Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta inom mitt ansvarsområde för att komma till rätta med att kvinnor i högre utsträckning än män drabbas av stressrelaterade sjukdomar kopplade till arbetslivet.

Jag välkomnar ledamotens engagemang i frågan, ett engagemang jag delar fullt ut. Som jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister är jag glad att denna viktiga fråga lyfts och debatteras i riksdagen. Sjukfrånvaron får stora konsekvenser för livsinkomster och därmed framtida pension. Detta drabbar kvinnor i högre grad än män.

I regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025 (skr. 2020/21:92) ingår bland annat arbetet mot arbetsrelaterad stress då det är ett stort arbetsmiljöproblem. Fler kvinnor än män jobbar inom yrken med krav på högt emotionellt och psykologiskt engagemang, så kallade kontaktyrken, vilket kan bidra till att kvinnor har en högre risk för sjukskrivning med psykiatriska diagnoser, bland annat stressrelaterad ohälsa.

Även om arbetsmiljön är helt central när det gäller stressrelaterade sjukdomar vill jag också lyfta att det kan finnas andra faktorer som påverkar om det blir en sjukskrivning eller inte. Det kan handla om en hög belastning i det obetalda hem- och omsorgsarbetet som bidragande orsak till kvinnors högre sjukfrånvaro eller att kvinnor och män bemöts och behandlas olika inom hälso- och sjukvården när det gäller sjukskrivningar. Jag är övertygad om att en ökad jämställdhet på livets alla områden också kommer att få ned kvinnors sjukskrivningar.

Fru talman! "Aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna på grund av stress." Detta är Försäkringskassans egna ord kring situationen på svensk arbetsmarknad. Precis som interpellanten och min partikollega Jessica Rodén nämner kan vi utläsa i Försäkringskassans rapport Från ryggont till utmattning att mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet personer som var sjukfrånvarande på grund av stress från 28 000 till 42 000 personer. Det är en ökning med 49 procent. Vilka är det då som drabbas? Jo, framför allt kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som vi redan har hört i debatten står alltså kvinnorna för 79 procent av sjukfrånvaron på grund av stress. Och det är ju inte heller vilka kvinnor som helst, utan detta rör framför allt arbetarkvinnor. Det är kvinnor som i hög grad jobbar inom vården, skolan och omsorgen. Det är kvinnor som min lillasyster Malin, som är undersköterska. Det är kvinnor som en av mina bästa vänner, Eleonor, som är lärare. Det är arbetarkvinnor som på grund av den stressade situationen tvingas sjukskriva sig.

Fru talman! Det är hög tid att vi tar itu med den oroande trend vi ser, där alltför många kvinnor inom välfärdsyrken tvingas sjukskriva sig på grund av stress. En del av förklaringen till den höga sjukfrånvaron ligger bland annat i obalans mellan krav och resurser.

Dessa kvinnor, som arbetar i hjärtat av vårt samhälle, möter dagligen utmaningar och krav som överstiger gränserna för vad som egentligen är acceptabelt. Det är oacceptabelt att de ska behöva offra sin egen hälsa för att möta behoven i samhället.

Vi måste erkänna det faktum att stressen inom dessa yrken inte bara är en individuell fråga utan också ett tecken på ett strukturellt och samhälleligt problem. Ojämlikheten, underbemanningen, låga löner och brist på resurser är bara några av de faktorer som bidrar till den stress som kvinnor inom vården och välfärdsyrkena upplever.

Dessa kvinnor förtjänar inte bara vårt erkännande utan också konkreta åtgärder för att förbättra deras arbetsvillkor och minska den stress som de utsätts för. Det är helt enkelt dags för politiska ledare och arbetsgivare att ta ansvar och agera i dessa frågor. Det är dags att agera för att förbättra arbetsvillkoren. Det är dags att öka resurserna och skapa en kultur av stöd och solidaritet med dessa kvinnor. De förtjänar denna respekt därför att det är de som bär upp samhället.

Min fråga till ministern blir därför: Hur tänker regeringen och ministern agera för att arbetarkvinnor, som redan i dag sjukskrivs på grund av stress, ska hantera det faktum att den välfärdskris vi ser inom både kommuner och regioner innebär besparingskrav som gör att de antingen riskerar att sägas upp eller förväntas springa ännu mer?

Fru talman! Om vi ska komma till rätta med detta enorma problem måste vi börja med att titta på varför det ser ut som det gör.

Det finns en kunskapsöversikt över aktuell nordisk forskning som Jämställdhetsmyndigheten sammanställde förra året om kvinnors sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Där lyfts arbetslivs- och arbetsmiljörelaterade faktorer fram som huvudsaklig förklaring till kvinnors högre risk för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Det är alltså avgörande att vi tittar på just arbetsmiljön, och detta är en del i den arbetsmiljöstrategi som regeringen arbetar efter och där arbetet mot arbetsrelaterad stress ingår.

Jag har tidigare stått här i kammaren och debatterat dödsolyckor i arbetslivet, och i flera av dessa debatter har jag varit noga med att påpeka att det är viktigt att vi klarar av att hålla två tankar i huvudet samtidigt, nämligen att vi kan både bekämpa de dödsolyckor som händer på jobbet och se alla som blir väldigt sjuka och i vissa fall även dör av jobbet. Vi måste klara av att arbeta med båda delarna samtidigt.

I detta sammanhang vill jag peka på det arbete som regeringen utför inom arbetsmiljöstrategin, där vi jobbar enligt den nollvision som interpellanten och övriga debattörer känner väl till. Jag vill också i detta sammanhang nämna att regeringen avsätter 1,6 miljarder kronor för området förlossningsvård och kvinnors hälsa.

Det är viktiga pengar för själva målgruppen, exempelvis de som föder barn, men där finns också en överenskommelse med SKR som bland annat innehåller insatser för att utveckla arbetssätt som bidrar till en god arbetsmiljö för hälso- och sjukvårdens medarbetare, inte minst inom mödrahälsovården och förlossningsvården. Det är som bekant yrken där vi har en stor majoritet kvinnor som behöver ha en bättre arbetsmiljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi får dock inte glömma att det finns andra faktorer än arbetsmiljön som påverkar det psykiska måendet. Det är inte vattentäta skott mellan arbetslivet och det privata livet, utan allting påverkar såklart det psykiska måendet.

Här vill jag särskilt lyfta fram något. Som jag sa i mitt första inlägg behöver vi titta på jämställdheten brett för att se att det finns flera faktorer som påverkar det psykiska måendet. Vi har målet om jämställd hälsa, där detta är en viktig del, och vi har målet om jämställd utbildning, som mycket riktigt också är en viktig faktor i detta.

Vi behöver motverka våldet i hemmet, som påverkar oerhört mycket. Vi vet att många kvinnor utsätts för olika former av våld. Det kan vara fysiskt våld, det kan vara sexuellt våld och det kan vara ekonomiskt våld, som också påverkar hur man mår och bidrar till den sammantagna bilden.

Inte minst har vi det obetalda hem- och hushållsarbetet. Där är det viktigt att se att vi har en ny situation efter pandemin. För många personer har gränsen mellan arbetstid och fritid suddats ut genom ett ökat distansarbete inom vissa yrken, och där måste vi noga följa upp hur det påverkar fördelningen av det obetalda hushållsarbetet.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret. Jag hoppas att ministerns engagemang för dessa frågor också leder till faktiska förslag som läggs på bordet. Jag hoppas nämligen att ministern uppfattar att vi är många som skulle stå bakom en del av dessa förslag.

Den höga nivån av stress och sjukskrivningar bland kvinnor är, som sagt var, ett problem som vi måste ta itu med. Detta är också en otroligt viktig jämställdhetsfråga.

Kvinnor fortsätter att vara överrepresenterade inom dessa yrken samtidigt som de oftare möter diskriminering, ojämlika löner och brist på karriärmöjligheter. Den ökade stressen och det stora antalet sjukskrivningar är ett tydligt tecken på strukturell ojämlikhet som kvinnor fortfarande möter på arbetsmarknaden, i privatlivet och från samhället.

Det är hög tid att vi adresserar de underliggande orsakerna till den stress och de sjukskrivningar som vi ser inom arbetslivet men att vi också tar itu med de orsaker som ministern nämnde som vi ser i privatlivet och utifrån justitieområdet - som jag arbetar med eftersom jag sitter i justitieutskottet. Det behövs nämligen fler förslag på dessa områden.

Genom att göra detta kan vi inte bara förbättra livskvaliteten för de kvinnor som verkar inom dessa yrken utan också främja en mer rättvis och jämställd arbetsmarknad och ett samhälle för alla kvinnor.

På fredag är det, som redan har nämnts i debatten, internationella kvinnodagen. För min egen dotter, för min syster, för min vän, som jag nämnde i mitt tidigare inlägg, och för alla kvinnor måste dessa frågor lyftas fram.

Jag är därför otroligt tacksam för ledamoten Rodéns interpellation som gör att vi kan diskutera detta i dag. För om inte vi med politiskt inflytande och makt belyser dessa frågor och försöker göra verkliga förslag som kan göra skillnad, vem ska då göra det? Jag hoppas att vi i närtid kan se fler politiska förslag på bordet som på allvar gör skillnad för både kvinnors livssituation och kvinnors arbetsmiljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för alla de inlägg som hittills har förts fram i denna debatt.

Detta är en fråga där vi måste titta på olika delar av lösningar. En lösning är såklart pengar. Pengar och finansiering av välfärd, sjukvård och så vidare är viktiga pusselbitar i detta. Där vill jag särskilt nämna att regeringen lade 6 miljarder kronor i statsbudgeten för 2024 på sjukvården och lägger nu till 6 miljarder kronor i vårändringsbudgeten, vilket meddelades häromdagen. Det innebär att denna regering lägger totalt 12 miljarder kronor på detta, vilket är detsamma som Socialdemokraterna hade i sin skuggbudget. Där verkar vi alltså göra samma prioritering. Och dessa pengar är viktiga, av många skäl. De är såklart viktiga för dem som behöver sjukvård, men de är också viktiga av arbetsmiljöskäl och för att minska stressen i arbetslivet.

Jag vill gå tillbaka lite grann till det som jag avslutade mitt tidigare inlägg med, det vill säga den bredare bilden här. Vi måste titta på just arbetsmiljöfrågorna - hur vi löser kompetensbristen, såklart, hur vi hanterar den fysiska arbetsmiljön och vilka verktyg som bland andra Arbetsmiljöverket har för att arbeta med just dessa frågor. Men vi får inte komma ifrån det obetalda hem- och hushållsarbetet. Här känner jag en oro för att detta går för långsamt.

Pandemin medförde vissa utvecklingar som vi har nytta av men där vi inte får glömma att se riskerna. Här vill jag vara noga med att säga att detta är väldigt branschspecifikt. Det är inte alla yrken som har möjlighet att erbjuda distansarbete. Men i de yrken där det är en möjlighet kan det såklart underlätta livspusslet samtidigt som det kan förstärka den skevhet som fortfarande finns i det obetalda hem- och hushållsarbetet. Detta är viktigt. När vi ser på kombinationen av arbetslivet och det stora arbete som det innebär att ta hand om ett hushåll, inte minst under småbarnsåren, måste vi se de risker som detta är förknippat med och hur det påverkar den psykiska hälsan. I de yrken där det finns möjlighet till distansarbete ser vi att kvinnor i större utsträckning än män väljer att jobba på distans. Vi måste se att vi har ett nytt nuläge efter pandemin och hitta strategier som hanterar just dessa faktorer.

Utöver det har vi såklart den ekonomiska situationen, som också är en faktor som spelar större roll nu än vad den gjorde för några år sedan när vi nu befinner oss i en ekonomisk kris med hög inflation, där många hushåll kämpar för att få slantarna att räcka till att betala räkningarna och helt enkelt för att få ekonomin att gå ihop.

Här har regeringen gjort ett gediget arbete för att bekämpa inflationen. För det är viktigt att pengarna i plånboken fortfarande ska vara värda någonting. Men vi har gjort det samtidigt som vi har stöttat hushåll och välfärd. Den kombinationen tror jag är jätteviktig för att mota bort den stress som just den ekonomiska ojämställdheten kan leda till.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för denna viktiga debatt.

Detta är frågor där vi aldrig kan acceptera att vi går bakåt. Vi måste röra oss framåt. Nu när flera faktorer har tillkommit som riskerar att öka stressen i arbetslivet för framför allt kvinnor måste vi se till att vi tittar mer aktivt på detta inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi får inte glömma dessa faktorer för att vi samtidigt har faktorer i den fysiska arbetsmiljön som vi måste hantera. Här är en fungerande samverkan, både mellan arbetsmiljömyndigheterna och arbetsmarknadens parter och lokalt på arbetsplatserna, helt avgörande för att vi ska kunna ha ett gott och systematiskt arbetsmiljöarbete.

Från regeringens sida har vi flera uppdrag och åtgärder som rullar. Exempelvis Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, arbetar för närvarande med flera regeringsuppdrag som kan ge underlag för fortsatta och nya åtgärder för att få ned just stressrelaterade sjukskrivningar. Ett exempel är ett uppdrag att inhämta och sammanställa kunskap om samband mellan vissa gruppers utsatthet och arbetsrelaterad stress.

Ett annat exempel är uppdraget till Mynak att redovisa just hur ökat distansarbete efter pandemin fortsatt påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Mynak är också med i EU-programmet Friska arbetsplatser i ett digitalt arbetsliv som pågår 2023-2025 och där distansarbetets påverkan också ingår.

Vi fortsätter att jobba med detta, och från regeringens sida arbetar vi hårt just för att vi ska röra oss framåt och inte bakåt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.