Patrik Karlson

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret och för att han engagerar sig i denna allvarliga fråga.

Kortfattat vill jag bara konstatera att det som sagt gäller att vi hittar en balans i denna process där vi ser till att skydda våra fridlysta arter samtidigt som de inte används som ett verktyg för att stoppa nybyggnation och tillväxt i vårt land. Det är bra att man nu har gått vidare med det här tilläggsdirektivet, men skulle statsrådet kunna ge en liten föraning om när i tiden besked i denna fråga kommer att kunna komma från regeringens håll?

Herr talman! Jag kommer att ställa min fråga till statsrådet Andreas Carlson.

Möjligheten att sätta stopp för någon annans byggplaner har aldrig varit större än i dag. Numera kan en invändning baserad på förekomsten av fladdermöss eller annan fridlyst art i exploateringsområdet räcka för att fördröja, fördyra och i värsta fall stoppa ett projekt. Detta visar en ny dom från Mark- och miljööverdomstolen.

Den uppmärksammade domen innebär att den som söker förhandsbesked numera kan tvingas ta fram och betala för en utredning så fort någon påstår att en fridlyst art kan finnas i området även om påståendet i sig är vagt. För både privatpersoner och företag höjer detta tröskeln för nybyggnation ytterligare, och vägen från första ansökan till faktisk byggstart riskerar som sagt att bli både dyrare, längre och mer osäker. Inte minst kan det här få fler byggprojekt att gå i stöpet redan i planeringsfasen.

Det man studsar på är inte själva möjligheten att överklaga; tvärtom är det något som måste finnas. Men min fråga är: Avser statsrådet att agera i frågan för att jämna ut denna obalans mellan den som överklagar och den som vill bygga?

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet Planering och byggande.

Tänk er ett Sverige där familjer oavsett inkomst och var de bor får möjlighet att bygga sitt eget småhus, bo där och rota sig. Det är en plats där man hälsar på grannarna över staketet, där man ser sina barn springa runt och leka i den egna trädgården och där man själv alldeles röd i ansiktet springer ut i endast morgonrocken för att jaga bort skatorna från jordgubbslandet. Småhus är enligt mig inte bara en boendeform utan också en symbol för så mycket mer än så. Bara detta är ju egentligen skäl till att bygga fler småhus, men den allra viktigaste anledningen är trots allt att drömmen för en stor andel av svenskarna just är att få bo i ett småhus.

Men tyvärr stannar det alltför ofta blott vid en önskedröm för många. De som vill köpa i dag har det betydligt svårare än för enbart tio år sedan. Det blir allt svårare att få in en fot på bostadsmarknaden. Politiken levererar helt enkelt inte efter hur folk vill bo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

Vid 1800-talets slut bildades egnahemsrörelsen, en folkrörelse med målet att ge arbetarklassen ett eget boende, liksom idén om trädgårdsstaden, som med sin småskaliga, blandade bebyggelse blev en sorts motrörelse till det som då betraktades som den mörka och osunda 1800-talsstaden.

Jag tror inte att det var en tillfällighet att Elias Sehlstedt under denna period skrev följande visa, som jag ska erkänna att jag själv inte hade hört innan jag nyligen fick den skickad till mig:

Litet bo jag sätta vill:Gård med trädgårdstäppa till,Liten åker till att grafvaVill jag uppå landet hafva:Huset utan vank och brist –Fyra rum och förstu’qvist.

I dag, över hundra år senare, är denna visa fortfarande lika aktuell. Vi behöver enträget fortsätta arbetet med att få till en ny, modern egnahemsrörelse för att möjliggöra för fler att få drömboendet att bli verklighet.

Herr talman! Den svenska bostadsmarknaden befinner sig fortsatt i kris. Investeringskalkylerna håller inte på grund av de senaste årens stigande räntor, ökade materialkostnader och därmed minskade lönsamhet. Detta minskar investeringsviljan för såväl nya hyresbostäder som bostadsrätter och småhus. Slutkunder, både köpare och hyresgäster, har helt enkelt fått det svårare att ha råd med nya bostäder.

På längre sikt får detta såklart allvarliga följder. När nyproduktionen bromsar in är det främst bostäder i attraktiva lägen för starka grupper som fortsätter att byggas. Det är tyvärr de hushåll som redan står längst ifrån bostadsmarknaden som drabbas hårdast. Deras möjligheter att hitta en trygg plats att kalla sitt hem krymper ytterligare.

Samtidigt måste vi också lära oss konsten att snabbt gå mot mer hållbara, smarta och energieffektiva byggnader utan att för den delen förstöra de sociala och kulturella värden som har byggts upp under årtionden. När vi renoverar eller anpassar vårt befintliga bestånd måste både klimatpåverkan och vårt gemensamma kulturarv vägas in.

Herr talman! I dag står till exempel många kontor och butikslokaler tomma. Ser man till människors förändrade köpbeteenden, där man köper mer och mer produkter på nätet, och hur pandemin i grunden förändrade hur vi arbetar och vad vi förväntar oss av vår arbetsmiljö, kommer säkert dessa vakanser öka än mer i framtiden.

Men ibland kan det komma något gott ur det onda. Ur ett resurs- och klimatperspektiv är det effektivt att till exempel konvertera kontor och butikslokaler till bostäder. Det handlar om att man kan nyttja stommar och material som redan finns på plats. Det bidrar då inte till ökat klimatavtryck men ger samma nytta. En annan fördel är att man inte tar någon ny mark i anspråk. Ett ytterligare skäl är att det allt som oftast redan finns infrastruktur på plats i form av service och kollektivtrafik runt de befintliga byggnaderna.

Ändrad användning av lokaler löser såklart inte det bostadsbehov som finns. Det måste man vara ärlig med att säga. Men det vore dumt att kasta bort den potential som redan finns i vårt befintliga fastighetsbestånd. För att skapa fler bostäder på kort sikt har regeringen fattat ett beslut om en stimulans till kommuner som antar detaljplaner som möjliggör omvandling av lokaler till bostäder. Det är bra. Men det arbetet behöver utvecklas ytterligare för att ge ett bättre utfall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande

Herr talman! Drömmer du om att bygga nytt, eller möjligtvis någon annan här i salen? Då är det kanske viktigare än någonsin att vara på god fot med dem som bor i området. Möjligheten att sätta stopp för någon annans byggplaner har nämligen kanske aldrig varit större än vad den än nu. Detta uppmärksammades nyligen i en ledartext i min lokaltidning hemma.

Man tog upp ett särskilt ärende där en invändning om förekomsten av fladdermöss eller någon annan fridlyst art i ett exploateringsområde räckte för att fördröja, fördyra och i värsta fall stoppa ett projekt. Denna dom från Mark- och miljööverdomstolen kommenterades av juristen Lisa Kylenfelt. Hon förklarade att den som söker förhandsbesked numera helt enkelt kan tvingas att betala för en utredning när någon påstår att en fridlyst art kan finnas i området, även om det i sig är vagt.

För både privatpersoner och företag höjer det tröskeln ytterligare vid nybyggnation. Vägen från första ansökan till en faktisk byggstart riskerar att bli både dyrare, längre och mer osäker. Inte minst kan det få fler byggprojekt att gå i stöpet redan i planeringsfasen.

Det man studsar till på är inte själva möjligheten till att kunna överklaga – det är tvärtom något som måste finnas för att man ska kunna skydda hotade arter – utan det är den markanta obalans som redogörs för i ärendet. Det handlar helt enkelt om att den som vill stoppa ett projekt i princip bara behöver hänvisa till att en fridlyst art har observerats. Däremot krävs det en omfattande utredning av den som vill bygga för att bevisa motsatsen.

Nu när även vaga påståenden kan tvinga fram dyra och tidskrävande utredningar för att skydda en art ökar det tyvärr risken för att verktyget används i helt andra syften, och därmed kanske urholkar förtroendet för miljöarbetet i stort. Bostadsprojekt är i grunden ofta konfliktfyllda i många fall. För den som vill sätta käppar i hjulen finns nu en enklare metod, oavsett om det faktiskt finns skyddsvärda arter på platsen eller inte.

Nu gäller det att vi försöker att hitta lösningar där vi har en balans i denna process och ser till att skydda våra fridlysta arter samtidigt som det inte används som ett verktyg enbart för att motarbeta människor vid en byggnation.

Herr talman! Låt oss konstatera att när någon kommer hit och söker asyl ska en prövning ske på korrekta grunder. Man har en möjlighet att överklaga, och nya omständigheter kan tas upp om de är relevanta. Det sker, liksom i dag, genom olika bestämmelser om verkställighetshinder. Om det uppstår förändringar i hemlandet eller andra tvingande skäl kan det ske en omprövning. Men att låta ett asylavslag automatiskt falla bort efter fyra år, även om inget nytt har framkommit, skapar bara falska förhoppningar för de enskilda.

Budskapet blir att hålla sig undan så ordnar det sig ändå. Det blir inte en säker ordning i vår migrationspolitik. Tvärtom behövs en tydlig linje där avslag inte preskriberas om man stannar kvar illegalt. Får man avslag men det finns nya relevanta skäl finns procedurer för det. Annars ska man helt enkelt återvända.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Herr talman! Det har sagts flera gånger under debatten men tål att upprepas igen, nämligen att det nuvarande systemet med automatisk preskription efter fyra år oavsett om personen har lämnat landet eller ej signalerar att det i praktiken lönar sig att hålla sig gömd.

Men vem gagnar detta? Ja, inte är det de individer som tvingas leva utan rättigheter. Inte heller samhället, som tappar kontroll över vilka som vistas här. Definitivt inte våra myndighetsprocesser och vår lagstiftning, som undermineras totalt när beslut inte efterlevs.

Precis som ledamoten nämner här förändras saker och ting i vår omvärld, och det kan gå fort. I de fall det utbryter en konflikt eller ett regelrätt krig mellan olika länder får ett utvisningsbeslut omprövas. Det medger lagstiftningen.

Vad är Vänsterns alternativ? Det känns snarare som att ni vill ha en form av öppna gränser. Är det kommande regeringsalternativets förslag till migrationspolitik att det inte ens ska finnas någon asylprocess, utan den som vill får komma hit? Det blir konsekvensen av det som sägs.

Herr talman! Jag vill betona att jag tror att det mänskliga lidandet blir större av att vi signalerar att den som gömmer sig eventuellt kan få stanna efter några år trots att man fått avslag på sin asylansökan. Om vi hela tiden ger sken av att det bara är att vänta tills beslutet går ut, om den mentaliteten blir en fungerande strategi, uppmuntrar vi bara människor att gå under jord och hamna i ett skuggsamhälle där risken för exploatering i olika former är ofattbart stor. Det är inte en rimlig väg framåt.

Det vi nu i stället erbjuder är en tydlig process där den som faktiskt har skyddsskäl eller starka humanitära omständigheter kan få dem prövade. Då har vi det här systemet med verkställighetshinder, precis som jag och många andra i debatten tidigare har nämnt. Men saknar man skäl att vara här ska man återvända. Det är en oerhört viktig princip.

Då är det viktigt att vi gör det så rätt, så tydligt och så tidigt som möjligt för den som får sin asylansökan prövad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

På så vis minimerar vi det långvariga lidandet för dessa individer, som ledamoten ger uttryck för och som jag sympatiserar med. Men när vi knyter preskriptionstiden till den faktiska utresan blir det ett effektivare återvändande, och det blir enklare att planera. Just detta blir i förlängningen mer humant.

Herr talman! Jag upplevde inte detta som någon fråga utan kanske mer som ett konstaterande.

Det vi kan konstatera efter denna långa debatt, som nu har pågått i två och en halv timme, är att oppositionen hela tiden hävdar att tidsbegränsad giltighet för ett avvisningsbeslut är ett skyddsnät för dem vars hemlandssituation förvärras eller som kan finna nya humanitära skäl. Men låt oss också komma ihåg att de lagar vi redan har, vilka redovisas i propositionen, med särskilda regler om verkställighetshinder gör att nya, relevanta skäl för uppehållstillstånd kan prövas. Vi saknar inte de juridiska mekanismerna i dag. Uppstår det nya skäl kan man få sin sak prövad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

Problemet med automatisk preskription är att det uppmuntrar människor att undvika våra myndigheter. Man gömmer sig, väntar fyra år och hoppas på en ny prövning utan att några faktiska omständigheter har ändrats. Det i sig är väl inte rättssäkert. Det är väl snarare att undergräva tydliga, lagakraftvunna beslut.

Vi måste ha transparens och förutsägbarhet i vårt system. Vårt förslag främjar just detta. Beskedet är att ett avslag ska vara ett avslag. Det står fast om inga nya omständigheter tillkommer. På så sätt samlar vi våra gemensamma resurser till att faktiskt hjälpa dem med verkligt skyddsbehov, snarare än att fortsätta i samma gamla hjulspår som egentligen bara har gynnat en sak, nämligen skuggsamhället.

Herr talman! Vi börjar nu närma oss slutet på debatten gällande propositionen som behandlar frågor om förlängd preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spårbyte och vissa frågor om återreseförbud.

Herr talman! Låt mig börja med preskriptionsfrågan. Nuvarande ordning säger att ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut upphör efter fyra år, oavsett om personen har lämnat landet eller ej. Den som håller sig undan myndigheterna har därmed kunnat vänta ut systemet för att sedan ansöka på nytt. Det är inte en rimlig ordning att den som trotsar myndighetsbeslut och stannar i Sverige vid ett avslag får en ny prövning efter enbart några år.

Konsekvensen av detta har blivit att människor tvingas leva gömda i ett skuggsamhälle i hopp om att avvisningsbeslutet ska preskriberas och förutsättningarna förändras vid en ny prövning. Den situationen är som sagt inte hållbar, vare sig för individen i längden eller för samhället i stort.

Med det nya förslag vi nu går fram med börjar preskriptionstiden i stället löpa först från den dag personen faktiskt lämnar landet, och den gäller sedan i fem år. På så vis tar vi bort de incitament som i dag finns att gå under jord för att invänta en automatisk preskription.

Åtgärden har en klar signalverkan: Om man har fått avslag på sin asylansökan är det meningen att man ska återvända. Samtidigt upprätthålls de rättssäkra ventiler som faktiskt finns för verkställighetshinder. Det kan exempelvis handla om en allvarlig sjukdom eller nya, väsentliga skyddsskäl som har tillkommit efter beslutet. Därmed kan de särskilda omständigheterna hanteras utan att vår migrationsrätt öppnar upp ett stort kryphål för den som mer eller mindre väljer att ignorera Sveriges lagstiftning.

Att tydliggöra att avslag betyder avslag skapar mer raka besked för den enskilde samtidigt som våra myndigheter får bättre möjligheter att följa upp besluten. Framöver kan resurser i stället i större omfattning läggas på att hjälpa dem som har rätt till skydd samt på ett bättre mottagande.

Herr talman! Jag kommer så till frågan om avskaffande av det så kallade spårbytet. När denna möjlighet infördes 2008 var tanken att den skulle vara en ventil för individer som under tiden i asylprocessen etablerat sig på arbetsmarknaden. De skulle därmed kunna byta spår från asyl till arbetstillstånd. Man trodde då att detta skulle ske i väldigt liten omfattning, men när vi tittar på det nu ser vi att utfallet blev något helt annat. Det blev mycket större än vad man förutspådde från början.

Detta har tidigare debatterats i denna kammare utifrån en rapport från Riksrevisionen, där man pekade på flera risker: att den enskilde blir utnyttjad på arbetsmarknaden, att själva asylprocesserna dras ut i onödan samt att man helt enkelt tar in lågkvalificerad arbetskraft asylvägen, trots låga eller inga skyddsskäl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

Genom att vi nu avskaffar detta spårbyte undviker vi att asylprocessen används för andra syften än just att söka asyl. Vill man komma till Sverige för att arbeta kan man nu i stället söka tillstånd via den reguljära arbetstillståndsmarknaden, på samma sätt som alla andra arbetskraftsinvandrare.

Herr talman! Den tredje delen av propositionen handlar om återreseförbud i vissa fall. Huvudregeln i dag är att om man inte lämnar Sverige inom den av myndigheten meddelade frivilliga tidsfristen meddelas ett återreseförbud på ett år. Regeringens nya ordning innebär att återreseförbudet tydligare ska kunna uppgå till fem år, eller mer om personen anses vara ett allvarligt hot mot allmän ordning eller vår säkerhet.

I stället för dagens procedur där ettåriga återreseförbud gäller i samtliga fall blir det nu en proportionerlig prövning utifrån en individuell bedömning. Det kan till exempel handla om hur länge det är rimligt att förbudet ska gälla. Om personen har utgjort en säkerhetsrisk eller tidigare brutit grovt mot återresevillkor ska man numera kunna ha ett längre förbud. En sådan nyanserad bedömning med tydligare ramar ökar både effektiviteten och rättssäkerheten.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag passa på att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Tillgången till ändamålsenliga bostäder som möter upp människors efterfrågan och behov har blivit en av Sveriges största samhällsutmaningar.

För många människor har bostadsbristen förvandlat drömmen om ett hem till en ren mardröm av långa bostadsköer och höga boendekostnader - ja, helt enkelt en brist på flexibilitet i rörligheten på bostadsmarknaden. Det här är särskilt tydligt i våra tillväxtområden men märks även på landsbygden, där bostadsutbudet oftast är på tok för smalt för att möta behoven. Det är helt uppenbart att bostadsmarknaden måste fungera bättre, både för dem som söker sin första bostad och för dem som behöver flytta vidare i livet.

Förslaget som vi nu debatterar, Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning, är ett steg, om än litet, mot att skapa en lite mer effektiv, transparent och rättvis bostadsmarknad. Genom tydligare regler för kommunernas ansvar samt bättre samordning och större flexibilitet i bostadsförmedlingen tar vi nu dessa steg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

Fru talman! Med denna proposition stärker vi bland annat kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. I dag har varje kommun en skyldighet att planera för bostäder, men det saknas tydliga krav på hur detta ska ske. Därför ersätter vi nu de kommunala riktlinjerna med en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Det innebär helt enkelt att kommunerna nu måste göra en mer konkret bedömning av behovet av bostäder inom sina kommungränser och planera för hur det behovet ska mötas.

Samtidigt kommer Boverket att få i uppdrag att regelbundet bedöma bostadsbyggnadsbehovet såväl på kommunal som på högre nivå. Varför är detta viktigt? Jo, det är viktigt därför att bostadsförsörjning inte får ses som en isolerad fråga. Vi behöver helt klart en tydligare helhetsbild där vi samverkar bättre på olika nivåer.

Fru talman! Vi vet att bostadsbristen drabbar såväl unga som äldre, liksom studenter och låginkomsttagare - ja, den drabbar väldigt många väldigt hårt. Därför är det också avgörande att vi börjar arbeta lite mer proaktivt i vår planering av bostäder. Som flera andra redan har sagt i talarstolen ska kommunerna nu tydligare redovisa behovet av nya bostäder och hur de vidtar åtgärder för att få till dessa.

Dessutom stärker vi samordningen mellan kommuner, och länsstyrelserna får ett fortsatt ansvar att samordna kommunernas bostadsförsörjning. Bostadsbyggande bygger såklart på samverkan och handlar om att skapa bättre möjligheter för arbetsmarknaden, den enskilda lilla människan och samhället i stort.

Fru talman! Bostadsförmedlingens funktion har länge varit en viktig del av kommunernas bostadspolitik. Då är det också grundläggande att vi får bukt med den osäkerhet som har funnits kring vad som är tillåtet och inte i fråga om att förmedla bostäder med användning av förturer och reservationer.

Enligt oss behöver det stå klart vilken flexibilitet som faktiskt finns när det gäller att förmedla bostäder på ett sätt som underlättar för hushåll som har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden. Det förslag vi nu går fram med innebär att kommunerna får en tydligare möjlighet att reservera bostäder för vissa grupper och införa förturer utan att det påverkar möjligheten att ta ut köavgift.

Det här är som sagt särskilt viktigt för de grupper som jag nyss nämnde och som har svårt att hävda sig på den ordinarie bostadsmarknaden, men det är också ack så viktigt att nämna att denna förändring behöver användas med en oerhörd tydlighet. Det är avgörande för systemet i sig att det upplevs som transparent och framför allt rättvist både för dem som söker bostäder och för dem som förmedlar dem. Vi får se hur det blir i praktiken, men vi får kontinuerligt följa det här och säkerställa att det fungerar som det var tänkt.

Fru talman! En annan viktig förändring som föreslås i propositionen är att arbetet med markanvisningar ska få en tydligare koppling till bostadsförsörjningen. Det innebär att man ska använda sin mark på ett bättre sätt för att främja bostadsbyggandet och säkerställa att det byggs där det behövs som mest.

Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

Ack så viktigt är det även att vi ligger i framkant i fråga om att det här sker på ett transparent sätt. Det är nämligen något som återkommer när man är ute och pratar med aktörer i branschen - bristen på transparens och vetskap om vad som gäller. Det anges också som en stor anledning till att byggprojekt försvåras och förhalas. Som vi vet innebär varje försenat byggprojekt en familj som inte kan bildas, en person som inte kan tacka ja till ett arbete eller en student som får skjuta upp sin universitetsdröm.

Fru talman! Sverige behöver fler bostäder; om det finns det en bred konsensus i denna kammare. Det är en av de mest grundläggande samhällsfrågorna. Vi tar nu ett litet steg mot en bättre bostadsförsörjning.

(Applåder)

I detta anförande instämde David Josefsson (M).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny ordning för asylsökandes boende

Herr talman! Jag har fått äran och förmånen att vara med också i nästa debatt. Det ser man ju fram emot - att spendera ännu fler timmar i den här kammaren.

Skämt åsido. Det ledamoten framhåller som negativa konsekvenser i förslaget är ju det som råder redan i dag. Isoleringen finns ju där; det är bara det att den inte finns på Migrationsverkets boenden utan ute i de socioekonomiskt segregerade områden som finns i dag. När vi gör den här förändringen kommer vi att kunna göra mycket tidigare och mer träffsäkra insatser gentemot de asylsökande än vad som är ett faktum i dag. Det är där fokus måste vara, inte på var de bor de första månaderna. Det är i min värld oväsentligt. Det som är väsentligt är att de får en rättssäker asylprocess och viktiga insatser som samhällsintroduktionen, inte om de bor på ett asylboende eller till exempel i Rinkeby. Då är det viktigare att de får det förstnämnda. Eller hur? Det är i alla fall vår uppfattning.

Bostadspolitiken får vänta till nästa debatt. Det är ett faktum att det behövs fler bostäder i hela landet, men de behövdes även under den tid Miljöpartiet satt i regeringen. Man gjorde inte så mycket åt de strukturella problemen på det området förutom att man införde ett nationellt investeringsstöd. Trots minusränta nådde man ändå inte upp till byggbehovet - men det är en fråga för en annan debatt.

Det är oerhört viktigt att ha fokus på rätt saker. Initialt är det inte viktigt var någonstans de asylsökande bor utan att de i stället får tillgång till adekvata insatser som gör att deras process att bli en del av landet startas tidigt, kontra att de får bestämma själva var i landet de ska bo de första månaderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny ordning för asylsökandes boende

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Konkret handlar det om att när man kommer till landet som asylsökande ska man få sina asylskäl prövade, om man har rätt att befinna sig i landet eller inte. Då är det oerhört viktigt att vi har en ordnad process under Migrationsverkets flagg.

Vad EBO-lagstiftningen har medfört är snarare, precis som vi hörde tidigare, att man flyttar till kommuner där ens diaspora redan är stor och att man sedan dessutom fastnar där om man får sin asylansökan beviljad. Det har varit en oerhört negativ konsekvens av den lagstiftning som nu råder fram till den 1 mars. Vi kommer att votera om detta senare i eftermiddag.

En del i problematiken är att vi har en boendesituation i landet som i detta nu inte tillåter några andra möjligheter. Jag hade gärna sett att vi haft en bostadsmarknad som var väl fungerande och där det fanns bostäder som man snabbt kunde flytta till mellan olika kommuner beroende på ens individuella förutsättningar och behov. Men så funkar det inte i dag.

Jag hörde Miljöpartiets representant stå här i talarstolen och prata om deras förslag att liksom spränga in miniasylboenden i det ordinarie bostadsbeståndet. Hur har ledamoten Annika Hirvonen tänkt sig att det ska fungera? Det finns ju inte ens några lägenheter att tillgå. I politiken håller vi redan i dag på och diskuterar hur vi kan lyckas med den metoden till svenska medborgare i behov av bostad - hemlösa, våldsutsatta kvinnor och män, ekonomiskt utsatta och trångbodda familjer. Vi måste ju lagstifta utifrån rådande förutsättningar.

Herr talman! Vi står här i dag i kammaren och pratar om ett oerhört viktigt ämne, nämligen hur vi på ett bättre sätt ska ta emot och stödja asylsökande under deras första tid i Sverige. Som så många andra har sagt här i talarstolen tidigare står vi inför stora utmaningar när det gäller just mottagandet.

Under lång tid har vi haft ett system där asylsökande i stor utsträckning har kunnat ordna sitt boende på egen hand. Det har uppenbarligen fått negativa konsekvenser både för de asylsökande själva och för samhället i stort. Därför går nu regeringen och samarbetspartiet fram med en reformering av systemet för att skapa ett mer ordnat och effektivt mottagande.

Herr talman! När lagstiftningen väl kom på plats under 90-talet var bedömningen att ungefär 10 procent skulle nyttja möjligheten att välja eget boende. Förutsättningarna var helt annorlunda än vad som är gällande i dag. Det är därför viktigt att man under 30 års tid reflekterar över vad lagstiftningen har för påverkan på vårt samhälle, och det blir då som sagt uppenbart att vi inte kan blunda för att dagens system inte får det utfall som det var tänkt att få när det infördes. Det har till stor del bidragit till segregation, trångboddhet och ett utanförskap som är oerhört skadligt, framför allt för individen men också för vårt samhälle.

Det är inte hållbart att vi har denna ordning. Därför är det viktigt att regeringens förslag att asylsökande som huvudregel ska bo på Migrationsverkets boenden genomförs. Endast de som har särskilda skäl, till exempel familjekopplingar, kommer att kunna undantas.

Detta är en modell som redan används runt om i flera europeiska länder. Framför allt harmoniserar vi oss nu med våra nordiska grannländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny ordning för asylsökandes boende

Jag är också helt övertygad om att förändringen kommer att ge våra asylsökande en stabilare tillvaro under väntetiden. De kommer att ha närmare tillgång till samhällsinformation och stöd, vilket kommer att underlätta integrationen.

Herr talman! Faktum är att ett av de största problemen med dagens system är att många asylsökande som väljer eget boende hamnar i miljöer där de blir isolerade från det svenska samhället. Man bor trångt, flyttar runt mellan olika adresser och lever under otrygga boendeförhållanden där det inte alls är ovanligt att man blir utnyttjad och betalar oskäligt hög hyra.

Dessutom har Migrationsverket begränsad kontroll över var de asylsökande faktiskt finns. Det är vanligt att man uppger en adress men i praktiken bor någon annanstans, vilket gör det svårare att genomföra asylutredningar och följa upp beslut om avslag och återvändanden.

Genom att säkerställa att asylsökande bor på Migrationsverkets boenden kan vi motverka dessa negativa saker som bidrar till skuggsamhället och förbättra vårt mottagande. Det är en förutsättning för att asylprocessen ska fungera rättssäkert och effektivt.

Herr talman! Ett av målen med regeringens förslag är som sagt att korta väntetiderna i asylprocessen och effektivisera hanteringen av ärenden. Genom att vi nu samlar asylsökande på Migrationsverkets boenden skapas bättre förutsättningar för detta. Då kan Migrationsverket till exempel snabbare genomföra intervjuer, hantera identitetskontroller och säkerställa att alla asylsökande får korrekt information om sin process. Det innebär att de som har rätt till skydd kan få besked betydligt snabbare och att de som får avslag kan återvända till sina hemländer i en mer ordnad process.

En annan viktig del av förslaget är att asylsökande nu ska få ta del av en obligatorisk samhällsintroduktion. Denna finns i dag men har fungerat långt ifrån hur det efterfrågats. De asylsökande ska få grundläggande kunskap om hur Sverige fungerar, vilka rättigheter och skyldigheter de har och vad som krävs för att bli en del av vårt samhälle.

Genom att koppla boendet till denna obligatoriska samhällsintroduktion ser vi till att de asylsökande får den kunskap och information som de behöver redan från start, när de anlänt till vårt land. Det skapar en effektivare integration och gör att fler kan komma in och bli en del av Sverige.

Regeringens förslag innebär en genomgripande reform av asylmottagandet. Det skapar ett mer ordnat och rättssäkert system, stärker integrationen och motverkar parallellsamhällen.

Med det sagt vill jag avsluta med att yrka bifall till utskottets ställningstagande.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Man måste se en budget för vad den är, nämligen en helhet. Klimatutsläppen är inte explicita för en viss sektor. Jag ser inte alls några konstigheter med att prata om energisystemen som är kopplade till både bygg- och bostadsmarknaden.

Jag håller med om att det är superviktigt att få ned klimatutsläppen i byggsektorn, vilken står för en så stor andel av utsläppen. Där är vi rörande överens. Jag ser också det arbete som pågår. Byggandet i trä har ökat markant. När jag är ute och träffar representanter för byggföretag på olika ställen kan jag se att återbruk i konstruktionen av nya byggnader är vanligt förekommande. Det ska vi fortsätta att uppmuntra från politikens håll.

Vi måste fortsätta att ha en fossilfri och koldioxidfri energiproduktion nu när vi elektrifierar hela industrin och hela samhället. Då är det lite konstigt att ledamoten har detta fokus, där man inte kan blanda in helheten. Det håller inte hela vägen.

Låt oss återigen hålla fokus på att få fram en fossilfri och koldioxidfri energiproduktion i kombination med att hitta uppmuntrande metoder och arbetssätt för att sänka klimatutsläppen inom bygg- och bostadssektorn.

Herr talman! Ledamoten frågade om jag är nöjd med budgeten. Där måste jag börja med att svara ja. Annars hade vi inte stått bakom den utan lämnat budgetsamarbetet. Men jag kan, som flera andra, konstatera att man hade kanske velat skruva på den om man hade haft egen majoritet. Det har dock inte mitt parti.

Det är såklart oroväckande att utsläppen ökar, men detta har regeringen adresserat bland annat i budgeten. Vi ser att vi långsiktigt behöver jobba med att få ned utsläppen i vårt land. Det handlar också om att sända signaler till vår omvärld.

När det gäller den situation som vi befinner oss i var ledamotens parti, som ingick i den förra, rödgröna regeringen, drivande i att vi skulle stänga ned ett av de absolut viktigaste fossilfria energislag vi hade. Som ledamoten säger befinner vi oss i en tid där vi behöver minska utsläppen och genomföra en historisk omställning med elektrifiering av bilar, industri och infrastruktur. Då stängde man ned kärnkraften, helt i onödan.

Detta har lett till att vi nu har ökade utsläpp eftersom vi bland annat har behövt köra kolkraftverk helt i onödan. Det är en situation som jag bara kan beklaga och som jag hoppas att vi kommer att ändra på. Vi har sett detta i Europa. Tyskland gjorde exakt samma sak. Det bidrar också till skenande elpriser och en volatil elmarknad. Situationen är långt ifrån tillfredsställande.

Jag ser de bekymmer som finns, men vi har börjat ta krafttag för att åtgärda dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Vad är väl en kväll i Blå hallen, när man har möjlighet att befinna sig i riksdagens kammare och debattera utgiftsområde 18 i stället? Det har varit en fantastisk debatt så här långt.

En trygg boendesituation är ett grundläggande behov som behöver tillgodoses för att människan ska ha kontroll över sitt liv. I Sverige ska vi av den anledningen ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla. En fungerande bostadsmarknad innebär att människors valmöjligheter i livet ökar. De kan flytta hemifrån, flytta ihop med sin partner eller flytta till studier eller jobb på annan ort. För att de ska ha makten att ta dessa beslut om sina liv och för att fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar behöver det byggas fler bostäder över hela Sverige som möter människors önskemål.

Effekterna av inflationen har drabbat väldigt många, och kampen mot den har varit allt annat än enkel. Men som flera har konstaterat är den kampen nu vunnen, och därmed har Riksbanken sänkt räntan i flera omgångar.

Det är en lättnad för företag men framför allt för många hushåll med bolån. Men den höga räntan har inte bara drabbat alla med befintliga bolån utan också alla som står utanför den ägda bostadsmarknaden och som vill ta sig in på den, som om inträdet inte redan var svårt nog.

Redan för 14 år sedan började man successivt skärpa kraven för att låna till en bostad. Först kom ett boendetak som krävde 15 procents kontantinsats, och sedan kom ett amorteringskrav som stegrades i förhållande till hur hög belåningsgraden var. Därefter kom ytterligare ett skärpt amorteringskrav.

Restriktionerna tillkom för att minska de makroekonomiska riskerna med hushållens skuldsättning, men det kan konstateras att baksidan hela tiden har varit uppenbar: Åtgärderna försvårar inträdet på bostadsmarknaden, framför allt för unga och nyanlända men också för dem som bott länge i en hyresrätt och som sent i livet har bestämt sig för att gå in på den ägda bostadsmarknaden.

Vi har nu fått en utredning som har presenterat förslag om att avskaffa det skärpta amorteringskravet och höja bolånetaket. Betänkandet måste nu självfallet analyseras, och exakta nivåer och ställningstaganden får presenteras i ett senare skeende. Enligt mig är detta ändå ett första steg i rätt riktning, för det är viktigt att bostadsmarknaden blir både tillgänglig och rörlig.

Herr talman! Nu när jag ändå är inne på bolånekundernas villkor skulle jag också vilja ta upp en fråga som har hamnat lite i skymundan, nämligen ränteskillnadsersättningen vid förtidsbetalning av bundna bostadslån. Dagens regler innebär att det kan bli väldigt dyrt att säga upp ett bolån med bunden ränta i förtid. Ränteskillnadsersättningen kan bli oskäligt hög. Detta har inte varit en rimlig modell, och jag är glad att en ny nu har presenterats för att få bukt med dessa problem.

Förändringen i sig får flera positiva effekter. Som jag sa behöver låntagare inte längre betala orimliga avgifter. Det har också varit en ojämlik behandling där låntagare med en svagare förhandlingsposition har betalat mer, men nu motverkas det.

Det allra viktigaste med förändringen är dock att man nu inte behöver avvakta med att köpa drömbostaden som plötsligt blev tillgänglig eller att man, till exempel vid en separation, inte behöver avvakta med försäljning för att vänta på att bindningstiden ska gå ut så att man slipper en extra kostnad. Detta är glädjande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Vid 1800-talets slut bildades egnahemsrörelsen - en folkrörelse med målet att ge arbetarklassen ett eget boende. Som östgöte måste jag ta tillfället i akt och nämna det som i alla fall i efterhand har sagts vara den mest betydelsefulla egnahemsföreningen. Den hittar man vid Vätterns pärla, och det är närmare bestämt sjöstaden Motala, som sägs vara själva fröet till rörelsen. I Motala köpte man många fastigheter som styckades upp i egnahemstomter, och samma metod fortsatte sedan att användas på flera olika håll i landet. Drömmen om en egen bostad blev sann.

I dag, över hundra år senare, är denna dröm fortfarande lika stor hos många men samtidigt också oåtkomlig. Vi har hört flera företrädare stå här i talarstolen och säga detta, men det tål att nämnas igen: En majoritet av svenska folket vill helst bo i småhus.

I dag utgör småhusen endast ungefär en fjärdedel av de nyproducerade bostäderna. En stor anledning till detta är att kommunerna under lång tid nästan enbart har prioriterat flerbostadshus i sin planering. Detta har lett till att utbudet av planerbar mark inte har motsvarat efterfrågan. Fler borde få möjlighet att förverkliga sina boendedrömmar.

Jag är därför glad att vi nu har påbörjat arbetet genom att ge egnahemskommissionären Stefan Attefall i uppdrag att titta på hur vi kan förverkliga dessa drömmar. Delredovisningen i höstas var tydlig: Det råder en obalans mellan hushållens preferenser och det faktiska byggandet. Detta i sig var ingen nyhet, men jag ser med glädje fram emot slutredovisningen.

För att komma till rätta med detta kommer mycket att behöva göras, framför allt, tror jag, genom att helt enkelt ge kommuner ekonomiska incitament för att främja småhusbyggandet. Det är svårt när marken är begränsad inom kommungränserna.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att regeringen vill att det ska gå snabbare att bygga. Byggandet behöver bli mer kostnadseffektivt, och företag i byggsektorn behöver få större möjligheter att hitta nya innovativa lösningar som ökar effektiviteten i byggandet. Det läggs nu fram nya bygg- och konstruktionsregler som har arbetsnamnet Möjligheternas byggregler. Det är ett litet steg i rätt riktning.

Utsikterna för bostadsbyggandet har, som många nämnt, varit dystra. Vi kommer som sagt från en hög inflation med ett högt ränteläge. Att prata regelverk kan då tyckas vara en sekundär fråga, men långsiktigt och på ett övergripande plan är det dock mycket viktigt att det finns rätt incitament för att uppfylla konsumenters krav på både billigare och snabbare tillgång till bostäder.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Låt oss konstatera att du har rätt, Annika Hirvonen - det är ert fel. Det är också inflationens och de höga räntornas fel. Det är det som har lett till den bostadskris vi har i dag.

Det är klart att det byggs mycket mindre när byggkostnaderna skenar, men redan nu - sedan Riksbanken har sänkt räntorna - visar prognoserna att byggtakten är på väg upp igen. Det måste dock byggas där det behövs och utifrån de behov som finns, inte utifrån att några klåfingriga politiker sitter och säger att de vill ha det si eller så. Det är inte så vi löser bostadskrisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Låt mig bara konstatera att jag aldrig skyllde på några flyktingar när jag stod uppe i talarstolen. Jag vet inte var du fick det ifrån, Annika Hirvonen. Det var ju snarare så att jag skyllde på mig själv. Jag sa att det är vårt ansvar hur vi har misslyckats med det här. Som liberal politiker vill jag såklart att Sverige på lång sikt ska fortsätta vara ett land som är öppet för invandring. Jag är helt övertygad om att det gynnar oss. Men här och nu har vi stora problem med det utanförskap som har uppstått av att vi har haft en politik som inte har varit hållbar över tid. Det är vad jag har sagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Jag blir lite konfundersam - man undrar ju om ledamoten helt har missat vad som har hänt de senaste åren, det vill säga helt ignorerar att samhället har varit hårt drabbat av extremt hög inflation och höga räntor. Det är klart att det slår hårt mot en byggbransch som har extremt höga priser.

Priserna är ett resultat av den bostadspolitik som Miljöpartiet bedriver. Det är ju ert hårt reglerade bostadsmarknad som är anledningen till det här, Annika Hirvonen. Vi har nu tagit steg mot att lätta upp detta. Om de är små eller stora är diskutabelt, men vi har tagit steg. Det handlar om att få snabbare planprocesser, lätta på detaljplanearbetet och lätta på byggreglerna. Det är det vi måste börja komma åt, för problemet är att det är för lite marknad på bostadsmarknaden. Den är extremt hårt reglerad.

I den politik som fördes av den förra regeringen - er politik, Annika Hirvonen - var svaret enbart nationella subventioner. Det är klart att det blir en liten ökning av bostadsbyggandet av det, men den är väldigt liten. Framför allt byggs sådant som inte efterfrågas. Det som hände var att ni skickade pengar rakt ned i byggherrarnas fickor. Till vilken nytta? Det är klart att byggherrarna blev glada, men vad hände med medborgarna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag vet inte om jag ska ta det som något positivt eller inte att jag står här och får beröm av oppositionen. Men äsch - så här sent på kvällen och när statsrådet snart kommer tar jag emot det!

Det ledamoten står och säger är dock helt felaktigt. Det görs massor av satsningar på integrationsområdet. Det läggs stora mängder medel på skolan, framför allt med inriktning på att fler ska lära sig det svenska språket. Vi sänker skatterna för att fler ska komma i arbete, och det görs ett stort arbete på bostadssidan för att det ska byggas fler lägenheter och småhus, vilket efterfrågas där det i dag är bostadsbrist. Vi har också ökat när det gäller yrkes- och vuxenutbildningar.

Paletten är alltså bred och stor, och det är även målsättningen - framför allt när det gäller de kvinnor som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden och hur de ska bli en del av den.

När det kommer till den frivilliga återvandringen är det inget nytt fenomen i Sverige; det började diskuteras redan på 40-talet och började praktiseras, med en summa pengar, i slutet av 80-talet. Att nivån på pengarna sedan har legat kvar där kan man ju diskutera, men det man ser här är fortfarande att det är frivillig återvandring det handlar om - och kanske framför allt informationskampanjer. Men jag ser det inte som någon seger för oss, som du försökte ge uttryck för, Jonny Cato. Återigen: Det är snarare en kompromiss i samarbetet.

Att vi inte gör något på integrationsområdet är direkt felaktigt. Det görs massvis. Det är bara att läsa våra budgetar, inte bara årets utan även dem från tidigare år.

Herr talman! Jag tackar Jonny Cato för välkomnandet. Det har varit intressant att delta i den här debatten. Den har varit lite mer dynamisk, om jag säger så, än debatterna jag deltog i när jag satt i skatteutskottet. Men det är bra - det är precis så det ska vara i kammaren.

Det var många frågor som togs upp - vi får se om jag hann uppfatta alla. Vi kan börja med kvotflyktingarna. Det är bara att erkänna att vi inte vill ha det antalet. Det är en kompromiss inom ramen för Tidösamarbetet. Så är det. Man måste ge och ta. Vi hade velat se en högre nivå, men där hamnade vi inte. Det är någonting man får acceptera. Man kan inte sätta sig ned och grina varje gång man inte får som man vill. Då skulle vi aldrig kunna styra det här landet. Vi skulle aldrig få någonting gjort.

När det kommer till anhöriginvandring förnekar vi mig veterligen ingen rätten att återförenas. Men vi säger att man jämfört med tidigare i större utsträckning ska kunna försörja sig själv. Man ska ha en bostad där man verkligen kan bo som stor familj, och det ska finnas rimliga villkor att komma in i och bli en del av samhällsprojektet Sverige. Det är det vi säger.

Jag kanske missade någon fråga, men vi anser att det utanförskap som existerar inte får drivas på ytterligare. När jag lyssnade på ledamotens huvudanförande uppfattade jag en stor samsyn med precis det jag sa. Jag förstår därför inte riktigt den kritik som nu framförs - då motsäger du dig själv, Jonny Cato. Är det så att ni trots vad du sa ändå vill driva på det utanförskap som finns i det här landet? Över 700 000 människor lever i detta utanförskap, som går i arv i generationer och som de inte tar sig ur. Det handlar inte bara om människor som kommer hit utan även om människor som föds här. Det handlar om barn och barnbarn. Är det kanske så att ett ökat utanförskap är er grej, fast ni säger något annat?

Herr talman! När utredningen kom föreslog man en skyldighet för vissa myndigheter, sex till antalet, att till polisen lämna uppgifter om personer som vistats i Sverige utan tillstånd. Vi var före detta tydliga med att skola, sjukvård, socialtjänst och bibliotek skulle undantas, och det var precis där det landade. Nu är den här utredningen utskickad på remiss till myndigheter, kommuner, regioner och andra organisationer. Sedan kommer regeringens arbete med att förbereda en proposition att ta vid. Vi har som sagt redan gjort en överenskommelse om att skola, vård, socialtjänst och bibliotek ska undantas. Ja, vi ser det som en vinst.