Fru talman! Min röst är inte den bästa i dag, men jag ska försöka kraxa mig igenom denna debatt.

Isak From har frågat mig om jag och regeringen överväger nya insatser för att säkerställa att ingen som jobbar i Sverige drabbas av sjukdomen silikos, även kallad stendammslunga.

Jag vill tacka Isak From för att han lyfter en viktig arbetsmiljöfråga för debatt här i kammaren i dag. Enligt Arbetsmiljöverkets statistik beräknas ungefär 1 300 människor dö i Sverige varje år till följd av att de någon gång under sitt arbetsliv har exponerats för kemiska ämnen på arbetsplatsen.

I regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021-2025, En god arbetsmiljö för framtiden, anges en nollvision både mot arbetsplatsolyckor som leder till död och mot arbetsrelaterad dödlighet.

Arbetsmiljöverket har enligt sin instruktion särskilt till uppgift att ha tillsyn över att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen följs. Som ett led i åtgärdsplanen för arbetsmiljöstrategin planerar Arbetsmiljöverket bland annat ett projekt mot arbetsrelaterad dödlighet till följd av kemisk exponering. I projektet ingår exponering för kvarts, vilket kan leda till silikos.

Fru talman! De senaste månaderna har vi haft mycket fokus i debatten på dem som dör på jobbet. Precis som ledamoten sa var 2023 ett oerhört mörkt år. Det är dock viktigt att vi i debatten inte glömmer det stora antal som dör en för tidig död på grund av jobbet. Exempelvis kan exponering för kemiska substanser göra att man går en för tidig död till mötes.

När det gäller stendammslunga, silikos, är det precis som ledamoten sa: På 50-talet hade vi en stor ökning av detta, och en stor del av de dödsfall som i dag sker på grund av jobbet beror på att vi bakåt i tiden inte har tagit arbetsmiljöproblemen tillräckligt seriöst. Det kan man verkligen beklaga, när vi nu ser att människor bli sjuka och dör av att vi hittills inte har tagit dessa frågor på allvar. Det vi kan göra är såklart att se till att vi hela tiden flyttar fram positionerna och blir bättre.

Sverige har hittills inte upplevt den snabba ökning av silikos som Australien rapporterar om. För närvarande beräknar Arbetsmiljöverket att cirka 125 personer varje år avlider till följd av exponering för kvartsdamm. Totalt har dock endast 18 nya anmälningar av arbetssjukdomar beroende på kvarts kommit in till Försäkringskassan mellan 2019 och 2023, och antalet insjuknade är relativt konstant, drygt 3 personer per år.

Arbetsmiljöverket följer både på egen hand och med hjälp av arbets- och miljömedicinska kliniker förekomsten av silikos i Sverige för att se hur vi ska kunna förhindra framtida fall. Enligt Socialstyrelsens statistik över dödsorsaker 1997-2022 syns ingen tendens till ökning av antalet döda i stendammslunga i Sverige. Arbetsmiljöverket har inte haft några anmälningar enligt kraven i föreskrifterna om medicinska kontroller på flera år som rört silikos, och verkets läkare har inte uppfattat några signaler från de arbets- och miljömedicinska klinikerna om en ökning av silikos i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att vi inte ser någon ökning är såklart bra. Detta måste vi se till att fortsätta följa väldigt noggrant.

När det gäller frågan om just bänkskivor av stenkomposit behöver Sverige förhålla sig till den gemensamma produktlagstiftningen inom EU. Vi kan därför inte ensidigt besluta om förbud mot en enskild produkttyp. Det skulle i så fall krävas ett tydligt undantag för Sverige från EU, vilket i sin tur skulle behöva motiveras med exempelvis en ökande sjukdomsförekomst, något vi som sagt inte ser.

Med det sagt är detta en fråga vi följer noga. Just därför att vi ser det stora antalet dödsfall historiskt och att det fortfarande, än i dag, är för många som dör av detta måste vi följa det noga för att se till att det inte vänder åt fel håll.

Fru talman! Det är viktigt att vi hanterar den här frågan med stort allvar. Därför är jag glad att Arbetsmiljöverket planerar ett projekt mot arbetsrelaterad dödlighet till följd av kemisk exponering. I detta projekt ingår som sagt exponering för kvarts, vilket kan leda till silikos.

Det är helt klart viktigt att det finns vägledning till arbetsgivare och även facket för hur frågan ska hanteras. Jag vill särskilt betona att Sverige vid flera tillfällen har samarbetat med Nepsi, Europeiska nätverket för kvarts, som har bildats av arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer i Europa. Detta är ju inte en fråga som är specifik för Sverige utan gäller såklart även internationellt.

Här finns en överenskommelse mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer i Europa om god hantering och säker användning av kristallin kvarts och produkter som innehåller detsamma, för att skydda arbetstagares hälsa. Nepsi har utarbetat en vägledning till god praxis för skydd av arbetarnas hälsa genom god hantering och användning av kristallin kvarts och produkter som innehåller detsamma. Den finns översatt till svenska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Möjligtvis borde vi uppmärksamma denna vägledning mer, så att den blir mer känd för fack och arbetsgivare i Sverige. Jag delar bilden att det behövs en vägledning. Det är viktigt att alla som hanterar den här typen av kvartsdamm vet hur man förebygger riskerna.

När det gäller det internationella samarbetet deltar Sverige genom vårt medlemskap i EU i en arbetsgrupp som heter Senior Labour Inspectors' Committee, Slic. Här har man sammanställt en guide för nationella inspektörer om respirabelt kvartsdamm på byggarbetsplatser och hur exponering för kvartsdamm ska förebyggas. Även denna guide, som riktas till inspektörerna, finns översatt till svenska.

Det finns alltså vägledningar, och det finns guider. Men jag kan absolut se ett behov av att öka synligheten för dessa för att de ska tillämpas i större utsträckning.

Fru talman! Jag delar helt interpellantens bild; detta är ett problem som behöver synliggöras. Som jag sa inledningsvis är det jätteviktigt att den här typen av arbetsrelaterade skador och sjukdomar inte osynliggörs nu när vi har stort fokus på dödsolyckor som sker på jobbet.

Jag ser det som positivt att vi i Sverige inte har den utveckling man har sett i Australien. Med det sagt arbetar regeringen ändå utifrån den nollvision som är en del av arbetsmiljöstrategin. Den säger att ingen i Sverige ska behöva dö varken på eller av arbetet. Så länge någon enstaka arbetare dör en för tidig död på grund av sitt arbete har vi mer jobb att göra. Då måste vi hela tiden se hur vi kan jobba bättre och få till skarpare åtgärder för att få ned dödsfallen både på och utanför jobbet.

Regeringen kommer att fortsätta titta på de här frågorna och noga följa Arbetsmiljöverkets projekt med just kemisk exponering, för att se hur vi kan pressa ned dödstalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill tacka för debatten och önska en trevlig helg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.