Martina Johansson (C) svarade Johan Hultberg i en replik om Barn och unga inom socialtjänsten i debatten ”Protokoll 2022/23:123 Tisdagen den 13 juni” den 13 juni 2023.
Johan HultbergM· i sitt anförandeHär i riksdagen finns sedan många år tillbaka ett tvärpolitiskt nätverk för barnrättsfrågor. Det är ett nätverk där jag och flera andra ledamöter som deltar i debatten ingår. I förra veckan arrangerade vi i nätverket ett…Herr talman! Här i riksdagen finns sedan många år tillbaka ett tvärpolitiskt nätverk för barnrättsfrågor. Det är ett nätverk där jag och flera andra ledamöter som deltar i debatten ingår.
I förra veckan arrangerade vi i nätverket ett stort seminarium här i riksdagen med anledning av de färska rekommendationer som FN:s barnrättskommitté har gett Sverige. Vi hade bland annat bjudit in islänningen Bragi Guðbrandsson, som är en av ledamöterna i kommittén, liksom Sveriges socialtjänstminister, min oerhört engagerade partikollega Camilla Waltersson Grönvall.
Men såväl Guðbrandsson och ministern får ursäkta: Det som gjorde absolut störst intryck på mig - och jag vågar påstå på alla oss som följde seminariet - var orden från de modiga ungdomar som under seminariet höjde sina röster för att vittna om de brister och problem som vi alltjämt har i Sverige när det gäller barns situation och rättigheter.
Jag vill nu ta tillfället i akt att rikta mitt varmaste tack härifrån riksdagens talarstol till barnen och ungdomarna från Rädda Barnens ungdomsförbund, Maskrosbarn, Knas Hemma och Synskadades Riksförbund för att ni berättade om vad ni upplevt under er uppväxt och i era kontakter med socialtjänsten och med vuxensamhället i stort. Det var smärtsamt, men framför allt viktigt, att få ta del av era erfarenheter av att inte bli lyssnade på. Det handlade om diskriminering, om otrygga placeringar och om ständiga uppbrott.
Era berättelser ger bränsle åt mitt och Moderaternas starka engagemang för att stärka barns ställning och för att stärka och utveckla den svenska socialtjänsten. Tack för att ni gav röst åt många barn och unga som annars inte skulle bli hörda!
Herr talman! Moderaterna är Sveriges barnrättsparti. Vi har nu, tillsammans med övriga Tidöpartier, påbörjat ett mödosamt reformarbete för att stärka barns ställning i Sverige. Det är ett arbete som handlar att genomföra ett paradigmskifte för barns bästa och att göra barn till tydliga egna rättighetsbärare. Det är ett arbete som är brett och omfattade och som handlar om alltifrån att stärka det förebyggande arbetet och att ge socialtjänsten bättre förutsättningar att agera tidigt och proaktivt till att höja kvaliteten inom den sociala barn- och ungdomsvården.
Det handlar om att komma till rätta med de rena missförhållanden och allvarliga brister som finns - det måste vi vara ärliga med att säga - inom bland annat Statens institutionsstyrelses verksamhet. När det gäller det sista är det en mycket prioriterad fråga för regeringen, där en lång rad åtgärder på såväl kort som lång sikt genomförs.
Konkret handlar det bland annat om att ge Sis bättre verktyg för att upprätthålla en trygg, säker och drogfri vårdmiljö liksom att noggrant följa upp det omfattande, ambitiösa och alldeles nödvändiga utvecklingsarbete som är påbörjat inom myndigheten. Men det handlar också om att smalna av det mycket breda uppdrag som Sis har i dag, bland annat genom att flytta ansvaret för dömda ungdomar från Sis till Kriminalvården - något som vi slår fast i Tidöavtalet.
Herr talman! Helgen som gick var på de flesta håll i Sverige alldeles strålande. Det var solsken, glada barn och sång från studentskivor om den ljusnande framtid. Men det var också en väldigt mörk helg. Det var ännu en brutalt blodig och våldsam helg med flera skjutningar, sprängningar och grova våldsbrott.
I Farsta skedde i lördags kväll en masskjutning. Över 20 tomhylsor ska ha hittats - hylsor från skott som avfyrats och som släckte livet på två människor, bland annat en 15-årig pojke. Det var en pojke som inte hann ta studenten och i den ljumma juninatten sjunga om den ljusnande framtid - en pojke som faktiskt inte ens hann börja gymnasiet innan hans liv släcktes.
Nu måste offensiven mot den grova brottsligheten trappas upp. Vi får aldrig vänja oss vid att unga tonåringar skjuter ihjäl och skjuts ihjäl. Vi måste i stället svara med samhällets fulla kraft för att knäcka de kriminella gängen och för att stoppa deras ständiga nyrekrytering.
Sverige fick i höstas ett välbehövligt regeringsskifte. Väljarna röstade fram en moderatledd regering med det enkla och samtidigt oerhört svåra uppdraget att få ordning på Sverige. Att knäcka de kriminella gängen och återupprätta tryggheten i hela vårt land är en av de absolut viktigaste uppgifterna i detta uppdrag. Nu måste ett enormt krafttag tas för att bekämpa och förebygga brott. Både rättsstaten och socialstaten måste mobiliseras, som justitieminister Gunnar Strömmer uttryckte det när han talade på Järvaveckan för någon vecka sedan.
Låt mig nu nämna några ord om de sociala insatser och reformer som regeringen och vi fyra samarbetspartier går fram med.
Först och främst pågår det ett intensivt arbete med att ta fram en ny socialtjänstlag som ger socialtjänsten bättre möjligheter att arbeta proaktivt och förebyggande. Socialtjänsten behöver ha tydliga mandat och verktyg för att kunna agera förebyggande och tidigt. Häromveckan tog vi i riksdagen ett viktigt steg när vi fattade beslut om en sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavares samtycke. Det är ett exempel på hur vi ger socialtjänsten en bättre verktygslåda.
Regeringen har också gjort en rad viktiga budgetsatsningar för att stärka det förebyggande arbetet. Omkring 1 miljard satsades i budgeten för 2023 på bland annat föräldraskapsstöd och socialtjänstens brottsförebyggande arbete. Och om bara några veckor, den 1 juli, träder en ny lag i kraft som ger kommunerna ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande.
Kommunernas kanske viktigaste verktyg i det brottsförebyggande arbetet är skolan. En lyckad skolgång ökar chanserna till ett gott och självständigt liv med egen försörjning och god hälsa. Därför är jag glad över att den moderatledda regeringen redan bland annat hunnit med att göra angelägna satsningar på fler speciallärare och på lovskola för yngre elever än tidigare och dessutom påbörjat arbetet med att utöka undervisningstiden. Jag är också glad över att regeringen i vårbudgeten presenterade en satsning på skolsociala team. Socialtjänst och skola behöver kroka arm i mycket större utsträckning. Satsningen på skolsociala team kommer att bidra till det.
Herr talman! Det betänkande som vi nu debatterar omfattar en lång rad frågor varav jag nu bara hunnit beröra några få. Jag skulle gärna tala mer om hur regeringen resolut och kraftfullt tar itu med desinformation och hot och våld som riktas mot socialtjänsten och dess medarbetare.
Och om jag inte redan hade överskridit min anmälda talartid hade jag också önskat tala om hur vi moderater vill stärka familjehemmen, om det fortsatta arbetet med en förstärkt lex Lilla hjärtat och om mycket, mycket mer. Men jag nöjer mig med att avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag och göra ett konstaterande.
Jag konstaterar att vi har en lång väg att gå för att stärka barns och ungas ställning och rättigheter i Sverige men att vandringen nu, sedan regeringsskiftet, är påbörjad. Steg för steg stärker vi barns och ungas rättigheter. Steg för steg förbättrar vi förutsättningarna för barn och unga i Sverige. Steg för steg får vi ordning på Sverige.
I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).
Herr talman! Tack, Johan Hultberg, för ditt anförande! Framför allt tack för din inledning, där du berättade om det gemensamma seminariet som vi hade förra veckan! Jag delar din beskrivning av det tydliga budskap som ungdomarna gav oss. Det handlade om rätten att bli lyssnad på och om att få berätta sin berättelse. Detta är en av de drivkrafter som jag också har i mitt arbete.
Men det som gjorde att jag valde att begära replik handlar mer om ledamotens prat om en ny socialtjänstlag. Vi vet att det finns förslag om att det ska vara evidensbaserade metoder som ska användas, och det är något som jag brukar återkomma till. Kompetens och stöd utifrån det individuella behovet är jätteviktiga saker. Och det handlar om tidiga insatser för att motverka att barn och unga far illa och på sikt eventuellt, i undantagsfall, omhändertas.
Men det finns något som jag inte riktigt får ihop. Om nu regeringen har fokus på tidiga insatser, som jag ofta hör, undrar jag en sak. I Tidöavtalet finns det en skrivning om att LVU, lagen om vård av unga, ska användas oftare. Åklagare ska kunna fatta beslut om omhändertagande. Var i detta finns det som ledamoten var inne på? Det handlar om kompetens och om att vi ska ha bra metoder. Har åklagare den kunskapen och den kompetensen? Vilka utredningsmetoder har de när de ska fatta ett beslut om omhändertagande av en ung person? Och har de sedan tillgång till familjehem, HVB-hem eller Sis-institutioner som dessa barn och ungdomar behöver i nästa steg?
Det är sådana saker som gör att jag blir orolig, även om regeringen har höga ambitioner. Kommer detta verkligen att landa där vi vill när det gäller barns och ungas rättigheter?
Herr talman! Tack, ledamoten Johansson, för möjligheten att fortsätta denna viktiga diskussion! Moderaternas och regeringens ingång är att vi måste göra väldigt mycket mer för att förebygga framtida sociala problem. Då tror jag att det mest grundläggande är, som min ledamotskollega från Kristdemokraterna var inne på, ett gott föräldraskap och en bra skola som ser till att ingen elev halkar efter. Därför var de insatser som jag nämnde i mitt anförande, till exempel fler speciallärare och insatser för att se till att tidigare fånga upp elever som är på väg att halka efter, jätteviktiga.
Men det är också viktigt att vi faktiskt ser verkligheten så som den är. Vi har i dag akuta problem med unga som dras in i djup kriminalitet, och det finns personer som behöver komma bort från de kriminella miljöerna för att få en chans att inte sluta som mördare eller som mördade. Det är bakgrunden till att vi vill se möjligheten att göra fler omhändertaganden och att göra dem tidigare.
Men det är naturligtvis viktigt att man har med sig det som ledamoten Johansson lyfter. Vi behöver göra detta utifrån en stabil grund och gedigna utredningar. Och det behöver noggrant utredas hur det ska utformas.
Men det är viktigt att samhället inte drar sig för att flytta på en ungdom som befinner sig i en väldigt destruktiv miljö. Man kan ha fastnat i kriminalitet eller man kanske växer upp i en ytterst dysfunktionell familj, kanske rent av med kriminella föräldrar eller vad det nu är. Då måste det utifrån barnets bästa - det är det som alltid är vägledande för Moderaterna och för regeringen - bli möjligt att i vissa fall tidigare göra placeringar.
Herr talman! Självklart måste vi jobba med att få bort de akuta problem som finns i dag. Men vi får för den sakens skull inte glömma: Hur jobbar vi långsiktigt för att bryta kedjan?
Det jag kan hitta i Tidöavtalet handlar om en ny socialtjänstlag. Jag hoppas också att den kommer att kunna göra någonting. Men frågan är: Hur länge ska vi vänta på den nya socialtjänstlagen? Regeringen har en förmåga att gå fram med väldigt många andra typer av förslag mycket snabbare, men de bygger inte helheten. Det handlar om kompetensen och om barns rättigheter. Jag har inte sett många konkreta lagförslag än.
När det gäller det som vi debatterade för någon vecka sedan är vi överens om att det är bra att man kan ge insatser till unga utan föräldrars medgivande och att man kan ge dem tidigare. Men det finns något som vi inte är överens om där. Jag tycker att tolvåringen i det fallet ska kunna överklaga ett negativt beslut, för barns rätt att komma till tals är som sagt viktig.
Jag fick inget svar på om Johan Hultberg tycker att en åklagare är kompetent och har rätt utredningsmetoder när det gäller den - vad sa ledamoten? - gedigna utredningen vid ett omhändertagande. Har en åklagare den möjligheten? Det var det som var min grundfråga.
Ledamoten efterfrågade i ett tidigare replikskifte fler förslag på hur vi kan jobba med socialtjänsten. Jag vill skicka med att det finns en mängd olika förslag, bland annat från Centerpartiet, i betänkandet. Jag önskar att Moderaterna faktiskt skulle kunna samla fler av oss, så att vi kan hjälpas åt att plocka fram de goda exemplen och så att vi kan jobba på lång sikt. Det vore också fint av regeringen om man inkluderade oss, så att vi jobbar på samma sätt med långsiktiga mål, så att barns rättigheter kommer i centrum.
Herr talman! Jag kan inte, så att säga, teckna firma för regeringen och ansvarig minister. Men min fasta övertygelse är att socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall vill samarbeta brett över parti- och blockgränser i syfte att utveckla svensk socialtjänst och bygga vidare på den kultur som vi har i socialutskottet med ett gott samarbete över partigränserna.
Socialtjänstministern var i utskottet så sent som i dag för att föra en diskussion med utskottet om en annan viktig och angelägen fråga, nämligen om hur vi kan stävja den systemhotande organiserade kriminalitet som plundrar våra välfärdssystem.
Herr talman! Ja, jag svarade att frågan om att nyttja LVU och göra placeringar tidigare noggrant behöver utredas. Exakt hur detta ska se ut kan jag inte svara på i dag. Tidöavtalet är så att säga en reformagenda som beskriver en att-göra-lista för denna regering. Sedan kommer varje punkt där att utredas för hur man i detalj ska verkställa detta utifrån de övergripande målsättningarna som handlar om att stärka socialtjänsten, att pressa tillbaka kriminaliteten, att återupprätta tryggheten, att få fler människor i jobb, att minska utanförskapet och att förbättra integrationen. Det är detta som vi fyra samarbetspartier som står bakom Tidöavtalet har samlats kring, alltså att få ordning på Sverige, för att koka ned det i en mening.
Vi måste bryta kedjan och göra tidiga insatser. Därför är jag så glad att vi från Tidöpartiernas sida redan har gjort en lång rad viktiga satsningar på just tidiga insatser. Föräldraskapsprogrammet är en väldigt elementär och grundläggande insats. Att vara förälder är svårt. Då måste man kunna få hjälp och stöd från samhället, samtidigt som samhället också måste vara glasklart med att man som förälder har ett stort ansvar. Detta föräldraansvar behöver tydliggöras, och det kommer denna regering också att göra.
Herr talman! Med tanke på protokollet kan jag inte låta en moderat ledamot stå och säga att Moderaterna är barnrättspartiet. Säger man någonting sådant förpliktar det. Men tittar vi på vad barn i detta land behöver för att de ska tillförsäkras sin rätt till utbildning och bostad kan vi på punkt efter punkt pricka av att det inte är där som Moderaterna satsar sitt krut. Det är inte till kommunerna, för vilka ett stålbad nu väntar i den ekonomiska krisen, som pengarna kommer för att skolan och socialtjänsten ska räddas. Det är inte ett barnrättsperspektiv att satsa på stora skattesänkningar till dem som tjänar mest.
Då måste man ställa frågan: Vilka barn pratar vi om, och vilka rättigheter pratar vi om? Det är en rättighet att bo. Då måste vi diskutera bostadspolitiken. Det satsas ingenting där. Stöd till hyresrätter tas bort. Om man tittar på socialtjänstens möjligheter att göra tidiga insatser och göra skillnad är det stora skillnader om man lägger budgetarna bredvid varandra.
Det är inte så att man blir ett barnrättsparti bara för att man säger det, utan man måste faktiskt också leverera.
Min mamma är en klok kvinna. När någon säger att han eller hon vill vara tydlig, brukar hon skrika från tv-soffan: Men var det i stället för att säga det!
Jag lånar hennes klokskap här och får uppmana Johan Hultberg att i ord, handling, siffror och engagemang visa att Moderaterna faktiskt är ett barnrättsparti. Nu har de skrivit på ett avtal enligt vilket det försvåras för tolkning inom sjukvården - att patienter ska göra sig förstådda och förstå läkare. Jag har svårt att se att detta avtal i dess helhet skulle gå i barnrättens riktning.
Herr talman! Vi har under många år i Sverige haft en utveckling där skuggsamhället har vuxit, där människor har fastnat i ett bidragsberoende som har gått i arv och som har skapat enorma sociala problem. Det är en politik som Socialdemokraterna bär ett väldigt tungt ansvar för. Det är en politik som har lett till att vi har de problem som vi har i dag. Detta behöver vi ta itu med. Nu höjde jag rösten för att kanske vara tydlig.
Men Moderaterna är på riktigt Sveriges barnrättsparti. Vi kan ta frågan om Lilla hjärtat och placerade barn som exempel. Där drev vi stenhårt under förra mandatperioden att barns bästa måste vara ett självständigt rekvisit. Barns bästa måste väga tyngre än de biologiska föräldrarnas rätt till sina barn. Det motsatte sig Socialdemokraterna. Det fick oss att driva fram något så unikt som att riksdagen tillsatte en egen utredning. Det som vi arbetade med då i opposition fortsätter vi med nu i regeringsställning att genomföra.
Vi kommer på område efter område att se till att stärka barns rättigheter. Vi kommer att se till att ge alla barn och ungdomar en bra start i livet. Det börjar, återigen, med trygga föräldrar, bra uppväxtvillkor i familjen, en god skola och en stark arbetslinje. Vi måste på riktigt återupprätta arbetslinjen. Vi kan inte ha hundratusentals människor i Sverige i arbetsför ålder som inte går till arbetet, försörjer sig själva och bidrar till vår gemensamma välfärd.
Vi kan diskutera skattesatser hit och dit och upp och ned, men det viktigaste, ledamoten Lantz, är att få fler människor i arbete. Då måste vi ställa krav på att människor ska anstränga sig. Vi måste göra det mer lönsamt att arbeta. Och vi måste rusta våra barn och ungdomar genom en bra skolgång.
Herr talman! Det är inte första gången som Moderaterna gör anspråk på epitet eller till och med försöker ta andras. Man kallade sig arbetarparti i valen 2006 och 2010. Det var ett arbetarparti som försämrade för dem som arbetar, för dem som utför hårt arbete inte minst i välfärden, genom sämre a-kassa, sämre sjukförsäkring och sådant som skapar trygghet.
Men låt oss prata om vår tid, där vi står nu. Om man på allvar vill understryka arbetslinjen, som jag är den förste att haka på, varför gör man det då svårare för människor att utbilda sig till vissa yrken? Varför försvårar man för folkhögskolor och för dem som behöver en andra chans i livet när vi har en sådan brist på arbetskraft inom många yrken och samtidigt har många arbetslösa. Den logiska slutsatsen är då snarare att prata om arbetsmarknadspolitik, arbetsmarknadssatsningar och arbetsmarknadsutbildning i stället för att lägga all kraft på att prata om ett bidragstak.
Självklart har människor en skyldighet att försörja sig själva. Men samhället har också en skyldighet att se till att det är möjligt att ta de jobb som finns. Aktiv arbetsmarknadspolitik är en del av SSU:s grundutbildning. Jag kan rekommendera den. Den är fantastisk. De kanske till och med släpper in moderata ledamöter, vad vet jag.
Nu står vi inför en enorm kris i Sverige. Många jobbar inom välfärden, och det är inte så att de som jobbar i välfärden rullar sina tummar. De kommer att behövas där. Vad de skulle behöva är beskedet: Ni kan behålla era jobb. Krisen ska inte behöva betalas med er arbetslöshet.
Herr talman! I budgeten för i år har regeringen prioriterat att höja statsbidragen till kommuner och regioner. Vi gör det i ett kärvt läge. Nu följer vi väldigt noga den ekonomiska utvecklingen - hur inflationen utvecklas och hur kommunernas och regionernas ekonomi utvecklas. Vi vet också att förutsättningarna för kommuner och regioner skiljer sig väldigt mycket åt. Många har gjort enormt stora överskott de senaste åren. Och jag förväntar mig naturligtvis att de använder dessa resurser nu för att trygga anställningar i skolan och i välfärdens kärna.
Politik handlar alltid om prioriteringar. Det handlar om det här i Sveriges riksdag, men det handlar om det också lokalt och regionalt i varje fullmäktigeförsamling.
Jag kan ställa mig frågande till hur Socialdemokraterna hemma i min region kan välja att prioritera sänkta biljettpriser i kollektivtrafiken framför att behålla sjuksköterskor inom vården. Det är naturligtvis regionledningen i Västra Götaland från Gustaf Lantz parti som får svara på den frågan. Men jag tycker att det är viktigt att faktiskt också peka på det ansvar som man har regionalt och lokalt.
Regeringen kommer, som sagt, att fortsätta att stödja kommunerna i deras arbete för att förebygga sociala problem, kriminalitet och annat. Vi har rullat ut viktiga satsningar hittills med föräldraskapsstöd, med satsningar på att subventionera familjehemsplaceringar och annat för att viktiga sociala insatser inte ska bli en fråga om huruvida kommuner har råd att placera barn eller inte utan att det är behovet som ska styra.
Den regering som jag företräder och står bakom kommer att prioritera att ge våra barn och unga stöd och en bra start i livet genom en god skola. Men vi kommer inte heller att vika en tum från att det måste löna sig bättre att arbeta och stärka drivkrafterna till arbete, samtidigt som vi naturligtvis satsar på att ha just en välutvecklad arbetsmarknadsutbildning så att människor kan ta de jobb som finns.
