Benjamin Dousa

Herr talman! Det är uppenbart att det har funnits problem med den tidigare CSO-strategin som i grund och botten inte har förändrats sedan 70talet. Därför lägger regeringen om stora delar av biståndspolitiken, och det här är en viktig pusselbit i det.

Regeringen har lyssnat in den oro som flera SPO:er och andra civilsamhällesorganisationer har visat, och därför har vi infört den här övergångsperioden till den sista september som Sida kan använda för att parallellköra de två systemen samtidigt. Sedan blir det upp till Sida, vår ansvariga myndighet, att implementera detta och säkerställa att det blir en så sömlös övergång som möjligt.

Jag har pratat med flera civilsamhällesorganisationer, och min bild är att man är nöjd över att regeringen har lyssnat in och att övergångsperioden finns på plats.

Herr talman! När det gäller den första frågan om att ha ett specifikt utbetalningsmål hänvisar jag till mitt första svar. Jag tror att det är en ganska märklig ordning att vi bestämmer att det ska vara i förhållande till hur stark Sveriges tillväxt är, att vi per automatik måste betala ut mer i bistånd om den är starkare. Det är en bättre ordning att säkerställa att de viktiga projekt där svenskt bistånd faktiskt kan göra skillnad får den finansiering som behövs.

Vad gäller den andra frågan aviserar vi detta just för att skapa långsiktighet och förutsägbarhet. Regeringen tror att det är väldigt viktigt att inte från en statsbudget till en annan ändra hållning. Det är därför vi nu, i god tid innan detta faktiskt börjar gälla, aviserar att vi sänker biståndsramen från 56 till 53 miljarder.

Herr talman! Sverige förblir ett av världens mest generösa biståndsländer. Det tycker jag att vi ska vara stolta över. Samtidigt vet vi att vi har stora problem på hemmaplan. Vi har en exploderande gängkriminalitet. Vi har ett omvärldsläge kring Östersjön där det också behövs investeringar i nya poliser och i en starkare försvarsmakt. Då måste regeringen prioritera. Den här regeringen kommer aldrig att lova allt till alla och sedan hålla tunt.

Man ska komma ihåg att en justering av biståndsbudgeten på 3 miljarder kronor innebär att Sverige förblir ett av världens mest generösa länder.

Jag vill också poängtera att det är en ganska märklig ordning att sätta ett bni- eller bnp-mått på våra pengar i stället för att fokusera på att de faktiskt ska göra störst nytta.

Fru talman! Transparens, effektivitet och resultat är prioriterade i den omläggning av biståndet som regeringen genomför. Det är en solidaritetsfråga och en legitimitetsfråga. Skattemedel ska användas effektivt och göra skillnad. Vi skärper successivt kraven för kontroll och uppföljning.

Jag har utvecklat hur regeringen ser på strategin för särskilt demokratistöd genom partianknutna organisationer och hur vi genom de krav som ställs verkar för att säkerställa kvalitet och resultat. All verksamhet som sker inom ramen för strategin ska överensstämma med dess mål. Detta är tydligt och ska följas upp i enlighet med vad som anges i strategin.

Jag välkomnar kommande interpellationsdebatter med riksdagsledamoten Olle Thorell om Ukrainastödet, samarbetet med civilsamhället och hur vi knyter samman handel och bistånd. Vi kommer säkerligen att tycka olika i vissa frågor och lika i vissa frågor.

Stort tack för den här första debatten! Jag känner mig väldigt välkomnad till riksdagen, fru talman.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill återknyta till det jag tog upp i mitt tidigare inlägg. Om en partianknuten organisation inte använder stödet på ett sätt som är i linje med strategin kan organisationen ytterst bli återbetalningsskyldig.

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är prioriterade områden inom svenskt utvecklingssamarbete. Det är områden där svenskt bistånd ger ett tydligt mervärde.

I detta sammanhang bör det betonas att svenska partier genom sina partianknutna organisationer har en värdefull möjlighet att dela erfarenheter, samarbeta och bidra med stöd till politiska partier och andra aktörer i samarbetsländer. Detta har en särskild betydelse i kontexter där det finns behov av att etablera eller stärka politisk motståndskraft mot auktoritära staters inflytande.

Regeringen har tillfört ökade resurser till den nya strategin för partianknutna organisationer. Det speglar den vikt som vi lägger vid dessa frågor. Vi anser att det är rimligt att alla riksdagens partier har möjlighet att bidra till detta viktiga arbete. Det handlar om representativitet och mångfald, vilket också är grundläggande värden som vi vill främja i samarbetet med partner i tredje land. Det nya systemet är således baserat på likabehandling och speglar mandatförhållandena i riksdagen. Det liknar i hög grad det system som gällde före 2018.

Kvalitet och redovisning av resultat är självklart centralt. De partianknutna organisationerna behöver inkomma till Sida med en verksamhetsplan och budget vars innehåll är i linje med strategins ändamål. De ska därtill årligen inkomma till Sida med verksamhetsrapport och ekonomisk verksamhetsrapportering som granskas av oberoende auktoriserade revisorer.

Partianknutna organisationer kan vid behov söka stöd och vägledning från Sida för att säkerställa att verksamheten och dess rapportering uppfyller de krav som ställs. En övergripande strategisk dialog om genomförandet förs vid behov mellan de partianknutna organisationerna, Sida och UD.

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka för det varma välkomnandet till riksdagen. Även jag ser fram emot många och långa interpellationsdebatter och andra typer av debatter med riksdagsledamoten Olle Thorell.

Jag vill understryka att jag inte ser en sådan risk som Olle Thorell målar upp i sin interpellation. Regeringen är mycket tydlig med vilka principer som vägleder svenskt bistånd och vilka regler som organisationer som får svenskt bistånd måste följa.

Strategin för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer är inget undantag. Den nya strategin för 2024-2027 ställer tydliga krav på vad de partianknutna insatserna ska syfta till. Det handlar om att bidra till demokratiska och inkluderande politiska partier och demokratirörelser, främja demokratiförsvarare och bidra till ökad delaktighet i politiska organisationer för underrepresenterade grupper, till exempel kvinnor och ungdomar.

Utgångspunkten för strategin är att Sverige genom de partianknutna organisationerna ska bidra till Sveriges arbete med att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Stöd till uppbyggnad av demokratiska styrelseskick är en central del av det svenska utvecklingssamarbetet.

Demokrati är grundläggande för att människor som lever i fattigdom och förtryck ska kunna förbättra sina levnadsvillkor och försvara sina rättigheter. Välfungerande partisystem, fria och rättvisa val och representativitet är viktiga beståndsdelar, och detta förutsätter starka politiska partier som kan ta ansvar och utkräva ansvar. Det är centralt för en demokrati.

Strategin är alltså tydlig i sina syften. Den ställer också tydliga krav på de partner som de partianknutna organisationerna ska samarbeta med. De ska ha stadgar eller partiprogram som överensstämmer med strategins mål och syfta till demokratisk utveckling, ökad respekt för mänskliga rättigheter och lika möjligheter för alla. De ska verka med demokratiska metoder och mål. Organisationer som tillämpar något annat än icke-våldsmetoder kan inte komma i fråga för samarbete. Organisationer som har väpnade grenar kan inte delta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Vi har också stärkt kraven för kontroll och resultatuppföljning i strategin i linje med den övergripande reformering av biståndet som regeringen genomför. Skrivningarna i den nya strategin är kristallklara. All verksamhet ska överensstämma med strategins mål, och partianknutna organisationer som tar del av biståndsmedel måste visa att de med sin verksamhet bidrar till att stärka och stödja uppbyggnaden av demokratiska politiska partier, främjar demokratirörelser och bidrar till ökad representation för underrepresenterade.

Om en partianknuten organisation inte använder stödet på ett sätt som är i linje med strategin kan organisationen ytterst bli återbetalningsskyldig. Detta framgår tydligt av strategin. Jag vill därför lugna riksdagsledamoten Olle Thorell. I den här regeringens händer kommer biståndet att användas till det som det är avsett för. Detta gäller för alla aktörer som får svenska biståndsmedel för att bedriva verksamhet inom utvecklingssamarbetet, alltså även för partianknutna organisationer.

Fru talman! har frågat mig om jag ser någon risk för en internationell spridning via biståndet av en metodik för att snedvrida debatten, anonymt misskreditera politiska motståndare och med anonymitet som vapen påverka opinion via så kallade trollfabriker. Olle Thorell har också frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att garantera att så inte sker samt, i det fall jag inte avser att vidta några åtgärder, hur det i så fall står i samklang med regeringens ambitioner om ett mer transparent, effektivt och resultatinriktat bistånd.

I en värld där det demokratiska utrymmet minskar prioriterar Sverige att öka engagemanget. Jag vill exemplifiera med beslut om två strategier.

Regeringen fattade tidigare i år beslut om en ny strategi för mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Med strategin ökar vi fokus på att stötta människorätts- och demokratiförsvarare, fria val och oberoende journalistik, jämfört med tidigare strategi. Vi har också fattat beslut om ny strategi för demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer, PAO. Strategin trädde i kraft vid årsskiftet med ett nytt upplägg med stöd som är baserat på likabehandling av riksdagens partier, men med bibehållna kvalitetskrav. Strategin har även tillförts ökade resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Strategin ställer tydliga krav på vad de partianknutna insatserna ska syfta till samt på de partner som organisationerna kan samarbeta med. All verksamhet ska överensstämma med strategins mål, bidra till ökad representation, delaktighet och inflytande i politiska organisationer för dem som är underrepresenterade, samt till ett väl fungerande partiväsen i utvecklingsländer. Kvalitet och tydlig redovisning av resultat är centralt.

Regeringen har i reformeringen av biståndspolitiken ett starkt fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet. Ytterst är just biståndets effektivitet både en solidaritetsfråga gentemot mottagarna och en legitimitetsfråga gentemot svenska skattebetalare som finansiärer. Medborgarna har rätt till insyn och ska kunna vara säkra på att de skattemedel som läggs på biståndet gör skillnad. Grundläggande principer för transparens gäller samtliga aktörer som får svenska biståndsmedel för att bedriva verksamhet inom utvecklingssamarbetet. Vi har också skärpt kraven för kontroll och resultatuppföljning.