Riksflödet
Logga in
Svarade Teresa Carvalho i en replik ·

Viktor Wärnick (M) om Arbetsmarknad och arbetsliv

Viktor Wärnick (M) svarade Teresa Carvalho i en replik om Arbetsmarknad och arbetsliv i debatten ”Protokoll 2022/23:42 Måndagen den 19 december” den 19 dec 2022.

Teresa CarvalhoS· i en replikHögerregeringen och Sverigedemokraterna har tagit över makten i ett läge då sysselsättningsgraden är den högsta på 30 år och dessutom i EU:s absoluta toppskikt. Glädjande nog är också arbetslösheten lägre än när vi gick…
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! I den nu aktuella utgiftsområdesdebatten om arbetsmarknad och arbetsliv vill jag redan inledningsvis meddela att jag i mitt anförande kommer att hålla mig till arbetsmarknadsfrågorna, och min kollega Saila Quicklund kommer att gå närmare in på arbetslivs- och arbetsmiljöfrågorna.

Fru talman! Det är tuffa tider i såväl den svenska som den internationella ekonomin. Inflationen är hög, räntorna stiger och energipriserna här hemma i Sverige påverkas både av den tidigare regeringens misslyckade energipolitik och av en orolig omvärld. Det är fortsatt krig i vårt närområde. Det är ofattbart att det är krig i Europa år 2022.

Allt detta påverkar de svenska hushållen och företagen som nu pressas hårt. Arbetslösheten, som enligt den socialdemokratiska regeringen skulle vara EU:s lägsta år 2020, steg allra mest i hela unionen till EU:s tredje högsta och är fortsatt hög jämfört med hur det är i övriga medlemsländer. I dessa osäkra och ekonomiskt tuffa tider gäller det att vara aktsam med statens finanser.

Fru talman! Sverige kommer att, som så många gånger förr, arbeta sig ur dessa svåra tider. Vi moderater, tillsammans med våra samarbetspartier Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, vet att arbetslinjen är rätt väg att gå. Därför kommer vi under mandatperioden att bereda förslag på flera områden. En viktig del är att göra det mer lönsamt att arbeta. Arbetslinjens återinträde påbörjades under alliansregeringsåren 2006-2014 när framför allt låg- och medelinkomsttagare runt om i landet fick behålla mer av den egna lönen. Vanliga löntagare som undersköterskor, busschaufförer och andra fick en extra månadslön per år efter skatt, något som Socialdemokraterna motsatte sig vid varje tillfälle då jobbskatteavdraget skulle förstärkas. Det är viktigt att komma ihåg.

Arbetet fortsätter nu, efter en åtta år mycket lång paus under S-regeringens tid. När ekonomin så tillåter kommer skatten på jobb och pension att sänkas ytterligare. Det är vårt besked.

Den moderatledda regeringen och samarbetspartierna kommer också att genomföra en stor bidragsreform som syftar till att förbättra chanserna för fler människor att komma i jobb och lämna utanförskapet. Ett bidragstak ska införas, tydliga och anpassade aktivitetskrav ska ställas på alla som har försörjningsstöd och möjligheten till samhällsnyttiga insatser ska utredas.

Fru talman! En viktig del i att vara aktsam med statens finanser är att alltid sträva efter största möjliga effektivitet när det kommer till att fördela skattebetalarnas pengar.

Vi menar att det finns goda möjligheter att vara mer effektiv när det kommer till arbetsmarknadspolitiken. Genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och bidrar till en hög sökaktivitet kan anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas 2023.

Det handlar om att vi moderater tillsammans med samarbetspartierna anslår ungefär 1 ½ miljard kronor mindre till de arbetsmarknadspolitiska programmen under innevarande år. Medlen för innevarande år har dessutom inte förbrukats, och kostnaderna beräknas bli 1,6 miljarder kronor lägre än budgeterat. Med rätt användning av pengarna kan vi därmed på ett mer effektivt sätt hantera arbetsmarknadspolitiken.

Vi föreslår också att Arbetsförmedlingens verksamhet ska effektiviseras ytterligare och minskar därför förvaltningsanslaget så att skattebetalarnas kostnad minskar med 270 miljoner kronor nästa år jämfört med i år.

Fru talman! Vi satsar på fler praktikplatser, så att fler får möjlighet att pröva sina vingar på arbetsmarknaden. Det sänker trösklarna, och arbetsgivare får en möjlighet att se en persons kompetenser och potential. Samtidigt bryter det passiviteten för den enskilda. Därför görs en särskild satsning utanför de så kallade ramprogrammen med 45 miljoner kronor.

Fru talman! I enlighet med Tidöavtalet permanentas nu också arbetslöshetsförsäkringen på den högre nivå som gällde under pandemin. I budgeten föreslås även att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret i lagen om arbetslöshetsförsäkring som gällt under pandemin ska förlängas.

Låt mig vara tydlig med att detta är en stor eftergift för oss moderater som hellre hade sett att dessa medel på 5,8 miljarder kronor hade använts till annat, samtidigt som en återgång till nivåerna och reglerna före pandemin hade stärkt arbetslinjen ytterligare eftersom det hade bidragit till att göra det lönsammare att arbeta.

Som statsministern också har sagt är detta en entydig och djup förlust för oss moderater. Men vi kan leva med den, eftersom a-kassan är en nödvändig del av kompromissen i Tidöavtalet. Vi moderater står självklart bakom hela budgeten, men jag tycker ändå att det kan vara värt att poängtera var vi som enskilt parti egentligen är av en annan åsikt.

Fru talman! Arbetslinjen behöver återupprättas i Sverige. Arbetslinjen är grunden för den moderata politiken. Om detta är vi också överens med samarbetspartierna. Vi tar nu de första stegen för mandatperioden i arbetslinjens tecken vad gäller arbetsmarknadspolitiken. Jag vill därför yrka bifall till arbetsmarknadsutskottets betänkande 2 som behandlar utgiftsområde 14 i regeringens budgetproposition.

(Applåder)

Fru talman! När jag gick hemifrån i förmiddags startade jag Spotifylistan över mest spelade låtar det här året. Det märks att det har varit valår; Moderata ungdomsförbundets låt Sverige jobbar gick igång. Det kan verkligen sägas vara ödets ironi när man är på väg till den här debatten för att tala om arbetslinjen.

När man läser och synar regeringens budget ser man dock att Moderaterna väljer bidragslinjen före arbetslinjen. Det är anmärkningsvärt ur många perspektiv att en regering som påstår sig vara både borgerlig och liberal väljer just bidragslinjen före arbetslinjen. I regeringens egen budget konstateras det vara "en följd av att de negativa effekterna för sysselsättningen och arbetslösheten av att bibehålla dagens nivå på arbetslöshetsersättningen bedöms vara större än de samlade positiva effekterna av övriga reformer".

Sverige behöver mer arbetslinje och mindre bidragslinje. Sverige behöver fler människor som går till jobbet varje morgon. Jag är glad att ledamoten lyfte upp just den delen och sa att det inte är Moderaternas politik. Men det börjar bli ett återkommande svar från den här regeringen: "Det tycker inte vi, och det tycker inte vi." Någon måste stå upp för helheten. Moderaterna har faktiskt statsministerposten, och ni presenterar en budget som går rakt emot arbetslinjen.

Jag vill fråga varför Moderaterna och den moderata finansministern väljer att prioritera höjd a-kassa före fler jobbskapande åtgärder.

Fru talman! Epiteten verkar vara viktiga för ledamoten Cato. Om vi ska börja där fortsätter Moderaterna helt klart att vara ett liberalkonservativt borgerligt parti. Från talarstolen redogjorde jag för och tog ansvar för budgeten i sin helhet, men jag ville också nämna var vi skiljer oss åt och var vi egentligen hade velat prioritera annorlunda. Det handlar om att kompromissa.

Jag är helt övertygad om att Tidöavtalet är rätt väg för Sverige jämfört med den rödgröna röra som hade uppstått om Jonny Cato och hans centerpartister hade fått rösta fram Magdalena Andersson som statsminister ytterligare en gång. Där kan vi snacka bidragslinje och absolut inte arbetslinje.

Hur den rödgröna sidan skulle få ihop det vore också intressant att få veta. Om man tittar på budgetarna som Centerpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har lagt fram ser man att de spretar åt väldigt olika håll. Centerpartiet vill i arbetsmarknadspolitiken minska radikalt mycket mer än de vänstra partierna vill göra. Centerpartiet vill också ha lägre a-kassa än de röda partierna vill. Vissa partier till vänster vill dessutom höja a-kassan väldigt mycket mer än vad som är fallet i dag. Jag får inte det där att gå ihop.

Det gäller någonstans att hitta majoritet i den här kammaren. Moderaterna är samlingspartiet i svensk politik. Det var vi tydliga med under föregående mandatperiod. Tillsammans med våra vänner i samarbetspartierna har vi nu lyckats få majoritet i kammaren. Då gäller det att kompromissa. Detta är, precis som jag nämnde i talarstolen, en kompromiss som vi kan leva med.

Så småningom kommer vi att gå fram med skattesänkningar på låga och medelstora inkomster. Vi kommer också att stärka arbetslinjen ytterligare. Hur det skulle ha gått med vänsterpartiernas politik, där jag faktiskt inkluderar Centerpartiet, är svårare att förstå.

Arbetslinjen kommer att stärkas. Men jag ställer en motfråga till ledamot Cato. Hur hade det gått att förhandla med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet om det, när svansföringen är så pass hög?

Fru talman! Vi skulle inte sätta epitet på varandra, sa moderaten. Sedan säger han att vår politik är vänsterpolitik.

Man kan kolla i budgetförslagen. Vår politik är exakt det som vi utger oss för att vara - både borgerlig och liberal.

Jag är den förste att instämma i att Centerpartiet och Socialdemokraterna är två helt olika partier. Det är ingen hemlighet att vi har olika syn på arbetsmarknadspolitiken. Det är jag ganska glad över att vi kan säga, och jag tror att vi båda kan vara överens om det. Jag hade gärna sett att Moderaterna hade gjort likadant i stället för att acceptera Sverigedemokraternas hela politik på område efter område.

Ja, politik är att kompromissa. Men jag kan konstatera att när Centerpartiet kompromissade under förra mandatperioden inom ramen för januariavtalet blev det inte en bidragslinje. Då blev det en stor, historisk reformering av LAS, och det blev en stor, historisk reformering av Arbetsförmedlingen - sådant som Moderaterna inte orkade göra under de år vi samarbetade inom Alliansen. Då fanns det alltid någon som sa stopp. Men det fick Centerpartiet igenom. Vi har visat att vi kan kompromissa och stå upp för borgerliga liberala förslag såsom förändrad arbetsrätt, LAS och Arbetsförmedlingen.

Nu är det inte Socialdemokraterna, inte Vänsterpartiet, inte Miljöpartiet och inte Centerpartiet som styr. Det är Moderaterna. Ni säger: "Ni har haft åtta år på er." Men ni har också haft åtta år på er att förbereda er på att ta över makten. Det är helt uppenbart att ni inte har varit redo. När det gäller allt som inte står i Tidöavtalet ekar det nämligen tomt. Arbetslinjen är en sådan sak.

Min fråga till ledamoten blir: Vilka åtgärder kan ledamoten lova här kommer att öka arbetslinjen och minska bidragslinjen?

Fru talman! Jag börjar där Jonny Cato slutade, med vad som kommer att förbättra arbetslinjen framåt jämfört med läget vi i dag är i efter åtta år av stiltje med en socialdemokratisk regering med stöd av Centerpartiet.

Vi kommer, när ekonomin så tillåter, att fortsätta sänka skatten på vanliga inkomster så att busschauffören, undersköterskan och andra människor med helt vanliga jobb får behålla mer av sin egen intjänade lön. Det lyckades vi göra tillsammans med Centerpartiet under de åtta åren vi satt i alliansregeringen. Då stärkte vi som sagt vanliga inkomsttagare när de fick en extra månadslön per år att förhålla sig till. Det tycker jag att vi kan arbeta vidare på.

Jag nämnde dessutom en bidragsreform. Vi har sett till att få in det i Tidöavtalet som en viktig moderat paradfråga, för att se till att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att inte göra det. Det är något som kommer att komma under mandatperioden. Det har vi avtalat om.

Anledningen till att jag ställde frågorna till Jonny Cato om underlagen är att underlagen spelar roll. Centerpartiet har ju parkerat sig till vänster i svensk politik. Man ingår i det rödgröna oppositionslaget med 173 mandat mot våra 176 - tack och lov fick vi majoritet i kammaren! Därför ställs de frågorna.

Centerpartiets resultat ute i landet manar ändå till någon typ av eftertanke. Jag tänker på mitt eget hemlän och länen norr om Dalälven där resultaten har varit urusla. Jag tror att människor vill att Centerpartiet ska komma hem till borgerligheten igen och se till att vi tillsammans kan reformera Sverige i rätt riktning. Det är vad människor efterfrågar ute på landsbygden där Centern traditionellt har haft ett starkt stöd.

Min uppmaning är alltså densamma som väljarnas: Kom hem till borgerligheten, så ska vi nog kunna göra något bra även framåt med Centerpartiet.

Fru talman! Högerregeringen och Sverigedemokraterna har tagit över makten i ett läge då sysselsättningsgraden är den högsta på 30 år och dessutom i EU:s absoluta toppskikt. Glädjande nog är också arbetslösheten lägre än när vi gick in i pandemin. Vi har förvisso för hög arbetslöshet. Det vill jag vara tydlig med att jag också tycker. Men det är ändå utifrån en styrkeposition på arbetsmarknaden, med sjunkande arbetslöshet, som den här regeringen har tagit över.

Det beror till stor del på att vi socialdemokrater har bedrivit en offensiv och aktiv arbetsmarknadspolitik med en bred uppsättning åtgärder anpassade efter de arbetssökandes behov i kombination med tydligare krav på den enskilda om vad som förväntas för att göra sig anställbar.

Fru talman! Nu går vi dock mot en lågkonjunktur. Alla, inklusive regeringen själv, gör bedömningen att arbetslösheten kommer att öka nästa år. Vi socialdemokrater väljer då att satsa på arbetsmarknadspolitiken och på vuxenutbildningen för att rusta människor, så att de står redo när det så småningom vänder igen. Men regeringspartierna och Sverigedemokraterna gör precis tvärtom. De skär ned.

Min enkla fråga till ledamoten från Moderaterna är: Hur tänker regeringen när man skär ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken med miljardbelopp samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur?

Fru talman! Angående att sysselsättningen har ökat: Konstigt vore det väl annars, med tanke på hur befolkningen har vuxit under de senaste åren. Det är klart att det där någonstans finns ett svar på varför sysselsättningen har ökat till numerären.

Men det är fortsatt så att Socialdemokraterna ställde ut ett löfte inför valet 2014 om att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Stefan Löfvens viktigaste löfte, som hans finansminister Magdalena Andersson var med om att driva fram, var just detta. Man lovade väljarna att så skulle bli fallet. Vad fick vi då för resultat? Jo, precis som jag nämnde i mitt anförande steg arbetslösheten i Sverige allra mest i hela unionen, till EU:s tredje högsta. Resultatet av socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik och bidragslinjen är inte något som jag tror att Teresa Carvalho och hennes socialdemokrater ska ta med sig i argumentationen framåt, för vi har sett det motsatta.

Det är fortsatt så att Sverige har en alldeles för hög arbetslöshet. Och precis som ledamoten nämner går vi mot bistrare tider. Vi är i bistra tider, och vi kan komma att gå mot ännu bistrare tider framöver. Då gäller det att göra rätt saker. En sådan sak är att hålla hårt i statens finanser och att se till att vi inte motverkar andra delar av politiken som ska se till att hålla tillbaka inflationen och som ska se till att människors inkomster inte urholkas. Det gäller att vara snål med skattebetalarnas pengar framåt. Det tycker jag är en grund att ha med sig i dessa diskussioner.

Sedan gäller det detta med arbetsmarknadspolitiken. Vi är inne på spåret att det måste vara effektivitet på detta område. Vi hade en replikväxling om detta tidigare, jag och Teresa Carvalho. Vi måste helt enkelt vara snåla med skattebetalarnas pengar. Teresa Carvalho och hennes socialdemokrater vill höja skatten för 1 miljon vanliga löntagare. Då har man mer pengar att fördela. Det är inte konstigare än så. Vi är inte av den åsikten att man ska göra det.

Fru talman! Jag måste faktiskt börja med att bemöta lögnen som kom i slutet av Viktor Wärnicks replik. Han säger att vi socialdemokrater vill höja skatten för 1 miljon löntagare. Det är ren och skär lögn, fru talman.

Vi socialdemokrater höjer inga skatter i vårt budgetalternativ. Det vi gör är att vi säger nej till stora skattesänkningar för höginkomsttagare. Det står jag för, med stolthet. Vi säger i detta tuffa läge nej till stora skattesänkningar för samhällets mest välbeställda för att i stället satsa de resurserna på ett utökat barnbidrag till familjerna runt om i vårt land och till ett tankstöd till personer i glesbygden som är beroende av bil. Vi stärker välfärden.

Viktor Wärnick säger att vi vill höja skatten. Det är lögn; det stämmer inte.

Fru talman! Jag skäms inte ett ögonblick för att vi socialdemokrater har en historia av att ha höga ambitioner och höga målsättningar för att bekämpa arbetslösheten i vårt land. Jag skäms inte ett ögonblick för det.

Det skulle vara intressant att höra om Viktor Wärnick har några tankar om vilken nivå på arbetslösheten som han tycker är acceptabel, om han själv har eller vågar ha några målsättningar och framför allt vad han är beredd att göra för att bekämpa den arbetslöshet som alla, inklusive regeringen, bedömer kommer nästa år. Det enda man gör är att man skär ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och på vuxenutbildningen, som är till för att rusta människor i dåliga tider så att de står bättre rustade när det så småningom vänder uppåt igen.

Fru talman! Jag vill säga något när det gäller den höjda skatten för 1 miljon löntagare. Gränsen för statlig inkomstskatt regleras utifrån prisbasbeloppet. Det var regeringen Andersson som fastställde prisbasbeloppet. Jag vet inte om ni minns att den förra utbildningsministern Anna Ekström under valrörelsen lade ut bilder på sociala medier och stolt proklamerade att den höjda prisbasbeloppsnivån skulle stärka ekonomin för studenter, pensionärer och andra. Det är alltså den förra regeringen som har bestämt denna nivå, inte denna regering. Och med den nivån följer att skiktgränsen höjs.

Det Socialdemokraterna nu lägger fram på riksdagens bord handlar om att ungefär var fjärde barnmorska skulle få höjd skatt. Det är exakt det som det innebär. Detta innebär i realiteten en skattehöjning, för ni ska då ändra i det skatteregelverk som ni själva har ställt upp på och det prisbasbelopp som ni själva har beslutat, Teresa Carvalho. Jag tycker att det är viktigt att det finns med när man talar om osanningar och sanningar.

Att man ska vara aktsam med skattebetalarnas pengar är, så att säga, vår grundprincip. För att vi ska kunna ha råd att göra olika insatser under året som kommer måste vi vara strama just nu. Då är vi också strama med att fördela medel på de olika utgiftsområdena. Det gäller bland annat arbetsmarknadspolitiken, där vi vet att man inte har använt alla resurser ens i år när det gäller de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Det handlar om 1,6 miljarder kronor som inte kommer att användas. Och vi sänker med 1 ½ miljard för nästa år.

Höga ambitioner och målsättningar kommer inte att leda särskilt långt. Man kan vara stor i orden, men man måste följa det med politik. Vi menar att det är arbetslinjen som är rätt väg att gå. Det gäller att ställa krav men också se till att det finns morötter för människor att ta ett arbete. Då är sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare ett sätt att gå framåt - men också ett bidragstak.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.