Zinaida Kajevic

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.

Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner som gäller offentlig förvaltning, och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Några av förslagen handlar främjande av demokrati, rättstillämpning och vägledning, lokal service, samverkan mellan myndigheter, språktolkar, lättläst svenska, skydd av beslutsfattare, opinionsbildande verksamhet och egendomsskydd.

Andra förslag rör statlig anställning, tjänstemannaansvar, digitalisering, myndigheternas ledningsformer, regelförenkling, handläggningstider, länsstyrelserna, Regeringskansliets och utrikesförvaltningens organisation.

Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner som gäller offentlig förvaltning, och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Några av förslagen handlar främjande av demokrati, rättstillämpning och vägledning, lokal service, samverkan mellan myndigheter, språktolkar, lättläst svenska, skydd av beslutsfattare, opinionsbildande verksamhet och egendomsskydd.

Andra förslag rör statlig anställning, tjänstemannaansvar, digitalisering, myndigheternas ledningsformer, regelförenkling, handläggningstider, länsstyrelserna, Regeringskansliets och utrikesförvaltningens organisation.

Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner som gäller offentlig förvaltning, och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Några av förslagen handlar främjande av demokrati, rättstillämpning och vägledning, lokal service, samverkan mellan myndigheter, språktolkar, lättläst svenska, skydd av beslutsfattare, opinionsbildande verksamhet och egendomsskydd.

Andra förslag rör statlig anställning, tjänstemannaansvar, digitalisering, myndigheternas ledningsformer, regelförenkling, handläggningstider, länsstyrelserna, Regeringskansliets och utrikesförvaltningens organisation.

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor.

Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor.

Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor.

Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor.

Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.

Riksdagen sa ja till regeringens föreslag om en ny lag om mervärdesskatt, så kallad moms. Lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv. Lagen ska också bland annat tydliggöra vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt.

Riksdagen har tidigare, i ett tillkännagivande, pekat på att det rått oklarheter kring vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Idag är ideella föreningar, så som idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund, undantagna från kravet på att betala moms. Detta kan även gälla när en fristående grupp inom en förening säljer en tjänst internt. Exempelvis kan det handla om en stor organisation, där flera föreningar ingår, som har en gemensam avdelning som säljer it-support till föreningarna.

Om tjänsten istället hade kunnat köpas på marknaden, kan det dock bedömas som att undantaget från moms leder till en snedvridning av konkurrensen. I sådana fall får undantaget från moms inte tillämpas. De interna försäljningarna bedöms då som momspliktiga. Riksdagen uppmanade i sitt tillkännagivande regeringen att utreda hur frågan kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen, och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet.

Den nya lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv, och ska därför inte kunna tillämpas snävare än direktivet. Enligt EU-domstolens praxis ska hänsyn tas till syftet med undantaget från momsplikten, nämligen att stödja civilsamhället. Undantaget får inte tolkas så restriktivt att det förlorar sin effekt. I vissa fall kan den nya lagen innebära att undantaget från momsplikten tillämpas annorlunda.

Riksdagen välkomnar den nya lagen, och konstaterar att regeringen därmed har tillgodosett tillkännagivandet.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.