Elisabeth Svantesson

Fru talman! Tack, ledamoten Löfstrand, för engagemanget i en viktig fråga! Både jag själv och många ledamöter i den här kammaren - just nu är det ju inte många på plats, men jag menar ledamöter i riksdagen - ser väldigt bekymmersamt på det läge som har uppstått. Ett företag har alltså överklagat, och tribunalen ser att kommissionen borde ha gjort den granskning som företaget tyckte borde göras, och därmed förlorar vi vår skattebefrielse.

Det jag kan lova är flera saker. Det första är naturligtvis att nu så aktivt som möjligt, och där kan ledamoten vara lugn, jobba nära kommissionen för att detta nu ska påskyndas, så att man kommer igång med granskningen på det sätt man borde ha gjort från början.

I grund och botten är det bästa vi kan göra för branschen att göra allt vi kan för fortsatt skattebefrielse. Jag tror att vi är överens om det. Vi ska också veta att det är där vi kommer att lägga vårt fokus.

Vi analyserar också om det finns andra möjligheter att hjälpa de drabbade företagen under den här tiden utan att det krockar med andra typer av statsstödsproblem. Som ledamoten vet kan man ju inte göra vad som helst, utan man behöver noga se vad man kan göra.

Jag kommer inte i dag att lova hur regeringen kommer att jobba med frågan, men att vi gör det kan ledamoten lita på. Framför allt ska man veta att vi kommer att jobba för det som är grunden. Vi accepterar inte de argument som företaget framför, alltså att vår skattebefrielse i grunden skulle vara olaglig. Vi kommer att fortsätta att arbeta just för detta. Det tror jag är det absolut viktigaste vi kan göra för de olika branscherna - detta är ju inte bara en sektor - och för den gröna omställningen.

Det är vad jag i dag kan säga angående detta. Jag kan bara konstatera att det är bekymmersamt att domen landade så här. Vi som regering ska göra allt vi kan för att påskynda processen. Statsrådet Busch och jag har skrivit ett brev, men jag kan lova ledamoten att vi kommer att göra mer än att skriva brev. Vi kommer att vara aktiva på flera olika nivåer i denna fråga.

Fru talman! Jag tackar ledamot Löfstrand för interpellationen. Det är en mycket viktig fråga som Johan Löfstrand lyfter upp. Jag instämmer helt och hållet i problembeskrivningen och den betydelse som biogasen har.

Låt mig börja där ledamoten slutade. Det är inte så att skattebefrielsen upphör beroende på om Sverige överklagar eller inte, utan den upphör oavsett. Jag har sett och hört att den bilden finns. Överklagandet påverkar inte skattebefrielsen. Det är ändå viktigt att veta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig gå tillbaka till den situation som har uppstått. Jag delar Johan Löfstrands bild av att vi nu befinner oss i en olycklig situation. Regeringen är väl medveten om vilka konsekvenser detta får för företag i form av ökad osäkerhet och i form av ökade kostnader. Dessutom påverkas omställningen.

Regeringen har också stor förståelse för att många känner oro. Vi analyserar om det finns möjligheter att under tiden hjälpa de drabbade företagen. Först och främst ser vi ett stort behov av att lägga fullt fokus på att den formella granskning som kommissionen ska inleda verkligen går så snabbt som möjligt. Vi tänker jobba nära kommissionen, ge all information och påverka kommissionen i den riktning som jag tror en enig riksdag vill att den ska gå, nämligen skattebefrielse.

Fru talman! Jag vill än en gång poängtera att oavsett överklagandet är det skattebefrielse som gäller. Jag påminner om att Sverige inte är part i målet, utan det är kommissionen. Det är kommissionen som har förlorat. Tribunalen menar att man borde ha genomfört en fördjupad granskning - genomlysning - vilket man inte gjorde. Det är detta domen handlar om. Eftersom kommissionen inte överklagar väljer regeringen att inte göra det. Det beror på att vi anser att vi har större möjlighet att påverka och påskynda resultatet genom att nu lägga fokus på att kommissionen verkligen inleder granskningen så att vi åter kan få skattebefrielse.

Herr talman! Johan Löfstrand har frågat mig på vilket sätt jag avser att stärka biogasens ställning om biogasens skattebefrielse försvinner efter en ny EU-dom. Dessutom har interpellanten frågat vilken analys jag gör kring domen och eventuella spridningseffekter till andra skattenedsättningar och om jag har för avsikt att agera för att minska eventuella effekter.

Precis som interpellanten skriver har jag uttryckt att regeringen är angelägen om att så snabbt som möjligt uppnå fortsatta skattebefrielser med största möjliga rättssäkerhet för branschens aktörer. Kommissionen kommer nu, som tribunalens dom kräver, att fördjupat granska de statsstöd som skattebefrielserna på biogas utgör. Utgångspunkten är att kommissionen efter denna formella granskning återigen ska godkänna Sveriges skattebefrielser. Regeringen kommer att ha en nära dialog med kommissionen under förfarandet. Om kommissionen slutligen kommer till en annan slutsats får regeringen ta ställning till vilka alternativa sätt som finns att stödja biogas.

Regeringen bedömer att möjligheterna att få ett ändrat domslut genom ett överklagande av tribunalens dom är ytterst begränsade. Det är kommissionen som var part i målet, och kommissionen har valt att inte överklaga. Även regeringen har kommit till samma slutsats. Ett överklagande riskerar att förlänga tiden av osäkerhet då rättsverkningarna av domen inte skjuts upp av ett överklagande. Kommissionen måste under alla omständigheter inleda den fördjupade granskningen. Regeringen kommer nu att lägga fokus på fortsatta kontakter med kommissionen.

När det gäller interpellantens andra fråga visar hela den här processen att statsstödsaspekterna alltid måste beaktas mycket noga när skattenedsättningar införs eller förlängs. Jag anser att den dåvarande regeringen gjorde vad som rimligen kunde förväntas vid förlängningen av de här skattebefrielserna. Här ser vi dock att ett rättsligt agerande från ett enskilt företag inom EU kan försvåra, försena och skapa osäkerhet för aktörerna.

Självklart kommer regeringen att minimera riskerna genom att beakta statsstödsreglerna och anpassa lagstiftningen utifrån de villkor kommissionen fastställer. Regeringen kommer i kontakterna med kommissionen att verka för att effekterna av domen så långt som möjligt begränsas. Statsstödsreglerna ska inte kunna förhindra en medlemsstat att tillämpa generella skatteregler inom ramen för energiskattedirektivet.

Herr talman! Jag kan verkligen understryka att den moderata riksdagsgruppen tar allvarligt på denna fråga och alla frågor som handlar om att de pengar som skattebetalarna har slitit ihop - undersköterskan såväl som överdirektören - inte används på bästa eller rätt sätt. Dessa pengar ska användas rätt och inte hamna fel.

Jag kan också konstatera att vi verkar vara överens om att arbetet ska intensifieras. Det kan Mathias Tegnér vara alldeles lugn med att det kommer att göra. Jag noterar också att det finns en underton - att vi inte skulle prioritera det.

Jag har suttit i riksdagen under ganska många år, och jag vet att vi hösten 2018, i december tror jag, när M-KD-reservationen vann här i riksdagen, hade en permanent ökning av anslaget till Skatteverket på 10 miljoner därför att det behövdes då. Det var alltså före pandemin. Året efter ändrade den dåvarande regeringen detta och gjorde det tillfälligt, och som interpellanten nämnde i sin interpellation löpte det ut 2022. Det var alltså den förra regeringen som drog tillbaka det permanenta och gjorde det tillfälligt.

Med detta sagt är jag inte den som är den. Jag går inte bakåt 10 eller 15 år, utan jag går bakåt bara ett par år. Vi har lagt fram en budget som jag tror är bra. Skatteverket kommer absolut att klara uppgiften, och jag kommer att fortsätta arbetet mot skattefusk, skatteflykt, välfärdsbedrägerier och annat och se till att myndigheter som polisen, rättsväsendet, Skatteverket, Tullverket och andra har de resurser de behöver för att klara sin uppgift.

Vi har prioriterat förut, och vi kommer att göra det igen. På tal om det ska jag göra ett litet instick i den förra debatten när det gäller äldreomsorgen. Under pandemin stärkte Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna äldreomsorgen och lade pengar där. Detta är viktiga frågor. Välfärd och välfärdsfusk är viktigt för oss.

Nu vill jag önska alla en trevlig helg.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Tack också för den frågan, Mathias Tegnér!

Det enkla svaret är att Skatteverkets uppgifter nu förändras: Man lämnar mycket av det pandemirelaterade, men man har fortfarande 8,2 miljarder. Regeringen bedömer att detta är resurser som gör att de mer än väl kan klara sin uppgift. Jag kan verkligen understryka att om det skulle vara så att det behövs mer resurser med tiden - vilket jag absolut inte utesluter, för Skatteverket kommer att få nya uppgifter framöver - tillkommer också resurser för detta. Regeringens bedömning är att Skatteverket inte har för lite resurser. De ska heller inte komma att ha det, för det här är en viktig och prioriterad fråga för mig och hela regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer att fortsätta arbetet. Jag hör att inte bara Mathias Tegnér utan också andra företrädare här inne är ganska nöjda med de åtta åren. Det fanns absolut saker som var bra, men för att vara ärlig är det mycket som inte funkar. Väldigt mycket av välfärdsfusket och skattefusket har man inte fått ordning på under åtta år.

Jag har en hög ambitionsnivå. Jag är övertygad om att Skatteverket, med de resurser man nu har, klarar sin uppgift, men man kommer säkert att behöva mer under åren framöver om det tillkommer nya uppgifter som man inte kan klara inom befintlig ram. Detta är ändå viktigt att säga.

Det är också ett viktigt besked att Socialdemokraterna inte tycker att de 70 miljoner som vi har lagt på en folkräkning - jag tror till och med att det är 75 - ska läggas på ett sådant arbete utan ska läggas på något annat.

Det kanske inte är några stora skillnader mellan våra budgetar. Vi har samma nivå på anslagen, men jag tror att det behövs mer resurser för just folkräkningen. En av grundutmaningarna och ett av grundproblemen just nu är att vi inte vet vilka människor som finns i landet eller var de bor. Ibland bor det väldigt många på en och samma adress, vilket vi alla förstår är helt omöjligt - man kan inte bo 100 personer i en tvåa.

Allt detta måste vi få ännu bättre kontroll på. Mycket har gjorts, men väldigt mycket mer behöver göras. Skatteverkets resurser är en viktig fråga för mig, liksom arbete mot fusk och välfärdskriminalitet. Där har vi många goda förslag som vi har skjutit in i Tidöavtalet men också i själva regeringsarbetet.

Jag kommer att fortsätta att hålla denna fråga högt. Det har jag gjort i många år, och det kommer jag att göra också nu när jag har ansvaret för den.

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig interpellation! Jag är glad att det är många i riksdagens kammare som engagerar sig i frågor om skattefel och skattefusk, för precis som Mathias Tegnér säger är det en fråga om moral, om legitimitet och om vi på sikt ska kunna ha ett starkt välfärdssamhälle. Det handlar om att pengarna ska användas på bästa sätt och inte hamna på fel ställen.

Herr talman! Jag tänker inte kommentera personer som varken är finansministrar eller sitter i regeringen - nu är det jag som är finansminister. Vi har ett samarbete med Sverigedemokraterna, och jag kan säga vad jag tänker göra.

När det gäller resurser till Skatteverket är det regeringens bedömning att Skatteverket har de resurser man behöver för att göra sitt jobb. En viktig del av detta är arbetet mot skattefusk och att helt enkelt få till bättre kontroller. Att resurserna minskar något handlar, precis som jag sa i interpellationssvaret, om att man i dag jobbar mindre med pandemirelaterade kontroller och uppföljningar. Det är därför som man har något mindre anslag. Mathias Tegnér och Socialdemokraterna har inte mer resurser, vad jag kan se när jag läser om Skatteverket i er budgetmotion, utan ni verkar tycka att detta är en rätt rimlig nivå. Det är ju ändå drygt 8 miljarder som Skatteverket har till sitt förfogande. Skulle det behövas mer framöver för att komma till rätta med skattefusk och skatteflykt tar jag gärna den diskussionen, först och främst med Skatteverket, förstås, men också med andra partier. För det här är en prioriterad fråga.

Jag tror alltså, oavsett hur det kan låta i en interpellationsdebatt, att vi i grund och botten är rätt överens om att mer måste göras. Och den här regeringen gör mer. En del av detta handlar om folkräkning, som vi har haft en tidigare debatt om. Det är viktigt att veta vilka som är här, så att inte människor har falska identiteter och felaktiga bokföringsadresser - det hänger också ihop med den här frågan i en helhet. Men att arbeta mot skattefusk och skatteflykt är en viktig prioritering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som ledamoten skrev i sin interpellation är det också viktigt att göra det här arbetet på internationell nivå. När jag har möte med mina motsvarigheter i Bryssel har jag berättat om att det är en av regeringens prioriterade frågor under ordförandeskapet att jobba fram de här olika akterna som nu finns så att vi kan komma framåt. För om vi ska komma åt skattefusk och skattebedrägerier måste vi också jobba tillsammans. Där delar jag interpellantens inställning.

Herr talman! Mathias Tegnér har frågat mig om jag anser att kampen mot skattefusk är prioriterad och om jag i så fall tänker vidta några åtgärder på området. Han har också frågat hur jag avser att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget.

Skattefusk skadar en fri och rättvis konkurrens och drar undan resurser från vår gemensamma välfärd. Att motverka skattefusk är därför en fortsatt politisk prioritering. I budgetpropositionen för 2023 framgår att regeringen prioriterar att stärka myndigheternas arbete med att motverka skattefusk.

Såväl nationellt som internationellt skattefusk och skatteflykt ska bekämpas med kraft. Regeringen stöder därför de åtgärder som tidigare vidtagits på området och kommer att fortsätta att arbeta aktivt med dessa frågor i till exempel OECD och EU.

På området direkt skatt prioriteras under det svenska ordförandeskapet i EU exempelvis arbetet med att främja god skatteförvaltning och förslag som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens, såsom en uppdatering av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet och direktivförslaget om legala enheter som saknar substans. Därtill prioriteras också att föra arbetet framåt med att ytterligare stärka det administrativa samarbetet i fråga om beskattning, det vill säga DAC 8.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

DAC 8 presenterades av kommissionen i december 2022. Förslaget, som skickats på remiss, består bland annat av nya regler om rapportering och informationsutbyte mellan medlemsstaterna avseende kryptotillgångar.

Inom Regeringskansliet bereds för närvarande betänkandet från utredningen om ny uppgiftsskyldighet för betaltjänstleverantörer (SOU 2022:25). Utredningens förslag följer av EU-regler. Även utredningen Åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier (dir. 2022:54), som ska vara klar 2024, ska föreslå åtgärder för att förhindra momsbedrägerier.

Vad gäller Skatteverkets anslag 2023 vill jag framhålla att merparten av minskningen jämfört med förra året hänför sig till att Skatteverket under 2022 hade tillfälligt högre anslag för att hantera omställningsstöd. Men till exempel kvarstår tillskottet om 5 miljoner kronor 2023 för att Skatteverket effektivt ska kunna hantera uppgifter från informationsutbyte med andra länders skatteadministrationer.

Skatteverket har goda möjligheter att fortsätta sitt viktiga arbete mot såväl nationellt som internationellt skattefusk och skatteflykt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar för debatten, en viktig debatt att både ha och hålla.

Som jag sa när jag lade fram budgetpropositionen i riksdagen ger budgeten handlingsutrymme om läget blir värre eftersom det är osäkra tider. Vi stärker välfärden med ungefär 12 miljarder extra i år, och vid en djupare kris är jag beredd att göra mer inom olika områden. Det är en viktig fråga för mig.

Jag tackar som sagt för debatten och diskussionen. Jag tror att det är bra med förutsägbarhet och att vi har det system vi har, men jag har stor respekt för att vi tänker lite olika i detta.

Jag kommer att fortsätta att arbeta för den breda löntagargruppen. Det är viktigt. I Tidöavtalet har vi förslag om att sänka skatten för dem med låga inkomster och medelinkomster. Det gör skillnad för alla som arbetar oavsett vilken lön man har.

Jag vet att många människor sliter inom olika sektorer och gör ett fantastiskt jobb varje dag. Vi ska underlätta för dem och göra allt vi kan för att det ska bli ännu bättre.

Interpellationen handlar om skiktgränsen, och som jag har sagt flera gånger är det rimligt att göra så här. Garantipensionen ökar, studiestödet ökar ganska kraftigt och gränser förändras. Så är det. Det är anpassat efter inflationen och kommer att fortsätta att vara det.

Det återstår att se om Socialdemokraterna och skatteutskottet framöver kommer att ändra denna grundprincip inom andra områden.

Jag tackar åter för debatten och önskar interpellanten och alla andra trevlig helg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Någonting som jag just nu verkligen engagerar mig i och brinner för, och som den budget som vi lade på riksdagens bord i höstas och som är beslutad är inriktad på, är att inte blåsa på inflationen. Är det någonting som är skadligt för vanliga löntagare är det inflation. Det finns ingenting värre än inflation - det man tjänar blir mindre värt, och det man har sparat ihop blir väldigt mycket mindre värt. Därför är det otroligt viktigt för regeringen och för mig att inflationen kommer ned.

En annan sak som är väldigt viktig för mig är att den som arbetar som undersköterska kan få behålla mer i sin plånbok. Det var därför vi förra året sänkte skatten för just den breda gruppen av löntagare. Jag tror inte riktigt att de från denna grupp som lyssnar på detta känner igen sig i att det är Socialdemokraterna som står upp för den breda löntagargruppen. Vi har ju fått mycket kritik för att vi har sänkt skatter för dem som har låga inkomster och medelinkomster.

Jag satt här och tänkte och hörde det höga tonläget. Jag undrar om Niklas Karlsson, som är ordförande i skatteutskottet, var lika upprörd när Socialdemokraterna själva tog bort värnskatten. Jag tror att detta var bra, men jag hörde väldigt få arga socialdemokrater här inne. Det var ju ett aktivt beslut. Jag tror att det var viktigt, för det ska löna sig att utbilda sig i Sverige.

Det är ett högt tonläge - kanske inte bara för att man bryr sig om vanligt folk, för man sänker väldigt sällan skatten för vanligt folk när man är socialdemokrat. Detta är en konflikt som man vill ha.

Jag har stor respekt för att man kan tycka väldigt olika i denna fråga, men för mig är det viktigt med förutsägbarhet. När jag pratar om rimlighet handlar rimligheten om att det finns förutsägbarhet i systemet.

Det finns en tanke från 1991 - de flesta här inne var nog inte här då, men det var ändå ett system som gick igenom. Där säger vi att vi ska se till att olika ersättningssystem justeras med olika typer av inflation. Det handlar också om skiktgränsen.

Detta kan man tycka olika om, och uppenbarligen tycker Socialdemokraterna något annat i just denna budget och vill höja skatten för 1 miljon löntagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte sant som många socialdemokratiska ledamöter ofta påpekar att vi inte skulle ha någon verklighetskontakt. De flesta av oss, inklusive mig, lever nära människor med garantipension eller undersköterskelön. När jag ser deras slit och hur de har det blir inflationsbekämpningen viktig för mig men också att vi kan sänka reduktionsplikten så att de har råd att ta sig till sitt jobb om de behöver ta bilen dit. En busschaufför eller undersköterska som behöver ta sig till jobbet på tider då det inte finns kollektivtrafik är helt beroende av bil. Socialdemokraternas besked till dem är inte riktigt det vi hör i kammaren utan att det kommer att bli ännu dyrare för dem.

Tonläget är högt. Man kan tycka olika. Jag kommer alltid att stå på löntagarnas sida. För mig är det viktigt att bekämpa inflationen, för den är löntagarnas värsta fiende. Jag tycker också att det är viktigt att ha förutsägbarhet i systemen.

Avslutningsvis och igen: I vår budget finns inget beslut om och ingen tabell över att vi sänker skatten. Däremot finns hos Socialdemokraterna en tydlig tabell över att de höjer skatten för 1 miljon löntagare.

Herr talman! Vi kan ganska enkelt jämföra två olika budgetalternativ. Den ena är regeringens budget, som också Sverigedemokraterna står bakom. I många fall står Socialdemokraterna också bakom den i olika delar, men inte i just detta. Vi kan titta på tabellerna och se våra aktiva satsningar. Det finns ingen skattesänkning, vilket talmannen och interpellanten mycket väl vet.

När man läser Socialdemokraternas budgetmotion blir det dock tydligt för Sveriges alla löntagare - och då särskilt den miljon löntagare som har betalat statlig skatt - att det finns skattehöjningar för dem under 2023. Det är skillnaden här, och det är ett viktigt besked för de grupper jag nämnde att Socialdemokraterna höjer skatten med ungefär 1 000 kronor i månaden. Det gäller alltså 1 miljon människor.

Med Socialdemokraternas budget, om man alltså inte gjorde någon uppräkning, är det dessutom så att 375 000 fler människor skulle betala statlig inkomstskatt under 2023 jämfört med hur det blir med den ordinarie uppräkning som nu sker. Det är därmed svaret på den fråga som ställdes här tidigare. Detta är också viktigt, för det hänger med hela livet. Det hänger med under åren framöver. Det är ett viktigt besked att få.

Uppenbarligen har vi olika inställning till det som Socialdemokraterna införde i skattereformen 1991, nämligen just denna typ av automatiska uppräkningar för olika delar.

Garantipensionen höjs med 850 kronor den här månaden på grund av inflation och uppräkning. Studiestöden och andra delar höjs också. Akassan är inte indexerad, men den har vi behållit på en högre nivå; den är permanent och går inte tillbaka till lägre nivåer.

Det finns en rimlighet och en viktig förutsägbarhet i dessa system. Men det är viktigt för 1 miljon löntagare att veta att Socialdemokraterna är beredda att förändra det som de har gjort under väldigt många år för att se till att 375 000 fler får betala statlig inkomstskatt och att fler får en skattehöjning. Det är en prioritering, som Niklas Karlsson säger.

Jag tror att det är viktigt med förutsägbarhet och förutsebarhet. Om man skulle fortsätta att göra på det här sättet skulle det innebära att allt fler fick betala statlig inkomstskatt. Det kanske också är detta Socialdemokraterna vill.

Herr talman! Sofie Eriksson har frågat mig varför regeringen har fattat beslut om att höja skiktgränsen för statlig inkomstskatt och om jag anser att höjningen är förenlig med återhållsamhet i budgeten. Hon har också frågat mot vilken bakgrund regeringen fattat beslut om att personer med inkomster över 70 000 kronor i månaden ska vara prioriterade för en skattesänkning om cirka 1 400 kronor i månaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av 65 kap. 5 § inkomstskattelagen framgår att skiktgränsen för statlig inkomstskatt ökar med 2 procentenheter utöver inflationen varje år. Det är en schablonmässig höjning för att ta hänsyn till stigande reallöner. Regeringen har alltså inte lagt fram något förslag om höjd skiktgräns 2023 utan har fastställt skiktgränsen i enlighet med bestämmelserna i lagen. Att brytpunkten höjs automatiskt är en god ordning, annars skulle fler och fler betala statlig inkomstskatt varje år. Inflationen gör också att grundavdraget och jobbskatteavdraget höjs automatiskt.

Ungefär 1 miljon svenskar betalar statlig inkomstskatt. Det handlar om nästan tre av tio poliser och var fjärde barnmorska. Att begränsa uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt skulle alltså innebära höjd skatt för en stor grupp svenskar i ett trängt ekonomiskt läge, vilket jag inte anser är försvarbart.

Herr talman! Det är några i riksdagens kammare som håller med Peder Björk. Väljarna höll dock inte med. De ville se en förändring. De ville se en förändring gällande att människor år efter år lever på socialbidrag och andra bidrag i ett utanförskap där det inte lönar sig att gå till jobbet.

Jag vet att man inte blir rik på försörjningsstöd, men för många familjer som har kommit till Sverige där det staplas olika bidrag på varandra - barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag, etableringsstöd, försörjningsstöd - lönar det sig inte att gå till jobbet.

Vad är det för moral? Vad är det för politik? Så löser man inga problem i utanförskapsområdena. Då ser inte barn sina föräldrar gå till jobbet.

Den här debatten handlar om folkräkning, och jag kan bara konstatera att vi har en hög ambitionsnivå. Den enda räkning som den förra regeringen lyckades komma fram med var en katträkning. Det fattade riksdagen beslut om under förra året.

Jag avser i stället att arbeta hårt med frågan om folkräkning. Jag tror att den är ännu viktigare. Katträkning ska man inte förminska, men folkräkning behövs.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tycker att det är väldigt bra att Peder Björk längtar efter besked! Det har gått 101 dagar. Det är många som har påmint om att ni tycker att vi inte har haft en tillräckligt hög ambitionsnivå. Då tänker jag på 2014 när det blev regeringsbyte. Efter 100 dagar fanns det inte ens en regering på plats.

Jag tycker faktiskt att vi har gjort väldigt mycket på 100 dagar, och det här är en prioriterad fråga. Det är därför vi, till skillnad från andra regeringar, nu har lagt resurser till Skatteverket, eftersom det är där man bäst gör en samlad bedömning av vad som behöver göras. Redan den proposition som vi har fattat beslut om är en viktig del i detta.

När det gäller att knacka dörr är det självklart att det behövs, men både Peder Björk och jag tror jag tycker att pengar ska användas effektivt. I vissa fall behövs det inte, för felen är väldigt små.

Jag välkomnar Peder Björk till Örebro. Vi kan göra ett besök i Vivalla, ett trevligt och bra område på många sätt men också ett område som har stora problem. När jag pratar med socialtjänst och andra säger man att det kanske är 7 000-7 500 som är folkbokförda i Vivalla. Men i realiteten bor det väldigt många fler människor där. Så har det sett ut under åtta år bakåt.

Jag vill att vi ska veta vilka som bor i Vivalla och i alla andra områden i Sverige. Vilka är det som bor där? Är det rätt personer som är folkbokförda där, eller finns det människor som kanske inte ska vara där alls?

Det här tar jag på största allvar, och det är därför vi har avsatt så mycket resurser. Det är därför Skatteverket nu kommer att jobba väldigt intensivt med frågan.

Det låter på ledamoten som om en folkräkning ska bli av ett visst datum. Men det här är ju en process där vi i slutändan, till skillnad från i dag, ska veta mycket mer om vilka och hur många som finns i Sverige. Den tidigare regeringen gjorde flera viktiga delar, men man gjorde inte tillräckligt. Vi höjer ambitionen, vi ger resurser till Skatteverket och vi kommer att arbeta väldigt aktivt med den här frågan.

Det är nämligen helt orimligt att vi de senaste decennierna har hamnat i en situation att så många människor finns i Sverige som inte borde vara här. Det finns även många som ska vara här men som på olika sätt, till exempel genom att ha flera samordningsnummer, lyckas lura sig till de pengar som andra har slitit ihop. Det är helt orimligt. Även det problemet kvarstår efter den förra regeringen, och där höjer vi nu ambitionen.

Med detta sagt välkomnar jag det som har gjorts, men vi tänker göra mer.

Herr talman! Tack, Peder Björk, för interpellationsfrågorna! Bara för att vara väldigt tydlig: Detta är en fråga som jag personligen och vårt parti har drivit under många år. Det är ett problem att vi inte vet vilka som finns i Sverige, hur många som finns i Sverige och om de bor på rätt adress. Ibland är det 100 personer folkbokförda i en tvåa. Det finns många människor som inte ska vara här. Det är många som har flera samordningsnummer.

Allt detta är problem som har pågått under lång tid. Jag delar helt bilden av att den föregående regeringen tog viktiga steg på detta område, men det kommer inte att räcka. Det är därför som vi i den budget som började gälla för 26 dagar sedan har gett ett ordentligt tillskott till Skatteverket för att man ska jobba med den här frågan i en ram. Precis som ledamoten säger finns det flera saker som behöver göras för att vi nu ska veta exakt: Hur många är vi i Sverige? Är det rätt personer i Sverige? Det handlar om, som ledamoten nämner, att många de facto utnyttjar samordningsnumren. Man kan ha ersättningar från svenska system, som man inte ska ha om man inte bor i Sverige, fast man bor på helt andra ställen. Ett tragiskt exempel för några år sedan gällde den irakiske försvarsministern, som då inte bodde i Sverige men som fortfarande fick olika typer av stöd från Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allt detta vill vi komma till rätta med.

Det är inte så att en folkräkning handlar om att Peder Björk och Elisabeth Svantesson ska gå och knacka på alla dörrar i Sverige för att veta exakt vem som bor var. Det finns ju många olika verktyg att använda i en folkräkning. Interpellanten har själv nämnt några stycken. Men vi vill jobba mer samlat och mer fokuserat och metodiskt för att om några år veta exakt hur många det är här och om människor bor på rätt ställe.

En del av verktygen finns på plats, men fler behöver komma till. Det är därför som samarbetspartierna skjuter till så pass stora resurser till Skatteverket. Regeringen kommer nu också att formellt ge i uppdrag till Skatteverket att ta fram ytterligare förslag, för det är där kompetensen finns om hur man bäst sammantaget gör denna uppgift.

Detta är viktigt att göra, och jag kallar det nog inte för socialdemokratisk politik att hålla koll på vilka som är i landet. Jag är glad för att det uppenbarligen är många partier här i riksdagen som tycker att det är viktigt. Men vi ser att vi behöver ha en ambitionshöjning, och den gör vi nu. Vi börjar nu, och vi kommer helt enkelt att fortsätta tills vi vet: Vilka är här? Har vi koll på folkbokföringen? Har vi bättre koll på samordningsnumren? När vi vet det kan både jag och Peder Björk känna oss mer lugna än i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Peder Björk har frågat mig hur och när den utlovade folkräkningen kommer att genomföras och på vilka sätt jag avser att säkerställa att arbetet med att stärka kvaliteten i folkbokföringen fortsätter under planeringen av en folkräkning.

Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället. Fusk med folkbokföringsuppgifter är exempelvis ofta ett led i den organiserade brottsligheten. För att få bättre kontroll över vilka som är bosatta i Sverige och för att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen.

I budgetpropositionen för 2023 har regeringen därför föreslagit att Skatteverkets anslag ökas för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor är en viktig del av den satsningen. Skatteverket ska i ett första skede öka såväl antalet kontrollbesök som de förebyggande och kunskapshöjande insatserna i sådana områden. Arbetet ska genomföras i samverkan med till exempel andra statliga myndigheter, kommuner, fastighetsägare samt företrädare för lokalsamhället. Regeringen avser också att ge Skatteverket i uppdrag att ta fram förslag på vilka ytterligare åtgärder som är möjliga och lämpliga att genomföra. Arbetet med att ta fram ett sådant uppdrag pågår inom Regeringskansliet, och hur detta närmare kommer att vara utformat får jag återkomma till.

Men vårt arbete med att förbättra folkbokföringen stannar inte där. I budgetpropositionen för 2023 konstaterar regeringen att resultatet för folkbokföringsverksamheten fortfarande inte är tillfredsställande och att regeringen följer utvecklingen avseende kvalitet och handläggningstider. Skatteverket arbetar intensivt med att förbättra folkbokföringen, men det är ett långsiktigt arbete där ytterligare verktyg behövs. Regeringen beslutade så sent som den 22 december 2022 om propositionen Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten. Genom förslagen i den propositionen kommer Skatteverket att kunna inrikta sina kontroller mot områden med hög risk för fel och fusk och där bästa möjliga effekt kan uppnås.

Herr talman! Inte behöver jag få applåder innan jag börjar tala.

Tack, ledamoten, för kloka frågor! Jag ska svara tydligt på dem.

Är det momsförändringen från 6 till 12 procent som kommer att avgöra den cirkulära ekonomin eller småföretagens situation? Nej. Det är en viktig del för att finansiera. Vi gav bara exempel. I vår budget kan man se att det är många saker som vi prioriterar och finansierar på olika sätt.

Men låt mig gå tillbaka till småföretagen. Jag vet inte vilka småföretagare Ida Ekeroth Clausson har talat med. Men när jag träffar småföretagare berättar jag för dem att oppositionen och Socialdemokraterna vill fortsätta att höja reduktionsplikten så att det blir dyrare att använda bilen, inte vill sänka skatten på drivmedel och inte på allvar vill ta tag i frågan om energisystem, så att vi kan få ned priserna. En av orsakerna till de höga energipriserna är naturligtvis kriget i Ukraina, men en annan orsak är nedlagd kärnkraft.

Det vi nu debatterar är kanske inte den fråga som småföretagare runt om i Sverige diskuterar mest, men visst påverkar den dem, även om det är marginellt. Att byta cykeldäck har kanske kostat 300 kronor, och nu kan det komma att kosta 315. Men det kommer inte att vara avgörande för branschen. Man har fortsatt nedsatt moms. Detta är viktigt att poängtera.

Jag tror att många av Sveriges småföretagare är glada över att vi har fått en ny regering som sätter företagen högt på agendan och ser vad de stora problemen är för företag i olika branscher. Det är tuffa tider för företag i många branscher. Vi kommer att fortsätta att underlätta för dem på olika sätt.

När det gäller omställningen till en cirkulär ekonomi tycker jag att det var väldigt bra att den förra regeringen tillsatte den utredning som vi talat om. Det är en viktig utredning. Det pågår mycket arbete på många håll. Konsumenter gör aktiva val. Många företag gör aktiva val, så att omställningen kan gå fortare och vi får ned våra utsläpp.

Jag ser fram emot vidare diskussioner om just den här frågan, men nu är min talartid slut.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Den här regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna har gjort stora förändringar i budgeten vad gäller inriktningen för Sverige. Vi lade om politiken. Vi slutar med ineffektiva åtgärder, till exempel den klimatbonus som numera bara kostar enormt stora resurser samtidigt som vi ändå såg en fantastisk utveckling på elbilsmarknaden. Det gläder mig verkligen. Vi ser nu också att Tesla börjar sänka priser utan bonusen. Det är bra.

Vi lade om politiken vad gäller investeringsstöd för att kunna använda de pengarna till försvaret, polisen och välfärden. Vi gjorde flera andra förändringar. Till exempel nämnde jag reseavdraget i debatten alldeles nyss. Resurser behövs på andra ställen. Det är min grundläggande inställning till prioriteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min erfarenhet av socialdemokratiska regeringar är att man har haft oförmåga att prioritera bland utgifter men gärna höjt alla skatter. Den här regeringen höjer inte alla skatter. Det vi nu diskuterar handlar om en liten förändring av momsen på specifika reparationer. Men vi sänker skatten för pensionärer som jobbar. Vi sänker skatten på drivmedel för att underlätta för människor. Och vi gör det vi sa när vi prioriterar polis, rättsväsen och välfärd.

Detta är viktiga besked. Samtidigt är det, som jag sa i svaret, en speciell ekonomisk tid. Vi ska inte spä på inflationen. Just därför har det för mig som finansminister varit viktigt att se till att den budget vi har lagt fram är återhållsam och klok och prioriterar det allra viktigaste. Sedan kan ledamoten vara alldeles lugn och trygg om att de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet under nästkommande år kommer att fortsätta att jobba med att underlätta för människor att komma i arbete och underlätta för företagare att växa.

Vi kommer att fortsätta underlätta för tillväxt i Sverige, helt enkelt. Det är detta som behövs - inte höjda skatter.

Vi kan ta diskussionen om försvaret som typexempel. Där vill Socialdemokraterna återigen höja en skatt för att kunna finansiera den kanske mest grundläggande funktion som en stat har, nämligen att skydda befolkningen.

Nej, vi kommer alltså inte att driva en högskattepolitik. Att vi väljer att inte göra det får vi kritik av Socialdemokraterna för. Vi kommer att fortsätta att underlätta för människor och företag. Men just denna momsförändring, som bara gällde under en kort tid, tycker vi är rimlig. I den cirkulära ekonomin tycker vi att det är rimligt med nedsatt moms på dessa reparationer och att den ska vara 12 procent i stället för 25 procent som i alla andra delar av reparationsbranschen. Momsen är alltså sänkt i förhållande till den nivå som är normal.

Slutligen: Vi har inga förslag på förändringar av momsen. Precis som jag vet att också Socialdemokraterna tycker menar vi att vi kan ha ett resonemang om hur framtidens moms ska se ut. Är det rimligt med tre nivåer, och ska de se ut som i dag eller borde det vara mer enhetligt?

I det här fallet tycker jag att det är rimligt att momsen på de här tjänsterna är något mer enhetlig i förhållande till andra reparationer som också är viktiga för den cirkulära ekonomin.

Herr talman! Stort tack, ledamoten, för interpellationen och för kloka frågor! Det är väl bra att backa tillbaka lite grann. Momsen på reparationer generellt är 25 procent, men på just dessa enskilda delar har den under lång tid - sedan 2017, om jag inte missminner mig - varit 12 procent. Sedan sänktes den ytterligare, till 6 procent.

Man kan absolut resonera kring om det är just denna sänkning som avgör den här sektorns framtid. Jag tror inte det. Skulle regeringen göra den bedömningen skulle vi självklart inte ha ändrat momssatsen från 6 till 12 procent. Låt mig också bara säga att 12 procent är en nedsatt moms i förhållande till momsen på alla andra reparationer, som är 25 procent. Detta är viktigt att konstatera.

Jag delar helt och hållet interpellantens inställning att den cirkulära ekonomin är viktig och blir allt viktigare. Den blir viktig för svenska konsumenter på många sätt. Många i Sverige kämpar just nu med höga priser, men framför allt är det ju så att vi vill ställa om. Vi vill återanvända och se till att våra kläder kan användas av fler. Nya butiker och nya möjligheter uppstår på många områden, och det är i grunden väldigt bra.

Men jag gör definitivt inte bedömningen att denna momsförändring skulle avgöra hela denna fråga. Man kan tänka sig att till exempel en cykelreparation för 300 kronor kommer att kosta ungefär 315 kronor med denna förändring.

När det gäller frågan om just denna prioritering är så viktig vill jag säga, som jag har sagt många gånger förut, även innan jag satt i regering, att lata regeringar hellre höjer skatter än prioriterar - det är lätt. Man kan tycka att vi nu både höjer skatten och prioriterar, men i det här fallet är det helt rätt. Denna förändring är viktig därför att det handlar om att prioritera var vi ska ha våra resurser. Det handlar om hur vi ska få in pengar till försvaret, polisen och annat som är väldigt viktigt för oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är alltså en av de få skattehöjningar som den här regeringen presenterar. Vi presenterar skattesänkningar på 10 miljarder för att underlätta för människor i deras vardag och se till att fler arbetar.

Den viktigaste delen av budgeten handlar naturligtvis om att prioritera rätt saker och om att fler ska jobba. Det är därför vi sänker skatten för dem som är över 65 - för att fler ska kunna arbeta så att vi får in mer pengar till välfärd och annat.

Men regeringen och jag gör inte bedömningen att just den här skatten skulle vara ett problem för hela sektorn eller för den cirkulära ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat mig om förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer kommer att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter, på vilket sätt jag och regeringen kommer att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande och om det finns planer på att ytterligare höja mervärdesskatten på varor och tjänster.

Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk miljö med hög inflation. Regeringens budgetproposition för 2023 är därför svagt åtstramande. Det fanns också behov av ökade medel till bland annat försvaret och polisen. Regeringen valde därför att inte prioritera att behålla sänkningen av mervärdesskatten på reparationer.

Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Regeringen verkar för att politiken på dessa områden ska vara långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv. Mervärdesskatten är dock i grunden en fiskal skatt, och att använda mervärdesskatten som styrmedel för att uppnå ett visst mål, som omställning till en mer cirkulär ekonomi, går emot mervärdesskattens primära syfte. Därutöver är regeringens bedömning att förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer har små effekter på omställningen till en mer cirkulär ekonomi.

Den förra regeringen tillsatte utredningen Ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi (dir. 2022:67). I det uppdraget ingår att föreslå andra styrmedel än mervärdesskatten för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Den utredningen fortsätter sitt arbete även under nuvarande regering. Jag vill inte föregripa utredningens slutsatser.

Regeringen har inga förslag om ytterligare höjningar av mervärdesskatten på varor eller tjänster.

Herr talman! Jag tackar för de sista orden, som jag verkligen kan skriva under på oavsett vilken person från vänster till höger som sa detta.

Det finns väldigt mycket mer att göra. Jag vill ändå påminna kammaren och den som eventuellt lyssnar och tittar på detta om att det reseavdrag vi har nu är bättre än det som Socialdemokraterna lade fram därför att det inte missgynnar dem som bor på landet. Det fanns också delar i det förslag som Niklas Karlsson stod bakom som var bra, men när det gäller själva kärnfrågan för den här interpellationsdebatten var det förslaget inte bättre i förhållande till det som nu sker för att komma åt fusk och fel. Men jag lovar: Det Socialdemokraterna inte gjorde på åtta år ska jag fortsätta följa upp.

Jag tycker att ledamoten kanske lite förringar det kontrollverktyg som Skatteverket nu får. Hur kommer man åt fusk och fel? Jo, det gör man genom att ge ansvarig myndighet rätt verktyg. Nu får de betydligt bättre verktyg när de genom den här uppgiften i arbetsgivardeklarationen verkligen kan veta var den anställde faktiskt bor. Det är en ganska grundläggande och viktig uppgift, och jag är övertygad om att det kommer att ge resultat.

Med det sagt kommer jag att fortsätta följa detta. Jag tycker att det är upprörande att det är så många människor som fuskar, även om jag vet att de allra flesta människor gör rätt för sig och verkligen vill göra rätt för sig.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.