Hans Wallmark

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel.

De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.

Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.

Totalt cirka 30,5 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 20,2 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 2,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt ja till förslaget om ett nytt mål för utgiftsområdet.

Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Internationellt bistånd.

Den största delen av pengarna, cirka 46 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Övriga anslag inom utgiftsområdet är Sidas förvaltningsanslag, utvärdering av internationellt bistånd, Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin samt Riksrevisionen (Internationellt utvecklingssamarbete).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder.

Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.

Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder.

Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.

Totalt går cirka 117 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar och knappt 50 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får drygt 9,5 miljarder.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag och förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet som förts fram i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höjda straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor.

Förslagen innebär att lagarna skärps på följande sätt:

• Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år.
• Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år.
• Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år.

Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås av kriminella nätverk.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höjda straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor.

Förslagen innebär att lagarna skärps på följande sätt:

• Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år.
• Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år.
• Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år.

Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås av kriminella nätverk.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Totalt handlar det om drygt 6 miljarder kronor ur statens budget för 2024.

Mest pengar, 3,7 miljarder kronor, går till investeringsstödet för anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling och kommer att fasas ut. Riksdagen beslutade att budgetanslaget för energieffektivisering av flerbostadshus ska tilldelas 840 000 miljoner kronor och att Konsumentverket ska få 178 972 miljoner kronor.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2024. Riksdagen välkomnar att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina och ökar trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner och rättsligt ansvarsutkrävande.

EU:s utvidgning är en investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Riksdagen understryker att EU ska bistå kandidatländerna i deras reformarbete, att utvidgningsprocessen ska vara meritbaserad och att EU:s grundläggande värden är hörnstenar för framtida medlemskap i EU. Att processen är meritbaserad innebär att ett kandidatlands framsteg i reformarbetet avgör takten i dess anslutningsprocess. Riksdagen anser att EU bör öppna anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien.

Riksdagen anser inte att utvidgningen kräver ändringar av EU:s fördrag. För att utvidgningen ska lyckas framhåller riksdagen i stället behovet av att stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt och att modernisera EU:s budget.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga utlåtandet till handlingarna.

Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden.

Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden.

Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter.

Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.

Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel.

Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.