Mats Green (M) svarade Elisabeth Thand Ringqvist i en replik om Regional utveckling i debatten ”Protokoll 2022/23:40 Fredagen den 16 december” den 16 dec 2022.
Elisabeth Thand RingqvistC· i en replikTack, Mats Green, för den öppna attityden! Jag vill komma tillbaka till att vi just nu har något av ett krisläge, där förändringarna i prisbilden har skett ganska fort. Det vi har fått höra från Svenska kraftnät är att…Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
För Moderaterna är det en självklarhet att människor ska kunna bo och verka i hela Sverige. Människor och företag ska ges möjlighet att växa och utvecklas oavsett om man väljer att bosätta sig i staden eller på landsbygden. För att det ska fungera behöver det bland annat vara enkelt att starta företag. Transporter behöver vara effektiva, och det kommunala självstyret behöver vara starkt.
Vi moderater ser potentialen och utvecklingsmöjligheten för den svenska landsbygden. Här gror goda idéer och företagsamhet. För att nå denna potential krävs dock ett målmedvetet arbete med att undanröja hinder och förtydliga möjligheterna på landsbygden. Genom att göra det enklare att starta och driva företag även på landsbygden kan vi skapa fler möjligheter för människor att leva, växa och verka i hela Sverige.
En typ av företag som ofta finns på landsbygden men som länge har motarbetats är mikrobryggerier, musterier, vinodlingar och destillerier. Allt fler sådana företag etableras i Sverige, vilket är entydigt positivt. Ett stort problem för dessa företag är dock att de inte får sälja sina producerade varor på plats eftersom gårdsförsäljning inte är tillåten i Sverige - ännu. Ett regelverk som möjliggör gårdsförsäljning av alkohol ska ses över för företagarnas men också för landsbygdens skull.
Herr talman! Det behöver bli lättare för företag att verka på landsbygden. Att bo och arbeta utanför storstäder kan innebära stora avstånd, inte minst för företagare. Med detta följer stora kostnader, exempelvis i form av höga drivmedelskostnader. Det här blir en stor kostnadsnackdel för företagare i främst norra Sverige, där avstånden mellan samhällen är tiotals mil långa.
För att denna nackdel i högre grad ska kompenseras ökar regeringen nu anslaget om regionalt transportbidrag. Transportbidraget kompenserar företag i Sveriges fyra nordligaste län - Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland - för de kostnadsnackdelar som följer av de långa avstånden. Det är positivt att den här regeringen förbättrar förutsättningarna för företagare även, eller jag kanske ska säga i synnerhet, på landsbygden.
Vad norra Sverige däremot har som en stor del av resten av Sverige inte har är många av de svenska gruvorna. Gruvnäringen förser såväl Sverige som andra länder med metaller och mineral, i synnerhet de mineral som behövs för att klara klimatutmaningen.
Dysprosium är ett sådant exempel, herr talman, som vi också har i närheten av Gränna i Jönköpings län, där jag bor. Det är en jordartsmetall med extremt hög grad av magnetism, som behövs bland annat för vindkraftverk - för dem som tycker att Sveriges energiutmaning bäst hanteras med vindkraft, även om jag kanske inte tycker det.
Om man tror på miljöteknik och vill att Sverige ska behålla sin ledande ställning där är det viktigt att vi får en mer tillåtande gruv- och minerallagstiftning. Framför allt innebär gruvnäringen också att man tillför stark regional tillväxt och även arbetstillfällen utanför storstäderna, något som man ibland kan tycka saknas i den svenska debatten, i synnerhet när det handlar om gruv- och mineralnäringen.
Vi kan också konstatera att den förra regeringen inte prioriterade gruvnäringen. Från att ha tillhört topp tio bland attraktiva gruvländer, enligt Fraser Institutes rankning som är den gängse rankningen vad gäller gruvnäring i världen, har Sverige tappat ett tjugotal platser de senaste åren och nu rasat ned till strax under plats 40. Det duger inte, herr talman, om man säger och menar att man ska vara ett ledande land när det gäller klimatutmaningen.
Framför allt handlar detta om de orimligt långa och oförutsägbara tillståndsprocesserna, som leder till att investeringar ofta uteblir i sin helhet och till att arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt går förlorade. Det är inte en utveckling som Sverige behöver, och det är inte heller en utveckling som vi egentligen har råd med, herr talman, särskilt inte när gruvbrytning har en så pass viktig roll i klimatomställningen. Därför måste tillståndsprocesserna kortas och bli betydligt mer förutsägbara. Ett sätt att åstadkomma detta är att begränsa antalet myndigheter som för statens talan i tillståndsärenden.
Vi behöver också bli av med ofoget att olika statliga myndigheter överklagar vad andra statliga myndigheter har beslutat. Det är inte acceptabelt - staten måste framför allt reda upp i sin egen oreda.
I en utredning som presenterades tidigare i höst föreslogs, herr talman, att gruvverksamheter ska föra över medel till kommuner, som kan användas för att kommunen ska kunna bygga den infrastruktur som behövs i samband med gruvverksamheten men också göra andra satsningar. Det är bara rätt och rimligt att intäkter från gruvverksamhet också till viss del kommer lokalsamhället till del. Framför allt är detta till nytta för lokalsamhället. På så sätt ökar man den lokala acceptansen för gruvverksamheten, men framför allt blir Sverige mindre sårbart.
Lokal acceptans, herr talman, är viktigt även i en annan fråga som står högt på agendan just nu, elproduktionen. Särskilt relevant är detta när det gäller vindkraften. Därför har regeringen gett utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft i tilläggsuppdrag att tydligt föreslå hur verksamhetsutövarna ska ersätta kommunerna vid vindkraftsutbyggnad. På så sätt kompenseras kommunerna för att lokalbefolkning och miljö påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. Vi säger också att det är viktigt att ta större hänsyn till både lokala intressen och lokal miljö när det gäller den vindkraftsutbyggnad som nu pågår i stor omfattning i Sverige.
Herr talman! Sveriges regioner, kommuner, städer och tätorter har alla olika förutsättningar och står inför olika typer av utmaningar. I storstäderna tar sig problemen inte alltid samma uttryck som de gör för dem av oss som bor i mindre samhällen på landsbygden. Möjligheterna på landsbygden, utanför storstadsregionerna, är inte desamma som mitt i städernas myller. Här är jag säker på att den moderatledda regeringen tillsammans med våra samarbetspartner kommer att lägga om kursen. Sverige är helt enkelt ett stort land. Vi ska ta vara på det och säkerställa att människor kan leva, bo och arbeta i hela Sverige.
(Applåder)
I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).
Herr talman! Jag vet att energikostnader och energipriser debatterades i går, men jag har ändå en fråga till Mats Green. Det är just nu minus 25 grader i Hammarstrand. Den senaste månaden gick elpriserna upp med 140 procent och den senaste veckan med 60 procent i elområde 2. I Ragunda produceras 5 terawatt el per år. Det motsvarar hushållsel för 1 miljon villor.
Först skulle högkostnadsskyddet gälla för historiskt höga elkostnader. Då var utformningen rimlig. Men energi- och näringsminister Busch har gjort tydligt att stödet är tänkt för den kommande perioden, och då måste även norra Sverige omfattas av stödet.
När moderatledda kommuner i södra Sverige vägrar att bygga vindkraft och tycker att det ska betalas av vattenkraftskommuner i norr, utan att de får någonting tillbaka, undrar jag: Hur tänker regeringen kring norra Sverige? Kommer man att kalla alla partier till akuta elprissamtal eller omedelbart ge Svenska kraftnät i uppdrag att räkna om elprisstöden så att de hänger ihop med det som regeringen säger att de ska gälla för?
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Först vill jag säga att i detta läge, med en pågående energikris och risk för akut elbrist i Sverige, är det som Elisabeth Thand Ringqvist frågar om en av de åtgärder som regeringen har beredskap för. Men man behöver också vara ärlig och säga att vi behöver ta ansvar för hela bilden - för ekonomin så att vi inte ökar risken för högre inflation och för elsystemen så att människor ges förutsättningar att klara vintern. Vi arbetar också för fullt för att pressa elpriserna i alla delar och fullt ut.
När det handlar om norra Sverige är det klart att vi kan beklaga att den tidigare regeringen - och jag får konstatera att Centerpartiet väl har en stor del i detta - avvecklade kärnkraften i södra Sverige, vilket egentligen innebar att man sa att norra Sverige ska förse södra Sverige med el. Så kan det naturligtvis inte vara, utan södra Sverige måste hantera sin egen elproduktion och sina egna utmaningar där.
Vad gäller partiöverskridande samtal och diskussioner är vi för alla goda idéer. Men det innebär inte att man kan komma dit och förvänta sig att man ska kunna lägga in ett veto mot ren, stabil, billig el i form av ny kärnkraft, vilket man från framför allt Centerpartiet säger behöver vara på bordet. Det kan inte vara aktuellt. Men om man är beredd att medverka till ren, stabil och billig elförsörjning, framför allt ny kärnkraft, är vi definitivt öppna för alla sådana samtal, när som helst - dygnet runt och årets alla dagar.
Herr talman! Tack, Mats Green, för den öppna attityden!
Jag vill komma tillbaka till att vi just nu har något av ett krisläge, där förändringarna i prisbilden har skett ganska fort. Det vi har fått höra från Svenska kraftnät är att man har tittat på en modell som bygger på att priserna historiskt har legat på höga nivåer i södra Sverige, men nu är vi uppe på väldigt höga nivåer i norra Sverige. Det är som sagt lite klurigt, minst sagt, att om man råkar ha direktverkande el försöka spara energi när man har temperaturer på minus 20 eller minus 30 grader.
Min konkreta fråga är: Jag förstår att ni vill prata om framtida energislag och så vidare, men vad kan regeringen just i det här läget göra för att säkerställa att de som bor i norra Sverige också ska känna att de har råd att fira jul och ska kunna veta hur våren kommer att se ut, med tanke på att väderläget och energipriserna ger en ganska hög grad av panik?
Herr talman! Regeringen har en beredskap för vad som komma skall, vilket fortfarande är lite oklart. Vi behöver också se hur länge det är extremt höga elpriser i norr. Det står ännu inte klart hur elpriserna kommer att utveckla sig i söder heller eftersom vi har så enormt stora fluktuationer. Men oavsett var behöver man givetvis ha en beredskap.
Med det sagt har man många olika hänsyn att ta utöver detta. Det gäller att inte trycka upp inflationen ytterligare, och vi har stigande räntor. Vi vill inte hamna i det dike som Storbritannien höll på att landa i när man gick fram med stora ofinansierade skattesänkningar och satsningar man inte hade pengar till. Vi måste se till att hantera detta hållbart och ansvarsfullt, för ingen, särskilt inte de med låga inkomster i småhus, tjänar på högre räntor eller högre inflation. Det är alltså en helhet som måste gå ihop.
Givetvis är elpriset en stor bit, men man behöver också fokusera på grundorsaken, det vill säga elbristen och att vi behöver mer elproduktion i Sverige, i synnerhet i södra Sverige men också i norra Sverige, även om man nu har förhållandevis goda förutsättningar där. Men det är klart att man behöver ha en beredskap även där.
Fru talman! Vi debatterar i dag regional utveckling och förutsättningar att bo och verka i hela landet.
Miljöpartiet vill i sin budgetmotion lägga 567 miljoner mer än regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna på detta område.
Jag noterar att Moderaterna i sitt anförande uppehåller sig vid gruvnäringen, trots att det är regional utveckling vi diskuterar. Det ger mig en bild av att Moderaternas syn på regional utveckling och Sveriges landsbygder och glesbygder är att dessa ska exploateras för att utvinna råvaror.
Vi behöver givetvis mineraler, och mineralpolitik är viktigt. Miljöpartiet har flera förslag på hur vi kan förbättra mineralförsörjningen i Sverige, och jag hoppas kunna debattera detta vid ett senare tillfälle.
Men jag undrar varför Moderaterna väljer att uppehålla sig vid detta ämne när vi pratar regional utveckling.
Samtidigt förändrar man i budgeten transportbidraget så att det exkluderar alla på lands- och glesbygd som inte äger en bil men ändå behöver transportera sig och så att det ger mindre resurser till landsbygdskommuner samt presenterar ett elprisstöd som exkluderar hela norra Sverige.
Fru talman! Det är kanske ett understatement att säga att det finns stora skillnader mellan Moderaterna och Miljöpartiet i synen på landsbygden. Framför allt anser vi inte att landsbygden ska vara ett stort Skansenmuseum, utan vi anser att landsbygden ska stå på egna ben och också driva hela Sveriges tillväxt. För oss som bor på landsbygden är detta givetvis särskilt viktigt.
Då kan man inte räkna bort gruv- och mineralnäringen, som givetvis är en fantastisk möjlighet för Sverige i allmänhet och för landsbygden i synnerhet - särskilt om man tror på miljöteknik, vilket ni i Miljöpartiet brukar säga att ni gör.
Låt mig ställa samma fråga som jag ställde i går utan att få svar: Var anser ni att man ska bryta sällsynta jordartsmetaller? I länder med vidriga arbets- och miljöförhållanden? Eller i Sverige, där vi kan garantera både bra arbetsförhållanden, sjysta villkor och en miljölagstiftning som håller måttet? Dessutom gör det oss mindre sårbara vid kris och krig. Det är klart att vi ska bryta dessa i Sverige och att intäkterna till viss del ska gå till lokalsamhället. Det är alltså en fantastisk möjlighet för i synnerhet glesbygden i Sverige, och vi behöver komma igång med detta nu.
Transportbidraget ska givetvis främst gå till företagen. Det är ju framför allt de som bygger vårt välstånd, inte statliga eller kommunala transfereringar. Privatpersoner ska givetvis kompenseras men med skattesänkningar, framför allt för dem med låga och medelhöga inkomster.
Fru talman! Hela Sverige ska leva, och alla människor i Sverige ska ges förutsättningar att bo och verka i vårt fantastiska land.
Miljöpartiet lägger som sagt 567 miljoner mer än regeringen på detta utgiftsområde. En viktig insats är att förbättra kompetens- och personalförsörjningen. I dag råder inte brist på jobb utan brist på personal i stora delar av Sveriges lands- och glesbygd. I norra Sverige ser vi ett enormt behov, och vill man ha en stark samhällsutveckling behövs personal brett, inte bara till den gröna industrirevolutionen, som ju behöver extremt mycket personal. Denna industri kommer att leda till en fantastisk samhällsutveckling i hela landet.
Miljöpartiet har gjort stora insatser för att stärka kompetens- och personalförsörjningen till den gröna industrirevolutionen och företagens klimatomställning. Det gäller även personalförsörjningen i välfärden på lands och glesbygd så att vi kan upprätthålla denna i hela landet. Vi har också gjort insatser för att förbättra förutsättningarna för att bo och verka i hela landet.
När Moderaterna i detta läge ger otillräckliga resurser till välfärd och samhällsutveckling och försvårar för människor att flytta till vårt land för att arbeta, hur ska de då bidra till en stark samhällsutveckling på lands och glesbygd?
Fru talman! Ja, Miljöpartiet lägger enorma resurser på gles- och landsbygd, framför allt på att man inte ska kunna göra någonting där. Man ska varken kunna bruka sin skog eller etablera nya gruvor, utan allt ska vara som ett stort Skansenmuseum som stockholmare ska kunna besöka lite då och då för att få lite lugn och ro och leka Emil i Lönneberga.
Vi har en helt annan ingång. Vi vill i stället få så mycket aktivitet och tillväxt där som möjligt, och denna tillväxt skapas inte genom statliga bidrag utan genom ett starkt lokalt näringsliv.
Alla mineralfyndigheter i Sverige finns ju i glesbygden, inte bara i norra Sverige utan på andra ställen i Sverige, till exempel i min valkrets. Denna verksamhet måste utvecklas så att glesbygden inte är beroende av statliga handouts från Miljöpartiet och andra partier här utan kan växa i kraft av sina egna förutsättningar.
Vi behöver också satsa på äganderätten. Äganderätten av skog vill ju Miljöpartiet upphäva. Men vi vill stärka äganderätten över hela linjen. Det misslyckades det tidigare regeringssamarbetet grundligt med. Centerpartiet sa att äganderätten skulle stärkas, men det förändrades sedan omärkligt till att äganderätten skulle värnas - och egentligen mest för deras koalitionskollegor i Miljöpartiet.
Vi har helt motsatt bild. Vi vill stärka möjligheterna för gruvnäringen och stärka äganderätten.
(Applåder)
Fru talman! Jag noterade att ledamoten i sitt anförande pratade om att hela Sverige ska leva. Men det gäller tydligen inte i alla frågor. I dagens tuffa läge med ökade priser på mat, hyror, energi och drivmedel och stigande inflation behövs det åtgärder som mildrar dessa effekter. Detta höga prisläge kommer att drabba landsbygden lika mycket som storstäderna. De skenande elpriserna drabbar landsbygden i hela Sverige.
I valrörelsen gick man ut och lovade ett elprisstöd till den 1 november. Nu ser det ut som att det eventuellt kommer i februari, åtminstone till oss privatkonsumenter. När företagarna får sitt stöd står skrivet någon annanstans, men det finns ingen tidsangivelse för det. Man har också bestämt att elprisstödet bara ska gälla för södra Sverige, inte för norra Sverige.
Min fråga är därför: När kommer elprisstödet? Och kommer ni att revidera ert förslag så att det omfattar hela Sverige, även norra Sverige?
Fru talman! Vi utgår från det uppdrag som Monica Haiders egen regering gav i mitten av augusti. Där specificerades att det ska vara ett elprisstöd som ska gå till de områden som har haft de mest extrema prisökningarna.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen specificerade detta genom att skriva att Svenska kraftnät ska beakta att elpriset är geografiskt betingat på så vis att nödåtgärderna i första hand träffar konsumenter och företag i södra Sverige.
Beakta alltså den logik som finns i det förslag som Socialdemokraterna själva har lagt fram.
Den förra regeringen gav uppdraget till Svenska kraftnät. Vi har hanterat uppdraget från Svenska kraftnät. Det är lätt att se denna logik eftersom det är i södra Sverige som man har haft extrema ökningar. Sedan har detta utgått från ett nationellt referenspris som är lika för alla. Och alla som har kommit över detta referenspris under denna period skulle få del av stödet.
Stå upp för era egna beslut, och se den egna logiken i det!
När det gäller frågan om framtida elprisstöd finns det, som jag sa tidigare, en beredskap för det. Men i ett läge med en pågående energikris och risk för akut elbrist i stora delar av Sverige är det en av många åtgärder som vi behöver ha beredskap för, samtidigt som vi ska ta ansvar för inflationen, räntorna och människors privatekonomi. Allt detta är nämligen en helhet.
Sedan vill jag erinra om att den enskilt största posten i budgeten är en sänkning av drivmedelsskatterna. Socialdemokraterna motsätter sig stora delar av detta; det ska man komma ihåg. Men allt handlar naturligtvis om balans. Nu har vi satsat så mycket på sänkta drivmedelsskatter som omsorgen om privatekonomin, det vill säga högre räntor och risk för högre inflation, faktiskt tillåter. Det är en helhet som måste gå ihop.
Fru talman! Det är skönt att höra att man vill ta ansvar nu när man sitter i regeringsställning. Jag står verkligen bakom det uppdrag som vi gav till Svenska kraftnät. När detta uppdrag gavs var priserna i norra Sverige faktiskt inte så höga som de är nu. Precis som Elisabeth Thand Ringqvist sa har det ändrats. Ebba Busch har också uttalat sig om att stödet egentligen ska täcka framtida kostnader för denna vinter. Och denna vinter har även norra Sverige höga priser. Därför borde stödet rimligen omfatta också norra Sverige. Detta har vi omvärderat i vårt budgetförslag, alltså att det ska gälla hela Sverige.
Jag tycker att det är lite konstigt att man inte kan se att hela Sverige behöver detta stöd. I norra Sverige gör man dessutom av med ganska mycket mer energi på grund av att det faktiskt är väldigt mycket kallare där.
Jag skulle kunna påstå att det är löftesbrott igen med tanke på att människor faktiskt inte får stödet när de skulle ha fått det. Man kan alltså stapla löftesbrotten på varandra.
Min fråga är: Kommer ni att omvärdera detta?
Fru talman! Vi sa att vi skulle presentera ett högkostnadsskydd före den 1 november, och det gjorde vi också.
Sedan är jag den förste att beklaga att tekniska svårigheter med utbetalningar gör att detta dröjer alltför lång tid. Det tror jag att vi alla är frustrerade över. Man arbetar natt och dag med att få ut detta så snabbt som möjligt. Den frustrationen delar vi alla, och det finns ingen anledning att sticka under stol med det.
Som Monica Haider själv konstaterar handlar detta om en historisk period där det har varit mycket högre prisökningar i södra Sverige än i norra Sverige. Sedan får man naturligtvis hela tiden avvakta läget och utvecklingen och kanske inte bara titta på utvecklingen under några veckor utan över en längre tidsperiod. Om det behövs kommer det att också att finnas resurser för detta.
Jag kan tycka att det är lite magstarkt att man, när man har tillbringat de senaste åtta åren i regeringsställning och monterat ned den mest grundläggande delen av svensk elproduktion, kräver att vi på åtta veckor ska rensa upp fullständigt efter de tidigare åtta åren.
Jag har stor tilltro till denna regering och till Tidöavtalet, men jag tror inte att någon mäktar med uppgiften att reda ut åtta års oreda på åtta veckor. Detta kommer att vara ett arbete som inte kommer att vara gjort över en natt, utan det kommer att ta tid. Men denna kursomläggning har börjat, och den har börjat över hela linjen nu.
