Riksflödet
Logga in
Replikerade på Finansministern Elisabeth Svantesson ·

Janine Alm Ericson (MP) om Statens budget 2023 - Rambeslutet

Janine Alm Ericson (MP) svarade Finansministern Elisabeth Svantesson i en replik om Statens budget 2023 - Rambeslutet i debatten ”Protokoll 2022/23:37 Tisdagen den 13 december” den 13 dec 2022.

Finansministern Elisabeth SvantessonM· i sitt anförandeSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Samtidigt som vi debatterar budgeten här inne i kammaren utkämpas i vårt närområde ett fruktansvärt krig. Putins brutala attacker mot…
Replikskiftet · 20 repliker

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Fru talman! Samtidigt som vi debatterar budgeten här inne i kammaren utkämpas i vårt närområde ett fruktansvärt krig. Putins brutala attacker mot Ukraina påverkar miljontals människor, och många ukrainare får nu fira jul i krig. I medierapporteringen får vi många berättelser och bilder från Ukraina med brutala övergrepp på civilbefolkningen.

Fru talman! En hel del av min tid under de senaste veckorna har gått åt till att förhandla med övriga finansministerkollegor i EU för att se till att nya stödpaket kommer på plats. Det är helt avgörande för att ukrainska soldater ska kunna hålla modet, men också motståndet, uppe den här kalla vintern. Regeringens löfte är att Sverige ska fortsätta att stötta Ukraina både ekonomiskt och militärt. Jag är glad över att det finns en bred enighet här i Sveriges riksdag kring detta.

Fru talman! I dag ska riksdagen fatta beslut om ramarna för nästa års budget. Vi gör det i ett läge med hög inflation. Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Det är höga el- och drivmedelspriser. Många runt om i Sverige känner av det tuffa läget just nu. Det gör sig särskilt påmint när vi går mot jul, med ensamstående mammor och pappor som undrar över om de ska kunna köpa julklappar till sina barn och barn som undrar om de kommer att bli utan när kompisarna får de där presenterna som de hade önskat sig.

Element skruvas ned, inte bara för att vi ska spara el utan också för att många annars inte klarar av elräkningen. Småföretagare vänder desperat på varje krona för att kunna betala ut decemberlönen till sina anställda. Mitt budskap är: Vi ser er, och vi hör er.

Fru talman! Det tuffa ekonomiska läget tillsammans med Sveriges stora, stora samhällsproblem har präglat den budget som våra fyra samarbetspartier har lagt här på riksdagens bord. I september gav väljarna våra fyra partier mandat - mandat för förändring. Efter åtta år där otryggheten slagit rot, åtta år där energisystemet krackelerat och åtta år där man inte har tagit någon hänsyn till hur hårt arbetande människor drabbas av en orimlig drivmedelspolitik tar vi nu de första stegen i en ny riktning.

Den här budgeten, fru talman, läggs i en ekonomisk miljö som är tuffare än på väldigt många decennier. Därför har vår uppgift att inte spä på inflationen varit viktig, för om man spär på den blir det ännu tuffare för de människor som i dag drabbas hårt.

Någon kanske undrar varför det är dåligt med inflation. Jo, det man tjänar och det man har sparat ihop blir mindre värt. Centralbankerna höjer räntan. Det leder till minskad aktivitet i ekonomin, och vi går in i en lågkonjunktur. Om man inte får bukt med inflationen utan den fastnar långsiktigt är det ytterst skadligt för samhällsekonomin. Låt oss hoppas att det inte blir så. Finanspolitiken ska definitivt inte motverka penningpolitiken.

Det är också därför, fru talman, som vår budget är återhållsam. Vi går med överskott i den här budgeten, och anledningen är att vi inte ska spä på inflationen. Men samtidigt är de satsningar som vi faktiskt gör helt nödvändiga och viktiga och riktiga. De gör Sverige bättre.

Fru talman! I budgeten tar vi de första stegen för att sätta Sverige på ny kurs. Precis som jag gjorde när budgeten lades vill jag lyfta fem viktiga områden och prioriteringar i vår budget.

För det första: Vi stöttar hushåll och företag. Lågkonjunktur och inflation slår dessvärre allra hårdast mot dem som hade det tuffast redan tidigare. Därför innebär budgeten att den tillfälliga höjningen av bostadsbidrag för barnfamiljer förlängs. Ekonomiskt utsatta grupper som långtidssjukskrivna, garantipensionärer och studenter får höjda ersättningar i takt med den höjda inflationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Vi tar också ett mycket viktigt steg med att trycka tillbaka drivmedelspriserna. Vi höjer milersättningen från 18 till 25 kronor - och det har alltså inte gjorts sedan 2008 - för att människor som pendlar till jobbet och har långa avstånd ska få ersättning för detta.

Jag vet, fru talman, att många, många ser fram emot att Sverige får en lägre reduktionsplikt. Det kommer att göra stor skillnad.

Medan vi sänker reduktionsplikten höjs den av fyra andra partier här i riksdagen. Då kommer det såklart att göra skillnad vilka som styr. Dessutom, fru talman, kommer elstödet i februari då utbetalningarna äntligen kan påbörjas. Men vi gör också mycket för att öka elproduktionen på kort och lång sikt.

I den här budgeten tas avfallsförbränningsskatten bort, liksom koldioxidskatten på kraftvärmeverk så att de kan producera mer. Samtidigt har Svenska kraftnät fått i uppgift att upphandla mer el. Vi behöver helt enkelt mer elproduktion.

För det andra, fru talman: Vi stärker välfärden. Oavsett ekonomiskt läge ska välfärden fungera. Vi gör rejäla höjningar - 6 miljarder i generella stöd och lika mycket i tillfälliga. Det kommer att göra skillnad och ge fler vårdplatser och en bättre skola där fler lärare får möjlighet att utbilda sig till speciallärare och barnen får mer läroböcker. Vi satsar också på att motverka äldres ensamhet, och jag är personligen väldigt glad över satsningen vi gör mot hemlöshet. Det är inte värdigt ett land som Sverige att så många är hemlösa och särskilt att så många äldre är hemlösa. För att bekämpa psykisk ohälsa gör vi en permanent förstärkning till Bris, som faktiskt räddar deras verksamhet. Många barn och ungdomar har det kämpigt med en oro för klimatet, ekonomin och många andra saker. Den oron tar vi på allvar.

Samtidigt, fru talman - och detta är viktigt - skapar vi också med den här budgeten ett handlingsutrymme om konjunkturen blir sämre än vad vi i dag tror.

För det tredje: Vi stärker tryggheten innanför landets gränser men också vid och utanför Sveriges gränser. Det har nästan blivit det nya normala att läsa om dödsskjutningar och förnedringsrån, men så behöver det inte vara. Mammor ska inte tvingas se sina söner dras in i gängkriminalitet. Föräldrar ska inte behöva begrava sina barn för att de har hamnat i en skottlossning. Strävsamma företagare ska inte behöva se sina butiker bli plundrade för att det har blivit anarki i området. Vi får inte bli avtrubbade när vi hör att ytterligare en ung person har blivit brutalt rånad. Det behöver inte vara så. Sverige kan bättre!

Det här kräver handling, och handling är vad den här regeringen ägnar sig åt. Det är därför vi nu inleder den största offensiven i svensk historia mot otrygghet och den organiserade brottsligheten. Vi stärker polisen, Säkerhetspolisen, Kriminalvården - ja, hela rättsväsendet. Men vi stärker också det brottsförebyggande arbetet. Straffen måste bli mer rättvisa. Det börjar det råda stor enighet om här i riksdagen. Det behöver också vara rättvist för barnen. Barn ska inte behöva dras in i de här miljöerna. Därför lägger vi pengar på att stärka föräldraansvaret och se till att ungdomar har mer att göra och en meningsfull fritid så att de inte ska dras in i gängkriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Men, fru talman, tryggheten skapas inte bara här inom landets gränser. Den skapas vid gränsen, och den skapas tillsammans med andra länder. Därför görs historiska satsningar på både försvarsmakt och civilt försvar. Dessutom ska vi här tillsammans se till att Sverige är väl rustat när vi nu ska bli medlemmar i Nato.

För det fjärde, fru talman: Det handlar om klimatet. Nu börjar arbetet med att styra om mot en effektiv och offensiv klimatpolitik. Det är ett arbete som vi kommer att ägna oss åt nu i fyra år. Den här budgeten är ett första steg, och samtidigt arbetar vi med en handlingsplan med ytterligare flera viktiga steg för att minska utsläppen.

Låt mig vara tydlig med att det finns mycket som är bra med den förra regeringens klimatsatsningar som vi också bygger vidare på. Det handlar om Industriklivet och Klimatklivet, som gör att omställningen kommer att påskyndas - för omställningen är A och O i detta. Men det finns också saker som den förra regeringen gjorde som var kontraproduktiva. Detta har redan debatterats mycket under dessa snart tre timmar, så jag ska inte påminna om det. Det räcker med att säga "kärnkraft".

I den här regeringen är vi hoppfulla. Vi vet att det går att öka elproduktionen, och vi vet att det går att få mer ren el. Det är så man kan nå klimatmålen, och vi ska nå dem. Det är därför vi tar det första steget mot kärnkraft. Det tycker jag kan vara värt att applådera.

Samtidigt, fru talman, storsatsar vi på teknik som minskar utsläpp, till exempel koldioxidinfångning och utbyggd laddinfrastruktur. Vi värnar miljön genom att till exempel lägga resurser på att återställa våtmarker och minska övergödningen och utsläppen i Östersjön. Allt detta är viktigt och helt nödvändigt.

För det femte, slutligen: Det handlar om jobb, företagande och tillväxt. Både på kort och på lång sikt måste vi ha fokus på vad som skapar välstånd. Välstånd i Sverige skapas av strävsamma människor som startar företag och som är entreprenörer, men också av människor som är anställda, som ställer väckarklockan på morgonen och som går till jobbet varje dag och är med och bidrar. Det är så välstånd skapas. Det är därför den här regeringen vill att företagsklimatet och konkurrenskraften ska förbättras.

Vi sänker arbetsgivaravgiften för personer som jobbar med forskning och innovation så att rätt personer med rätt kompetens i ännu högre grad vill jobba på svenska företag. Genom regelförenklingsarbete för att göra det enklare att driva företag kan vi också se till att fler får sitt första jobb och att fler kan försörja sig själva. Vi vill att fler får möjligheten att ha ett jobb - att vara och bli anställbara. Därför lägger vi mer resurser till yrkesvux och till praktikplatser. Vi vet att nystartsjobb är ett väldigt viktigt redskap för att faktiskt få en plats på svensk arbetsmarknad.

Fru talman! Sedan vi senast möttes här i en debatt har även oppositionspartierna presenterat sina budgetförslag. Det kunde nästan inte ha blivit tydligare: Detta är inte ett enat regeringsunderlag, så att säga, vilket kanske är en underdrift. På oppositionsledare Magdalena Anderssons sida finns det inte ett samlat alternativ som riksdagen kan ta ställning till. Tvärtom spretar det något makalöst. Men detta har vi också hört nämnas här tidigare, så jag ska lämna det därhän. Det enda som man är överens om är att höja drivmedelspriserna, och vi vet att deras gemensamma budgetar skulle spä på inflationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Detta för mig ändå in på avslutningen på detta anförande; om ni undrar hur länge jag ska hålla på går jag nu in för landning.

Fru talman! Jag är väldigt glad och stolt över att den här budgeten, som kommer att göra skillnad för Sverige, kommer att gå igenom här i dag. Det finns en majoritet i Sveriges riksdag för just den här budgeten. Den gör skillnad. Jag vet att folk för ett år sedan undrade vad det var för budget som skulle gå igenom. Man uppfattade ett kaos och att det var en svag regering som inte hade stöd. Men vi har stöd. Vi har stöd för att göra rätt saker. Vi har stöd för att stötta hushåll och företag och för att stärka välfärden, och vi har stöd för en ny klimatpolitik. Det är jag glad och stolt över, men vi kan inte göra allt i en budget. Vi lovar inte och vi gör inte allt för alla, men budgeten är för alla. Den kommer att göra Sverige tryggare. Den kommer att ta de första stegen till en bättre elförsörjning, och den ser till att vi stöttar de mest utsatta.

Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att jag är hoppfull. Det är oerhört tuffa tider för många människor. Det är tuffa tider för många som bor runt om i Sverige som drabbas av brottslighet eller som inte får ekonomin att gå ihop. Men vi kan klara detta tillsammans. Det går att vända utvecklingen, för Sverige kan så mycket bättre!

(Applåder)

Fru talman! Moderaterna har ju ofta talat sig varma för det som man kallar långsiktigt stabila villkor för näringslivet, särskilt när det gäller sådant som är kapitalintensiva branscher och där investeringshorisonten är lång. Vi kan för ett ögonblick bortse från att det historiskt sett i slutändan har handlat om att man vill ha lägre skatt för bolagens ledningsgrupper. Låt oss ta dessa ord på allvar; det finns en logik där.

Mot denna bakgrund blir det tämligen egenartat att Moderaterna numera skyller nästan alla problem i Sverige - och kanske också i världen - på de energiöverenskommelser som bland andra Moderaterna har varit med och slutit i närtid, inte minst i syfte att garantera långsiktiga villkor för näringslivet.

Ännu märkligare blir det när man betänker att den överenskommelse som Moderaterna själva var med på ska ersättas av egentligen ingenting mer konkret än ett mycket intensivt användande av ordet kärnkraft. I den budgetproposition som vi nu debatterar finns det ju egentligen ingenting annat än några obetydliga overheadkostnader, eller vad man nu ska kalla det, för att möjligen frambesvärja ny kärnkraft.

Regeringen har i och för sig också agerat utanför budgetpropositionen på energiområdet. Där har det handlat om att en fredagskväll dra tillbaka utredningsuppdrag om finansiering av havsbaserad vindkraft, som i kontrast till kärnkraften faktiskt skulle kunna gå att bygga på färre år.

Mina frågor till finansministern är: Vad är det som har hänt med Moderaterna, och har energipolitiken nu övergått från näringspolitikens domäner till ett fält för förhoppningar och bön?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Fru talman! Tack, Ali Esbati, för frågan!

Energipolitiken har nu gått över till att bli realistisk från att ha varit utopisk. Om vi i Sverige ska klara konkurrenskraften, att företag växer och att hushållen har el - och inte för dyr el - måste vi ha mer elproduktion.

Under väldigt många år har vindkraften subventionerats ganska kraftfullt; det handlar om ungefär 60 miljarder när det gäller elcertifikat. Jag gillar vindkraft - bara för att ha det sagt - men det har varit en väldigt snedvriden marknad. Vi hörde Mikael Damberg nämna att det skulle vara en lögn att politiken har lagt ned kärnkraften, men alla vet att det spelar roll vilken typ av politik man för.

När det gäller kärnkraft är det väldigt mycket reglering, och det handlar om marknadsmässiga villkor. Vi sätter nu igång ett arbete just för detta. Vi är fyra partier som har majoritet här i kammaren - för första gången på många decennier finns det en majoritet i riksdagen för kärnkraft. Den kommer att behövas, både för de industrier som Ali Esbati pratade om och för svenska hushåll.

Detta arbete påbörjas nu med exempelvis kreditgarantier och ny politik som gör det möjligt att bygga. Allt detta har påbörjats, och vi kommer att fortsätta den otroligt viktiga resan för att vindkraft, kärnkraft, solkraft och vattenkraft ska kunna fungera tillsammans och för att vi ska klara den utmaning som vi står inför.

Det handlar, som jag sa, om tillväxt, men det handlar i ännu större utsträckning om omställning. Hur ska vi i Sverige få ned utsläppen om vi inte har mer ren el?

Fru talman! Det blir ju en lite udda användning av ord här. Det utopiska, som man ska komma bort från, handlar egentligen om att man helt enkelt låter bli att göra konkreta saker och i stället tar bort det som har varit på gång för att få mer ren elproduktion. Man ägnar hela sin - tämligen betydande - energi åt att prata om vad som har hänt med kärnkraften förr - inte åt att prata om vilka villkor som råder för elproduktion i Sverige i dag och de närmaste åren. Det är ju detta jag har konstaterat.

Jag konstaterar att man drar bort saker som har varit på gång när det gäller havsbaserad vindkraft. Man gör inte heller någonting konkret för att få igång kärnkraftsbyggande, och skulle man någon gång få igång detta vet vi ju att det skulle ta decennier innan det är på plats. Man måste göra många andra saker, men dessa saker gör man inte. Man gör motsatsen.

Nu pratar finansministern dessutom om att det vore en bra grej att få ned utsläppen. Det tycker jag också, men all politik som presenteras i den budgetproposition som vi nu råkar stå här och debattera pekar ju i motsatt riktning.

Det är detta som blir märkligt. Det är det som blir svårt att förstå, om man nu ska ta finansministern på orden. Sedan är det ju många olika ord som används. Man kunde möjligen ta finansministern på orden när hon tidigare sa: "Om vi inte når klimatmålen når vi dem inte." Det är mer realistiskt att tro att dessa ord är värda att ta på allvar. Men det som sägs om att vi ska ha en energipolitik som är framåtsyftande följs ju inte upp av konkreta åtgärder. Det var detta som var min fråga, och den fick dessvärre inget bra svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Fru talman! Tack, Ali Esbati, för att jag får två minuter till att berätta om vår energipolitik - det ser jag fram emot!

Min poäng är att vi under många år har blundat för att detta inte kommer att fungera. Om vi ska kunna ställa om och elektrifiera, vilket alla här inne verkar vara överens om att vi ska, krävs det mer el. Då krävs det mer elproduktion.

Jag vet inte om Ali Esbati lyssnade på mitt anförande - antagligen inte. Där nämnde jag att vi nu tar bort till exempel avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten på kraftvärmeverk. Detta kommer på kort sikt att öka elproduktionen. Vi ser till att hus och hem kan energieffektiviseras; detta kommer att spara el. Vi ser till att avdragen när man installerar solceller blir större, så att mer el produceras i det verkliga närområdet.

Det krävs mycket. Det krävs också kärnkraft. Jag håller med Ali Esbati om att detta tar tid, precis som havsbaserad vindkraft tar tid. Båda dessa energislag kommer att ta tid; det är ju detta som är problemet. Det är som med förtroende: Det tar tid att bygga upp men går snabbt att riva ned. Det är därför vi gång på gång påminner om applåderna här i kammaren för inte så länge sedan när kammaren röstade om Ringhals 1 och 2. Applåderna skulle kunna komma när vi nu tar steg mot kärnkraft.

I budgeten finns diskussionen om kreditgarantier. Det finns en väldigt tydlig riktning mot kärnkraft, men det mesta vi gör när det gäller kärnkraft har ju inte med den här budgeten att göra. Det har i stället att göra med lagstiftning, marknadsprissättning och hur vi styr Vattenfall och annat. Det är detta som kommer att göra skillnad för svenska företag och svenska hushåll.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill yrka bifall till Centerpartiets reservationer till förmån för Centerpartiets budgetmotion, där skatten på jobb och företagande sänks och inte höjs, som den gör i regeringens budgetproposition.

I början av året kommer arbetslösheten att stiga, enligt prognosmakarna och Arbetsförmedlingen. Enligt dessa bedömare kommer den i synnerhet att stiga för de unga, bland vilka arbetslösheten redan ligger på den mycket höga nivån 22 procent. Denna nivå är bland de högsta i västvärlden och i Europa. Varför vill man i detta läge, när krisen går mot sin djupaste fas och arbetslösheten bland unga stiger, chockhöja arbetsgivaravgifterna för att anställa unga med 12 procentenheter? Varför vill man lägga på en extra arbetsgivaravgift - som vi tog bort - för de små företagen, som skapar fyra av fem jobb, för den andra anställda?

Som Elisabeth Svantesson själv just sa vänder småföretagarna desperat på varenda krona. Då höjer man skatten på jobb och företagande med drygt 6 miljarder kronor, helt uppenbart för att finansiera en chockhöjning av akassan i stället för att, som man har lovat, reformera samma a-kassa.

Min direkta fråga är: Exakt vad med detta är det som är borgerligt, för att inte tala om liberalt?

Fru talman! Jag tackar Martin Ådahl för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Att det mest borgerliga skulle vara att sänka arbetsgivaravgifterna under några månader 2023 kan man nog ha en diskussion om. Det kan ju vara så att Martin Ådahl vet bättre än många av oss här inne exakt hur konjunkturen kommer att utvecklas.

Som jag har sagt många gånger har vi med denna budget ett handlingsutrymme om konjunkturen viker nedåt mer än vad vi har förutsett. Låt oss i så fall återkomma till detta. Jag utesluter ingenting. Vi har denna sänkning fram till slutet av mars, och sedan måste vi se vad som händer i svensk ekonomi. Kanske vet Martin Ådahl mer om det än jag.

Någonting som ändå är väldigt liberal politik, tänker jag, är att se till att Sverige blir tryggare igen - både för svenska småföretagare och för alla oss som bor här.

Under de år som Martin Ådahl har stöttat en socialdemokratisk regering och hållit den under armarna har det inte varit så att svenska företagare känt sig särskilt nöjda. Det gäller i alla fall inte de jag möter. De är bekymrade över höga drivmedelspriser och över brottsligheten, som Centerpartiet och Socialdemokraterna inte verkar ha brytt sig om.

Liberal politik för mig är att se till att Sverige blir tryggt igen, för det är det är den nya frihetsfrågan.

Jag kommer att fortsätta kämpa för svenska företag. Det gjorde jag under pandemin, och det vet nog Martin Ådahl mer om än de flesta i den här kammaren. Jag kommer att kämpa för svenska jobb och för att svenska företag ska kunna växa. Men att det skulle vara just den här skattesänkningen under just de här månaderna som avgör om man är liberal eller inte - nja. Så definierar inte jag liberal politik, fru talman.

(Applåder)

Fru talman! Jag kan vara extra tydlig: Det är absolut inte så att vi vill sänka skatten på jobb och företagande under bara några månader. Det är vad ni föreslår i er budget. Vi vill ha det långsiktigt, så att företagen vågar anställa och tar sig igenom krisen.

Om regeringen inte tycker att det är tillräckligt mycket kris nu är väl frågan när den kommer för de här små företagen. De har inte, som finansministern uttrycker det, något handlingsutrymme just nu. Enligt prognosmakarna kan de tvingas göra sig av med eller låta bli att anställa unga. De små företagen kan tvingas att inte växa.

Sedan byter finansministern ämne och pratar om trygghet, brott och straff när vi varit ense om detta, stöttat och drivit på för 10 000 poliser och i själva verket vill ha ännu fler närpoliser som står företagen nära.

Jag sa till och med i mitt tidigare anförande att detta tyder på att det inte finns något riktigt svar på varför en förment borgerlig och liberal regering höjer skatten - i siffror, inte bara i ord och omtanke uttryckt i den här talarstolen utan i konkreta kronor och ören. Det handlar om 6 miljarder kronor i skattehöjningar för företagande och jobb och ett övergivande av arbetslinjen där bidrag på Sverigedemokraternas begäran nu går före jobb.

Varför höjer man med 6 miljarder kronor? Varför chockhöjer man arbetsgivaravgiften för att anställa unga? Varför chockhöjer man arbetsgivaravgiften för den andra anställda i de små, växande företag som står för fyra av fem anställda? Vad, återigen, är det med det som är borgerligt och liberalt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Och så ett tillägg för att undvika att det kommer tillbaka: Vi vill ha det långsiktigt så att vi kan ta oss genom krisen.

Fru talman! Tack, Martin Ådahl, för den tydligheten. Jag tror att vi alla vet - och det är bra - vad Centerpartiets grundinställning till arbetsgivaravgifterna är. Vi har många gånger sänkt dem tillsammans med Centerpartiet. Jag ville bara ha det sagt.

Arbetslinjen - jag uppskattar att Martin Ådahl tar upp den tråden, för den är otroligt viktig för svenskt välstånd i framtiden. I dag handlar arbetslinjen väldigt mycket om att alldeles för många människor som invandrat till Sverige aldrig får en chans att ta sig in på arbetsmarknaden. Många försörjer sig inte själva utan lever på bidrag år ut och år in.

Arbetsförmedlingen, som Martin Ådahl så gärna ville vara med och reformera, har lämnat människor i sticket. Den politik som han också stöttade under de senaste åren har lämnat människor i långtidsarbetslöshet och utanförskap. Det viktigaste vi kan göra för dem är att skapa aktivitet och se till att de får komma ut på arbetsplatser eller praktikplatser och lära sig svenska.

Det är också viktigt att se till att bidragssystemen har en arbetslinjeprofil. Det ska alltid löna sig att ta ett jobb i stället för att stapla bidrag på varandra. Det är mitt svar. Vi kommer att jobba stenhårt för att få på plats en ny bidragsreform som faktiskt uppmuntrar till arbete.

Och så kort om a-kassan: Det är ingen hemlighet att vi är fyra olika partier som har velat lite olika saker, men i den här tiden med hög inflation där a-kassan inte indexeras finns det en poäng. När Martin Ådahl för några år sedan röstade igenom högre a-kassa - det var faktiskt två år, tror jag - var det inget problem, men när vi nu gör det är vi tydligen antiliberaler. Jag tror faktiskt inte att det är sanningen, fru talman.

Fru talman! Mycket av den här debatten har handlat om löftesbrott och det stålbad som välfärden står inför, men jag tänkte ta fasta på det finansministern sa i det tidigare replikskiftet om att det finns ett handlingsutrymme om konjunkturen viker ned mer.

Vi vet redan genom budgetpropositionen att vi går mot en lågkonjunktur och en ökad arbetslöshet, och då är min fundering: Vad i budgeten gör regeringen för att möta den lågkonjunkturen? Vad i budgeten hanterar risken för att hamna i ett värre konjunkturläge?

Några exempel som jag tar upp är att ni stryper investeringsstödet, drar in på arbetsmarknadsutbildningarna och drar ned på utbildningspolitiken. Och nu såg jag att näringslivet också reagerar på budgeten. De säger att det är fel tid att minska utbildningsmöjligheterna, för det är så många sektorer som har brist på arbetskraft.

Vid sidan av elpriset, som är den mest akuta frågan för näringslivet nu och där man vill ha svar på när pengarna kommer så att man klarar sig genom vintern, handlar det ofta om förmågan att rekrytera rätt personal för att kunna växa och anställa fler.

Varför drar regeringen ned på utbildningsmöjligheterna nu när vi går mot en konjunkturnedgång? Det måste ju få motsatt effekt för konjunkturpolitiken. Och framför allt - vad säger finansministern om att Kristersson sviker löftet om yrkeshögskolan? Flera branscher i svenskt näringsliv varnar ju för att det kommer att bli svårare att rekrytera folk både här och nu och de närmaste åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

(Applåder)

Fru talman! Tack, Mikael Damberg, för mycket kloka frågor. Jag vill först välkomna att Socialdemokraterna ställer sig bakom i princip det mesta som vi gör i den här budgeten. Det tycker jag är bra. Det visar på en ännu större majoritet för många av de saker vi gör.

När det gäller konjunkturen delar jag helt bilden av att det är viktigt att människor får vara aktiva. Det är ju inte alltid så att mer pengar till Arbetsförmedlingen gör att människor blir mer aktiva. Vi har sett typexempel på det de senaste åren när pengar slussats tillbaka från Arbetsförmedlingen för att ingen fick de insatser de egentligen behövde. Det är väldigt viktigt att säga, tycker jag, att det inte alltid handlar om pengarna i sig utan om vad man gör med dem.

Under Mikael Dambergs tid i regeringen nästan halverades antalet praktikplatser, och antalet nystartsjobb sjönk. Det vi vet funkar, det slutade regeringen med. Då är det inte konstigt att Sverige i stället för att ha EU:s lägsta arbetslöshet nästan fick EU:s högsta.

När det gäller utbildningsplatser vet nog Mikael Damberg hur det är - jag har höga tankar om dig. Du kan läsa och se hur många utbildningsplatser som ändå finns nu. Av den senaste budgeten, som Mikael Damberg ju inte fick igenom men som ändå lades på riksdagens bord, framgick det att väldigt många av de platser som den förra regeringen gav pengar till aldrig fylldes. Det finns hur många tomma platser som helst på allt från polisutbildningen till universiteten. Det är ingen bra politik. Pengar ska användas på rätt sätt, och nu finns det mycket pengar till utbildningsplatser och arbetsmarknadspolitik.

Slutligen, fru talman - välfärden är också väldigt viktig. Vi fördubblar de generella stöden i förhållande till förra årets budget. Magdalena Andersson lade 3 miljarder på riksdagens bord för drygt ett år sedan. Vi lägger 6 miljarder på de generella stöden. Vi lägger dessutom lika mycket på de tillfälliga och andra stöd. Det är 12 miljarder i satsningar.

Det är vår bedömning. Jag kan ha fel, och då kommer jag att återkomma hit eftersom jag är en sådan person som erkänner när jag har fel. Jag kommer också att ta ansvar för det jag har ansvar för.

Fru talman! När det gäller välfärden tror jag att Moderaterna lever i en egen liten bubbla. Det finns ju ingen region som räknar med att gå med överskott eller klara budgeten för nästa år. Anledningen till att de ändå klarar sin ekonomi hyggligt är de överskott som vi har byggt upp. Det är statsbidrag som de har fått tidigare och som de kan använda för att täcka de underskott ni skapar. Risken är att välfärden står inför ett stålbad för att ni inte tar höjd för detta. Det är inte smart konjunkturpolitik heller.

Man gör ungefär samma misstag som 2008-2009, och det varnar jag för nu. Jag hoppas verkligen att Moderaterna backar från det här och ser till att välfärden får mer pengar.

Nu gäller det utbildningsplatser. Yrkeshögskolan är ett exempel som näringslivet varnar för att det satsas för lite på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Det är ett av de områden där vi bygger ut mer. Vi vet att nio av tio som går en YH-utbildning får jobb efteråt. Det är branscherna som skräddarsyr utbildningarna i YH utifrån bristsituationen på arbetsmarknaden. Där går pengarna åt. Då är det viktigt att orka satsa, särskilt när man går mot en lågkonjunktur. Annars drabbas den enskilda av ökad arbetslöshet eller förlorade möjligheter, men också samhället förlorar på det. Och får vi en sämre fungerande arbetsmarknad med sämre utbildning finns det risk att inflationstrycket ökar, att vi får högre inflation och därmed högre räntor.

Att regeringen inte har en idé om hur man möter en lågkonjunktur inom ramen för den budget man lägger fram tycker jag är ett svaghetstecken. Vi kan riskera att få betala för det. Inte minst får svenska företag ännu svårare att rekrytera personal när de så väl behöver det i detta läge.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Mikael Damberg, för påståendet, som jag nu får rätta till! Regeringen har verkligen en idé om hur vi möter lågkonjunkturen. Vi stärker till exempel yrkesvux. Jag tror att många vet att det behövs fler platser där. Det är många som har kommit till Sverige och som behöver en yrkesutbildning för att komma in. Det är en viktig satsning tillsammans med praktikplatser och tillsammans med en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Vi har en tanke, och vi har en idé. Det är därför vi också fördubblar de generella stöden till kommuner och regioner. Kommer det att räcka? Vi får se hur det utvecklar sig. Vi får se hur konjunkturen utvecklar sig. Men vi gör bedömningen att detta inte sammantaget ska behöva minska sysselsättningen i den offentliga sektorn.

Och bara för att ha det sagt: Jag har suttit i finansutskottet ganska många år. Ni som sitter där nu vet att jag flera gånger har samarbetat från höger till vänster om just välfärden. Vi stoppade Miljöpartiets friår och såg till att välfärden fick pengar. Under de senaste åren har vi gjort en stor satsning tillsammans med Vänsterpartiet och Kristdemokraterna för att stärka äldreomsorgen.

Kom inte och tala med mig om att vi skulle försvaga välfärden! De senaste åren har vi bidragit till en starkare välfärd.

(Applåder)

Fru talman! Statsminister Kristersson var i söndagens partiledardebatt tydlig med att de svenska klimatmålen ska nås. Det var skönt att höra eftersom finansministern har svävat lite på målet - når vi dem inte, så når vi dem inte.

Om vi tittar på denna budget verkar det som att det är finansministern som är den som bestämmer regeringens politik, för det går i helt fel riktning. Över en tredjedel av reformutrymmet går åt till ökade fossila subventioner, som ger ökade utsläpp, fortsatt beroende av oljestater och en välfärd som riskerar stora neddragningar som följd.

I regeringens retorik har klimatet blivit synonymt med satsningar på kärnkraft, men ingen kärnkraft i världen kan sänka utsläppen för de fossilbilar som rullar på våra gator i dag och som kommer att köpas in under kommande år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

En bil i Sverige har en genomsnittlig livslängd på cirka 17 år. Klimatmålet för transportsektorn ska nås på 8 år - det är alltså något som statsministern sagt att vi ska klara. Men regeringen sänker bränsleskatten och vill kraftigt minska reduktionsplikten. Det går helt enkelt inte ihop.

Jag skulle vilja fråga Elisabeth Svantesson: Hur ska Sveriges klimatmål, antagna av riksdagen i bred enighet, egentligen nås?

Fru talman! Tack, Janine Alm Ericson, för möjligheten att svara på den mycket kloka frågan!

Det finns kanske få citat under den senaste tiden som det har skrivits om så mycket som detta och som har misstolkats så mycket som detta. Men låt mig vara tydlig: Självklart är regeringens ambition att vi ska nå våra klimatmål.

Men jag vet också att jag och Janine Alm Ericson har haft många diskussioner just om bilen, för väldigt många människor kämpar. Jag brukar nämna undersköterskan. Det kan vara busschauffören som kämpar för att klockan fyra ta sig till sitt pass och som måste ha sin bil. Det kanske kommer som en överraskning för Janine Alm Ericson, men alla undersköterskor och busschaufförer har inte råd med en elbil.

För oss är det otroligt viktigt att omställningen påskyndas - omställningen av transportsektorn men också av industrin. Jag ser med stolthet på den svenska industrin, som går före, och på svenska hushåll som när de kan skaffar en hybrid eller en elbil och som nu kämpar med att installera solceller och värmepumpar för att hålla ned energianvändningen men också för att producera mer. Vi kan göra detta tillsammans.

Jag sa tidigare att det var en utopisk energipolitik. Det kanske är bättre att säga att den är naiv. Men vi måste få med alla människor, och alla människor måste kunna vara med på denna resa.

En absolut nyckel är elektrifiering. Det vet Janine Alm Ericson att jag tycker. För att klara detta behöver vi mer ren el men också laddinfrastruktur. Det är många som har råd med elbil, men på många håll i Sverige finns det ingen laddinfrastruktur mellan punkt A och punkt B. Det kan vara ganska långa sträckor. Det vet jag som har tillbringat mycket av min tid i de norra delarna av Sverige.

Man kan och måste ha två tankar i huvudet samtidigt. Man ska pressa ned utsläppen men också se till att människor kan leva sitt liv och göra sina egna val så gott som de bara kan under den tiden.

Fru talman! Det är väldigt glädjande att Elisabeth Svantesson pratar om att man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt, för det är precis det som behövs här. Jag vet att en fråga var om det var någon som hade lyssnat på Elisabeth Svantessons anförande här, och det var det. Men jag måste då fråga om Elisabeth Svantesson har lyssnat på mitt anförande, för jag tog upp precis det som hon nu säger. De människor som är beroende av sin bil måste också kunna vara med i denna omställning, den som faktiskt måste göras för att vi ska nå Sveriges klimatmål.

Det som är anmärkningsvärt är att regeringen säger bra saker, som statsministern gjorde i tv, men sedan för en ekonomisk politik som går i motsatt riktning. Vissa delar görs. Man behåller Industriklivet - det är otroligt viktigt. Men trots att regeringen behåller det ser vi hur företagen i Sverige i dag är förtvivlade över den politik som förs. De ber ideligen om en modig klimat- och miljöpolitik. Men i stället motverkar man svenskt näringslivs ambitioner på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Vi har kunnat ligga i framkant. Det är en otroligt viktig del av vår ekonomiska utveckling, och det är viktigt för att Sverige ska kunna stå starkt i konkurrensen framåt. Det vet vi. Hela världen vet att vi måste ställa om. Om svenska företag kan ligga i framkant har vi nått långt. Men också alla andra måste kunna följa med.

Frågan är egentligen: Vilket stämmer? Är det regeringens uttalade ambitioner om att vara en del i klimatomställningen och se till att klimat- och miljömål nås? Eller är det vad vi ser i den praktiska politiken, där man gör tvärtom?

Fru talman! Jag tackar för frågorna. Det är uppenbart att Janine Alm Ericson inte har läst budgetpropositionen. Stora satsningar på koldioxidinfångning är en nyckel framöver. Laddinfrastrukturen är en väldigt viktig nyckel framöver. Kärnkraften är en viktig del.

På tal om mod: Jag träffade en kollega från ett annat land som var centerpartist och som var för kärnkraft. Jag vet att många av de gröna runt om i Europa är för kärnkraft. Jag tycker att det vore modigt om Miljöpartiet i Sverige kunde sälla sig till den sida som nu vill se mer kärnkraft, så att vi får ren el och så att vi snabbare kan ställa om fordonsflottan, industrin och våra hem. Det, fru talman, tycker jag vore modigt.

(Applåder)

Fru talman! Även om de vidlyftiga och omfattande vallöften som bland annat Elisabeth Svantesson ställde ut i valrörelsen nu inte klarat av att möta verkligheten kan vi skönja konturerna av det borgerliga samhällsbygget i budgetpropositionen, där det gemensamma projektet och välfärden ska betala priset.

Kanske gestaltas detta tydligast i deras syn på hur man vill inflationsskydda inkomsterna för dem som redan tjänar bäst men där omsorgen om vanliga löntagare, som kanske i bästa fall får nöja sig med en nominell löneökning på 4 procent, helt lyser med sin frånvaro.

Finansministern pratade i sitt inledningsanförande bland annat om rättvisa. Här är det uppenbarligen något som skaver. Vari ligger rättvisan i att inflationsskydda inkomsterna för dem som redan tjänar rätt så bra men inte visa någon som helst omsorg om vanliga löntagargrupper?

(Applåder)

Fru talman! Det här är en fråga som har debatterats under några timmar, så jag ska vara ganska kortfattad.

Det här är en inkomstlag som ni själva under många år har följt. Vi har följt dessa system. Det intressanta är därför inte vad Niklas Karlsson nu säger till mig, utan det intressanta är att Niklas Karlsson aktivt kommer att vilja höja skatten för väldigt många löntagare från den 1 januari, till exempel för barnmorskor och poliser. Effekten av Niklas Karlssons politik är också att fler människor ska betala statlig inkomstskatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Jag har full respekt för att vi tycker olika i den här frågan och att ni vill ändra lagen efter årsskiftet. Våra samarbetspartier vill inte det. Dock är detta inte en del av en förhandling eller ett aktivt beslut på det sättet, och det vet Niklas Karlsson. Så här fungerar systemen.

Som sagt: Ni lovade före valet att inte höja skatter, och det är precis det ni nu vill göra.

Fru talman! Om det är någonting som den här budgeten gör så är det att möta verkligheten. Jag vill bara ha det sagt. Den här budgeten ser till att barn får fler skolböcker, att vi får fler poliser, att vi kan bygga ut fängelser. Den här budgeten ser till att fler kan känna sig trygga här i landet efter åtta år när otryggheten slagit rot.

Den här budgeten möter verkligheten. Jag möter verkligheten. Jag har ansvar nu, och jag tänker ta ansvar. Jag tänker inte göra som Mikael Damberg, som i sitt anförande skyllde på Fredrik Reinfeldt. Jag tänker ta ansvar för det som jag nu ser, och därför lägger vi nu en budget som är återhållsam och som har handlingsutrymme men som samtidigt kan prioritera det allra viktigaste för Sverige, för svenska hushåll och för svenska företag.

(Applåder)

Fru talman! Det blir uppenbart hur finansministern försöker villa bort korten och hur hon med ljus och lykta har letat efter poliser och barnmorskor som tjänar mer än 53 000 kronor i månaden.

Jag roade mig med att titta på SCB vad medianlönen är i Sverige - 33 200 kronor. Men det är de yrkesgrupper som tjänar mest - chefer inom bank, finans och försäkring, general-, landstings- och kommundirektörer, it-chefer, professorer, statsråd och Elisabeth Svantessons kolleger, vi riksdagsledamöter - som får en inkomst som inflationsskyddas, medan de yrkesgrupper som har en medianlön som inte ens uppgår till hälften av var skiktgränsen går i dag är hemservicepersonal, kafé- och konditoribiträden, maskinoperatörer och restaurang- och köksbiträden. Omsorgen om dessa yrkesgrupper lyser med sin frånvaro i budgetpropositionen, men vi som redan tjänar bra ska ha det ännu bättre.

För mig är det ingen rättvisa. Men det är det uppenbarligen för den borgerliga regeringen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ärade ledamot som sitter i skatteutskottet och därför borde ha lite koll, kan jag tycka, på hur många människor som betalar statlig skatt!

Min man är psykiatrisjuksköterska. Han tjänar under gränsen, ska jag erkänna, men många sjuksköterskor tjänar faktiskt mer. Det är inte jag som har hittat på det, och det är inte jag som har hittat på att många poliser tjänar mer än vad Niklas Karlsson nu nämner.

Jag vet att många kämpar med sin ekonomi. Det är inte det vi talar om nu. Men det är också många, fler än i den här kammaren, som skulle få betala statlig inkomstskatt om Niklas Karlsson fick bestämma. Nu får han inte det, som tur är.

Avslutningsvis, fru talman, kan jag konstatera att Socialdemokraterna har haft ett högt tonläge här i debatten. Det sista man gjorde när man lämnade över makten var att höja drivmedelspriserna med 1,30, och man fortsätter att ha en reduktionsplikt som gör det omöjligt för människor att använda sin bil. Man höjer skatten på drivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Man får gärna argumentera för att vi för fel politik. Men väljarna sa något annat. Nu får vi ordning på Sverige!

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.