här finns ett väldigt tydligt samband. Att skolan är central för Sveriges tillväxt råder det alltså ingen tvekan om.

Men kanske än viktigare är varje enskild individs, varje enskild elevs, möjlighet att förverkliga sina drömmar. Det är därför jag blir så beklämd över den utveckling vi har sett inom svensk skola på senare år. 16 000 elever lämnar årskurs 9 utan ordentliga kunskaper. Var fjärde elev i årskurs 6 har underkänt i ett eller flera ämnen.

Det här är en fråga som är helt avgörande för vår utveckling framöver. Lägg därtill de brister vi ser i fråga om studiero inom svensk skola. Fler och fler rapporterar nu om att man använder hörselkåpor, olika typer av hörlurar, för att ens kunna koncentrera sig på lektionerna.

Det påverkar inte bara elevernas arbetsmiljö utan också lärarnas arbetsmiljö. Vi ser också att alltfler lärare tyvärr väljer att lämna yrket. I dag lämnar ungefär hälften under lärarutbildningen eller under de första åren i yrket. I dag är det uppskattningsvis 45 000 utbildade lärare som väljer att inte jobba som lärare i Sverige. Vi har en diger uppgift att fundera på vad det beror på. När vi frågar lärarna, när vi frågar de personerna, vad det beror på ser vi att stöket i svensk skola är en av de viktigaste anledningarna till att man väljer bort att jobba som lärare.

Det är uppenbart att svensk skola behöver omfattande reformer och en helt ny inriktning. Det handlar om reformerad lärarutbildning, om minskade dokumentationskrav för lärare och om att återupprätta ordning och reda.

Jag noterar att flera under debatten känner sig nöjda med de lagförslag som passerade kammaren i våras. Det är bra att vi har tagit några steg i rätt riktning. Men det räcker inte på långa vägar. Vi behöver säkerställa att de absolut bästa i Sverige vill jobba som lärare och orkar jobba ett helt yrkesliv som lärare i Sverige. Vi har en ganska lång väg kvar att vandra för att möjliggöra det.

Vi behöver också återupprätta en traditionell kunskapssyn inom svensk skola, med mätbara kunskaper. Vi behöver reformera våra läroplaner och kursplaner för att få ett ökat fokus på mätbara kunskaper. Det är helt centralt om vi ska stå oss i den internationella konkurrensen.

Vi behöver se ökad lärarledd undervisning i Sverige med böcker, med läroböcker. Vi vill se en lång rad reformer, bland annat externa examinatorer och slutprov för att kunna kvalitetssäkra och följa upp de mätbara kunskaperna.

Fru talman! I dag diskuterar vi ett utgiftsområde inom ramen för statens budget. Här tar vi nu några första nödvändiga steg i rätt riktning i den reformagenda som vi har ritat upp vägen för inom ramen för Tidöavtalet. Det handlar om sociala team, om jour- och akutskolor, om ökad tillgång till läromedel av hög kvalitet, om utvidgat och breddat läslyft och om ökad tillgång till speciallärare. Ja, listan kan göras väldigt lång.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i det betänkande som vi nu debatterar. Jag ser fram emot att under mandatperioden få återkomma i denna kammare för att beskriva och klubba igenom reform för reform för att på olika sätt återupprätta Sverige som kunskapsnation. Det behöver vi för varje enskild elevs skull. Det behöver vi för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft långsiktigt. Detta ser jag fram emot att få fortsätta att kämpa för.

(Applåder)

Fru talman! Ja, svensk skola är i ett stort behov av reformer - för ett ökat kunskapsfokus, för ökad ordning och reda, för ökad tillgång till fysiska läromedel och läroböcker. Listan kan göras väldigt lång. Det är reformer som har lyst med sin frånvaro under de gångna åtta åren. Det är reformer som vi nu sjösätter - reform för reform - för att långsiktigt kunna vända den negativa utveckling som vi ser inom svensk skola.

Det stämmer att skolan också behöver resurstillskott. Därför tillför vi riktade resurstillskott i denna budget, och vi tillför generella statsbidrag i denna budget. Det är en del av det som svensk skola behöver.

Men jag noterar att Vänsterpartiet gör det väldigt enkelt för sig. Reformer lyser med sin frånvaro - reformer som forskning och internationellt beprövad erfarenhet visar verkligen behövs för att man ska kunna återupprätta ett kunskapsfokus i svensk skola. Dessa reformer lyser helt med sin frånvaro. I stället fokuserar man enkom på att förbjuda friskolor och på mer pengar. Det kommer inte att lösa problemet.

Min fråga tillbaka till Samuel Gonzalez Westling är därför: Hur ska vi säkerställa att fler elever får godkänt i svensk skola? Hur bidrar vi till att minska andelen elever som får underkänt i svensk skola? Var är dessa reformer i er politik, Samuel Gonzalez Westling?

Fru talman! Jag tycker att detta är väldigt intressant, och jag ser fram emot att vi kan ha en saklig debatt kring finansieringen av svensk skola de kommande åren. Jag tror att det behövs. Inom ramen för Tidöavtalet kommer vi att tillsätta en utredning som exempelvis ska titta på skolpengen och på en nationell skolpengsnorm, som bland annat rör stödet till skolan. Jag tror att det är ganska mycket i detta som vi behöver fundera över.

Ett konkret exempel gäller hur mycket skolor lägger på lokalhyra i Sverige. Det skiljer mellan 500 kronor per kvadratmeter och 3 000 kronor per kvadratmeter. Det är en enorm skillnad i resurser som tas från det pedagogiska uppdraget.

Vi kan jämföra oss med andra OECD-länder. Sverige är ett av de länder inom OECD som lägger mest pengar på skolan. Men om vi fokuserar på den delen av resurserna som läggs på det pedagogiska uppdraget, på elevernas möjlighet att lära sig, på läroböcker och på undervisning ser vi att Sverige är ett av de länder som lägger minst pengar på skolan.

För att besvara Samuel Gonzalez Westlings fråga kan jag glädja ledamoten med att jag med glädje kommer att diskutera finansieringen av svensk skola under kommande år för att säkerställa att betydligt mer resurser går till den undervisning som våra elever så desperat behöver, till läromedel, till lärare och till det pedagogiska uppdraget. Här behövs det omfattande reformer, och jag ser fram emot att få återkomma i denna kammare med en diskussion kring just detta.

(Applåder)

Fru talman! Ja, Sverige behöver ett ökat fokus på yrkesutbildningar. Vi ser att bransch efter bransch skriker efter kompetens samtidigt som vi har en växande grupp som står väldigt långt från svensk arbetsmarknad. Därför behöver vi mer fokus på utbildningssatsningar som faktiskt leder till jobb - utbildningssatsningar som riktar sig mot bristyrken, där vi vet att arbetsmarknaden skriker efter personal.

Det var bland annat därför som vi hade vissa invändningar mot den tidigare regeringens proposition om dimensionering av gymnasieskolan. Vi såg att branscherna behöver få ett ännu större inflytande över utbildningarnas utformning och dimensioneringen i fråga om platser.

Jag är glad över att vi i den här budgeten kan bibehålla dagens nivå inom yrkeshögskolan där nästan var fjärde plats står tom. Jag är glad över att vi gör en satsning på 5 000 nya platser inom den regionala yrkesutbildningen. Det är viktiga tillskott för att säkra Sveriges kompetensförsörjning.

Men de här platserna kommer inte att lösa hela problemet. Både Åsa Westlund och jag vet att en stor del av problemet också handlar om att säkerställa att det finns sökande till utbildningsplatserna - att personer efterfrågar dem och vill delta i utbildningarna för att de faktiskt leder till jobb.

Här återstår ett betydande reformbehov från politikens sida, och jag ser fram emot att bland annat kunna titta på hur studie- och yrkesvägledningen som ett konkret exempel kan utvecklas för att säkerställa att fler efterfrågar de här utbildningarna.

Fru talman! Felaktigheterna duggade tätt från ledamoten Westlund. Jag ska försöka beta av dem en efter en. I dag debatterar vi statens budget, utgiftsområde 16. Det är det vi diskuterar i dag.

Jag noterade att Åsa Westlund gärna vill prata om branschskolor. Branschskolor är alltså en försöksverksamhet som pågår fram till nästa sommar. Skolverket har just genomfört en utvärdering av på vilket sätt den verksamheten ska fortsätta. Vilken form den ska ha och hur man säkerställer att medlen blir så träffsäkra som möjligt får vi helt enkelt återkomma till.

När det gäller platser på yrkesutbildningar, yrkeshögskolor och vuxenutbildning stämmer det inte vad ledamoten står här och säger. Vi bygger ut med 5 000 nya platser på regionalt yrkesvux eftersom vi ser att det behövs. Inom yrkeshögskolan blir det ungefär samma antal utbildningsplatser som det varit i år. Här sker ingen neddragning.

På område efter område måste jag alltså säga att det är beklagligt och också lite talande för Socialdemokraterna att det är vad de har att komma med. Till slut står de här i talarstolen och försöker greppa efter halmstrån i stället för att själva bedriva en reforminriktad politik för fler utbildningsplatser och högre kvalitet - också inom yrkesutbildningen - för att säkerställa den försörjning vi behöver i Sverige med till exempel utbildade yrkeslärare. Det är ju ett av bristområdena och en anledning till att det inte är lätt att bygga ut antalet utbildningsplatser långsiktigt.

Jag ser fram emot förslag från Socialdemokraterna. Efter åtta år på Utbildningsdepartementet har vi fortfarande inte sett några sådana förslag. Det hoppas jag få se mer av framöver, för det är bara så man långsiktigt kan säkra Sveriges konkurrenskraft och kompetensförsörjning.

(Applåder)