Zinaida Kajevic

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om kommunala frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om utjämningssystemet, tillsynsavgifter, vinster i välfärden och riktade statsbidrag. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till befintlig lagstiftning och att utredningsarbete inom området pågår.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om kommunala frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om utjämningssystemet, tillsynsavgifter, vinster i välfärden och riktade statsbidrag. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till befintlig lagstiftning och att utredningsarbete inom området pågår.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om kommunala frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om utjämningssystemet, tillsynsavgifter, vinster i välfärden och riktade statsbidrag. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till befintlig lagstiftning och att utredningsarbete inom området pågår.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidta åtgärder för en mer välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har det vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse att bodelningen slutförs. Ofta drar dock den ena parten fördel av att bodelningen drar ut på tiden, vilket har konstaterats i en utredning.

Riksdagen noterar att regeringen ska börja kartlägga hur stort problemet med utdragna bodelningsprocesser är. Riksdagen ser positivt på detta, och menar att det är hög tid att regeringen går vidare med frågan. Bland annat bör regeringen se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelning ska vara klar.

Tillkännagivandet bygger på flera förslag i motioner, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Totalt har riksdagen behandlat cirka 130 förslag i olika familjerättsliga frågor, som även handlar om bland annat den rättsliga regleringen av föräldraskap, betänketid vid äktenskapsskillnad och olika frågor om vårdnad. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidta åtgärder för en mer välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har det vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse att bodelningen slutförs. Ofta drar dock den ena parten fördel av att bodelningen drar ut på tiden, vilket har konstaterats i en utredning.

Riksdagen noterar att regeringen ska börja kartlägga hur stort problemet med utdragna bodelningsprocesser är. Riksdagen ser positivt på detta, och menar att det är hög tid att regeringen går vidare med frågan. Bland annat bör regeringen se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelning ska vara klar.

Tillkännagivandet bygger på flera förslag i motioner, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Totalt har riksdagen behandlat cirka 130 förslag i olika familjerättsliga frågor, som även handlar om bland annat den rättsliga regleringen av föräldraskap, betänketid vid äktenskapsskillnad och olika frågor om vårdnad. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidta åtgärder för en mer välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har det vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse att bodelningen slutförs. Ofta drar dock den ena parten fördel av att bodelningen drar ut på tiden, vilket har konstaterats i en utredning.

Riksdagen noterar att regeringen ska börja kartlägga hur stort problemet med utdragna bodelningsprocesser är. Riksdagen ser positivt på detta, och menar att det är hög tid att regeringen går vidare med frågan. Bland annat bör regeringen se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelning ska vara klar.

Tillkännagivandet bygger på flera förslag i motioner, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Totalt har riksdagen behandlat cirka 130 förslag i olika familjerättsliga frågor, som även handlar om bland annat den rättsliga regleringen av föräldraskap, betänketid vid äktenskapsskillnad och olika frågor om vårdnad. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidta åtgärder för en mer välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har det vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse att bodelningen slutförs. Ofta drar dock den ena parten fördel av att bodelningen drar ut på tiden, vilket har konstaterats i en utredning.

Riksdagen noterar att regeringen ska börja kartlägga hur stort problemet med utdragna bodelningsprocesser är. Riksdagen ser positivt på detta, och menar att det är hög tid att regeringen går vidare med frågan. Bland annat bör regeringen se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelning ska vara klar.

Tillkännagivandet bygger på flera förslag i motioner, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Totalt har riksdagen behandlat cirka 130 förslag i olika familjerättsliga frågor, som även handlar om bland annat den rättsliga regleringen av föräldraskap, betänketid vid äktenskapsskillnad och olika frågor om vårdnad. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner som gäller hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och hyrköpsystem från den allmänna motionstiden 2022, med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Några av förslagen i motionerna handlar om ändringar i hyreslagen vad gäller systemet för hyressättning, presumtionshyror, skyddet för hyresgäster vid renoveringar, vräkning av barnfamiljer och utökade möjligheter att säga upp hyreskontrakt vid kriminell verksamhet.

Andra förslag i motioner gäller bostadsrätter, ändringar i bostadsrättslagen, stärkt skydd för bostadrättshavare, ombildning till bostadsrätt och införande av ett bostadsrättsregister.

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner som gäller hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och hyrköpsystem från den allmänna motionstiden 2022, med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Några av förslagen i motionerna handlar om ändringar i hyreslagen vad gäller systemet för hyressättning, presumtionshyror, skyddet för hyresgäster vid renoveringar, vräkning av barnfamiljer och utökade möjligheter att säga upp hyreskontrakt vid kriminell verksamhet.

Andra förslag i motioner gäller bostadsrätter, ändringar i bostadsrättslagen, stärkt skydd för bostadrättshavare, ombildning till bostadsrätt och införande av ett bostadsrättsregister.

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner som gäller hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och hyrköpsystem från den allmänna motionstiden 2022, med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Några av förslagen i motionerna handlar om ändringar i hyreslagen vad gäller systemet för hyressättning, presumtionshyror, skyddet för hyresgäster vid renoveringar, vräkning av barnfamiljer och utökade möjligheter att säga upp hyreskontrakt vid kriminell verksamhet.

Andra förslag i motioner gäller bostadsrätter, ändringar i bostadsrättslagen, stärkt skydd för bostadrättshavare, ombildning till bostadsrätt och införande av ett bostadsrättsregister.

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner som gäller hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och hyrköpsystem från den allmänna motionstiden 2022, med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Några av förslagen i motionerna handlar om ändringar i hyreslagen vad gäller systemet för hyressättning, presumtionshyror, skyddet för hyresgäster vid renoveringar, vräkning av barnfamiljer och utökade möjligheter att säga upp hyreskontrakt vid kriminell verksamhet.

Andra förslag i motioner gäller bostadsrätter, ändringar i bostadsrättslagen, stärkt skydd för bostadrättshavare, ombildning till bostadsrätt och införande av ett bostadsrättsregister.

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner som gäller hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och hyrköpsystem från den allmänna motionstiden 2022, med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Några av förslagen i motionerna handlar om ändringar i hyreslagen vad gäller systemet för hyressättning, presumtionshyror, skyddet för hyresgäster vid renoveringar, vräkning av barnfamiljer och utökade möjligheter att säga upp hyreskontrakt vid kriminell verksamhet.

Andra förslag i motioner gäller bostadsrätter, ändringar i bostadsrättslagen, stärkt skydd för bostadrättshavare, ombildning till bostadsrätt och införande av ett bostadsrättsregister.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.