Paulina Brandberg

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen avser att förhindra att skilda badtider tillåts i Sverige.

Jag vill tacka för ledamotens engagemang för jämställdhet och för att motverka hedersförtryck. Regeringens ingång i denna fråga är tydlig: Hedersrelaterat våld och förtryck kan och får aldrig accepteras. Individuell frihet och mänskliga rättigheter ska i Sverige gälla för alla.

Hedersrelaterat våld och förtryck utgör en mycket allvarlig kränkning av människors grundläggande fri- och rättigheter. Området kräver ökad uppmärksamhet och synlighet för att detta våld och förtryck effektivt ska kunna förebyggas och bekämpas. Våldet och förtrycket bygger på starkt patriarkala och heteronormativa föreställningar och utgör ett stort hinder för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.

Enligt diskrimineringslagen är diskriminering på grund av kön förbjuden för den som tillhandahåller varor och tjänster. Förbudet hindrar dock inte att kvinnor och män behandlas olika i fråga om tjänster om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Diskrimineringsombudsmannen har granskat ärenden om överträdelser av diskrimineringsförbudet som gäller vid tillhandahållande av tjänster genom att införa särskilda badtider enbart för kvinnor respektive män i kommunala simhallar. DO har konstaterat att inrättande av särskilda kvinnotider på sim- och idrottshallar endast i undantagsfall ska anses vara förenligt med diskrimineringslagen. Huvudprincipen ska enligt lagen vara likabehandling mellan könen, och undantag ska tillämpas restriktivt. Som statsråd kan jag självfallet inte uttala mig om enskilda frågor som ligger inom ramen för DO:s tillsynsansvar.

Att bekämpa hederskultur är en prioriterad fråga för regeringen. För oss är det en självklarhet att hedersförtryck aldrig någonsin kan accepteras av samhället. Arbetet för allas lika rättigheter och möjligheter, ett jämställt samhälle samt frihet från alla former av mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kommer att fortsätta.

Fru talman! Jag tackar interpellanten för debatten. Interpellanten och jag har de senaste månaderna haft flera debatter om dödsolyckor i arbetslivet, och det är viktigt att vi inte glömmer bort stressen i arbetslivet. Precis som interpellanten påpekar är det alldeles för många i Sverige som dör av arbetsrelaterade sjukdomar, och dem får vi inte glömma bort.

Jag är särskilt glad att vi debatterar detta samma vecka som det är internationella kvinnodagen, för det här är en av de frågor jag gärna sätter fokus på som en viktig jämställdhetsfråga inför fredag.

Som jag tidigare har framhållit i den här debatten vidtar regeringen ett stort antal åtgärder på det här området, men det är viktigt att också påpeka arbetsgivarnas ansvar i detta arbete. Om vi ska flytta fram positionerna är det många som måste ta sitt ansvar, och arbetsgivarna måste självklart se till att de har ett gediget arbetsmiljöarbete även inom detta område.

Interpellanten tog upp systemet med sanktioner. Mynak redovisade ju i dagarna en utvärdering av sanktionssystemet, och jag delar bilden att detta är någonting som vi måste titta på. Det är ju inte frivilligt vald verksamhet för arbetsgivarna, utan man ska ha ett gediget arbetsmiljöarbete vad gäller både den fysiska arbetsmiljön och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Vi kommer naturligtvis att noga analysera det som Mynak redovisar och se om det behöver göras några justeringar.

Därmed vill jag tacka för dagens debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som jag sa i mitt tidigare inlägg är detta inte bara en viktig arbetsmiljöfråga utan också en viktig jämställdhetsfråga, eftersom vi ser att kvinnor i högre grad än män drabbas av arbetsrelaterad stress och sjukskrivning kopplad till det. I ett sådant läge är det givetvis väsentligt att vi tittar på just de kvinnodominerade sektorerna, och jag delar uppfattningen att vården är en sektor som vi behöver sätta fokus på. Det är en kvinnodominerad bransch, och här finns utmaningar i både den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön. Jag delar alltså bilden av att vi behöver titta specifikt på vården.

När jag hör interpellanten och den andra ledamoten som deltar i debatten blir det uppenbart att de har viss okunskap om vad regeringen gör, så jag vill gärna bringa lite klarhet i det. Som jag nämnde i den förra debatten har vi till sjukvården precis tillskjutit ytterligare 6 miljarder utöver de 6 miljarder som finns i budgeten för 2024, vilket motsvarar Socialdemokraternas skuggbudget. Givetvis hade vi velat lägga ännu mer pengar, men det är mycket som behöver prioriteras.

Jag kan också nämna regeringens överenskommelse med SKR om förlossningsvård och kvinnors hälsa. Den överenskommelsen omfattar 1,6 miljarder kronor för 2024. I överenskommelsen ingår bland annat insatser för stärkt kompetensförsörjning, utveckling av relevant kompetens och utveckling av nya arbetssätt. Jag tror att detta är viktiga pengar för att kunna bidra till en god arbetsmiljö för hälso- och sjukvårdens medarbetare.

Regeringen har också träffat en överenskommelse med SKR om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Nytt för 2024 års överenskommelse är att åtgärder för kompetensförsörjning tydligare knyts till arbetet med att förbättra tillgängligheten. I överenskommelsen konstateras att en hälsofrämjande och hållbar arbetsmiljö är central för att säkra kompetensförsörjningen. Denna överenskommelse för 2024 omfattar totalt 2,3 miljarder kronor.

Just hälso- och sjukvården, där en majoritet av de anställda är kvinnor, är en av regeringens prioriteringar. Jag menar att det syns både i vår budget och i våra aktiva åtgärder. Vi måste givetvis arbeta med arbetsmiljöfrågorna, men även kompetensförsörjningen är en viktig del för att minska stressen.

För att minska behoven av kortsiktiga nedskärningar i välfärden och skattehöjningar har regeringen i budgetpropositionen för 2024 föreslagit att de generella statsbidragen till kommuner och regioner höjs med 10 miljarder kronor från 2024.

Det finns som sagt både pengar och aktiva åtgärder från regeringen, och vi delar den problembild som interpellanten med flera ser. Därför arbetar vi aktivt med att komma till rätta med denna problematik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Precis som jag sa i den tidigare debatten är det just arbetsmiljöfrågorna vi måste titta på om vi ska komma åt denna problematik.

I debatten har det efterlysts exempel på konkreta åtgärder. Jag kan nämna regeringens uppdrag till Arbetsmiljöverket att se hur fler kan vilja engagera sig som skyddsombud. Skyddsombud har inte bara ansvar för att titta på den fysiska arbetsmiljön utan har även ansvar för att titta på en dålig psykosocial arbetsmiljö. De spelar också en väldigt viktig roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är ett exempel på en konkret åtgärd.

Utöver detta har regeringen Arbetsmiljöverket som ett av de absolut viktigaste verktygen i arbetet för att uppnå en god arbetsmiljö på arbetsplatserna i Sverige. Arbetsmiljöverket har föreskrifter om bland annat organisatorisk och social arbetsmiljö, vilket är centralt när det gäller denna fråga.

Inom ramen för regeringens arbetsmiljöstrategi bedriver Arbetsmiljöverket ett regelförnyelsearbete. Myndigheten beslutade i september 2023 om de omarbetade föreskrifter som kommer att träda i kraft i januari 2025. Detta är något som Arbetsmiljöverket arbetar med för att förnya sig och se till att regelverket blir mer anpassat till de förhållanden som råder i dag. Regeringen kommer såklart att noga följa att detta får avsedd effekt.

Utöver detta har regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att öka antalet fysiska och oanmälda inspektioner på arbetsplatserna i Sverige. Under pandemin blev väldigt många inspektioner digitala. Från regeringens sida tror vi att inspektionerna blir bättre om de i större utsträckning är fysiska. Vi tror också att de blir mer rättvisande om de är oanmälda.

Allt detta är exempel på konkreta åtgärder.

Mynak arbetar för närvarande med ett uppdrag om att inhämta och sammanställa kunskap om samband mellan vissa gruppers utsatthet och arbetsrelaterad stress.

I dagarna överlämnar utredningen Sjukförsäkringen i förändring en utvärdering som också kan ge ett värdefullt kunskapsunderlag inför kommande åtgärder.

Regeringen vidtar alltså en rad åtgärder inom detta område, helt enkelt därför att detta är en prioriterad fråga för regeringen. Det är en viktig fråga både ur ett arbetsmiljöperspektiv och ur ett jämställdhetsperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Johanna Haraldsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att motverka ökad stress i spåren av ett ökat antal varsel. Johanna Haraldsson har också frågat mig vilka insatser regeringen planerar för att öka kunskapen bland arbetsgivarna om stress och hur man motverkar det bland sina anställda. Johanna Haraldsson har vidare frågat mig vilka reformer jag menar skulle få fler arbetsgivare att ta ett större ansvar för och bättre förebygga stress på jobbet.

Jag vill tacka Johanna Haraldsson för att hon lyfter en viktig arbetsmiljöfråga. Hälsosamma arbetsplatser är avgörande för att människor ska kunna arbeta och bidra efter hela sin förmåga. En god arbetsmiljö är också en jämställdhetsfråga. I dag finns de flesta arbetande kvinnor i Sverige inom offentlig sektor. Dessa välfärdsyrken är överrepresenterade i sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa.

I regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021-2025 (skr. 2020/21:92) anges bland annat att arbetsrelaterad stress är ett stort arbetsmiljöproblem. En fungerande samverkan, både mellan arbetsmiljömyndigheterna och arbetsmarknadens parter och lokalt på arbetsplatserna, är avgörande för ett gott arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap har i uppdrag att årligen ta fram åtgärdsplaner till arbetsmiljöstrategin.

Frågan om ohälsosam stress i arbetslivet är viktig för regeringen, och jag kommer fortsatt att följa arbetet på området.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för denna viktiga debatt.

Detta är frågor där vi aldrig kan acceptera att vi går bakåt. Vi måste röra oss framåt. Nu när flera faktorer har tillkommit som riskerar att öka stressen i arbetslivet för framför allt kvinnor måste vi se till att vi tittar mer aktivt på detta inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi får inte glömma dessa faktorer för att vi samtidigt har faktorer i den fysiska arbetsmiljön som vi måste hantera. Här är en fungerande samverkan, både mellan arbetsmiljömyndigheterna och arbetsmarknadens parter och lokalt på arbetsplatserna, helt avgörande för att vi ska kunna ha ett gott och systematiskt arbetsmiljöarbete.

Från regeringens sida har vi flera uppdrag och åtgärder som rullar. Exempelvis Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, arbetar för närvarande med flera regeringsuppdrag som kan ge underlag för fortsatta och nya åtgärder för att få ned just stressrelaterade sjukskrivningar. Ett exempel är ett uppdrag att inhämta och sammanställa kunskap om samband mellan vissa gruppers utsatthet och arbetsrelaterad stress.

Ett annat exempel är uppdraget till Mynak att redovisa just hur ökat distansarbete efter pandemin fortsatt påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Mynak är också med i EU-programmet Friska arbetsplatser i ett digitalt arbetsliv som pågår 2023-2025 och där distansarbetets påverkan också ingår.

Vi fortsätter att jobba med detta, och från regeringens sida arbetar vi hårt just för att vi ska röra oss framåt och inte bakåt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för alla de inlägg som hittills har förts fram i denna debatt.

Detta är en fråga där vi måste titta på olika delar av lösningar. En lösning är såklart pengar. Pengar och finansiering av välfärd, sjukvård och så vidare är viktiga pusselbitar i detta. Där vill jag särskilt nämna att regeringen lade 6 miljarder kronor i statsbudgeten för 2024 på sjukvården och lägger nu till 6 miljarder kronor i vårändringsbudgeten, vilket meddelades häromdagen. Det innebär att denna regering lägger totalt 12 miljarder kronor på detta, vilket är detsamma som Socialdemokraterna hade i sin skuggbudget. Där verkar vi alltså göra samma prioritering. Och dessa pengar är viktiga, av många skäl. De är såklart viktiga för dem som behöver sjukvård, men de är också viktiga av arbetsmiljöskäl och för att minska stressen i arbetslivet.

Jag vill gå tillbaka lite grann till det som jag avslutade mitt tidigare inlägg med, det vill säga den bredare bilden här. Vi måste titta på just arbetsmiljöfrågorna - hur vi löser kompetensbristen, såklart, hur vi hanterar den fysiska arbetsmiljön och vilka verktyg som bland andra Arbetsmiljöverket har för att arbeta med just dessa frågor. Men vi får inte komma ifrån det obetalda hem- och hushållsarbetet. Här känner jag en oro för att detta går för långsamt.

Pandemin medförde vissa utvecklingar som vi har nytta av men där vi inte får glömma att se riskerna. Här vill jag vara noga med att säga att detta är väldigt branschspecifikt. Det är inte alla yrken som har möjlighet att erbjuda distansarbete. Men i de yrken där det är en möjlighet kan det såklart underlätta livspusslet samtidigt som det kan förstärka den skevhet som fortfarande finns i det obetalda hem- och hushållsarbetet. Detta är viktigt. När vi ser på kombinationen av arbetslivet och det stora arbete som det innebär att ta hand om ett hushåll, inte minst under småbarnsåren, måste vi se de risker som detta är förknippat med och hur det påverkar den psykiska hälsan. I de yrken där det finns möjlighet till distansarbete ser vi att kvinnor i större utsträckning än män väljer att jobba på distans. Vi måste se att vi har ett nytt nuläge efter pandemin och hitta strategier som hanterar just dessa faktorer.

Utöver det har vi såklart den ekonomiska situationen, som också är en faktor som spelar större roll nu än vad den gjorde för några år sedan när vi nu befinner oss i en ekonomisk kris med hög inflation, där många hushåll kämpar för att få slantarna att räcka till att betala räkningarna och helt enkelt för att få ekonomin att gå ihop.

Här har regeringen gjort ett gediget arbete för att bekämpa inflationen. För det är viktigt att pengarna i plånboken fortfarande ska vara värda någonting. Men vi har gjort det samtidigt som vi har stöttat hushåll och välfärd. Den kombinationen tror jag är jätteviktig för att mota bort den stress som just den ekonomiska ojämställdheten kan leda till.

Fru talman! Om vi ska komma till rätta med detta enorma problem måste vi börja med att titta på varför det ser ut som det gör.

Det finns en kunskapsöversikt över aktuell nordisk forskning som Jämställdhetsmyndigheten sammanställde förra året om kvinnors sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Där lyfts arbetslivs- och arbetsmiljörelaterade faktorer fram som huvudsaklig förklaring till kvinnors högre risk för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Det är alltså avgörande att vi tittar på just arbetsmiljön, och detta är en del i den arbetsmiljöstrategi som regeringen arbetar efter och där arbetet mot arbetsrelaterad stress ingår.

Jag har tidigare stått här i kammaren och debatterat dödsolyckor i arbetslivet, och i flera av dessa debatter har jag varit noga med att påpeka att det är viktigt att vi klarar av att hålla två tankar i huvudet samtidigt, nämligen att vi kan både bekämpa de dödsolyckor som händer på jobbet och se alla som blir väldigt sjuka och i vissa fall även dör av jobbet. Vi måste klara av att arbeta med båda delarna samtidigt.

I detta sammanhang vill jag peka på det arbete som regeringen utför inom arbetsmiljöstrategin, där vi jobbar enligt den nollvision som interpellanten och övriga debattörer känner väl till. Jag vill också i detta sammanhang nämna att regeringen avsätter 1,6 miljarder kronor för området förlossningsvård och kvinnors hälsa.

Det är viktiga pengar för själva målgruppen, exempelvis de som föder barn, men där finns också en överenskommelse med SKR som bland annat innehåller insatser för att utveckla arbetssätt som bidrar till en god arbetsmiljö för hälso- och sjukvårdens medarbetare, inte minst inom mödrahälsovården och förlossningsvården. Det är som bekant yrken där vi har en stor majoritet kvinnor som behöver ha en bättre arbetsmiljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi får dock inte glömma att det finns andra faktorer än arbetsmiljön som påverkar det psykiska måendet. Det är inte vattentäta skott mellan arbetslivet och det privata livet, utan allting påverkar såklart det psykiska måendet.

Här vill jag särskilt lyfta fram något. Som jag sa i mitt första inlägg behöver vi titta på jämställdheten brett för att se att det finns flera faktorer som påverkar det psykiska måendet. Vi har målet om jämställd hälsa, där detta är en viktig del, och vi har målet om jämställd utbildning, som mycket riktigt också är en viktig faktor i detta.

Vi behöver motverka våldet i hemmet, som påverkar oerhört mycket. Vi vet att många kvinnor utsätts för olika former av våld. Det kan vara fysiskt våld, det kan vara sexuellt våld och det kan vara ekonomiskt våld, som också påverkar hur man mår och bidrar till den sammantagna bilden.

Inte minst har vi det obetalda hem- och hushållsarbetet. Där är det viktigt att se att vi har en ny situation efter pandemin. För många personer har gränsen mellan arbetstid och fritid suddats ut genom ett ökat distansarbete inom vissa yrken, och där måste vi noga följa upp hur det påverkar fördelningen av det obetalda hushållsarbetet.

Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta inom mitt ansvarsområde för att komma till rätta med att kvinnor i högre utsträckning än män drabbas av stressrelaterade sjukdomar kopplade till arbetslivet.

Jag välkomnar ledamotens engagemang i frågan, ett engagemang jag delar fullt ut. Som jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister är jag glad att denna viktiga fråga lyfts och debatteras i riksdagen. Sjukfrånvaron får stora konsekvenser för livsinkomster och därmed framtida pension. Detta drabbar kvinnor i högre grad än män.

I regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025 (skr. 2020/21:92) ingår bland annat arbetet mot arbetsrelaterad stress då det är ett stort arbetsmiljöproblem. Fler kvinnor än män jobbar inom yrken med krav på högt emotionellt och psykologiskt engagemang, så kallade kontaktyrken, vilket kan bidra till att kvinnor har en högre risk för sjukskrivning med psykiatriska diagnoser, bland annat stressrelaterad ohälsa.

Även om arbetsmiljön är helt central när det gäller stressrelaterade sjukdomar vill jag också lyfta att det kan finnas andra faktorer som påverkar om det blir en sjukskrivning eller inte. Det kan handla om en hög belastning i det obetalda hem- och omsorgsarbetet som bidragande orsak till kvinnors högre sjukfrånvaro eller att kvinnor och män bemöts och behandlas olika inom hälso- och sjukvården när det gäller sjukskrivningar. Jag är övertygad om att en ökad jämställdhet på livets alla områden också kommer att få ned kvinnors sjukskrivningar.

Fru talman! När man lyssnar på debattörerna får man nästan intrycket att problematiken med ofrivilligt deltidsarbete är något som uppkommit sedan den här regeringen tillträdde.

Verkligheten är ju den rakt motsatta. Sedan oktober 2022 - det vill säga exakt den månad då den här regeringen tillträdde - har vi nya regler på vår arbetsmarknad, bland annat om en heltidsnorm.

Från regeringens sida kommer vi alltid att tycka att det är problematiskt när människor som vill jobba heltid inte har möjlighet att göra det utan tvingas till ofrivilligt deltidsarbete. Vi ser som sagt också att det finns en viktig jämställdhetsfråga i detta. Vi kommer såklart att hela tiden se vad vi kan göra för att alla som vill och kan jobba heltid ska kunna göra det.

Återigen: Man måste låta nya regler sätta sig och utvärdera effekterna efter en tid, när man har gett de nya reglerna en chans, innan man tar nya initiativ.

Med detta sagt vill jag tacka för dagens debatt och framhålla att regeringen kommer att fortsätta ha ögonen på frågan för att se hur vi kan minska den ofrivilliga deltiden på svensk arbetsmarknad.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Den svenska modellen innebär att det är arbetsmarknadens parter som har ett centralt ansvar för villkoren på arbetsmarknaden. Detta känner såklart Socialdemokraterna mycket väl till.

Jag är glad att den här överenskommelsen kom till. Vi har nu nya regler om heltidsnorm, turordning och omställningstid vid omreglering till lägre sysselsättningsgrad.

Självklart ser jag att vi fortfarande har problem på svensk arbetsmarknad. Det är fortfarande många som arbetar deltid. Det är fortfarande många som har svårt att få ekonomin att gå ihop när man inte får jobba heltid trots att man skulle vilja.

Det vore dock olämpligt av regeringen att inte invänta resultatet av den här reformen. Man kan inte tro att ett läge vänder på en femöring. Vi behöver ge överenskommelsen en chans och se vad effekterna av den blir. När det har gått 16 månader med den här överenskommelsen vore det inte seriöst av regeringen att riva upp den och återigen börja ändra i reglerna. Vi behöver se hur utvecklingen går. Men med det sagt ser jag självklart att vi fortfarande har problem på den svenska arbetsmarknaden.

Jag vill också poängtera att jag som jämställdhetsminister ser jämställdhetsaspekten i detta. Det är framför allt kvinnor som jobbar deltid - ofrivillig deltid, ska jag säga. Men som jag tidigare sagt har andelen tidsbegränsat anställda och deltidsanställda minskat under 2022 jämfört med föregående år. Det var också kvinnorna som stod för hela den minskningen, vilket innebär att skillnaden mellan könen har minskat.

Vi i regeringen kommer aldrig att luta oss tillbaka och tycka att det här inte är en fråga för oss. Vi följer såklart frågan noga, men vi kommer inte att ta initiativ så snart efter att nya regler har trätt i kraft. Vi kommer att se vad den långsiktiga effekten blir av de här reglerna och därefter se om det krävs några ytterligare initiativ.

Fru talman! Jag förstår att de enskilda individer som anser sig tvingade att tacka ja till erbjudande om lägre sysselsättningsgrad i samband med hyvling ställs inför svåra omställningar och ekonomiska prövningar, inte minst i det ekonomiska läge vi befinner oss i.

Men återigen: Nu har vi regler om turordning vid omreglering. Arbetsgivaren kan inte fritt och godtyckligt välja vem som ska få sänkt arbetstid, och det innebär ett förstärkt skydd och en komplettering jämfört med hur det såg ut tidigare. Dessa nya regler bygger på parternas principöverenskommelse och är därför väl förankrade på arbetsmarknaden. Regeringen har respekt för den överenskommelsen och för att det här är regler som endast har tillämpats i 16 månader.

Parterna kan också i kollektivavtal komma överens om ännu bättre anställningsskydd vid hyvling. Det är upp till parterna att förhandla om.

Utifrån detta kan jag konstatera att det i nuläget inte är lämpligt att regeringen vidtar lagstiftningsåtgärder. Vi måste först se hur den nya överenskommelsen faller ut. Men jag kan lugna ledamoten Sofia Amloh med att regeringen har kontinuerlig dialog med arbetsmarknadens parter för att se till att vi har en fungerande arbetsmarknad.

Jag vill lyfta fram att andelen tidsbegränsade anställningar och andelen deltidsanställda minskade under 2022 jämfört med föregående år. Jag kan också konstatera att utvecklingen mellan 2012 och 2022 är sådan att andelen deltidsarbetande minskat påtagligt inom vård och omsorg och även inom utbildningssektorn. Det är alltså en genomgående trend att andelen deltidsanställda minskar. Under det senaste decenniet har också andelen deltidsanställda kvinnor sjunkit stadigt.

Regeringen bedömer att utvecklingen inom området tillsammans med reformeringen av arbetsrätten skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av både flexibilitet och trygghet.

Fru talman! Ola Möller har frågat statsrådet Johan Pehrson vilka åtgärder ministern tänker vidta för att säkerställa att normen om heltid för tillsvidareanställning efterlevs bättre. Ola Möller har också frågat vilka åtgärder ministern avser att vidta mot så kallad hyvling. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Jag tackar för engagemanget i frågan.

Lagen om anställningsskydd (SFS 1982:80) innehåller numera regler om att heltid är norm vid alla anställningar. Lagen har också fått nya regler vid så kallad hyvling. Reglerna om hyvling innebär att erbjudande om sänkt sysselsättningsgrad ska lämnas i turordning och att arbetstagare som har accepterat ett erbjudande om en lägre sysselsättningsgrad har rätt till en omställningstid då arbetstagaren behåller sin sysselsättningsgrad och sina anställningsförmåner.

De nu nämnda reglerna tillkom efter en omfattande reform av lagen om anställningsskydd och började tillämpas den 1 oktober 2022. De nya reglerna är en del av överenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd på den svenska arbetsmarknaden mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom den privata sektorn.

Det är för tidigt att dra några slutsatser om effekten av de nya reglerna och behovet av eventuella åtgärder. Det är viktigt att se hur tillämpningen utvecklar sig på arbetsmarknaden och i rättspraxis. Mot den bakgrunden avser jag för närvarande inte att ta några initiativ på detta område.

Fru talman! Jag delar helt interpellantens bild; detta är ett problem som behöver synliggöras. Som jag sa inledningsvis är det jätteviktigt att den här typen av arbetsrelaterade skador och sjukdomar inte osynliggörs nu när vi har stort fokus på dödsolyckor som sker på jobbet.

Jag ser det som positivt att vi i Sverige inte har den utveckling man har sett i Australien. Med det sagt arbetar regeringen ändå utifrån den nollvision som är en del av arbetsmiljöstrategin. Den säger att ingen i Sverige ska behöva dö varken på eller av arbetet. Så länge någon enstaka arbetare dör en för tidig död på grund av sitt arbete har vi mer jobb att göra. Då måste vi hela tiden se hur vi kan jobba bättre och få till skarpare åtgärder för att få ned dödsfallen både på och utanför jobbet.

Regeringen kommer att fortsätta titta på de här frågorna och noga följa Arbetsmiljöverkets projekt med just kemisk exponering, för att se hur vi kan pressa ned dödstalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill tacka för debatten och önska en trevlig helg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är viktigt att vi hanterar den här frågan med stort allvar. Därför är jag glad att Arbetsmiljöverket planerar ett projekt mot arbetsrelaterad dödlighet till följd av kemisk exponering. I detta projekt ingår som sagt exponering för kvarts, vilket kan leda till silikos.

Det är helt klart viktigt att det finns vägledning till arbetsgivare och även facket för hur frågan ska hanteras. Jag vill särskilt betona att Sverige vid flera tillfällen har samarbetat med Nepsi, Europeiska nätverket för kvarts, som har bildats av arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer i Europa. Detta är ju inte en fråga som är specifik för Sverige utan gäller såklart även internationellt.

Här finns en överenskommelse mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer i Europa om god hantering och säker användning av kristallin kvarts och produkter som innehåller detsamma, för att skydda arbetstagares hälsa. Nepsi har utarbetat en vägledning till god praxis för skydd av arbetarnas hälsa genom god hantering och användning av kristallin kvarts och produkter som innehåller detsamma. Den finns översatt till svenska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Möjligtvis borde vi uppmärksamma denna vägledning mer, så att den blir mer känd för fack och arbetsgivare i Sverige. Jag delar bilden att det behövs en vägledning. Det är viktigt att alla som hanterar den här typen av kvartsdamm vet hur man förebygger riskerna.

När det gäller det internationella samarbetet deltar Sverige genom vårt medlemskap i EU i en arbetsgrupp som heter Senior Labour Inspectors' Committee, Slic. Här har man sammanställt en guide för nationella inspektörer om respirabelt kvartsdamm på byggarbetsplatser och hur exponering för kvartsdamm ska förebyggas. Även denna guide, som riktas till inspektörerna, finns översatt till svenska.

Det finns alltså vägledningar, och det finns guider. Men jag kan absolut se ett behov av att öka synligheten för dessa för att de ska tillämpas i större utsträckning.

Fru talman! De senaste månaderna har vi haft mycket fokus i debatten på dem som dör på jobbet. Precis som ledamoten sa var 2023 ett oerhört mörkt år. Det är dock viktigt att vi i debatten inte glömmer det stora antal som dör en för tidig död på grund av jobbet. Exempelvis kan exponering för kemiska substanser göra att man går en för tidig död till mötes.

När det gäller stendammslunga, silikos, är det precis som ledamoten sa: På 50-talet hade vi en stor ökning av detta, och en stor del av de dödsfall som i dag sker på grund av jobbet beror på att vi bakåt i tiden inte har tagit arbetsmiljöproblemen tillräckligt seriöst. Det kan man verkligen beklaga, när vi nu ser att människor bli sjuka och dör av att vi hittills inte har tagit dessa frågor på allvar. Det vi kan göra är såklart att se till att vi hela tiden flyttar fram positionerna och blir bättre.

Sverige har hittills inte upplevt den snabba ökning av silikos som Australien rapporterar om. För närvarande beräknar Arbetsmiljöverket att cirka 125 personer varje år avlider till följd av exponering för kvartsdamm. Totalt har dock endast 18 nya anmälningar av arbetssjukdomar beroende på kvarts kommit in till Försäkringskassan mellan 2019 och 2023, och antalet insjuknade är relativt konstant, drygt 3 personer per år.

Arbetsmiljöverket följer både på egen hand och med hjälp av arbets- och miljömedicinska kliniker förekomsten av silikos i Sverige för att se hur vi ska kunna förhindra framtida fall. Enligt Socialstyrelsens statistik över dödsorsaker 1997-2022 syns ingen tendens till ökning av antalet döda i stendammslunga i Sverige. Arbetsmiljöverket har inte haft några anmälningar enligt kraven i föreskrifterna om medicinska kontroller på flera år som rört silikos, och verkets läkare har inte uppfattat några signaler från de arbets- och miljömedicinska klinikerna om en ökning av silikos i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att vi inte ser någon ökning är såklart bra. Detta måste vi se till att fortsätta följa väldigt noggrant.

När det gäller frågan om just bänkskivor av stenkomposit behöver Sverige förhålla sig till den gemensamma produktlagstiftningen inom EU. Vi kan därför inte ensidigt besluta om förbud mot en enskild produkttyp. Det skulle i så fall krävas ett tydligt undantag för Sverige från EU, vilket i sin tur skulle behöva motiveras med exempelvis en ökande sjukdomsförekomst, något vi som sagt inte ser.

Med det sagt är detta en fråga vi följer noga. Just därför att vi ser det stora antalet dödsfall historiskt och att det fortfarande, än i dag, är för många som dör av detta måste vi följa det noga för att se till att det inte vänder åt fel håll.

Fru talman! Min röst är inte den bästa i dag, men jag ska försöka kraxa mig igenom denna debatt.

Isak From har frågat mig om jag och regeringen överväger nya insatser för att säkerställa att ingen som jobbar i Sverige drabbas av sjukdomen silikos, även kallad stendammslunga.

Jag vill tacka Isak From för att han lyfter en viktig arbetsmiljöfråga för debatt här i kammaren i dag. Enligt Arbetsmiljöverkets statistik beräknas ungefär 1 300 människor dö i Sverige varje år till följd av att de någon gång under sitt arbetsliv har exponerats för kemiska ämnen på arbetsplatsen.

I regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021-2025, En god arbetsmiljö för framtiden, anges en nollvision både mot arbetsplatsolyckor som leder till död och mot arbetsrelaterad dödlighet.

Arbetsmiljöverket har enligt sin instruktion särskilt till uppgift att ha tillsyn över att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen följs. Som ett led i åtgärdsplanen för arbetsmiljöstrategin planerar Arbetsmiljöverket bland annat ett projekt mot arbetsrelaterad dödlighet till följd av kemisk exponering. I projektet ingår exponering för kvarts, vilket kan leda till silikos.

Fru talman! Jag tänker inte använda mitt slutanförande till att upprepa de åtgärder som jag nu i tre debatter har lyft upp för hur vi ska förbättra arbetsmiljön och minska dödsfallen både på och av jobbet. Låt mig i stället tacka ledamoten för debatten.

Arbetsmiljöfrågor handlar om folkhälsa, jämställdhet och ekonomisk tillväxt och är viktiga att sätta fokus på, och det finns ett behov av att växla upp arbetet med dessa frågor.

Jag tackar åter ledamoten för engagemanget och debatten och önskar en fortsatt trevlig fredag och god helg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig börja med att rätta en felaktighet i ledamotens anförande. Regeringen leds inte av SD lika lite som Liberalerna och Centerpartiet ledde S-MP-regeringen under januariavtalet. Det kan vara bra att reda ut det.

Jag är glad att ledamoten tar upp frågan om dem som blir sjuka, skadas och dör av jobbet. Jag är inte bara biträdande arbetsmarknadsminister utan också jämställdhetsminister, och det här är en jätteviktig fråga. Dessa sjukdomar, skador och dödsfall riskerar att bli mer osynliga. De får inte lika mycket rubriker i våra tidningar, och de sker mer i det dolda än vad dödsolyckorna på arbetsplatserna gör. Men givetvis måste vi hantera att människor dör både på och av jobbet.

Regeringen fortsätter att arbeta enligt den nollvision som finns i den arbetsmiljöstrategi som löper fram till 2025. Regeringen har påbörjat arbetet med att se hur vi tar vid efter att denna strategi löper ut. Det har ju skett stora förändringar på arbetsmarknaden, bland annat på grund av pandemin. Distansarbetet har ökat, vilket kan få gränsen mellan arbetstid och tid med familjen att suddas ut. För kvinnor kan detta innebära en större belastning gällande det obetalda hushållsarbetet. Det är viktigt att vi följer detta noga och ser till att vi får en arbetsmiljöstrategi som är anpassad efter den nya verkligheten på svensk arbetsmarknad.

En annan utmaning är att vi befinner oss i en ekonomisk kris. Det är också en riskfaktor eftersom det finns risk för att det tas fler och fler genvägar i säkerhetsarbetet på våra arbetsplatser och att arbetstagare pressas att jobba mer och snabbare för att hålla nere kostnaderna. Dessa risker måste vi ta på stort allvar och dämpa de negativa effekterna så att vi inte får ökad ohälsa på våra arbetsplatser på grund av den ekonomiska kris Sverige nu går igenom.

Regeringen kommer i sitt fortsatta arbete att vidta åtgärder för att motverka både dödsolyckor på arbetet och dödsfall av arbetet. Vi utesluter inga åtgärder framåt, för vi ser att detta kräver akuta lösningar.

Fru talman! Självklart ska vi ha en god arbetsmiljö och ett fungerande arbete för att upprätthålla en god arbetsmiljö i hela landet. Detta är en självklarhet.

Som jag tidigare har nämnt har regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra fler fysiska och oanmälda kontroller. Detta är en av regeringens åtgärder för att komma till rätta med den negativa utveckling vi ser. När det gäller hur detta faktiskt genomförs har regeringen tillfört resurser till Arbetsmiljöverket, som har bekräftat att man kommer att öka antalet inspektioner. Hur Arbetsmiljöverket fördelar sin tillsynsverksamhet och hur den genomförs är det dock Arbetsmiljöverket som beslutar om. Regeringen följer såklart frågan noga, men regeringen kan inte gå in och styra verksamheten på det sättet.

Jag vill i detta sammanhang betona att inspektionsverksamheten är viktig men att vi aldrig kommer att kunna tillsyna bort den här utvecklingen, det vill säga de arbetsolyckor och dödsolyckor vi ser. Även om vi ökar tillsynen med ett stort procenttal kommer vi inte att kunna inspektera bort alla brister på våra arbetsplatser.

Grunden ligger i stället i det systematiska arbetsmiljöarbete som sker ute på våra arbetsplatser. Regeringen måste se till att det finns goda förutsättningar för att bedriva arbetsmiljöarbetet på ett effektivt sätt, för all forskning visar att man genom ett effektivt och systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna faktiskt kan kunna förebygga många av de olyckor som inträffar.

Regeringen har gett ett uppdrag till Arbetsmiljöverket att se hur vi kan få fler att vilja engagera sig som skyddsombud, vilket är en åtgärd som vi ser som viktig. Nästa vecka kommer jag också att träffa representanter för arbetsmarknadens parter för att lyssna in vilka åtgärder de ser som nödvändiga för att kunna få tryggare arbetsplatser framför allt i byggbranschen.

Utöver detta är det viktigt att gå fram med en offensiv mot arbetslivskriminaliteten. Vi måste pressa bort de aktörer som tar genvägar i säkerhetsarbetet och sparar pengar på bekostnad av arbetstagarnas liv och hälsa. Förutom att skada enskilda arbetstagare riskerar de att konkurrera ut seriösa arbetsgivare på arbetsmarknaden.

Regeringen kommer att fortsätta att utveckla arbetet och utesluter inga åtgärder för att få säkrare arbetsplatser i hela landet.