Fredrik Lundh Sammeli (S) om Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Vi lever i en orolig tid. Putins krig i Ukraina har stöpt om det säkerhetspolitiska läget och lett till skenande priser på el och energi. I Sverige pressas hushållen och företag både av hög inflation och höga räntor. Reallönerna urholkas, och den ekonomiska verkligheten tränger in i människors vardag.

Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle, där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans. Läget kräver en regering med ett tryggt och säkert ledarskap. Läget kräver en regering som man kan lita på.

Men i stället har vi i Sverige nu fått en löftesbrytarregering. Under åren i opposition har Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lovat allt åt alla.

Man har lovat ett högkostnadsskydd för el enligt norsk modell.

Man har lovat ett sänkt bensinpris med 6,50 kronor per liter.

Man har lovat en miljardsatsning för ett högkostnadsskydd i den svenska tandvården.

Man har lovat att höja pensionerna.

Man har lovat att förbättra karensavdraget.

Man har lovat mer pengar till äldreomsorgen och sjukvården.

Man har lovat stora satsningar inom funktionshinderspolitiken, inte minst höjd timersättning i assistansen, för att nämna något.

Allt detta har man lovat. Och inget av detta finns med som en leverans i den budget man nu har lagt fram.

I stället levererar regeringens första budget ett sparbeting till Sveriges kommuner och regioner. Ulf Kristersson dammar av den gamla principen från alliansåren om att i begynnande lågkonjunktur endast ersätta kommunernas och regionernas behov till en tredjedel. De övriga två tredjedelarna ska regionerna och kommunerna betala själva.

I lågskattekommuner ska det betalas med skattehöjningar medan man i de kommuner där skatten redan är alldeles för hög får betala det med nedskärningar. Samtidigt som regeringen alltså höjer skiktgränsen för statlig skatt till en kostnad av 13 miljarder kronor ska barn och äldre i landets fattigaste kommuner få mindre tid med sina förskollärare och undersköterskor.

Herr talman! Det är en iskall högerpolitik. Det är inte vad Sverige behöver.

Vi socialdemokrater har ett annat alternativ. Vi sätter välfärden främst och rustar därmed Sverige och svenska folket för att möta de tuffare ekonomiska tiderna. Genom satsningar på välfärden i hela landet och genom att förstärka barnfamiljernas ekonomi möter vi den annalkande krisen tillsammans.

Så prioriterar vi för att inte barnen i skolan, patienterna i vården och de äldre i äldreomsorgen ska få betala priset för lågkonjunkturen. Så prioriterar vi för att öka takten i klimatomställningen och skapa gröna jobb i hela Sverige. Så prioriterar vi för att återta den demokratiska kontrollen över välfärden.

Vi vet att vårt Sverige kan bättre. Inom utgiftsområde 25 innebär det att vi har föreslagit en fördubbling av regeringens satsningar till kommuner och regioner. Vi bedömer att det i detta läge är mest angeläget att säkerställa att vi i så hög utsträckning som möjligt kan kompensera regionerna och kommunerna för kostnadsutvecklingen. Eftersom det handlar om generella medel som kommuner och regioner kan använda som de vill vet vi att medlen i det här läget kommer att användas för att säkra nivån i välfärden.

Utöver det har vi inom utgiftsområde 9 föreslagit en sammanlagd nettoförstärkning om 300 miljoner kronor. Huvuddelen av dessa medel tillskjuts för att stödja de kommuner med utsatta områden som behöver satsa större medel för att förebygga kriminalitet.

För mig som tidigare ordförande i justitieutskottet är det en gåta hur regeringen här kan gå fram med en satsning på 10 miljoner kronor. 10 miljoner kronor motsvarar ungefär tio nya socialsekreterare i hela detta land. Det är ett hån mot alla de socialtjänster som i dag går på knäna och som skulle kunna åstadkomma så mycket mer om de bara hade tillräckliga resurser. Vi socialdemokrater satsar 50 gånger så mycket och lägger en halv miljard på att förstärka socialtjänstens brottsförebyggande arbete.

Utöver denna satsning gör vi vissa omfördelningar inom anslaget 1:6 för att budgeten tydligare ska stödja rekryteringen till hälso- och sjukvården. Här har regeringen aviserat att man avser att avsluta den personalsatsning om 2 miljarder kronor per år som löpt på sedan 2018.

Vi tycker att det är fel väg att gå. I stället behöver vi förstärka och permanenta denna satsning. Det är genom långsiktiga stöd som vi ger kommuner och regioner förutsättningar att på ett bra sätt omsätta dessa riktade medel i satsningar på personal. Vi avsätter också en kvarts miljard per år för en riktad satsning på VFU-platser, alltså verksamhetsförlagd utbildning.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga något om äldreomsorgen. Här gjordes under den socialdemokratiska regeringen historiskt stora ekonomiska satsningar. Dessa var helt nödvändiga, både för att möta den demografiska utvecklingen och för att kompensera mindre kommuner som har stora svårigheter att i tillräcklig grad prioritera sin äldreomsorg. Bristerna är på sina håll stora med för låg bemanning och därmed svårigheter att rekrytera rätt kompetens.

I detta arbete var Äldreomsorgslyftet en nyckelsatsning. Äldreomsorgslyftet innebär att ny och befintlig personal får möjlighet att utbilda och vidareutbilda sig på betald arbetstid. Det har varit en enorm framgång. Över 25 000 personer har påbörjat en utbildning. Det har också varit en populär reform oavsett om det har varit en S- eller moderatledd regering.

Detta menar regeringen nu i budgeten att man avser att avsluta efter 2023. Det kan inte beskrivas som något annat än hål i hela huvudet. Det här är en reform som Sverige behöver. Det här är en satsning på svensk äldreomsorg som verkligen har visat att vi från den nationella nivån på ett tydligt sätt kan förstärka de lokala förutsättningarna att göra ett bra jobb.

Att plocka bort detta innebär att tusentals vårdbiträden som har påbörjat utbildningen inte kommer att ha möjlighet att slutföra den. Det skickar helt fel signaler att avbryta den här satsningen, och det kan leda till att kommuner inte fortsätter att göra de satsningar som behövs.

Sammantaget anvisar vi 300 miljoner mer på utgiftsområde 9. På utgiftsområde 25 tillför vi 6 miljarder mer än regeringen.

För oss är budgeten en helhet. Det innebär också att vi avstår från ett ställningstagande och i stället har ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet. Vi kommer med alla våra förslag att komma tillbaka i kommande debatter utifrån vår budget och peka på vad vi tror är den bästa vägen för Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamot Hultberg, för frågorna!

Vi socialdemokrater tar definitivt ansvar för de år vi har haft regeringsmakten. Vi har prioriterat välfärden, vi har tagit Sverige genom en omfattande pandemi och vi har satsat på det som bygger Sverige starkt. Vi lägger också på detta område förslag om att stoppa utvecklingen av privata sjukvårdsförsäkringar som urholkar de generella och skapar en gräddfil och om att genomföra en politik som bygger ett starkt samhälle.

Jag tycker att jag i mitt anförande pekade på några av de utmaningar som politiken framöver verkligen behöver fortsätta att hålla i.

Det handlar om kompetensförsörjningen. Det handlar om finansieringen. Det är ett arbete vi som regering under våra år har påbörjat, och det är ett ansvar som sittande regering behöver ta vid. Det är inte så att jag efter 53 dagar förväntar mig att regeringen ska leverera svar på alla samhällets utmaningar. Men jag kan bara konstatera att ingenting av det man lovade och som jag valde att räkna upp, och som omfattar väldigt mycket, är något vi ser i den här budgeten.

Man möter inte heller SKR och deras tydliga besked att man behöver 20 miljarder för att den svenska välfärden inte ska urholkas.

Det är kanske en helt annan debatt, men ledamoten Hultberg valde ändå att säga att här skapar regeringen stöd för alla som är oroliga för sin elräkning. Då ska vi komma ihåg att man exkluderar halva landet eftersom Norrland inte har de möjligheterna. Det är en annan debatt, och där jagar jag möjligheten att debattera med energi- och näringsministern.

Herr talman! Om det skulle stämma, det som ledamoten Hultberg säger om att de höga el- och energipriserna beror på den förda socialdemokratiska politiken, skulle ju inte hela Europa stå i samma läge. För visst är vi socialdemokrater samhällsbyggare. Visst är vi en enorm kraft i svensk och internationell politik. Men det är inte så att hela Europas energikris beror på den förda politiken. Det pågår ett krig i Europa, och det är orsaken till att denna vinter kommer att bli väldigt, väldigt tuff.

I det här läget behöver man ändå konstatera att oavsett vem du är och var i landet du än bor måste du kunna känna trygghet om vi kommer att ha de här höga priserna och få extremt höga elräkningar. Därför är det helt galet att vi har en regering som exkluderar halva Sverige i frågan.

Men i det här läget är det också en tröst för kommuner och regioner runt om i detta land, oavsett vem som vann förtroendet att leda det denna mandatperiod, att vi förra mandatperioden hade en socialdemokratisk regering som så tydligt satsade på välfärden. För när den här regeringen sviker det ansvaret och inte möter den utmaning som väldigt mycket av välfärden kommer att stå inför är den lilla trösten att man på väldigt många områden har kunnat bygga upp en buffert utifrån de satsningar vi har gjort under de föregående åren.

Det är en buffert som kommer att hjälpa kommuner och regioner under kommande år. Men det är en buffert som inte kommer att räcka till att kompensera en nationell politik med en högerregering som inte satsar på välfärden. Kring detta behöver det bli en stor debatt.

Herr talman! Oavsett vem man är och oavsett var man bor ska man kunna känna trygghet under dygnets alla timmar. För oss är det en otroligt viktig bild att jobba utifrån. Det är en vision vi ska se till att skapa politiken kring.

Vi har under våra år i regeringsställning både bekämpat brotten och brottens orsaker. I återkommande reformer och i återkommande debatter har vi pekat på vikten av det breda angreppssättet. Vi behöver förstärka polisen och tillföra ny lagstiftning och nya metoder och verktyg, vilket vi har gjort. Där finns en bred enighet i svensk politik.

Men den enigheten och den möjligheten att bilda breda allianser har vi inte sett när det handlar om att säkerställa mer pengar till skolan för att göra den mer jämlik, för att bryta segregationen i vårt samhälle och för att skapa bättre möjligheter att bryta nyrekryteringen.

Ska vi klara av att bekämpa brottsligheten som plågar vårt samhälle behöver vi klara av att göra både och. Det är ett arbete vi har gjort, och det är ett arbete vi också kommer att fortsätta. Det här är en viktig del. Vi ska hitta ett läge där vi ser att lika mycket pengar som vi satsar på att förstärka rättsväsendet behöver vi förstärka det sociala arbetet med.

Det innebär att vi i den här budgeten lägger 1,6 miljarder just för att förstärka socialtjänsten och öka arbetet för en jämlik skola. Vi lägger också 100 miljoner på idrottslivet, som är en viktig aktör för att skapa bättre förutsättningar för barn och ungdom.

Herr talman! Det är fascinerande - när man hör ledamoten Lindberg kan man få bilden av att väldigt mycket av det som görs har varit helt galet.

Jag har välkomnat att mycket i både Tidöavtalet och budgeten är att kroka arm och fortsätta det som redan pågår. Många prioriteringar och satsningar som vi Socialdemokraterna har sjösatt tas nu vidare. Det är jättebra!

Samtidigt är jag starkt kritisk till att man drar undan mattan för en så bra reform som Äldreomsorgslyftet, som har träffat så rätt och som omfattar så många människor. Det kommer att innebära att väldigt många vårdbiträden som har påbörjat utbildningar inte kommer att bli klara.

Det förvånar mig - om man nu menar allvar med att personalförsörjning är det viktiga och vi delar bilden att kompetensförsörjningen är välfärdens absolut största utmaning - att man i den budget som ledamoten Lindberg står bakom och kanske är utformare av så tydligt plockar undan den satsning på 2 miljarder som vi i vår budget i stället menar behöver förstärkas med ytterligare 850 miljoner och permanentas.

För all del, den här regeringen har inte suttit länge, och jag hoppas att det inte blir så många dagar till. Men man lovade väldigt tydligt en miljardsatsning på tandvården, höjda pensioner, förbättrat karensavdrag, mer pengar till äldreomsorg och sjukvård och stora satsningar på funktionshinderspolitiken. Ingenting av detta finns med i budgeten. Även om man bara har suttit i 53 dagar är det här den budget som kommer att forma verklighet och vardag i vårt land och inriktningen för de kommande åren.

Herr talman! Varken jag eller Socialdemokraterna har någonting att dölja från de gångna åtta åren. Vi har levererat en politik som har tagit Sverige genom en pandemi. Vi har stärkt satsningar på välfärden. Vi har skapat reformer och förslag för att bygga Sverige starkare.

Välfärdens största utmaning handlar om kompetensförsörjning, men det handlar också om finansiering. Låt oss då ha en diskussion om hur politiken nationellt kan stärka förutsättningarna för våra kommuner och regioner att verkligen leverera en bra välfärd. I den här budgeten visar ju regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna att man inte är beredd att göra de prioriteringarna. Man möter behoven till en tredjedel, men resten får lösas med höjda skatter eller slaktad välfärd lokalt och regionalt. Det kommer inte att göra Sverige bättre eller tryggare för människor.

Det brottsförebyggande arbetet är ett område som jag har jobbat med under de senaste fyra åren. Där kan det i tonfall och i debatter låta som att vi står enormt långt ifrån varandra. Tittar man på angiveri och borttagna tolkar, några av de förslag som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna levererar, står vi också långt ifrån varandra. Men i målet om att få 10 000 poliser på plats och förstärka hela rättsväsendet tycker vi ju lika. Men det är viktigt att också bredda den debatten. Det kommer vi att behöva göra på vårt område, för det brottsförebyggande arbetet behöver prioriteras.