Linda Lindberg (SD) svarade Christofer Bergenblock i en replik om Hälsovård, sjukvård och social omsorg i debatten ”Protokoll 2022/23:39 Torsdagen den 15 december” den 15 dec 2022.
Christofer BergenblockC· i en replikTidöavtalet innehåller ju förslag som kommer att ha mycket stor påverkan på svensk sjukvård framöver. Visst finns det en del positiva inslag i Tidöavtalet, men de drunknar liksom i de två mest centrala…Herr talman! Som ni alla vet debatterar vi nu alltså utgiftsområde 9. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Den 11 september gav svenska folket samarbetspartierna förtroendet att leda landet, med Sverigedemokraterna som det största partiet på högersidan. Den 11 september valde våra svenska medborgare att byta ut den rödgröna regeringen till en blågul regering som på allvar ser problemen och är beredd att genomföra sin politik.
I valrörelsen lyfte vi i Sverigedemokraterna särskilt fram att Sverige ska bli bra igen. Det är det primära målet. Visst vill vi bli bäst, men Sverige behöver inte i detta läge vara bäst på allt. Vi ska däremot inte vara dåliga på något. Men vi ska vara bra.
Svensk hälso- och sjukvård står, som vi alla vet, inför många utmaningar. Samarbetspartierna har höga ambitioner och är beredda att arbeta hårt för att ändra den riktning som nu varit färdvägen i alldeles för många år. Svensk hälso- och sjukvård präglas tyvärr av långa vårdköer, bristande tillgänglighet och ett otillräckligt antal vårdplatser. Vi ser att låg produktivitet, otillräcklig kompetensförsörjning och bristande kontinuitet och samordning gör att svenska medborgare i dag inte får den vård de borde kunna förvänta sig.
Därtill lägger Sverige mer pengar på vården än våra grannländer. Ändå får vi ut mindre vård. Det tyder på ineffektivitet, och då krävs det mod att våga agera. Det handlar om att ta ett omtag i nya hjulspår. Det är tydligt att man inte har haft rätt arbetssätt.
Vi vill få en ökad statlig styrning i vården.
Vi vill också ha en bred grundläggande utredning om den svenska hälso- och sjukvårdens organisering. Den svenska sjukvården, skattebetalarna och människor som är i behov av vård måste nu prioriteras.
Att arbeta inom vården är något man ska vara stolt över, och det ska vara en arbetsplats där anställda trivs och vill gå till jobbet. Det ska vara en plats där cancersjuka får snabb vård och där unga med suicidtankar inte behöver gå ifrån sin psykolog med orden "du är välkommen tillbaka när eller om vi har tid".
Vi gör nu satsningar som kommer att göra skillnad. Vi behöver korta vårdköerna. Det är ett av de primära målen. Vi satsar ytterligare 1 miljard för att öka antalet vårdplatser. Vi satsar också 3 miljarder på prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna. Brist på disponibla vårdplatser innebär en stor patientsäkerhetsrisk.
Parallellt med detta vill vi kartlägga vårdplatserna över landet och ta fram en nationell plan för hur vi ska kunna åtgärda de köer som nu pågått i åratal. Det är inte pandemiköer utan vårdköer - vårdköer som vi har ärvt från tidigare regering, som den inte har förmått att minska. Det är köer som är olagliga och orimligt långa. Köerna har faktiskt gjort att människor har dött i väntan på vård.
För att synliggöra ledig vårdkapacitet, få ned vårdköerna och göra vården mer tillgänglig ska vi tillsammans med den satsning jag precis nämnde även få till en nationell statlig vårdförmedling. Målet är att uppfylla den lagliga vårdgarantin, alltså att patienten ska få sin operation eller annan behandling utförd inom ramen för vårdgarantin. Den har kraftigt försämrats under de senaste mandatperioderna.
Visst, man ska vara lite ödmjuk, vi har haft en pandemi som har ställt till det. Men likaså är skillnaderna i väntetider mellan regionerna och mellan olika delar av hälso- och sjukvården alldeles för stora i dag. Så här ska det inte få se ut i vårt Välfärdssverige.
För att klara detta behöver vi också personal. Arbetssituationen för de anställda i hälso- och sjukvården behöver verkligen förbättras. Alla som sitter här i kammaren i dag är helt överens om detta. Därför avsätter vi bland annat medel för att särskilt prioritera vårdyrket med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med detta.
Vi avsätter också medel för att fler sjuksköterskor ska kunna utbilda sig till specialistsjuksköterskor. Samtidigt ger vi i Tidöavtalet tydliga besked om en kartläggning av medicinskt utbildad vårdpersonal, där det ska framgå vilka insatser för befintlig och ny personal som behöver göras för att förbättra kompetensförsörjningen.
De rödgröna partierna har faktiskt inte lyckats med just detta, herr talman. Man har inte lyckats lyssna på vårdpersonalen och prioritera arbetsmiljön. Ja, lyssnat har man givetvis gjort, men det har inte givit tillräckliga resultat. Det är hög tid att vi kommer till rätta med dessa utmaningar. Vi behöver på riktigt satsa på att göra arbetsmiljön bra och få en trygg och attraktiv miljö för att komma till rätta med de här utmaningarna.
Ytterligare en dimension i detta är satsningen på kvinnors hälsa, som vi är väldigt glada för. Vi ser en forskning på kvinnosjukdomar och kvinnodominerade yrken inom vården. Hälso- och sjukvården är ju en kvinnodominerad bransch, och det är främst kvinnor som blir utbrända på grund av dålig arbetsmiljö. De arbetar delade turer och sliter med att få ihop familjen, arbetet och vardagslivet.
Vi satsar också 145 miljoner kronor på stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre. Det är också en väldigt viktig satsning, en satsning som andra partier i sina budgetförslag väljer att ta bort. Men jag är glad över att det finns majoritet för vårt förslag till budget.
Tidöavtalet och budgeten är viktiga för Sverige, med nya reformer på många områden, och med ambition och framåtanda i tron att vi på riktigt ska få reda på Sverige. Det känns verkligen gott att stå här i dag, tre månader efter valet, med både Tidöavtalet och budgeten i ryggen.
Förändring åstadkommer man dock inte på tre månader. Den förra regeringen hade, som jag nämnde, åtta år på sig men lyckades inte i någon större utsträckning. Till er som lyssnar på debatten vill jag säga: Ha tålamod - det här kommer att ta tid. Det duger inte med snabba mediala utspel där pengar pressas ut för att blidka några väljare. Vi ska göra detta systematiskt och klokt och med rätt prioriteringar. Jag kommer att göra vad jag kan för att införliva Sverigedemokraternas politik i så stor utsträckning som möjligt.
Äldre får det bättre med denna statsbudget. Kvinnohälsa prioriteras, och den svenska hälso- och sjukvården prioriteras på riktigt.
Herr talman! Tidöavtalet innehåller ju förslag som kommer att ha mycket stor påverkan på svensk sjukvård framöver. Visst finns det en del positiva inslag i Tidöavtalet, men de drunknar liksom i de två mest centrala sverigedemokratiska punkterna, det vill säga den om angiveri och den om att förvägra människor rätten till tolk.
Den så kallade angiveriparagrafen innebär att personal hos kommuner, regioner och statliga myndigheter ska vara skyldig att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när man kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Den inre gränskontrollen flyttas över till bibliotekarier, förskollärare och vårdpersonal.
Den andra punkten handlar om att förvägra människor rätten till tolk. Den har fullständigt sågats av vårdpersonal, som ser framför sig hur det kommer att göras felaktiga bedömningar av patienters tillstånd och hur man kommer att ha svårt att förmedla den diagnos man ställer eller den behandling som man rekommenderar eftersom den inte kan uppfattas på rätt sätt av patienten. Barntolkar riskerar att återigen bli en vanlig och viktig del på svenska sjukhus och svenska vårdinrättningar. Vårdpersonalen har varit helt enig om att detta hotar patientsäkerheten och arbetsmiljön.
Jag har två frågor till Sverigedemokraterna. Kan Sverigedemokraterna verkligen se något enda fall där det faktiskt är rimligt att sjukvårdspersonal är skyldig att anmäla till gränspolisen att en patient saknar de fyra sista siffrorna i personnumret? Och kommer Sverigedemokraterna, trots att vårdpersonal larmar om hotad patientsäkerhet, att hålla fast vid punkten i Tidöavtalet om att begränsa rätten till tolk?
Herr talman! Jag tackar ledamoten Bergenblock för repliken.
Jag har tittat lite på Centerpartiets budgetmotion. Man plockar hem en hel del satsningar som görs i regeringens budget. Jag noterar att man tar ganska mycket från de olika myndigheterna.
Jag skulle vilja fråga ledamoten hur man tänker när man plockar hem pengar som egentligen skulle ha gått till de olika myndigheterna för att sedan lägga dem på statsbidrag till kommuner och regioner. Det hade varit intressant att höra, tycker jag.
Det står inte i Tidöavtalet att någon ska förvägras rätten till tolk eller att någon inte ska få tolk. Den springande punkten i just det stycket är vem som ska betala för tolken. I andra länder har man gjort liknande tolkningar och kommit fram till att det är fullt rimligt att det utgår en viss kostnad, eller en patientavgift, för att använda sig av en tolk.
Jag vill passa på att fråga: När tycker Centerpartiet att det är rimligt att man förväntas kunna tala det svenska språket i så stor utsträckning att man inte behöver ha tolk när man exempelvis besöker hälso- och sjukvården? Är det efter 10, 20, 30 eller 50 år i landet? Hur länge anses det rimligt att man har gratis tolk på skattebetalarnas bekostnad? Detta vore intressant att få svar på.
Det hänger någonstans ihop med språkkravet inom äldreomsorgen. Det säger sig självt att det är viktigt att man kan göra sig förstådd. Det är viktigt att man kan förstå varandra. När det gäller tolkfrågan är det också, som vi har lyft fram i Tidöavtalet, viktigt att det finns incitament att faktiskt lära sig det svenska språket.
När tycker Centerpartiet att det är rimligt att man själv ska bekosta sin tolk?
Herr talman! Centerpartiet tycker inte att detta med tolkarna är en rimlig åtgärd.
Vi ska ha en bra integration i Sverige. Det bygger på att vi har ett utbildningssystem och sfi som fungerar och får ut människor i arbete. Det betyder inte att vi ska hota deras patientsäkerhet när de söker vård, oavsett om de har varit här i 1, 3 eller 20 år. De kanske har varit här hela livet men har blivit dementa och glömt sitt nya språk och kommer bara ihåg sitt gamla modersmål.
Patientsäkerheten måste gå först. Det är ju den som ni vill slå sönder genom att försämra möjligheten till tolk i svensk sjukvård. Vi förstår naturligtvis att det handlar om den sverigedemokratiska synen på invandrare i allmänhet och viljan att göra det så svårt som möjligt att leva i Sverige, men ni kanske inte hade räknat med den stora stormen från vårdpersonal som ser att detta kommer att hota både patientsäkerhet och personalens arbetsmiljö framöver. Sverige riskerar att återigen få ett system där barn ska gå in och tolka åt sina föräldrar. Det tror jag inte att någon vill se igen.
Vi behöver en väl fungerande vård. Vi behöver inte angiveri i den svenska vården. Vi behöver inte begränsa möjligheten till tolk, utan vi ska se till att vårdpersonalen får möjlighet att göra det som personalen är till för och att göra det på rimliga villkor samt sätta patienten först.
Vid triagering på våra akutmottagningar ska sköterskan i första hand fråga efter patientens tillstånd utifrån anamnes, symtom, vitalparametrar och så vidare. De fyra sista siffrorna i personnumret är inte det man ska ägna sig åt när någon kommer in och söker sjukvård.
Herr talman! Jag betackar mig för att få epitet klistrade på mig. Det är saker som är helt irrelevanta i den här kammaren och som jag inte tycker att vi över huvud taget ska pyssla med. Det finns inte någon här som har den inställning som ledamoten pratar om. Jag betackar mig för sådant.
Det handlar inte om att någon ska förvägras tolk eller om att begränsa rätten till tolk, utan det handlar i stora drag om vem som ska betala för tolken.
Vi har tidigare fört fram i våra motioner att barn och unga inte ska tolka. Det förekommer i dag på flera ställen att barn och unga får information som de ska översätta och tolka till sina föräldrar. Det är helt förkastligt, och utredningen kommer att titta på det. Detta är inte alls rätt väg att gå. Barn ska inte behöva tolka åt sina föräldrar, i synnerhet inte när det gäller vården, då det kan vara väldigt problematiska och tunga saker som barn och unga ska förmedla. Ledamoten Bergenblock behöver inte alls oroa sig för att någonting sådant skulle införas i Sverige - absolut inte.
Självklart ska äldre och dementa undantas. De kan på ålderns höst tappa kunskapen i det andra språket.
Här handlar det absolut inte om något martyrskap, utan det handlar om huruvida det är rimligt att svenska skattemedel bekostar gratis tolk år ut och år in. Detta måste vi titta på. Jag tycker inte att det är rimligt. Regeringspartierna tycker inte heller att det är rimligt. Partierna bakom Tidöavtalet är överens om att vi behöver titta på denna fråga. Det är högst relevant och högst rimligt.
Jag kan inte se den dramatik som Centerpartiet spelar upp i de här frågorna. Jag tror att man ska sansa sig en aning och inte blåsa upp någonting som faktiskt inte finns.
Inga barn och unga ska tolka, och äldre ska kunna få det stöd och den hjälp som behövs.
Herr talman! SD är inte längre i opposition utan sitter i samma båt som regeringen, och har länge lyft fram frågor om vård och omsorg - alltså inte bara frågor om vem som ska vara lucia eller läsa sagor på biblioteken.
På den budget som lagts fram nu kommer välfärden att förlora ungefär motsvarande 15 000 anställda i skola, vård och omsorg. Det kan vi läsa på olika ställen, exempelvis hos SKR. Man har lagt extrapengar till statsbidragen på 6 miljarder kronor i stället för de 20 miljarder som hade behövts för att behålla den standard som finns inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och så vidare.
Samtidigt har ni i er allians gett en julklapp till de absolut rikaste, bland annat till mig. Vi får ungefär 1 400 kronor i månaden genom att man ändrar brytpunkten för statlig skatt.
Vad har Sverigedemokraterna för julbudskap till exempelvis personalen inom vården och äldreomsorgen? Blir det fler undersköterskor inom omsorgen? Vad händer med personalen som vill ha fler kollegor och bättre arbetsmiljö? Statsbidragen ni malt in i er budget är ganska torftiga. Varför satsar Sverigedemokraterna på de rikaste i stället för på vården? Det undrar jag.
Herr talman! Givetvis har vi, precis som ledamoten Rågsjö, tajta dialoger med SKR. Vi följer debatten som försiggår där. Jag vill göra det tydligt och klart att Sverigedemokraterna fortsätter att prioritera bemanning, kompetensförsörjning och arbetsmiljö ute i regioner och kommuner.
Det är oerhört viktigt att komma till rätta med den problematik som finns och har funnits i alldeles för många år. Tidigare regeringar har inte haft möjlighet att möta upp det behov som funnits. Professionen har signalerat jättelänge om kompetensbrist och behov av kompetensförsörjning. Vi satsar särskilt på förlossningspersonal och barnmorskor för att kunna möta upp de brister som finns där.
Man skulle givetvis vilja satsa allt för att alla ska vara hundra procent nöjda. I någon mening handlar det om prioriteringar, men i Tidöavtalet är det också tydligt att vi särskilt kommer att titta på hur vi på effektivaste och bästa sätt kan nå ut och stärka både kompetensen och personalförsörjningen ute i landet.
Varje gång vi ses, på alla möten och i alla debatter pratar vi om att den springande punkten för att komma till rätta med problemen i den svenska hälso- och sjukvården är personalen. Jag tror inte att det finns någon i den här kammaren som tycker någonting annat.
Vi måste säkerställa bra arbetsmiljö och bra personalpolitik men också att pengarna landar rätt. Det är ju bevisligen så att det år efter år har satsats pengar i regioner och kommuner men att man ändå inte lyckats växla upp. Det är ju ett faktum. Så är det.
Min fråga till Rågsjö och Vänsterpartiet, som varit stödparti till tidigare regeringar, är varför man inte har lyckats tidigare.
Herr talman! Nu är det jag som ställer mina små modesta frågor. Under förra mandatperioden var Vänsterpartiet i opposition, och då gjorde vi också en del dealar med M och KD, om ledamoten kommer ihåg.
Jag är väldigt bekymrad. Jag har träffat SKR, vårdpersonal och fack, och de är bekymrade över att statsbidragen är så låga. Även de riktade statsbidragen kommer att sjunka, dessvärre, och det med 25 miljarder under den här mandatperioden. Det tycker jag är bekymmersamt.
Det är en stor fråga vad som kommer att hända med bemanningen inom hälso- och sjukvården. Den ser dålig ut nu. Man hade velat att det satsades betydligt mer på välfärden, och det har Vänsterpartiet hela tiden flaggat för.
Jag är även väldigt orolig för äldreomsorgen. Ni tar bort Äldreomsorgslyftet efter 2024 trots att kontinuerliga satsningar verkligen behövs. Vården och omsorgen säger hela tiden att de vill ha långsiktiga satsningar, inte bara lite hitan och ditan.
Nu är detta Sverigedemokraternas ansvar. De sitter inte i regeringen men precis bredvid regeringen och har som jag uppfattar det väldigt stor makt. Jag har ändå uppfattat SD som ett parti med väldigt fokus på välfärden, men nu har de dessvärre ändrat karaktär i just den frågan. I stället för välfärden satsas det på helt andra frågor, exempelvis de rikaste i samhället. Det måste man ändå säga.
Jag ska inte prata elpolitik här, herr talman, för det vore ju tråkigt, men det är ju inte så att den politiken riktas till dem som har det absolut sämst. Det är genomgående för hela regeringens budget. Det blir mer till dem som redan har och mindre till dem som har det väldigt, väldigt knapert.
Herr talman! Jag delar inte ledamoten Rågsjös bild av det hela. Jag tycker inte att den världsbilden stämmer alls. Jag tycker att en bra och balanserad budget har lagts fram, även om det absolut finns mer att önska. Vi sverigedemokrater har såklart våra tankar och funderingar om vad som behöver stärkas och vad det behöver skruvas på. Så är det.
Jag instämmer i det ledamot Rågsjö sa om kompetens och bemanning ute i landet. Det är jätteangeläget att komma till rätta med de problemen, och som jag sagt tidigare tror jag att vi är helt överens i den här salen när det kommer till just den frågan.
Men åter till att detta skulle vara en budget för de mest välbärgade. Jag kan inte instämma i det. I budgeten finns många satsningar som gör gott för gemene man - inte minst tillgången till vården, där vi faktiskt satsar mer än vad Vänsterpartiet gör när det kommer till utgiftsområde 9.
Det handlar exempelvis om fritidskortet för barn och unga, som särskilt landar in i socioekonomiskt svaga områden. Det tycker vi är jätteviktigt. Vi vet också att det träffar rätt. Det blir fritidsaktiviteter för de barn och unga som inte kan få det genom sina familjer och sina föräldrar. Det är jätteviktigt. Det är en bättre satsning än att till exempel stärka barnbidraget, för då vet man ju egentligen inte var pengarna hamnar och om de verkligen går till barnen.
Sedan tycker jag också att satsningen som handlar om ofrivillig ensamhet bland äldre är oerhört viktig. Den riktar sig framför allt till dem som inte redan nås av vård och omsorg utan fortfarande bor hemma och har stor ensamhet, påfallande ohälsa och inte minst bristande kosthållning. Jag tycker absolut att det är en bra och balanserad budget som ligger på bordet.
Herr talman! Nu sitter Sverigedemokraterna i Regeringskansliet. De har regeringsmakten i allt utom ministerposter. De har det där politiska avtalet, och de har sina statligt anställda tjänstemän som bevakar dess efterlevnad i Rosenbad.
Man har lagt sin första gemensamma budget. I den budgeten sägs det enormt mycket om kriminalitet och om hur brott ska klaras upp och bestraffas efter att de skett. Det är i allt väsentligt bra politik - det har jag kommenterat tidigare. Det är samma politik som vi socialdemokrater sjösatte under förra mandatperioden. Det är bra.
Det sägs dock väldigt lite om hur brott ska förebyggas. Här är budgeten svag, och det tas få initiativ. På utgiftsområdet som vi nu debatterar tillför man endast 10 miljoner kronor för ändamålet. Det motsvarar, som jag sa i mitt anförande, ungefär tio nya socialsekreterare i hela landet. Vi socialdemokrater avsätter 50 gånger så mycket - sammanlagt en halv miljard - för att förstärka det här området.
Detta är ett tydligt exempel på Sverigedemokraternas logik. Det som inte går att beskriva med klickvänliga rubriker om hårdare tag mot buset prioriteras inte, trots att vi alla vet att det är nödvändigt. Det är det förebyggande arbetet som ser till att barn och unga inte hamnar i gängens klor redan från början.
Min fråga till ledamoten Lindberg är vad Sveriges 290 kommuner har för glädje av att få dela på tio socialsekreterare. Hur kan det förebygga gängkriminaliteten?
Herr talman! Jag tackar ledamoten Lundh Sammeli för repliken.
Ja, det är ett faktum att vi har tjänstemän som sitter i Regeringskansliet. Det har inte Socialdemokraterna längre. Det är sant.
Det är också sant att Socialdemokraterna lägger betydligt mer på punkten socialt arbete och anslaget socialt arbete i sin budgetmotion än regeringen gör i denna budget. Dock är det ett faktum att denna regering lägger dubbelt så mycket på anslaget socialt arbete årligen som Socialdemokraterna gjort tidigare under sina åtta år i regering. Det kan ju också säga en del.
Som jag sa i vårt replikskifte tidigare stod det särskilt tydligt i er budgetmotion att för varje krona som läggs på polisen ska det också läggas en krona på socialt arbete. Det tyder på att man inte har prioriterat vare sig polisen eller det sociala arbetet under de år man suttit i regering. Det är lite intressant.
För att faktiskt hålla mig till utgiftsområde 9, som vi i stort debatterar i dag, kan jag säga att man från den föregående regeringens sida med Socialdemokraterna i absoluta spetsen inte har lyckats komma till rätta med vårdköerna eller få ordning på bemanningen och arbetsmiljön och den problematik som finns kring arbetssituationen ute i landet.
Cancervårdens köer sticker ut särskilt i Sverige. Före pandemin påtalade Cancerfonden att endast 3 av 21 regioner klarade av målet att genomföra en bröstcanceroperation inom 28 dagar från att cancer misstänks.
Det är mycket som haltar inom den svenska hälso- och sjukvården, så min fråga till Fredrik Lundh Sammeli är: Varför har man inte gjort tillräckliga insatser och åtgärder tidigare när man haft chansen och möjligheten då man suttit i regering?
Herr talman! När man står på den här sidan har man möjlighet att ställa frågor till den som hållit anförande. Vi hade ju det här replikskiftet när jag hade möjlighet att utveckla och svara på ledamoten Lindbergs frågor. Men jag tar det gärna igen.
Vi har under våra år gjort enorma satsningar på hela rättsväsendet. Vi är på väg att nå målet om 10 000 fler polisanställda 2024. Det är otroligt viktigt. Vi har skärpt ett sjuttiotal straff och tillfört nya metoder och verktyg.
Samtidigt har vi hela tiden pekat på att vi måste bekämpa både brotten och brottens orsaker. Det är därför det är otroligt viktigt att ha en jämlik skola som ser varje barn och ha en socialtjänst med muskler att tidigt och tydligt kunna gripa in. Där är mellantvånget en av de reformer som vi sjösatt och som verkligen kommer att ge bättre möjligheter att möta det här samhällsproblemet.
Vi har också utvecklat principen krona mot krona, som är det som vi behöver jobba mer tydligt med framöver. Det vi lägger på rättsväsendet som extra satsningar måste vi tydligt möta i det brottsförebyggande. Det är en princip jag gärna lånar ut till regeringsunderlaget, för jag tror att det är något som vi politiker behöver åstadkomma tillsammans.
Jag tycker att det är intressant att få möjlighet att ställa frågan till ledamoten Lindberg vad hon menar är regeringens agenda framöver för det brottsförebyggande arbetet. Sverigedemokraterna utgör en viktig del av regeringsunderlaget. Man sitter inte i regeringen, men han håller definitivt i taktpinnen.
Vi har också den lilla frågan som ledamoten berör om fritidsbidraget. Menar ledamoten Lindberg att det går att jämföra med mångmiljardsatsningen på barnbidrag som ligger i vår budget?
Herr talman! Nej, det går givetvis inte att jämföra med barnbidraget, så har vi rett ut det. Jag säger bara att det är en ganska sjyst satsning, för då vet vi i alla fall att det går till barnet och hamnar exakt där det ska vara så att man får den fritidsaktiviteten och den viktiga delen som barn och unga behöver - att komma ut och träffa andra barn och unga också utanför skolaktiviteten.
Det är också ett faktum - vi ser ju det nu - att vi både i justitieutskottet och socialutskottet haft en fantastiskt stark opposition föregående mandatperiod. Det ligger också till grund för det goda förarbete som nu finns till den regering som finns på plats i dag. Justitieutskottet tror jag är det utskott som föreslagit flest tillkännagivanden, och därefter kommer socialutskottet, så det är kanske inte helt ärligt att säga att det är den föregående regeringens politik man bedrivit. Det är i mångt och mycket oppositionen i riksdagen som föranlett den med många förslag till tillkännagivanden, och man har tvingats vidta vissa politiska åtgärder från regeringens sida.
Ledamoten ställde också en fråga tidigare som jag missade att svara på om vi tycker att det är viktigt med de förebyggande insatserna och andra välfärdsdelar.
Jag vill påminna om att vi ser det som väldigt angeläget. Vi värnar verkligen den svenska välfärden. Bland annat i socialförsäkringsutskottet har vi väldigt starkt drivit på för till exempel sjukförsäkringen. Där gick det långt om länge upp för Socialdemokraterna att det fanns stöd tillsammans med Sverigedemokraterna för att få igenom viktiga reformer och viktiga förslag för att förbättra sjukförsäkringen.
Det är inte Sverigedemokraterna som har nedmonterat exempelvis den personliga assistansen, där man till förmån för invandringen satte orimliga mål och försämrade den personliga assistansen oerhört mycket.
Vi är alltså fortsatt en garant för en bra välfärd och ett bra välfärdssystem som ska fungera.
