Patrik Björck (S) svarade Ida Drougge i en replik om Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 11) i debatten ”Protokoll 2022/23:12 Torsdagen den 20 oktober” den 20 okt 2022.
Ida DrouggeM· i sitt anförandeEn huvuduppgift för vår nya regering är att stärka vår liberala och fria demokrati. Under de senaste decennierna har socialdemokratin tyvärr fått släpas fram till att acceptera förbättringar och förstärkningar som har…Herr talman! En huvuduppgift för vår nya regering är att stärka vår liberala och fria demokrati. Under de senaste decennierna har socialdemokratin tyvärr fått släpas fram till att acceptera förbättringar och förstärkningar som har gjorts på detta område, oavsett om det har handlat om att stärka fri- och rättigheter, öka våra domstolars oberoende eller stärka den demokratiska kontrollen av regeringens beslut under pandemin.
Numera säger, tack och lov, i princip alla att domstolars oberoende behöver värnas. Det är såklart mycket välkommet. Men det kräver också att man är beredd att omsätta högtidstal till konkret handling och till reformer.
Sedan valdagen har tyvärr botten för hur lågt socialdemokratin kan tänka sig att sjunka sänkts från låg till till synes bottenlös när det handlar om att smutskasta vår demokrati, skrämma upp människor, skapa oro och sänka tilltron till vårt i grunden stabila och demokratiska samhällssystem. Det spär på de krafter som vill oss illa.
Det finns mycket riktigt hot mot vår demokratiska och liberala demokrati. De som pratar om dessa hot gör rätt i att också presentera lösningar. Det är precis vad jag nu tänker göra. För vi behöver öka distansen mellan regeringsmakten och domstolarna. Vi behöver införa ett nytt och från politiken helt oberoende domarråd som får ett brett ansvar för domarrekrytering, tillsyn och ansvarsutkrävande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter
Vi behöver se över tillsynen över domstolarna och utnämningsmakten, vem som får åläggas olika disciplinåtgärder samt utbildningsfrågor och hur de finansieras inom vårt rättsväsen så att dessa skyddas och blir mer oberoende av politiken.
Vi behöver öka skyddet för enskildas fri- och rättigheter i vår grundlag. Det rättsliga skydd som vi har i dag finns för vissa rättigheter, men det behöver omfatta fler. Det behöver omfatta äganderätten och näringsfriheten.
Vi behöver införa en skyldighet för staten att skydda enskilda mot övertramp av deras fri- och rättigheter när dessa inskränks av andra enskilda, exempelvis av fackföreningar eller arbetsgivare som inte respekterar anställdas eller företagares föreningsfrihet. Då behöver staten agera och ha en skyldighet att göra det. Vi behöver också sänka de praktiska trösklarna för att människor ska få sina fall prövade mot staten.
Vi behöver återupprätta ett tydligt ansvarsutkrävande när det gäller allt från skilda valdagar för riksdag och kommun till att sänka personvalsspärren och återinföra ett riktigt tjänstemannaansvar.
I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).
Herr talman! Det är en intressant diskussion som Ida Drougge för här om konstitutionella frågor. Den är absolut spännande. Den skulle man kunna fördjupa sig i.
Nu visar tyvärr historien och exemplen runt om i världen att det inte riktigt räcker. Om illiberala och odemokratiska partier stiger in i regeringsmakten blir det svårt att skydda även konstitutioner och domstolar.
Jag funderar på hur Ida Drougge tänker kring det hotet mot den svenska demokratin, för det är ju faktiskt detta vi ser i länder som Ungern och Polen - länder som till exempel Sverigedemokraterna ser som förebilder.
Herr talman! Jag vill tacka för frågan. Det är mycket vi behöver göra för att höja trösklarna för en regering, även i det fall den är demokratiskt vald, att inskränka våra fri- och rättigheter.
En del sådana steg togs i full enighet under förra mandatperioden. Ett helt enigt konstitutionsutskott har vid ett flertal tillfällen gjort tillkännagivanden till regeringen om åtgärder såsom att se över vilka åldersregler som finns för domare, så att de inte ska kunna förtidspensioneras. Det är ett exempel. Vi moderater har dock velat se betydligt fler reformer på området. En sådan handlar om att vid tillsättning av domare öka avståndet mellan regering och domstolar.
Herr talman! Jag frågade egentligen inte Ida Drougge om den delen. Det konstitutionella är intressant, och det behövs mer än 30 sekunder för att diskutera det. Men hur ser Ida Drougge på det moraliska och politiska ansvaret för att släppa in Sverigedemokraterna i Regeringskansliet?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter
Herr talman! Jag tycker att man ska akta sig för att förminska de odemokratiska krafter som finns i Ungern och Polen genom att jämföra dem med partier som finns här i Sverige. Det är mitt svar.
Herr talman! Tack, Ida Drougge, för ett initierat anförande om liberal demokrati och liberala värden inte minst i rättsprocessen! Den synen delar jag till fullo. Jag kan dock tycka att den står lite i kontrast till delar av Tidöavtalet, framför allt vad gäller migrations- och rättspolitikens område där man faktiskt undergräver integriteten, men det var inte det jag skulle fråga om.
Jag vill egentligen ställa samma fråga till Ida Drougge som jag gjorde till Sverigedemokraterna. I Sverige råder full politisk enighet om den svenska sexköpslagen, och så har det faktiskt varit sedan den infördes. Men med tanke på det som nu står i Tidöavtalet kommer lagen att behöva ändras, eller åtminstone tillämpningen av den. Den kommer att hamna i konflikt med en lagstiftning där prostitution - som handlar om en kvinna i den mest utsatta situationen - utgör grund för utvisning. Hur tänker Moderaterna kring att de har ställt sig bakom en sådan formulering?
Herr talman! Jag hoppades faktiskt att jag skulle få den här frågan. Det är otroligt frustrerande att sitta i sin bänk här i kammaren och mötas av dessa anklagelser utan möjlighet att svara, så jag tackar för det.
Jag tycker att Maria Malmer Stenergard svarade utmärkt på den här frågan i P1 i morse och kan rekommendera alla att lyssna på det. Då hör man det direkt från en mer initierad person inifrån regeringen snarare än från mig som moderat riksdagsledamot. Men kort sagt är de exempel som finns i Tidöavtalet en redogörelse för hur lagstiftningen såg ut på det här området före 2005, när det fanns en sådan här lagstiftning. De situationer vi moderater ser att detta kan vara aktuellt för handlar om samröre med grov kriminell brottslighet och organiserade gäng.
Herr talman! Ja, det är ju en väsentlig skillnad om Tidöavtalet ger exempel på hur lagen såg ut och inte på något som regeringen faktiskt ska grunda sin politik på. Jag tackar för klargörandet.
Återigen: För de situationer som ledamoten beskriver har vi en lagstiftning om något som kallas reflektionsperiod. Vitsen är att den utsatta ska få skydd och stöd för att kunna medverka i en rättsprocess mot de kriminella nätverken och mot hallickarna. Vad är det för fel på den lagstiftningen?
Herr talman! Jag rekommenderar ledamoten att ställa den frågan till en företrädare för regeringen, där jag ju inte ingår. Men så som jag har förstått dessa skrivningar pratar vi om två helt olika saker här. Beskrivningen av vandel - och en utredning, ska tilläggas, helt i enlighet med EU-rätten, Sveriges grundlag och andra folkrättsliga åtaganden - berör inte den fråga som ledamoten ställer till mig här.
