Samuel Gonzalez Westling

Herr talman! På grund av olika omständigheter kunde inte Vänsterpartiets särskilda yttrande läggas till handlingarna under utskottets möte. Jag kommer därför att anföra det i kammaren i stället.

Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotionen En rättvis väg genom krisen - Vänsterpartiets budgetmotion för 2023. I den motionen finns också ett förslag till ram för utgiftsområde 15. Jag ska nu redogöra för vad Vänsterpartiets budgetalternativ innebär.

Kunskap är en demokratisk rättighet. Breddad rekrytering till högskolan är därför en viktig målsättning. En av de viktigaste förutsättningarna för att tillgängliggöra kunskap och utbildning för fler människor är ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för alla studerande. Studiemedlen är en viktig orsak till att den sociala snedrekryteringen till högre utbildning har minskat. Samtidigt är personer från studieovana hem mindre benägna att ta lån och börja studera. Jag anser därför att lånevillkoren bör ses över och ändras för att överbrygga de hinder de kan innebära.

Studiestödssystemet har ändrats flera gånger genom åren, vilket har medfört att den ekonomiska risken i flera steg flyttats från staten till individen. I januari 2023 tas ytterligare steg i den riktningen, då räntan på studielånen höjs, delvis för att finansiera nya och äldre kreditförluster på studielån.

Det är fel att låta lånekollektivet bekosta ett nytt studielån. Vänsterpartiet avvisar därför regeringens förslag till ny räntemodell. Vänsterpartiet anser i stället att den modell som gäller för studielån tagna före 1989 bör gälla för alla studielån. Med anledning av detta föreslås i Vänsterpartiets budgetmotion för utgiftsområde 15 dels att anslaget till statens utgifter för studiemedelsräntor minskas med 477 miljoner kronor 2023, dels att ett anslag för kreditförluster återinförs som ett nytt anslag. För detta ändamål avsätts 1,97 miljarder kronor 2023, varav 50 miljoner kronor anvisas till avskrivning av studielån för grundskolekurser på komvux.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vidare bör studiestartsstödet utökas, så att fler får möjlighet att studera och ta del av stödet. I förhållande till regeringens förslag avsätter Vänsterpartiet ytterligare 300 miljoner kronor till studiestartsstödet. Avslutningsvis anser Vänsterpartiet att en större del av studiemedlet bör utgöras av studiebidrag och att andelen lån bör minska. På sikt bör målet vara att ett renodlat studiebidrag utan lån ska finnas.

Sammanfattningsvis avsätts i Vänsterpartiets budgetalternativ 1 797 miljoner kronor mer än regeringen har föreslagit inom utgiftsområde 15 för de ändamål som beskrivits i anförandet.

Fru talman! Jag noterar att jag inte fick något direkt svar av Josefin Malmqvist på min fråga förutom att det hävdades att det kommer riktade resurser. Då ska man ha med sig att det även om man räknar med de riktade resurserna fortfarande saknas ungefär 8 miljarder för att man ska nå upp till det som SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, har konstaterat behövs för att man ska kunna bibehålla dagens nivå i skolan. Man ska alltså då inte göra några särskilda satsningar och få en bättre skola utan man ska bibehålla dagens nivåer.

När det gäller själva sakfrågan tycker jag fortfarande att Josefin Malmqvist är skyldig kammaren ett svar på varför man väljer att hellre sänka skatterna för dem som tjänar absolut mest. De pengarna hade man faktiskt kunnat lägga på att utveckla välfärden. Man hade kunnat se till att åtminstone bibehålla dagens nivåer. Men man väljer att sänka skatten för sådana som oss, som står här i denna kammare. Vi får en skattesänkning på bekostnad av barnens skolgång i Sverige. Tycker Josefin Malmqvist att det är rätt och riktigt att det ska vara på det sättet?

Fru talman! Denna regering, som i praktiken är fjärrstyrd av Sverigedemokraterna, har föreslagit att uppräkningen till kommunerna ska uppgå till totalt cirka 6 miljarder kronor för 2023. Enligt SKR:s beräkningar kommer det då att saknas närmare 14 miljarder enbart för att kunna bibehålla dagens nivå av välfärd.

Eftersom skolan är den i särklass dyraste av kommunens verksamheter krävs det inga jättekunskaper i matematik för att räkna ut att skolan kommer att drabbas väldigt hårt av detta. Det gäller framför allt kommuner som min egen, Hofors kommun, som har bland Sveriges högsta skatter i dag.

Min fråga till Josefin Malmqvist är: Varför väljer Moderaterna att hellre sänka skatten för dem med inkomster över 50 000 kronor per månad till en kostnad av ungefär 13 miljarder kronor än att se till att skolan får de resurser som den är i stort behov av?

Herr talman! Det har inte undgått någon att Tidölagsregeringen ämnar lämna halva Sveriges befolkning, geografiskt sett, utan elprisstöd. Även om man bor i norra Sverige borde man betraktas som en del av Sveriges befolkning.

Givet det är det ändå bra att stöd ges till företag och privatkonsumenter i södra Sverige. Men vet energi- och näringsministern om att elpriset till exempel den 30 november var drygt 425 öre per kilowattimme även i den del av landet som blir utan stöd? En småbarnsfamilj i Norrbotten vittnar om att november månads elräkning blev 3 500 kronor dyrare än i fjol. Om snittpriset håller i sig, som det verkar göra i dag, kommer elräkningen för denna husägare att bli 15 000 kronor för december månad.

När tussilagon kan blomma för första gången på våren i Skåne kan denna husägare fortfarande ha minus 30 grader. Ser inte ministern några skäl att ompröva elprisstödet?

Fru talman! Sverige är ett extremt land i dag, extremt på så sätt att vårt skolsystem är uppbyggt utifrån en sorts skev marknadslogik, en marknadsskola. Inget annat land i världen tillämpar vårt skolsystem. Alla andra länder tittar förundrat på oss i Sverige och undrar vad vi egentligen håller på med. Faktum är att merparten av svenska folket också undrar, då en majoritet av befolkningen är emot vinster i välfärden.

Marknadsskolan bygger på principen om att vi ska ha en skattefinansierad skola, och det är bra. Men vem som helst kan i praktiken starta en skola och börja tjäna pengar på den, och det är dåligt. Det är dåligt utifrån flera perspektiv. Men i första hand är det dåligt - för att använda sig av ett gammalt moderat bevingat uttryck - för att man inte ska slösa med skattebetalarnas pengar.

Skatt är samhällets metod att finansiera det vi ska ha gemensamt. Privata vinster till enskilda företag kan inte på något sätt sägas vara det folket förväntade sig när friskolesystemet infördes för drygt 30 år sedan. Tvärtom var huvudargumentationen då att skolan skulle bli billigare och framför allt bättre. Vi kan konstatera att den blev varken det ena eller det andra. Tvärtom har det blivit fri dragningsrätt på skattemedel, vilket möjliggjort för de stora skolkoncerner som nu härjar fritt att spendera stora summor på lobbyism för att påverka den politik som förs till sin egen fördel. Samtidigt har skolan - det skulle nog var och en hålla med om - blivit sämre.

Herr talman! Slottsavtalet har inga lösningar på de problem som vi ser att skolan har eller står inför, något som i dag uppmärksammats av ordförandena från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Jag tycker dock att det är intressant hur snabbt det gick för ett bolag som Academedia att säga att de var helt tillfreds med de förändringar som föreslås i slottsavtalet. Det man låter meddela är: "Många av de förslag AcadeMedia tagit fram genom åren finns med här." Lite senare tillträder en ny skolminister, som förutom att vara liberal sitter i styrelsen för och dessutom äger aktier i ett skolbolag. Det är aktier som hon väljer att sälja efter det att hon har tillträtt, så att hon inte skulle råka gå miste om den värdeökning som hennes eget tillträde som ansvarig minister skulle medföra. Till råga på allt är bolaget som hon suttit i styrelsen för ökänt för att enbart servera barnen knäckebröd och vatten till frukost. Visst ställer man sig ändå frågan vilka kopplingar det egentligen finns mellan Liberalerna och de privata skolbolagen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Fru talman! Vad är egentligen korruption? Enligt Världsbankens definition är det ett missbruk av offentlig makt för privat vinning. Jag är varken åklagare eller polis, men i fallet med Liberalerna och skrivningarna i slottsavtalet och med ministertillsättningarna i åtanke skulle jag åtminstone börja fundera. Är det lämpligt? Är formuleringarna i slottsavtalet ett beställningsjobb från det berörda näringslivet? Är gränsen för korruption passerad?

Fru talman! Vi får med stor sannolikhet anledning att återkomma till avtalet och dess formuleringar, men den här regeringsbildningen har om inte annat möjligen visat oss en helt annan dimension av vad begreppet marknadsskolan i själva verket innebär. Sveriges elever och lärare - ja, hela den svenska skolan - förtjänar bättre. Vi i Vänsterpartiet kommer att göra allt vi kan för att den svenska skolan än en gång ska bli bäst i världen.

(Applåder)