Patrik Karlson

Herr talman! Det är korrekt att vår partiledare uttryckte att han såg det här som en liberal vinst, och det gör vi övriga i partiet också. Vi var ända från början pådrivande för att vård, skola, socialtjänst och även bibliotek skulle undantas från informationsplikten. Samtliga dessa villkor blev uppfyllda, vilket vi såklart är glada över. Olika fackföreningar och andra organisationer och människor har engagerat sig i denna fråga, och vi delar glädjen med dem. Att vi har utropat oss till "vinnare" gör ju inte att andra inte kan göra det - det står inte bara oss fritt att göra.

Mitt svar på ledamotens fråga är att man självklart ska kunna uppsöka vård. Det måste man ju kunna göra i det här landet, och det har man all rätt att göra. Det är som sagt sex myndigheter som omfattas av detta. Men vården går fortfarande att söka.

Herr talman! Sverige ska vara möjligheternas land för dem som väljer att komma till Sverige. Vårt lands långa tradition av öppenhet gentemot omvärlden har bidragit till det Sverige som vi har i dag, vår utveckling, vår tillväxt och vårt välstånd.

Det är betydelsefullt att vi även fortsättningsvis tar emot människor på flykt och att vi gör det på ett sätt som är hållbart för vårt samhälle. Det handlar inte bara om att låta människor komma till och stanna i Sverige. Om människor bor i Sverige resten av sina liv ska de ha möjligheter till ett gott liv. Det betyder att migrationspolitiken inte kan reduceras till att bara handla om ett bifall eller ett avslag. Det handlar också om hur man i nästa steg integreras i det som vi kallar för samhällsprojektet Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Detta är ett ansvar som sträcker sig årtionden framöver. Ska vi lyckas med att skapa möjligheter till ett bra liv för alla som har skyddsbehov och som har kommit hit kan vi inte ha en situation där vi har en alltför generös invandring, där människor drivs rakt in i ett utanförskap med bidragsberoende, trångboddhet och stor otrygghet som resultat. Det är inte att värna en långsiktigt hållbar politik.

Herr talman! För bara några veckor sedan presenterades Utanförskapets karta av det ansvariga statsrådet Mats Persson. Det som presenterades var inte särskilt upplyftande. Det visade svart på vitt att det svenska samhället under en lång tid glidit isär.

Sverige har ett omfattande problem med bostadsområden där det är ett stort utanförskap. Det är inte svårt att dra slutsatsen: Ju fler av dessa vi har, desto sämre är det för vårt land och för dem som bor i det. Det är dåligt för samhällets sammanhållning, men framför allt är det orättvist mot alla de vuxna och barn som bor där och som växer upp under dessa förhållanden. Jag nämnde trångboddhet, men det handlar också om brist på förebilder och om dåligt fungerande skolor, som ger sämre livschanser och sämre möjligheter.

Detta problem är tyvärr inte nytt. Redan för 20 år sedan varnade vi liberaler för den bristande integrationen och det stora utanförskapet. Fler har hakat på sedan dess. Vi är alla på ett eller annat sätt skyldiga till detta. Vi har helt enkelt blundat för problemen för länge eller haft en övertro på att de kortsiktiga projekten skulle lösa utanförskapet. Men vi har misslyckats.

Kombinationen med en migrationspolitik som inte varit särskilt realistisk gör att utanförskapet nu inte bara syns i våra storstäder utan även i mindre samhällen. Detta är inte längre ett storstadsfenomen. I dag omfattar det 710 000 personer, varav 170 000 är barn.

Herr talman! Att vända utvecklingen kräver stora insatser från samhället men också en ökad tydlighet kring vad samhället kräver av människor som bor här - en tydlighet kring att alla har samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv men också en tydlighet i att det förutsätter att de som bor i landet anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället.

Vi är fast beslutna att göra det som krävs för att förändra situationen. Utanförskapets karta är ingen mirakelmedicin - det ska sägas rakt ut. Man får se den som en viktig byggsten med ett kunskapsunderlag i grunden som ska ge oss möjlighet att bryta detta med mer riktade och precisa insatser. Det är bara genom ökad kunskap och träffsäkra insatser som vi kan öka möjligheterna till en ljusare framtid.

Samtidigt ska jag vara ärlig med att jag tror att det är omöjligt att klara av denna stora utmaning på migrationsområdet utan att vi fördjupar Europasamarbetet. De flesta av oss vet att det historiskt har varit väldigt svårt att åstadkomma detta på europeisk nivå. Allt som oftast har diskussionerna och samtalen blivit både för långa och för många utan att landa i något konkret som håller över tid.

Men plötsligt hände det. Efter år av intensivt arbete beslutade EU-parlamentet i våras om den nya migrations- och asylpakten. Man får faktiskt kalla det en framgång för Europa. Det är, som sagt, viktigt att vi på vår kontinent hjälps åt i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Hela syftet med pakten är att det ska vara ett sammanhängande system för asyl- och migrationshanteringen i EU. Det handlar om våra asylprövningsförfaranden och mottagandevillkor, om gemensamma rättigheter för dem som bedöms ha skyddsskäl, om ansvarsfördelning mellan EU:s medlemsstater, om mottagande av kvotflyktingar och mer därtill. Reformen innehåller även särskilda regler för kriser, massflyktssituationer, pandemier och situationer då främmande makter utnyttjar skyddssökande för att sätta press på EU, vilket vi har sett både i Finland och i Polen i närtid.

I den nya ordningen ska de som söker asyl sorteras in i olika typer av prövningsprocedurer. Det ska bland annat vara ett snabbt gränsförfarande för dem som bedöms ha låg sannolikhet att få skydd och ett annat förfarande för dem med större skyddschanser, där särskild hänsyn tas till om man redan har nära släktingar till exempel i ett EU-land. Med denna pakt blir det mer ordning och reda i asylmottagningen. Fokus ska nu vara att genomföra reformen på bästa möjliga sätt. Den ska vara på plats sommaren 2026.

Herr talman! Att vi nu är överens mellan EU-länderna i frågan är bra, men det viktigaste återstår: att genomföra det vi kommit överens om, så att det går från ord till handling och så att detta får verklig effekt. Nu är en färdplan framtagen, som jag nämnde. Fram till införandet av pakten behöver vi uppdatera vårt sätt att jobba i dessa frågor. Det handlar om hur vi registrerar personer som reser in i EU eller som påträffas på territoriet utan rätt att vistas där.

Avslutningsvis vill jag nämna att migrationen är större än att den bara gäller Sverige och Europa. Detta är verkligen en fråga som symboliserar att vi lever i en globaliserad värld och i en globaliserad tid. Vi ser den utveckling som pågår i delar av världen. Stora grupper av människor söker sig hitåt. I Mellanöstern pågår det flera olika konflikter och krig. Storleken på deras negativa konsekvenser är väldigt svår att förutse. Det innebär att vi måste bygga relationer - och fördjupa dem än mer - med länderna utanför Europa.

Detta behöver mynna ut i att man ser till att människor får en drägligare tillvaro i sitt närområde. Men det handlar också om att investera och skapa framtidstro i dessa länder. På längre sikt är det dessa frågor som är avgörande för att vi ska få en stabilitet i vår omvärld.

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag på utgiftsområde 8.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag gillar ändå att man håller några dörrar öppna, och jag ser fram emot de diskussioner som förs inför att vi ska fatta beslut år 2025. Jag tror att det är av stor vikt att vi har ett öppet sinne och fortsätter att stöta och blöta olika förslag för att få fler att komma in på bostadsmarknaden. Frågan är nämligen mycket viktig.

Jag vill passa på att ställa ytterligare en fråga. Bland våra grannländer har många ett skattefritt bosparande, vilket har haft ett lyckat resultat. Hur ser statsrådet på att införa en svensk variant av det?

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Niklas Wykman.

En välfungerande bostadsmarknad är en av samhällets viktigaste grundbultar. Ett kännetecken på en välmående bostadsmarknad är att inflödet och utflödet av människor är dynamiskt och att det finns en rörlighet mellan olika typer av boendeformer och storlekar genom hela flyttkedjan.

I dag står dock alltför många utanför bostadsmarknaden och befinner sig i en oönskad situation. Konsekvenserna blir att man inte kan flytta dit jobben finns, att man kanske behöver tacka nej till sin drömutbildning på universitetet och att drömmen om familj skjuts på framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det kommer till att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden handlar det om att man har svårt att få ihop till den kontantinsats som krävs för att köpa en egen bostad. Många i gruppen förstagångsköpare, framför allt unga, har ett fast jobb och en god inkomst men nekas bolån bland annat på grund av hårda amorteringskrav. Det är något regeringen nu ser över, men det finns fler åtgärder att ta till.

Min fråga blir därför: Hur ser statsrådet på att införa ett statligt startlån i syfte att få fler förstagångsköpare att klara kontantinsatsen till en ägd bostad?

Fru talman! Det är mycket att hålla reda på. Jag insåg att jag missade lite från början.

Vi satsar på svensk skola. Vi har tillfört flera miljarder i både höstbudgeten och vårändringsbudgeten. Det finns pengar som har gått ut till skolan. Det stora problemet är trots allt att kommunen är huvudman. Det är kommunen som har ansvar för att skolan fungerar och som avgör hur pengarna används där ute.

Jag som kommer från Linköping har sett hur den S-ledda kommunledningen funkar där. Trots att pengarna finns struntar man totalt i skolan. Det är vad som händer ute i kommunerna när socialdemokrater får styra. Det är Socialdemokraterna som är orsaken till problemen eftersom de tog bort det statliga huvudmannaskapet.

Fru talman! Om vi skulle komma tillbaka till statligt huvudmannaskap skulle vi slippa genomföra mycket av den här debatten. Det är likadant med regionerna. Vi har tillfört mycket, men precis som många har stått här före mig och sagt kommer mer pengar i dessa tider inte att vara hela lösningen.

Vi behöver jobba med större strukturella frågor för att lösa sjukvårdens problem. Regeringen tittar på det i samarbete med samtliga 21 regioner, men om vi bara ger dem så mycket att det täcker underskotten som de ser ut i dag skulle vi såklart bara elda på inflationen ytterligare. Nej, fru talman, problemet är större än så och löses inte med siffertrixande från Socialdemokraterna.

(Applåder)

Fru talman! Att det finns näringsfattiga midsommarbord år 2024 är inget nytt. Jag kan upplysa ledamoten om att de fanns även under samtliga åtta år som S-regeringen styrde. Det här handlar snarare om det stora problem som vi måste komma åt.

Jag är själv uppvuxen i en syskonskara om tre med en ensamstående, sjukskriven mamma. Jag vet hur det är att komma hem när elen är avstängd och hur det är att gå och lägga sig med tom mage. Jag vet hur det är att ha trasiga kläder på sig.

Det som ändrade livet för min mamma var att alliansregeringen tillträdde och återupprättade arbetslinjen. Då fick hon, som varit tvingad att leva på sjukförsäkringen, i stället sitt första arbete. Hon kunde börja tjäna pengar på riktigt, spara undan och ge oss bättre förutsättningar. Det är den linjen vi måste återkomma till. Det är så vi löser problem på riktigt. Det är det regeringen fokuserar på och som den förra regeringen totalt misslyckades med under åtta år. Det, om något, var ett svek.

(Applåder)

Fru talman! Midsommarafton nalkas. Det är ett säkert tecken på att sommaren är här på riktigt. Och oavsett om det är sol eller regn den dagen - det är oftast det sistnämnda - brukar man vara på någorlunda gott humör när sillen, färskpotatisen och jordgubbarna står uppradade på lunchbordet.

Ett annat sommartecken, som ändå är lite större för mig, är det som de senaste veckorna har präglat stadsbilderna runt om i vårt avlånga land. Jag syftar på alla bilder från skolavslutningar i grundskolan. Vi ser också nyexaminerade universitetsstudenter som nu ska använda sina nyvunna spetskunskaper på arbetsmarknaden och därmed gå från teori till verklighet. Och såklart har vi alla utspring; studentfirande ungdomar har fyllt våra vägar med glädje. De ska nu gå ut i vuxenlivet på riktigt.

Samtidigt - det här är lite motsägelsefullt - pågår en vinter i vårt land. Det är en ekonomisk vinter, som bland annat medför svag bnp-utveckling. Det beror på inflation och höga räntor, som har satt djupa spår. Vi har fortsatt ett krig i Europa och ökad osäkerhet i vår omvärld, vilket har försvårat situationen ytterligare.

Men låt oss minnas att varje vinter följs av en vår. Vi står inte bara inför en tid av utmaningar utan också inför möjligheter. Jag återkommer till det senare.

Mycket krut har som sagt lagts på att bekämpa inflationen. Även om kampen inte är helt över har resultat börjat visa sig. Inflationen har minskat. Men det gäller att vi fortsatt är vaksamma och uthålliga i vårt arbete. Geopolitiska oroligheter, krig i vårt närområde och andra oförutsedda händelser kan snabbt driva upp priserna igen.

Dessutom är kronkursens utveckling fortsatt en stor osäkerhetsfaktor. Liberalerna har länge ansett att vi borde införa en stabilare valuta, att vi borde införa euron som valuta. Det är nu läge att utreda detta.

Fru talman! Det ska alltid vara fördelaktigt att gå från bidrag till jobb. Genom att börja arbeta integreras man också i samhället och blir en del av en större gemenskap. Det är den bästa metoden för integration. Det ska dessutom alltid vara gynnsamt att ta ansvar för sin egen ekonomi.

Utbildningspremien behöver höjas, och möjligheterna att styra sin ekonomi behöver bli större. Därför har vi sänkt skatten på arbete och föreslår att göra det även för sparande, för att öka incitamenten att arbeta och vara självförsörjande.

Samtidigt ser vi att det behövs fler vägar till jobb. Genom förbättrad undervisning i svenska för invandrare och åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen kan vi uppnå det. Genom att stärka arbetslinjen kan vi öka sysselsättningen och minska det utanförskap som finns i vårt land.

Just utanförskapet behöver vara i extra fokus framöver. Frågan har blivit alltför styvmoderligt behandlad under lång tid. Det nya integrationspolitiska målet, som nu presenterats, betonar att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen. Det är en vision som vi i Liberalerna förespråkat länge.

Att få ordning på integrationen är avgörande för vårt land. Här ska inte finnas några skugg- eller parallellsamhällen. Alla ska, som jag nyss nämnde, bli en del av den större gemenskapen. Det kan vi uppnå genom att ställa tydliga krav på individen att bli en del av det svenska samhället samtidigt som vi såklart måste erbjuda de verktyg som krävs för att man själv ska kunna åstadkomma detta.

Fru talman! För att bygga ett starkare Sverige och upprätthålla en bra välfärd behöver vi ha en växande ekonomi. Det handlar bland annat om att satsa på investeringar i såväl forskning som infrastruktur och energiproduktion. Men vi ska likväl jobba för att minska byråkratin och få till kortare tillståndsprocesser. Så skapar vi bättre förutsättningar för företag att växa.

Produktivitetskommissionen kom med sitt delbetänkande i våras och ger oss redan nu en gedigen grund för hur vi ska förbättra svensk produktivitet och stärka vår ekonomi. Det framgår att tillväxt och produktivitet främst drivs av kunskap, innovation och entreprenörskap. För oss liberaler är det inga nyheter. Vi har alltid betonat vikten av utbildning och forskning som grundstenar för en framgångsrik ekonomi.

En annan stor utmaning som lyfts fram i delbetänkandet är den nyss nämnda växande regelbördan, som hämmar produktiviteten. Vi ser med oro på hur onödig byråkrati och långa tillståndsprocesser fördröjer viktiga investeringar. Det är dags att göra en rejäl översyn av regelverket. Vi borde kunna hitta en majoritet för det i denna kammare.

Kommissionen pekar också på behovet av ett skattesystem som främjar produktivitet. Vi liberaler har länge förespråkat en bred skattereform som främst fokuserar på att sänka skatten på arbete och att göra skattesystemet både enklare och mer förutsägbart. Det skulle inte bara öka incitamenten för arbete och företagande utan även göra Sverige mer attraktivt för utländska investeringar.

Fru talman! Det är ett mycket stort steg att gå från att vara ensamföretagare till att anställa sin första person. Det innebär ökade risker, stort ansvar och mer administration och gör tyvärr att många med all rätt tvekar inför att ta detta steg.

Bland de tillväxthinder som småföretagare upplever tillhör höga arbetsgivarkostnader de största. Därför är det glädjande att vi nu tittar på att utvidga växa-stödet från att gälla en anställd till att omfatta upp till två anställda. Det är avsett att underlätta övergången till att bli arbetsgivare och hjälpa företagare att ta det viktiga steget att utöka sin verksamhet.

Fru talman! Sverige har en lång tradition av att ha starka offentliga finanser och en välfungerande välfärdsstat. Men det är inget som kommer av sig självt. Det gäller som sagt att vi fokuserar på arbetslinjen, investeringar och tillväxtfrämjande åtgärder för att skapa de resurser som behövs för att möta framtidens behov.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och önska samtliga en glad sommar.

(Applåder)

Fru talman! Jag vet inte om jag var lite otydlig när jag sa att beskattningsrätten fortsatt ska vara nationell. Men jag öppnar för att vi behöver ha en diskussion kring just miljöskatter på EU-nivå, för det är så jag tror att vi bekämpar utsläppen och den globala uppvärmningen på rätt sätt. Står vi bara här i vår nationella sal och pratar om miljöskatter tror jag faktiskt att det blir mer av ett slag rätt ut i luften.

Jag kanske också måste göra ledamoten lite besviken; jag tänker inte föregå de budgetförhandlingar som nu pågår när det gäller vilka eventuella miljöskatter det kan bli. Men det är klart att detta är en viktig del i vårt skattesystem.

Sedan vill jag bara poängtera att jag tycker att det är bra när det i ekonomiska belopp blir mindre miljöskatter, för det betyder att de har haft effekt. Då blir det färre miljöskadliga föremål i handeln och mindre av utsläpp och annat. Det är ju det vi vill. Detta handlar om att man hela tiden måste justera utifrån rådande förutsättningar när det gäller vad som är miljöskadligt. Exakt vad det är får vi återkomma till.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Det är klart att man kan diskutera enskilda avdrag och sådant när det gäller olika insatser vi gör. Men som liberal, och enligt den princip jag nämnde tidigare, tror jag att man behöver ta ett större omtag för att nå den nivå vi vill nå och de miljömål vi har satt upp. Det finns såklart en rad förslag för att klara av detta.

Som jag nämnde fyller miljöskatter en funktion genom att man beskattar miljöskadliga aktiviteter så att vi i våra beslut tvingas ta hänsyn till vår miljö och natur. Dessa skatter motsvarar också den miljökostnad vi har, enligt den princip om att förorenaren betalar som vi tillämpar.

När det gäller miljöskatter är det klart att det är lite beundransvärt att vilja ha avdrag för solceller och annat, men jag tror att det knappt ger något alls på totalen. Vi måste ta större gemensamma krafttag för att uppnå detta. Vi anser att detta bland annat måste göras på europeisk nivå. Även om jag såklart tycker att beskattningsrätten ska ligga kvar på nationell nivå tror jag att man när det gäller just miljön måste ha en mycket större debatt och föra samtal och dialog kring hur vi kan uppnå detta, i och med att utsläppen inte stannar vid våra gränser. Detta är något som vi liberaler driver på väldigt hårt för. Jag instämmer inte riktigt i den kritik jag får här i talarstolen.

Vi krokar gärna arm efter EU-valet den 9 juni för att se till att tillsammans hitta fler åtgärder för att förhindra den globala uppvärmning som nu pågår.

Fru talman! Medan jag justerar höjden på talarstolen passar jag på att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi lever i en tid där det är viktigare än någonsin att uppmuntra till arbete, investeringar och entreprenörskap om vi vill att Sveriges välstånd fortsatt ska stå sig starkt. Genom att göra det mer attraktivt att arbeta och investera ser vi till att skapa den ekonomiska kaka som vi alla delar på genom vår gemensamma välfärd.

Skatterna är ett ämne som ofta leder till diskussion inom politiken och bland medborgarna och ekonomer. Det är inte särskilt konstigt i ett högskatteland som Sverige. Skatterna ger ekonomiska medel till vår offentliga sektor. Samtidigt påverkar utformningen av skatterna beslut hos såväl privatpersoner som företag. Detta i sig spelar stor roll.

Om skattesystemet till exempel består av för många differentierade momssatser ökar risken för en viss misstro mot systemet då det kan upplevas som svårförståeligt, krångligt och ineffektivt. Rätt genomförd kan en ny skattereform, som flera andra här före mig i talarstolen tagit upp, ligga till grund för en samhällsutveckling som inspirerar till mer av arbete, företagande och entreprenörskap, och mindre av fiffel. Det skulle vara positivt för vårt land. Jag hoppas att vi inom en snar framtid kan åstadkomma detta.

Höga marginalskatter på arbete minskar avkastningen på utbildning och ansträngning, och företagsbeskattningen gör att entreprenörskap och investeringar lönar sig sämre om den blir obalanserad. Olikformigheter i beskattningen gör att resurser kan allokeras dit där skatten är som lägst, inte där de gör störst nytta.

Fru talman! Låt oss inte glömma att skattesystemet är grundläggande för att finansiera vår gemensamma välfärd. Det är genom skatterna vi kan säkerställa att det finns lärare i våra klassrum, läkare och sjuksköterskor på våra vårdcentraler samt poliser ute på våra gator och torg som upprätthåller ordningen i vårt land.

Men vi måste också erkänna att det nuvarande skattesystemet har delar som motverkar de krafter som bygger vårt välstånd, som jag precis nämnde. Därför måste vi reformera systemet så att det blir mer lönsamt att arbeta, utbilda sig och starta företag.

En grundpelare för oss liberaler är att det alltid ska löna sig att arbeta. I Sverige i dag försörjer över 1,3 miljoner människor inte sig själva. Det är ett enormt misslyckande, och den långsiktiga arbetslösheten är ett växande problem. Vi vill ge individen makt att stå på sina egna ben. Ingen som kan arbeta ska tvingas vara beroende av vare sig staten eller någon annan för sin försörjning. Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till jobb och egenförsörjning.

Det är därför glädjande att vi nu bland annat har ute på remiss inför budgetpropositionen att vi ska förstärka det jobbskatteavdrag som hittills har varit så gott. Det riktar sig främst mot heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster.

Genom att ta sig till jobbet blir man också en del av samhället och kan bidra till vår gemenskap. Det är den bästa integrationsmotor som vi har. Ett effektivt skattesystem ger drivkraft till ökad sysselsättning och fler arbetade timmar och får vår ekonomi att växa. Då skapas skatteintäkterna som går till vår gemensamma välfärd.

Men det viktigaste skälet är inte makroekonomiskt utan handlar om rättvisa. Makten över den egna tillvaron ökar när individen får behålla mer av den inkomst som hon eller han själv tjänat ihop. Därför är skatterna en fråga om människors frihet och självbestämmande.

Fru talman! Vi liberaler betonar också individens rätt att få forma sin egen framtid. Genom att vi skapar bättre förutsättningar att tjäna mer pengar ökar vi också möjligheten för eget sparande. Detta ökar individens makt genom att det ger en ekonomisk trygghet. Med ett eget ekonomiskt kapital har man friheten att till exempel lämna destruktiva relationer. Man kan köpa den bostad som man länge har drömt om eller starta ett företag och förverkliga den idé som man burit på under så lång tid.

Vi får samtidigt inte glömma att ta ansvar för vår planet som vi bor på. Genom grön skatteväxling, enligt principen att förorenaren betalar, ska vi skapa incitament för att arbeta och bidra till ett mer hållbart samhälle.

Vi måste också bli bättre på att uppmuntra till grön innovation och att driva vår ekonomi mot mer hållbara lösningar. Här anser vi att det offentliga ska vara med och göra sitt. Men vi får inte heller glömma bort att frigöra kapital inom det privata näringslivet då marknadskrafterna också ska vara en del för att nå miljömålen.

Sverige är ett av de länder i västvärlden där skatten på en löneökning, det vill säga marginalskatten, är som högst. Det skapar i sig ett ineffektivt skattesystem där det lönar sig dåligt att jobba men också att gå upp i arbetstid. År av studier vid universitet eller högskola syns i dag inte alls eller i väldigt liten utsträckning i människors plånböcker mot vad det kunde ha varit.

En sådan dålig utbildningspremie får i sin tur negativa följdeffekter, inte minst på utbudet av kvalificerad arbetskraft. Om Sverige även framgent ska vara ett land för nytänkande, innovationer och företagande måste det löna sig att anstränga sig lite extra. Det handlar om att premiera såväl den som jobbar den där extra timmen som den som tar den där extra kursen på högskolan.

Det handlar också om att Sverige fortsatt måste stå sig starkt för att kunna locka till sig utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner till den inhemska arbetsmarknaden. Det nu liggande förslaget om att sänka expertskatten är helt rätt i tiden. Vi behöver få till bättre förutsättningar för att företag ska kunna attrahera och behålla internationell nyckelkompetens så att vi kan gynna svensk konkurrenskraft på en global marknad.

Det är av yttersta vikt att vi fortsätter arbeta för ett skattesystem som stöder snarare än begränsar individens frihet och den ekonomiska potential som finns här. Endast då kan vi skapa ett samhälle där arbete, innovation och konkurrenskraft verkligen blomstrar.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Malcolm Jallow för följdfrågorna.

Jag hävdar att vi i betänkandet tar hänsyn till barnkonventionen, och som jag tidigare sa kommer den att beaktas i samtliga fall.

Det vi utgår från är hur vi ska få stopp på den destruktiva, kriminella utveckling vi ser i många bostadsområden och som mer och mer får fäste och skapar en tystnadskultur som gör att människor flyttar därifrån trots att de egentligen inte vill.

Jag jobbade själv kommunpolitiskt innan jag kom till riksdagen, och jag vet att det finns utmaningar när det gäller bostäder. Men jag vet också att det finns stor kompetens i kommunerna, att detta tas på allra största allvar och att det redan finns strukturer för att ta detta vidare.

Jag tror inte heller att det kommer att ske i sådan stor skala att en ofantlig mängd människor kommer att råka ut för det. Lagförslaget kommer inte att omkullkasta kommunernas verksamhet på detta område utan snarare ta tag i den otrygga boendesituationen i en del bostadsområden.

Jag förstår ditt resonemang, Malcolm, men jag instämmer inte i din oro utan tror att detta kommer att ske på ett tryggt och säkert sätt.

Fru talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, för din ihärdighet! Tredje gången gillt, alltså.

I förslaget finns det en intresseavvägning att göra när det är barn som är inblandade. Det ska ju beaktas med extra hänsyn när sådant sker. Jag tror absolut inte att fastighetsägarna skulle göra detta lite på känn, som ett lotteri - i en del tidigare inlägg har det låtit så - utan det kommer att genomföras utifrån en misstankegrad och en bevisbörda, precis som det alltid har varit när det kommer till rättsliga prövningar.

I de fall då föräldrarna har gjort allt de har kunnat kommer de inte att drabbas av en vräkning och inte syskonen heller, utan det blir snarare en prövning om omhändertagande av det barn det gäller. Det blir alltså bara ytterligare ett verktyg för brottsbekämpning inriktad mot barn och unga.

Samtidigt finns det många fall där föräldrarna inte gör det de ska och många gånger är en del av barnets kriminalitet - man är alltså så feg att man inte går ut på gatorna utan skickar ut sina barn i stället. Då är det självklart att vårt perspektiv ska vara inriktat på de hederliga medborgare som bor i området. Vi ska sätta dem i främsta rummet och vräka de andra.

Vart ska de sedan ta vägen? Ja, det kan vara på ett boende eller ett hem. För de vuxna kan det kanske handla om fängelse. I andra fall är det kommunens uppdrag att ta vid. Det sker ju vräkningar i dag också, och det finns ett system för hur det ska gå till. Detta är bara ytterligare ett sätt att stärka tryggheten för de hederliga medborgare som finns i dessa utsatta områden.

Fru talman! Alltför många lever i dag i områden som är klassade som utsatta och som är starkt präglade av utanförskap och har varit det under lång tid. Det är områden där arbetslösheten och otryggheten bitit sig fast, och här är risken för invånarna att hamna i en utsatt position betydligt större. Utsattheten slår lättare rot när bostadsområdena inte tas om hand - när vi låter fastigheter förfalla, trångboddheten är utbredd och utemiljön inte underhålls. Grunden för att alla människor ska ha förutsättningar att känna sig trygga i sina områden är att de är säkra och att alla som bor och vistas där följer de lagar som finns.

Runt om i hela vårt avlånga land har vi barn, ungdomar och vuxna med stora ambitioner för sin framtid och engagemang för sina medmänniskor. De förtjänar att vi säkerställer att de känner sig trygga i sina hem och bostadsområden. Den stora majoriteten människor är hederliga och sköter sig, och det är ett fåtal individer som tillåtits förstöra och alltför länge dominera det offentliga rummet.

Att känna sig trygg i sitt bostadsområde så att man inte känner sig tvungen att avstå från till exempel en kvällspromenad eller att hålla sina barn inomhus för att man inte vågar låta dem leka ute handlar om frihet i vardagen. Det borde vara en självklarhet i hela Sverige, men så är inte fallet i dag. Vi kan självklart inte acceptera att det finns sådana områden. Det handlar om att ge förutsättningar för samtliga människor att vara säkra i hemmet.

Fru talman! För att långsiktigt lyfta dessa utsatta områden och vända den negativa utvecklingen krävs både långsiktighet och uthållighet. Det handlar om kraftfulla insatser, åtgärder och lagförslag på en lång rad olika områden. Exempelvis behöver stadsplaneringen utvecklas för att se till intressena för alla som bor och verkar i områdena. Områden som är dysfunktionella och som uppmuntrar till brott ska byggas bort, och de som bor i området måste få reell makt att påverka hur deras närmiljö utvecklas och vara delaktiga i detta från start till mål.

Liberalerna har som parti länge arbetat för att främja integration och trygghet i våra bostadsområden genom en rad olika förslag. Vi inser att ett av de främsta hoten mot trygga bostadsområden är att brottslighet tillåtits få fotfäste i våra närmiljöer. Därför är det såklart av yttersta vikt att vi nu utifrån dagens problematik tar fram verktyg för att bekämpa och förebygga detta.

Vi anser att exempelvis bostadsbolagen är en viktig spelare. De tillhör de aktörer som har en starkt sammanhållen och närvarande kraft i de utsatta områdena, och ofta har de en väldigt god helhetsbild av de lokala problembilderna.

Fastighetsägarna har därför en nyckelroll när tryggheten upprätthålls, tillsammans med det offentliga. Den som äger en fastighet har också skyldigheter, för samhället är beroende av att fastighetsägaren sköter sina fastigheter väl och på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt behandlar människor som bor eller arbetar i fastigheterna eller besöker dem.

Redan i dag finns det möjlighet att säga upp kontrakt om en hyresgäst exempelvis bedriver bordell i lägenheten. Men som vi har hört här tidigare i dag är det betydligt svårare att komma åt de kriminella som använder delar av bostäderna för att hantera, lagra och sälja droger eller vapen.

Utifrån nuvarande lagstiftning måste fastighetsägaren bevisa att den brottsliga verksamheten är affärsmässig och bedrivs systematiskt, alltså att den tränger ut legala användningsområden. Det innebär att det går att vräka någon om lägenheten är logistikcentrum för droger så länge personen inte bor där. Ni hör själva hur uppåt väggarna detta låter. Men nu tar vi till åtgärder för att ändra på detta.

Därför föreslår vi nu att ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Detta är inte bara ett sätt att skydda de boende från otrygghet utan också ett sätt att säkerställa att bostadsområdena förblir attraktiva och livskraftiga för samtliga som bor där. Det är som sagt majoriteten, som är hederliga medborgare, som ska känna frihet och trygghet i sina områden.

Jag vill också betona att hyresgästernas ansvar sträcker sig bortom deras egna handlingar och inkluderar också de handlingar som utförs av dem som de ansvarar för, andra personer som bor eller vistas i lägenheten. Det är av yttersta vikt att vi alla tar vårt ansvar för att upprätthålla trygghet i vår närmiljö.

Fru talman! Det görs också skärpningar i lagen när det gäller problematiken med så kallade madrassboenden, där en hyresgäst i sin lägenhet upplåter sovplatser åt ett stort antal personer. Tyvärr är det förhållandevis vanligt att hyresgäster inhyser utomstående på ett sätt som inte överensstämmer med ordnad fastighetsförvaltning.

Just trångboddheten är en källa till flera sociala problem. Vi vet att barn som bor trångt inte alltid får de möjligheter i livet som de har rätt till. Trångboddheten kan enligt Boverket leda till bland annat stress och psykisk ohälsa. Flera undersökningar visar att barn som delar rum hemma klarar sig betydligt sämre i skolan. De får till exempel inte lugn och ro för att göra sina läxor, utan i stället kan de tvingas utomhus fastän de inte vill och där göra annat än att studera. På detta område finns det mycket kvar att göra.

Våld i nära relation är ett samhällsproblem. Detta är också ett område där samhället alltför länge har tassat på tå. Handlingar får konsekvenser. Kriminella handlingar får inte bara rättsliga konsekvenser utan också många fler. I dag är det vanligt att offer för våld i nära relation får ta dessa negativa konsekvenser. Detta ändrar vi nu också på. Vi ska vräka våldsutövaren som slår sin partner och ge hyreskontraktet till offret. På detta sätt kan vi ge gärningsmannen en tydlig negativ konsekvens tidigt samtidigt som vi ger det utsatta offret makten tillbaka över sitt liv. Ett tryggt hem måste vara en utgångspunkt.

Nu lägger vi större fokus på brottsoffren och föreslår förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som drabbas av våld att behålla sin lägenhet vid en uppsägning.

De lagändringar som regeringen nu föreslår är nödvändiga steg mot att skapa tryggare bostadsområden för samtliga. Genom att kombinera ansvarstagande från både hyresvärdar och hyresgäster kan vi skapa en miljö där alla kan känna sig säkra och trygga.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Nu när vi befinner oss i en mycket orolig tid, med krafter på olika håll och kanter som försöker sätta vår europeiska gemenskap ur spel, är det viktigt att vi med full kraft motarbetar detta. Det är, som sagt, viktigt att vi verkligen arbetar med kännbara konsekvenser när medlemsländer inte följer EU:s grundläggande skyldigheter.

Jag känner mig trygg med det svar som statsrådet har gett. Och jag ser fram emot det pågående arbetet, som nu går vidare.

Fru talman! Demokrati och rättsstat är grundvalarna i det europeiska samarbetet, men som erfarenheten med Ungern och Polen vittnat om finns det krafter i EU som ifrågasätter denna värdegrund.

I Slovakien vann den proryska kandidaten Peter Pellegrini presidentvalet. Han har nära kopplingar till Robert Fico, Slovakiens premiärminister sedan oktober, som också har gjort sig känd för sin vänliga inställning till Ryssland. Kort efter att Fico tillträdde stoppade han bland annat landets vapenleveranser till Ukraina - detta fick han senare dra tillbaka. Att ett EU-land vacklar i stödet till Ukraina är oroande, särskilt i en tid då stöd till Ukraina är väsentligt. Samtidigt ser vi hur Slovakien även tummar på rättsstatliga principer. Det är tydligt att vi behöver skarpare verktyg för att motarbeta detta.

Min fråga till EU-ministern blir: Hur ser statsrådet på att stärka EU:s verktyg - exempelvis genom att skärpa EU:s regelverk, så att regionalstöd och andra bidrag kan dras in snabbare när ett medlemsland inte respekterar grundläggande rättigheter, eller till och med genom indragen rösträtt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

Fru talman! Som flera talare före mig har påpekat här i talarstolen använder vi punktskatter delvis för att styra konsumtion och beteenden. Vi har till exempel punktskatt på koldioxidutsläpp för att få mindre av dessa utsläpp och i stället få företag och privatpersoner att satsa på fossilfria och miljövänliga alternativ.

Vi har punktskatt på alkohol som ska leda till att människor dricker mindre och därmed också i längden motverka missbruk. Ett ytterligare exempel på punktskatt är den vi har på el. Denna anser däremot Liberalerna att man bör ompröva med anledning av den snabba förändring som nu pågår med den gröna omställningen här i Sverige och i stora delar av omvärlden. Det behövs nu när företag och privatpersoner ställer om från fossila bränslen till ren el.

Motiven för att ha en skatt på el har skiftat genom åren. Det har handlat om alltifrån oljekriser till energieffektivisering. Inget av detta är väl särskilt bra om det riskerar att bli sämre tillgång på el, som då också blir dyrare på grund av till exempel kärnkraftavveckling eller annat. Då blir ju inte problemet mindre om man har en särskild skatt på el, som gör den dyrare. Den negativa miljöpåverkan som elen för med sig löses ju bäst genom skatt på utsläpp eller liknande.

I dag står vi inför en nödvändig och brådskande elektrifiering av samhället och industrin för att möta klimatkrisen och fasa ut utsläppen. Den omställning som sker inom transportsektorn, bland annat från fossila bränslen till elektricitet, är här avgörande. Därför borde elskatten sänkas, eftersom den motverkar denna elektrifiering av vårt svenska samhälle.

Fru talman! Vi hörde här tidigare att flygskatten nämndes som en dålig skatt. Här kan jag och Liberalerna bara stämma in i klagokören. Att ha beskattning av flyg på svensk nivå är ganska dåligt, och skatten är i dag utformad så att den sker på basis av antalet passagerare och inte på själva utsläppen. Det blir ju rätt tandlöst i längden.

Att beskatta flyget på nationell nivå är komplicerat, och i längden riskerar det att inte bli något annat än symbolpolitik. Men flyget ska självklart liksom andra transportslag stå för sina klimatkostnader. Därför vill jag hålla med den som framhöll att lösningen är att vi borde driva på för en europeisk flygskatt så att flyget internationellt betalar för sina klimatkostnader. På så sätt kommer vi ju till rätta med problemet att flyg rör sig över gränser, precis som utsläpp. Man kan därmed inte längre slippa undan sitt ansvar.

Fru talman! Låt mig bli allvarlig för en stund. Vi befinner oss i en väldigt svår och omvälvande tid. Det är mycket som händer, både i vår omvärld och här hemma. Kriget i Ukraina fortsätter med full kraft utan några som helst tecken på att mattas av. Det pågår ett krig mellan Israel och Hamas, och natten mot söndagen utförde Iran en attack med drönare och raketer mot just nämnda Israel. Resten av världen håller andan för att se vad som blir svaret från Israels sida och vad det kommer att mynna ut i.

På vår egen hemmaplan har vi gängkriminaliteten och det fruktansvärda våldet, som tidigare sågs som ett storstadsproblem men numera har spridit sig till alla delar av vårt land. Den organiserade brottsligheten och det våld den för med sig är en parasit på vår samhällskropp. Gängen sätter skräck i hela bostadsområden och gör hederliga människor till fångar i sina egna hem. Människor känner att de inte kan gå ut efter ett visst klockslag och särskilt inte när det är mörkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

Det gäller också att vara extra vaksam om man är förälder. De hänsynslösa gangstrarna saknar ju helt och hållet empati och drar sig inte för att vare sig värva eller att tvinga barn och tonåringar att utföra illdåd i dessa organisationers namn.

Min födelseort Norrköping har sedan en tid tillbaka drabbats hårt av flera allvarliga våldsbrott. Det handlar om flera sprängningar, skottlossningar och mord. Så sent som i söndags kväll blev en 16-årig pojke kallblodigt avrättad mitt emellan två bostadshus. En vanlig måndagsmorgon skulle han egentligen i sedvanlig ordning gå upp på morgonen, äta frukost, borsta tänderna, klä på sig kläder och gå till skolan. Han hade stora planer inför framtiden. Han hade redan börjat tänka att han skulle bli elektriker eller ingenjör, men först skulle han gå klart gymnasiet som han skulle börja till hösten. För honom växlade dock den ljusnande framtiden till evigt mörker. Det är ofattbart svårt att ta in, men vi får aldrig börja vänja oss vid situationer som denna.

Fru talman! Denna utveckling är skrämmande men också möjlig att vända. Ett antal brottsförebyggande åtgärder genomförs nu eller föreslås av regeringen. Satsningar på skolor och socialtjänst för att minska rekryteringen till gängen är viktiga, liksom ökade resurser till polisen, vårt rättsväsen och kriminalvård samt straffskärpningar.

Då är det också av yttersta vikt att vi lyckas minska tillgången på narkotika och vapen i vårt samhälle. Det är ju ingen hemlighet att en majoritet av alla dessa uppgörelser mellan olika kriminella gäng har sin utgångspunkt i narkotikahandeln, som är oerhört lukrativ och en stor intäktskälla för gängen och finansierar deras verksamhet.

Här är Tullverket, som man kan se som Sveriges sköld i försvaret mot denna organiserade brottslighet, väldigt effektivt och slog under föregående år ut 22 kriminella nätverk och beslagtog över 11 ton narkotika, en dubblering mot föregående år. Tullverket ska ges bättre förutsättningar för att förbättra dessa siffror och öka beslagen.

En del i arbetet för att besegra den organiserade brottsligheten handlar om att slå hårt mot gängens organisation och strypa deras ekonomi. Här är som sagt Tullverket en nyckelspelare. Dess resurser har de senaste åren förstärks, vilket har möjliggjort att återuppbyggnaden av tullen har kunnat fortskrida och rekryteringen av fler tulltjänstemän kunnat inledas. Men mer har efterfrågats för att tullen ska kunna bedriva sin verksamhet, och därför måste man fortsatt få förbättrade förutsättningar.

Här har vi en bred samsyn både från regeringsunderlaget och från oppositionen. Vi verkar vara överens om förslag för att öka tulltjänstemännens trygghet och stärka deras kontroll och brottsbekämpande verksamhet. Sammantaget är detta viktigt för att ge en sammanhållen strategi som bidrar till en säkrare gräns och i längden en ökad säkerhet i det svenska samhället.

Punktskatt och tull

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! År 1969 ägde många stora händelser som det talas om än i dag rum runt om i världen. Till exempel arrangerades Woodstockfestivalen under tre legendariska dagar. Uppskattningsvis uppemot en halv miljon besökare fick uppleva ett flertal minnesvärda och bejublade framträdanden av storheter som Jimi Hendrix och Janis Joplin.

En annan stor händelse detta år var att tre astronauter klev ombord på rymdfarkosten Apollo 11 och genomförde rymdfärden som resulterade i att astronauten Neil Armstrong som den första människan någonsin landsteg på månen.

Frågan är ändå om inte den största händelsen under detta år var att mervärdesskatten - i folkmun kallad momsen - infördes i Sverige och ersatte den allmänna varuskatten.

Precis som sin föregångare är mervärdesskatten en skatt på konsumtion vars kostnad bärs av slutkonsumenten. En viktig skillnad mellan skatterna är dock att momsen beskattar varje led i produktions- och distributionskedjan utifrån det mervärde som tillförs - därav namnet - medan den allmänna varuskatten bara beskattade försäljningen i sista ledet till slutkonsumenten.

Ja, ni hör - detta om något var en revolutionerande och stor händelse.

Momsen har genom åren blivit en viktig del i finansieringen av den gemensamma välfärden. Den är i dag den tredje största skatteintäkten för det offentliga, efter arbetsgivaravgiften och inkomstskatten. Den normala arbetsgången för att samla in denna för staten väsentliga intäkt är att företagaren betalar in skatten för sin sålda produkt eller tjänst efter att ha gjort avdrag för den mervärdesskatt som betalats vid inköp vid ett tidigare tillfälle. Minimikravet på ett sådant system borde vara att det ska vara enkelt, tydligt och så enhetligt som möjligt. Vi vet dock alla att så inte är fallet i dag.

Herr talman! Tyvärr är lagstiftningen när det gäller momsen ett sagolikt lapptäcke av många års politiska utspel och beslut. Detta har skapat en orättvis konkurrens, märkliga gränsdragningar och en onödig regelbörda som drabbat företagen och därmed också i slutändan konsumenterna. Vi har hört flera exempel från talarstolen i dag. Min partikollega Max Sjöberg har skrivit en rapport på detta ämne, och jag tänkte ta den till hjälp för att lyfta fram några knasiga exempel på hur dagens utformning av mervärdes§skattelagen fungerar i praktiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

En kanin är i dag ett livsmedel med en moms på 12 procent om den är död. Så länge den är i livet betalar man 25 procent i moms även om man tänkt äta den senare. Den som vill betala ett lägre pris gör därför bäst i att be uppfödaren slå ihjäl kaninen före köpet. Kaninuppfödaren måste i sin tur försöka lista ut om det är tänkt att kaninen ska ätas av människan som betalar för den eller av köparens hund, som står bredvid. Det är nämligen, som vi hörde tidigare, bara livsmedel för människor som har nedsatt moms - inte livsmedel för djur.

Skatteverket har förtydligat att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. En och samma vara kan alltså få olika moms beroende på vad den ska användas till. Leverpastej för hundar har högre moms än leverpastej för människor.

Vi kan ta ytterligare ett exempel när vi ändå är igång. Många här inne minns säkert anföranden och debatter i kammaren om danstillståndet - kanske främst de försök som har gjorts att redogöra för vad som är dans och vad som inte är dans. Lika bisarrt blir det när man ska försöka reda ut musikens och dansens momsregler. Skatten kan bland annat påverkas av hur du konsumerar musiken, om du då dansar och hur du dansar. En dansbandskonsert med Arvingarna, där publiken dansar, beläggs med 25 procents moms. En konsert arrangerad av en orkester, där publiken också kan dansa, har dock bara 6 procents moms.

Orsaken till denna gränsdragning är att danstillställningar klassificeras som nöje och beläggs med 25 procents moms medan en konsert av en orkester klassas som kultur och beläggs med 6 procents moms. Skatteverket måste helt enkelt avgöra om det är en danstillställning eller en konsert när Arvingarna spelar live på en dansbana. I det här särskilda fallet har de än så länge bestämt att folk främst går dit för att dansa. Det kan jämföras med en orkester, vars konserter publiken enligt Skatteverket går till för att lyssna på musiken, sitta ned och titta på själva uppträdandet. De får hoppas att publiken inte vid något tillfälle tar tag i varandras händer och vänder blicken mot varandra, för då kan momsen bli fyra gånger så hög.

Herr talman! När århundradets skattereform genomfördes 1991 efter en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Liberalerna var några av de viktigaste bakomliggande motiven - inte utan anledning - att göra skattesystemet rättvisare, enhetligare och mer lättöverskådligt. En del av denna skattereform var att momsen kom att omfatta fler varor och tjänster än tidigare och även gjordes helt enhetlig. Dock varade detta bara i ett år.

Anledningen till det redovisades i en statlig utredning som gjordes av Kommittén för indirekta skatter, som föregick den enhetliga momsens införande. Här redogjorde man för de skadliga effekterna på samhällsekonomin om momsen inte är enhetlig. Samhällets resurser utnyttjas mindre effektivt, konsumtionen och konkurrensen bland producenter snedvrids och den totala välfärden i landet minskar. Dessutom kommer utrymmet för lobbying och påtryckningar från olika branscher och organisationer om nedsatt moms på deras varor eller tjänster att öka om det väl börjar göras avsteg. Vi vet ju alla med säkerhet att så har blivit fallet.

De flesta nutida politiker säger sig stå bakom de principer som låg till grund för 1991 års skattereform, alltså att skattereglerna ska vara generella och tydliga utan komplicerade gränsdragningar samt att vi ska ha breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Detta bidrar till ett legitimt och rättvist skattesystem.

Herr talman! Så länge vi har detta lapptäcke till momssystem befarar jag att de absurda gränsdragningar som det har talats om i dag kommer att bli fler - inte färre. Det är lite som när två syskon bråkar med varandra och ett av dem säger till sin pappa att det andra syskonet fick 20 godisbitar medan personen själv bara fick 18. Jag kan dock ha förståelse för detta. Varför ska inte dansbandsspelningar få sänkt moms när en orkester har det?

Detta är något som inte bara skapar större byråkrati och krångligare villkor utan också en oförståelse för systemet. I längden blir det dyrt för hela samhället.

Mervärdesskatt

Jag och Liberalerna kommer att fortsätta gneta på för att få till den breda skattereform som Sverige så väl behöver, men om förutsättningarna för detta inte ljusnar inom en snar framtid borde vi åtminstone ta krafttag för att städa upp i vår nuvarande momslagstiftning och gå mot en mer enhetlig moms.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Fru talman! Jag vill understryka att de risker och farhågor som har dykt upp hos remissinstanserna ska beaktas och tas på stort allvar. Men att byta juridiskt kön är ingenting som man gör så där som när man i dag beställer mat genom att klicka i sitt bank-id och får maten på 40 minuter. Riktigt så enkelt kommer det inte att vara att byta juridiskt kön.

Det kommer att vara en behovsprövning, och det kommer att gå genom instanser som ska göra en bedömning och godkänna att man får byta juridiskt kön - att det faktiskt är möjligt. Det kommer alltså inte att vara så enkelt som jag tycker att det låter som från ledamoten Eric Westroths håll. Jag är alltså inte så orolig för det.

Däremot förutsätter jag att man, när det här lagförslaget väl träder i kraft och blir verklighet, noggrant följer upp lagförändringen och utvärderar den och gör en bedömning av om något behöver förändras för att bland annat motarbeta det som ledamoten lyfter upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Jag är inte lika orolig som ledamoten, men däremot tycker jag att man ska följa upp det och ta det på stort allvar. Det är ingenting man bara viftar bort hur lätt som helst.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Westroth för frågan. Det känns skönt att jag får företräda vår minister i den här frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Det är, som ledamoten är inne på, en juridisk förändring som kommer att innebära att till exempel en person som i dag är född som man och identifierar sig som kvinna kan ändra personnummer. Detta har under den här tiden debatterats mycket. Man säger framför allt att till exempel kriminella kanske kommer att utnyttja detta för att gömma sig eller att folk som har skulder kommer att utnyttja situationen för att gå under jorden.

Skatteverket har till exempel sagt att våra system för samtliga myndigheter i dag inte är utvecklade för att följa hela historiken om man ändrar personnummer fler än en gång, kanske upp till fyra gånger, om man nu teoretiskt ska leka med den tanken. Däremot har de aviserat att de, om de får god tid på sig, kommer att lösa denna fråga. Den delen ser jag därför inte som särskilt problematisk.

Fru talman! Det måste löna sig bättre att arbeta och anställa om Sverige även fortsättningsvis ska vara ett land för nytänkande, innovationer och företagande. Därför måste det löna sig bättre att anstränga sig lite extra, oavsett om det gäller att ta den där extra timmen på jobbet eller plugga den där extra högskolekursen. Det är en grundläggande liberal övertygelse att skattesystemet ska premiera, inte straffa, slit och ambition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

För att kunna bygga en stark gemensam välfärd behöver vi betala skatt. Det är så vi kan se till att det finns lärare i klassrummen, läkare och sjuksköterskor på vårdcentralerna och poliser på våra gator och torg. Ju fler som arbetar och startar företag, desto fler kan bidra till vårt gemensamma.

Sveriges ekonomi byggs upp av duktiga och driftiga företagare. Därför är det av yttersta vikt att vårt skattesystem är både enkelt och transparent och inte mer komplicerat än nödvändigt. I Liberalernas Sverige räds ingen att starta företag; det ska snarare främjas från politikens håll.

Liberalerna kommer alltid att stå upp för att förhindra överflödiga regler och ytterligare administrativa bördor för landets företag. Att bevara en balans mellan nödvändiga regler och överdriven byråkrati är avgörande för att främja företagsamhet och ekonomisk tillväxt. Det är särskilt viktigt att vi inte kväver innovation och entreprenörskap genom överreglering och genom att lägga på företag onödig byråkrati.

Fru talman! I en idealisk värld där ingen försöker undgå skatt eller utnyttja systemet skulle behovet av kontrollåtgärder vara minimalt. Tyvärr är det inte så i dagsläget. Även om jag önskar att alla medborgare agerade ärligt och ansvarsfullt är verkligheten långt från perfekt.

Dagens betänkande innehåller en rad motioner om Skatteverkets roll som granskande myndighet. Skatteverket har en särskilt viktig roll när det gäller att upptäcka och bekämpa olika typer av skattefusk och skattesmitning. Skatteverket lägger redan i dag stora resurser på att bekämpa den här sortens brott, vilket är bra. Spelreglerna måste vara desamma. En medborgare som sköter sig och gör rätt för sig ska inte drabbas på grund av att någon annan fuskar och utnyttjar systemet.

För att Sverige ska kunna behålla sin starka position som ett konkurrenskraftigt land med export ut i världen behöver vi sträva efter att göra skatteregler och lagar så klara och lätta att tillämpa som möjligt. Det ska vara enkelt att göra rätt för sig. Genom att förenkla och tydliggöra regelverket kan vi minska risken för onödiga missförstånd och misstag samtidigt som vi underlättar för medborgarna att fullgöra sina skatteplikter på ett korrekt och förutsebart sätt och dessutom främjar företagande och innovation.

Fru talman! Kvaliteten i vår folkbokföring är en viktig förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Uppgifterna sprids dagligen ut i samhället till såväl offentliga som privata aktörer och är nödvändiga för att många verksamheter ska fungera. Är det felaktigheter i folkbokföringen skapar det problem i vårt samhälle.

För att få bättre kunskap om vilka som är bosatta i vårt land och för att bland annat bekämpa välfärdsbrottslighet och organiserad kriminalitet är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. Fusk med folkbokföringsuppgifter är ofta ett led i den organiserade brottsligheten. Uppgifterna används av kriminella för att bland annat tillskansa sig välfärdsförmåner och utnyttja människor som redan befinner sig i en utsatt situation.

Samtidigt är det också viktigt att Skatteverket ser över offentlighetsprincipen och hur offentliganställda i särskilt utsatta positioner kan skyddas. Det är viktigt att lagstiftningen följer med i den digitala utveckling som sker i samhället för att på bästa sätt hantera avvägningen mellan offentlighet och sekretess. Vi vet ju att många offentliganställda, till exempel socialsekreterare, dagligen utsätts för påverkan i sin yrkesroll och tyvärr även för direkta hot. Detta medför att de kanske inte tar välavvägda beslut eller beslut över huvud taget. Så ska vi inte ha det i vårt Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Fru talman! En korrekt folkbokföring ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott och hindra framväxten av utanförskap samt ger viktig kunskap i arbetet med att motverka problem som exempelvis trångboddhet. Det är tydligt att Skatteverket måste fortsätta sitt arbete på denna front, och de nya lagar som trädde i kraft hösten 2023 kommer att underlätta arbetet. Ska vi komma åt den organiserade brottsligheten krävs det ordning och reda i folkbokföringen.

Våra trygghetssystem är till för att människor i en utsatt situation ska få den hjälp de har rätt till, inte för att kriminella ska gödas med medel de inte har rätt till. Vi kan inte acceptera det skuggsamhälle som tillåtits breda ut sig.

Fru talman! Människor jobbar, sliter och betalar skatt, och den svenska tilliten är fortsatt hög. Detta är dock ingenting vi får ta för givet. Människors förtroende för staten och våra trygghetssystem riskerar att svikta när skattepengarna som de betalar inte går till rätt ändamål. Det bidrar till att urholka förtroendet, och detta måste motverkas med yttersta kraft.

Med det sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)