Mathias Bengtsson (KD) om Ändringar som rör gymnasieskolans nationella program och ämnen m.m.

Herr talman! Vi tar upp lite olika saker i detta betänkande. Det handlar om justeringar som på olika sätt syftar till att skapa en bättre skolgång, bättre förutsättningar för bildning och bättre förutsättningar för att utbildningarna också ska leda till steg in på arbetsmarknaden så att man lättare ska kunna få sysselsättning efter sin utbildning.

Herr talman! Kristdemokraternas vision är en skola där varje barn och elev får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential, där ingen hålls tillbaka och där ingen lämnas efter. Ska vi ha en sådan vision behöver vi hela tiden vara beredda att se över systemet. Därför tycker Kristdemokraterna att det är bra förändringar vi genomför i dag.

Det handlar om lite olika saker, som tidigare talare har berört. Det handlar om olika namnändringar. Till exempel kommer gymnasiesärskolan att heta anpassad gymnasieskola från och med den 2 juli detta år. Det handlar om att naturkunskap ska införas på teknikprogrammet så att det blir ett ämne som ingår i alla program. I dag är teknikprogrammet det enda program som inte har med detta eller liknande områden i sitt kursutbud.

Det handlar också om att ämnet matematik ska delas upp i dels ämnet matematik, dels karaktärsämnet matematik fortsättning, detta för att inte skapa några incitament att välja bort fördjupning när det kommer till matematik. Just den delen har att göra med förändringen när vi går från kursbetyg till ämnesbetyg. En effekt av den, herr talman, är att betyget man får på en högre del av ämnet kan påverka det betyg man får på en lägre. Det skulle kunna få effekten att elever väljer bort specialiserad matematik eftersom svårare kurser ofta ger lägre betyg, vilket skulle kunna påverka det totala ämnesbetyget.

Eftersom vi vill ha höga ambitioner när det kommer till matematik och vill att våra elever ska läsa matematik specialisering - eller matte spec, som eleverna själva kallar det - behöver vi göra denna förändring. Men med det sagt behöver vi också följa detta framöver och se till att det får den önskade effekten.

Detta sista gäller också förändringen kring hantverksprogrammet. Att lägga ned hantverksprogrammet och i stället införa frisör- och stylistprogrammet för att spetsa till de olika utbildningarna träffar mer rätt. I stället för det här breda programmet som tar upp allt från frisör och florist till finsnickare och glasblåsare får vi utbildningar som träffar mer rätt.

Detta har inte på något sätt att göra med att hantverksutbildningarna skulle vara oviktiga. Tvärtom är de viktiga delar i utbildningsmixen. Men när man ser att 90 procent av eleverna i ettan går inriktningen mot frisör, barberare eller hår- och makeupstylist behöver man se över detta så att också de andra viktiga, smala hantverksutbildningarna får det utrymme som de förtjänar.

För att avslutningsvis gå in på detta med sekretessbestämmelserna tycker Kristdemokraterna att det är viktigt att friskolor får bra förutsättningar att verka. Friskolor bidrar positivt till utbildningssystemet genom att skapa en bredd och en valfrihet för eleverna. Men med det sagt behöver det också regleras på ett sådant sätt att man konkurrerar och verkar på lika villkor. Då behöver vi en tydlig insynsprincip. Man behöver kunna följa vart skattepengarna till friskolorna går. Man behöver kunna mäta kvalitet och också jämföra friskolorna med kommunala skolor. Det är därför regeringen förlänger undantagen i sekretessreglerna så att vi även fortsättningsvis ska kunna granska dessa skolor tills en annan lagstiftning kommer på plats.

Därmed tror jag att jag har berört alla ämnen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Tack för frågan, Daniel Riazat!

Svaret är enkelt: Kristdemokraterna tycker att det är viktigt med insyn i fristående skolor. Det är viktigt för att skolorna ska kunna verka på lika villkor. Det är viktigt för att man ska kunna granska vad skattebetalarnas pengar går till. Det är viktigt för att man ska kunna granska kvaliteten i de fristående skolorna. Det är också viktigt för att en elev som ska välja skola ska kunna jämföra olika skolor och se hur en kommunal respektive en fristående skola fungerar så att eleven kan göra ett aktivt och väl genomtänkt val.

Med det sagt är jag inte helt säker på att en fullskalig offentlighetsprincip skulle träffa rätt i det avseendet att en liten fristående skola som inte har den juridiska kompetensen anställd skyndsamt skulle kunna lämna ut vilken handling som helst och kunna avgöra vad som ska maskeras och vad som kan lämnas ut, till exempel under sommarlovet.

Det finns vissa sådana delar där jag inte är helt säker på att det skulle gynna alla mindre aktörer att tvingas förhålla sig till en fullskalig offentlighetsprincip. Det är det som utredningen som vi har varit inne på ska visa. När den utredningen är klar behöver vi återkomma till vilka fördelar och nackdelar som finns och hur det skulle påverka de mindre och de större friskolorna att ha en sådan här princip.

Herr talman! Tack, Camilla Hansén, för inlägget!

Jag instämmer i ledamotens uppfattning att många friskolor bidrar positivt till vårt skolsystem men också att vissa friskolor inte visar upp den kvalitet och leverans som man skulle önska av alla skolor i Sverige. Jag menar att det är just därför som regeringen gör den största regleringen och den största åtstramningen av friskolesektorn som vi har sett i Sverige.

Vi reglerar och begränsar helt enkelt så att oseriösa aktörer inte ska kunna vara verksamma. De som vill bidra positivt i friskolesystemet ska kunna finnas kvar, men de som är ute efter att tjäna snabba pengar eller göra vinst på elevernas bekostnad ska inte ha möjlighet att göra det.

Det är lite där frågan om offentlighetsprincipen ligger. Går det att skapa den insyn i friskolorna som både jag och Camilla Hansén vill se utan att lägga en orimlig administrativ börda på skolorna? Går det att göra utan att varje skola ska vara tvungen att skyndsamt tillhandahålla den juridiska kompetensen för att göra bedömningen? Menar Camilla Hansén att varenda liten friskola mitt under sommarlovet, under semestern, ska ha den juridiska kompetensen för att snabbt bedöma vad som ska maskeras eller vad som får lämnas ut när en medborgare begär ut en allmän handling?

Är det rimligt att varje liten friskola ska ha den möjligheten, eller går det att hitta andra vägar? Det är det jag frågar mig. Därför ska det bli spännande att läsa vad regeringens utredning kommer fram till.

Herr talman! Jag tycker kanske att Camilla Hansén överdriver skillnaderna mellan våra partier i denna fråga. Kristdemokraterna vill ha insynen. Vi vill att man ska kunna jämföra friskolor och kommunala skolor och att insynen ska vara tydlig. Det är därför utredningen tillsätts, som en del i en stor översyn och en stor åtstramning av friskolesektorn.

Förslaget handlar inte om att Kristdemokraterna vill gynna de stora friskoleaktörerna. Tvärtom tar vi den oro som kommer oss till del på allvar. Mindre skolor säger att de kommer att få svårt att tillhandahålla den service som en fullskalig offentlighetsprincip skulle innebära. Vi är inte beredda att offra de mindre aktörerna, som hör av sig till oss med den oron. Därför vill vi utreda och se.

Jag tycker också att ledamoten går händelserna lite i förväg, som om man redan nu vet vad utredningen kommer att landa i. Det vet inte jag. Vi har fått de här orossignalerna. Vi utreder och får se vad utredningen landar i och vad regeringen går vidare med. Så bedriver en regering seriös politik.