Nadja Awad

Herr talman! Jag fick inte svar på min fråga. När det gäller hur jag som har en normerande funktionalitet ska kunna delta ute i samhället, gå på friluftsaktiviteter, umgås med vänner eller tillgodose grundläggande behov som att gå på toa, duscha mig eller klä på mig är det ju inte någon stat eller kommun som kontrollerar hur många minuter jag behöver för att kunna göra de här sakerna. Men varför ska vi utsätta personer med funktionsnedsättning för en sådan integritetsberövande process för att de ska få rätt till assistans? Man kan bedöma assistansen utifrån att behoven ses i sin helhet i stället för att man styckar upp behoven och minuträknar dem på det sätt som görs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Jag kan ta ett annat konstigt exempel som jag tycker visar att regeringen borde göra en förändring. Ledamoten nämnde att personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland fattiga i Sverige. Ändå går den här regeringen fram med att Försäkringskassan ska fortsätta att leverera återkrav på miljoner till assistansberättigade. Vi hörde ju för bara några veckor sedan om 34-åriga Maria, som har en cp-skada och som har fått ett återkrav på över 1 miljon kronor. Maria har rätt till assistans, och hennes behov har uppenbarligen inte förändrats på många år. Varför tillåter Malin Höglunds regering att personer med funktionsnedsättning behandlas på det här sättet?

Det är mycket som behöver göras. Prioritera upp och prioritera om! Tycker ledamoten att de här sakerna behöver göras?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Malin Höglund för anförandet.

Till att börja med är det uppenbart att Vänsterpartiet tycker att regeringen och Sverigedemokraterna behöver prioritera upp och prioritera om sin funktionsrättspolitik och den politik som rör personer med funktionsnedsättningar. De borde leva upp till det som LSS och funktionsrättskonventionen slår fast och säkerställa att kommuner och förvaltningsrätter gör likadant.

Ledamoten lyfte upp en rad olika problem som vi kan bevittna i samhället och som direkt träffar personer med funktionsnedsättningar. Men man kan nästan tro att ledamotens parti inte hör till regeringen och inte är med och budgeterar eller påverkar hela landets ekonomi.

Assistansberättigade behöver i dag för att kunna få assistans gå igenom integritetsberövande prövningar när de ska beskriva vilka behov av assistans de har. Om varken stat eller kommun undersöker hur många minuter jag eller någon annan person med normerande funktionalitet behöver för att duscha, klä på oss eller gå på toa, varför ska då personer med funktionsnedsättning gå igenom en sådan integritetsberövande prövning? Det är en av de fundamentala frågor som jag verkligen vill ställa till den här regeringen. Varför rättar man inte till behovsbedömningarna vad gäller rätten till assistans, så att man ser till helheten i stället för att som i dag stycka upp det och minuträkna grundläggande behov?

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till arbetsmarknadsminister Mats Persson, som är ansvarig för 10 procents arbetslöshet, för att 600 000 personer är arbetslösa och för att Sverige har den tredje högsta arbetslösheten i EU. Undersköterskor, lärare och personliga assistenter sägs upp.

Då är Mats Perssons prioritering att debattera musikgenrer och åka ut till förorten med skottsäker väst. Det är väldigt dåliga prioriteringar när folk är förbannade över att regeringen har orsakat denna historiska arbetslöshet. Detta är inte att ta ansvar, Mats Persson. Häng av dig den skottsäkra västen och gör jobbet!

Välfärden skriker efter personal. Äldreomsorgen kommer att behöva anställa 70 000 personer till 2033 för att möta behoven. Vad är regeringens plan när det gäller detta?

Herr talman! Tack, ledamoten, för svar!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Ledamoten menar att det behövs jobb på landsbygden. Men ledamoten företräder ett parti som ingår i regeringen, och regeringen är ansvarig för att arbetslösheten i Sverige är den högsta på tio år och den tredje högsta i EU. Nästan en halv miljon människor är arbetslösa, och ledamoten nämner att det behövs jobb på landsbygden! Man driver en arbetslinje. Vilken arbetslinje är det, som orsakar denna massiva, historiska arbetslöshet? Jag skulle inte säga att den här regeringen har meriter nog för att säga att de har politiken för att lösa arbetslösheten.

Men som jag nämnde: Studiestartsstödet riktar sig direkt till de arbetslösa för att de ska kunna öka sin kompetens och etablera sig på arbetsmarknaden. Det enda stöd som riktar sig specifikt till de arbetslösa är det stöd som den här regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna vill avveckla. Hur är detta logiskt, i denna tid av rekordstor arbetslöshet? Jag tycker att ledamoten borde svara på den frågan. Jag hörde inte någonting om studiestartsstödet och hur man ser på att det är regering, myndigheter och kommuner som har ansvaret för att administrera det, vilket har gjorts väldigt dåligt.

När det sedan gäller landsbygden och att kompetensförsörjningen behöver säkerställas för framtiden är det inte bara poliser man behöver på landsbygden. Man behöver också välfärdspersonal - jag nämnde specifikt äldreomsorgen. Det behövs kompetens inom besöksnäringen och för det massiva klimatomställningsarbete som behöver göras. Det är inte bara poliser som behövs, ledamoten.

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet, även om det riktades en rad olika anklagelser mot bland annat Vänsterpartiet. Jag begärde replik för att helt enkelt besvara dem med ett antal nya frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Ledamoten nämner avskrivning av studielån för att möjliggöra för studerande att stanna på landsbygdsorter och säkerställa att kompetensförsörjningen på landsbygden inte försämras. Denna avskrivning skulle, menar ledamoten, vara orättvis och inte ens möjlig. Han hänvisar till en rad olika forskningsstudier. Jag undrar: Vad är det för forskning ledamoten hänvisar till? Det är väldigt spännande när den här regeringen helt plötsligt tycker att det är viktigt med evidens, när man alla andra gånger inte tycker att det är så himla viktigt.

Det finns en kommunutredning som menar att Norges väg, att möjliggöra avskrivning av delar av studielånet, gett framgång. Unga som avslutat sina utbildningar har faktiskt i större utsträckning valt att bo kvar och arbeta på mindre orter på landsbygden, efter sina avklarade studier. Det är ganska intressant att ledamoten hänvisar till forskning, när det finns många olika exempel på att detta har lyckats.

När det gäller studiestartsstödet stämmer det att det har visat sig att det har gjorts felaktiga utbetalningar till personer som redan har gymnasiekompetens. Men som Riksrevisionen konstaterar handlar de fel som begåtts om att stödet har administrerats felaktigt av bland annat regering, myndigheter och kommuner. Vad har ledamoten att säga om detta?

Herr talman! Vänsterpartiet har ett mål för arbetsmarknaden om full sysselsättning. Med tanke på att vi har en regering som gärna vill prata om hur viktigt det är att människor ska komma i arbete är det märkligt att Sverige nu har en arbetslöshet som är den högsta på tio år och att Sverige har den tredje högsta arbetslösheten inom EU.

En frånvaro av tydliga arbetsmarknadspolitiska insatser, en nedmonterad och privatiserad arbetsförmedling och en politik om den negativa arbetslinjen - att försvåra livet för den som inte arbetar - har visat sig ha en negativ effekt på arbetslösheten. Nu är det viktigt att det görs en omfattande satsning på utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken.

En växande andel av de arbetslösa tillhör den grupp som saknar en grundskole- eller gymnasieutbildning. En viktig utbildnings- och arbetsmarknadsinsats som regeringen då kan göra är att använda studiemedelssystemet för att göra det möjligt för de här individerna att utbilda sig så att de får ökade chanser att få ett jobb på arbetsmarknaden.

I dag finns möjligheten för den som är arbetslös att få studiestartsstöd.

Studiestartsstödet syftar till att öka rekryteringen till studier bland personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov för att läsa in en gymnasieutbildning och på så sätt stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Vänsterpartiet vill att fler ska kunna ta del av studiestartsstödet men också att stödet ska förbättras. I dag gäller samma regler vid sjukdom som för den som har studiemedel, det vill säga att det inte är möjligt att vara deltidssjukskriven och studera på halvtid med studiestartsstöd. Detta kan orsaka stora problem för personer med långvariga eller kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar att fullfölja sina studier. Det utestänger också många från att ta del av studiestartsstödet för att börja studera. Därför vill Vänsterpartiet att studerande med studiestartsstöd ges möjlighet till deltidssjukskrivning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Möjligheterna för studerande med studiestartsstöd att få bostadsbidrag skiljer sig från motsvarande möjlighet för studenter med studiemedel. Vänsterpartiet vill att rätten till bostadsbidrag med studiestartsstöd ska regleras så att den blir likvärdig motsvarande rätt för studenter med studiemedel.

Det nuvarande kravet på sex månaders arbetslöshet under en ettårsperiod för att få studiestartstöd riskerar att skapa inlåsningseffekter i arbetslöshet och begränsa möjligheterna till snabba utbildningsinsatser. Vi anser därför att arbetslöshetsvillkoret bör lättas upp.

Att förbättra studiestartsstödet för att möjliggöra för fler arbetslösa att utbilda sig och etablera sig på arbetsmarknaden är ett bättre alternativ än regeringens alternativ, som är att avveckla stödet helt. Regeringen har beslutat att avveckla studiestartsstödet från 2026, vilket riskerar att få allvarliga konsekvenser för tusentals individer med kort utbildningsbakgrund som behöver ta sig upp på arbetslinjen. Vad hände med arbetslinjen, regeringen?

Beslutet grundar sig på att det, enligt regeringen, finns tydliga indikationer på att stödet inte går till avsedd målgrupp. I Riksrevisionens granskningsrapport framkommer det att stödet inte har nått sin målgrupp i tillräcklig utsträckning och att det finns en risk för felaktiga utbetalningar. Men hör och häpna - orsaken ligger i hur stödet har hanterats av regeringen, statliga myndigheter och kommuner som administrerar det. Det är vad Riksrevisionens granskningsrapport säger.

Problemet ligger alltså inte i stödet i sig utan i hur de aktörer som jag nyss nämnde har hanterat och administrerat stödet. Riksrevisionen skriver bland annat att Arbetsförmedlingen brister i sin anvisning, det vill säga att anvisningar riktas till personer som inte kan få stödet. Riksrevisionen konstaterar vidare att Arbetsförmedlingens samverkan med kommunerna brister och att det saknas ett effektivt informationsutbyte mellan dem, kommunerna och andra utbildningsaktörer såsom folkhögskolorna när det kommer till individer som har behov av studiestartsstödet.

Regeringen kritiseras för bristande styrning och för att regelverken för individens försörjning vid reguljära studier är komplicerade. Därför ger Riksrevisionen rekommendationer till Arbetsförmedlingen och regeringen att skärpa hanteringen av stödet, inte avveckla det.

Det är allvarligt att den offentliga förvaltningen misslyckas så stort med att nå rätt personer. Regeringen borde i stället reformera och förbättra studiestartsstödet. Om stödet avskaffas, vilka alternativ finns det för den arbetslösa gruppen? Det omställningsstöd som diskuteras riktar sig inte till dem som behöver kompletterande eller grundläggande utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. Ska de lämnas åt sitt öde, herr talman?

Regeringen behöver ta ansvar och förbättra studiestartsstödet i stället för att avveckla det. Detta är en liten del av studiemedelssystemet, men för de individer det berör är det en avgörande möjlighet till ett bättre liv. Regeringen bör därför låta genomföra en utvärdering av studiestartsstödet för att säkerställa att regelverket är ändamålsenligt för att de som tar del av det ska kunna uppnå grundskole- och/eller gymnasiekompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag vill yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 8.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag nämna en sista viktig politisk reform för att säkerställa den framtida bemanningen på landsbygden - alltså riktig politik som riktar sig till landsbygden.

Den demografiska utvecklingen på landsbygden kommer att leda till att personalförsörjningen inom de offentliga välfärdstjänsterna på landsbygden sätts under press, och det blir bara värre med den SD-ledda regeringen. Det handlar i första hand inte om att specifika kompetenser saknas utan om att arbetskraftsutbudet är för litet. Detta berör framför allt tjänstenäringar, välfärdsyrken samt bygg- och anläggning. Små och medelstora företag i landsbygdskommuner hindras mer av brist på lämplig arbetskraft än små och medelstora företag i övriga kommuntyper.

Det kommer att råda brist inom flera av välfärdens yrkeskategorier. Framför allt beräknas bristen på omvårdnadspersonal bli stor. Det handlar främst om en ökad efterfrågan inom äldreomsorgen, och den utvecklingen drivs av att andelen äldre ökar.

Vi ser även hur arbetet med klimatomställningen kommer att kräva nya insatser för kompetensförsörjningen på landsbygden. I vissa landsbygdskommuner står de gröna näringarna för 10 procent av den totala sysselsättningen, och kompetensbehoven inom sektorn är höga. Svensk Vindkraft räknar exempelvis med att det saknas 100-150 vindkraftstekniker per år.

Ett sätt att öka intresset för att bosätta sig på landsbygden är att göra som i Norge och införa avskrivning av studiemedel för personer som har högskoleexamen eller som påbörjar arbete inom bristyrken i områden där det råder rekryteringsproblem. Därför anser Vänsterpartiet att regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att utforma en modell där delar av studielånet avskrivs för personer som erhåller högskoleexamen och/eller påbörjar arbete inom bristyrken i glesa landsbygdskommuner.

Jag yrkar dock inte bifall till någon ytterligare reservation utan ämnar bara lämna den informationen till protokollet.

(forts. § 14)

Herr talman! Vi kan konstatera att man vill göra enorma satsningar för att kunna minska arbetslösheten som är den högsta på tio år under den här regeringstiden. Men varför vill man avveckla någonting som skulle möjliggöra att arbetslösa utbildar sig för att de ska kunna gå in i arbete?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det skulle kunna vara ändamålet med studiestartsstödet ifall regeringen, statliga myndigheter och kommuner som administrerar det gör annorlunda. Det är vad Riksrevisionen konstaterar i sin granskningsrapport om studiestartsstödet. Man ska inte avveckla det. Det är inte förslaget.

Det jag undrar är helt enkelt: Om nu regeringen på allvar vill att arbetslösa som har en kort utbildningsbakgrund ska komma in i arbete, eller åtminstone öka sina chanser till ett jobb, varför skulle man då inte vilja göra om studiestartsstödet i stället för att avveckla det?

Man kan absolut säga, som ledamoten Oliver Rosengren gör, att man vill göra andra satsningar. Men säg då det i stället. Hitta inte på att stödet skulle vara ett problem i sig, för det stämmer inte. Det hade varit det ansvarsfulla, ifall Oliver Rosengren tycker att det är så himla viktigt att tala sanning i kammaren. Det tycker i varje fall jag.

Frågan är: Är det inte bättre ifall regeringen skulle kunna se över regelverket för studiestartsstödet i stället för att avveckla det?

Herr talman! Ledamoten Oliver Rosengren står här och tycker att det är så himla viktigt att tala sanning och säga som det är. Det är det som har framkommit i ledamotens huvudanförande och ett antal replikskiften.

I Oliver Rosengrens anförande om studiestartsstödet målades det upp att studiestartsstödet i sig skulle vara problemet. Men det stämmer inte. Det är inte vad Riksrevisionen konstaterar i sin granskningsrapport av studiestartsstödet. I Riksrevisionens granskningsrapport framkommer att stödet inte har nått sin målgrupp i tillräcklig utsträckning på grund av - hör och häpna - hur det har hanterats av regeringen, statliga myndigheter och kommuner som administrerar det. Alltså är det inte studiestartsstödet i sig som är fel i sin utformning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Riksrevisionen skriver bland annat också att Arbetsförmedlingens samverkan med kommunerna brister och att det saknas ett effektivt informationsutbyte mellan kommunerna och andra utbildningsaktörer, som folkhögskolorna.

Det är inte studiestartsstödet som är ett problem. Det är arbetslösheten som är ett problem. Den är nu den högsta på tio år, och den här regeringen verkar inte vilja göra någonting för att komma till rätta med det.

Det är viktigt att fler får möjlighet att studera, exempelvis arbetslösa, som under en kortare tid kan få studiestartsstöd för att läsa in en utbildning och öka chanserna till jobb.

Varför konstaterar Oliver Rosengren en osanning genom att säga att det är viktigt att avveckla det här stödet, när det handlar om hur bland annat regeringen administrerar det?

Herr talman! När finansminister Elisabeth Svantesson säger att det måste löna sig att tjäna runt 140 000 kronor i månaden menar hon ju att det ska löna sig att vara höginkomsttagare här i landet. Det måste löna sig att tjäna väldigt, väldigt bra. Det är också vad denna budget leder till. De som har det väldigt bra får ännu mer.

Det stämmer att Vänsterpartiet vill se skattehöjningar, men inte för pensionärerna, de sjukskrivna eller de arbetslösa. Vi vill i stället att de allra rikaste i samhället beskattas mer. Så det stämmer att vi vill ha skattehöjningar, men inte för dem som har det allra tuffast i den ekonomiska krisen.

Jag tycker att regeringen och Sverigedemokraterna bara skulle säga som det är. Säg att det är dessa ni vänder er till! Då skulle ni åtminstone tala sanning i stället för att ljuga i kammaren för dem som lyssnar på oss och dem som kommer att rösta vid valet 2026 om att ni har gjort något annat, för det har ni ju inte.

Jag tycker att ni borde ta er en funderare på om det verkligen är ansvarsfullt att prioritera skattesänkningar för de allra rikaste och bidrag för att de ska kunna renovera eller anlita städhjälp till sina villor.

Jag vill slutligen lägga mer fokus på studenterna, för de har det väldigt tufft. Nu när arbetslösheten är som högst på tio år är det synd att ni vill avveckla det stöd som ska hjälpa studenter att komma in på arbetsmarknaden via utbildning. Det är en satsning som Vänsterpartiet vill göra. Det vill inte regeringen.

Herr talman! Tack, ledamoten, för påståendena! Jag hörde inte att det ställdes någon fråga, utan man ville på något sätt utmåla det jag har sagt som en lögn, som att jag inte är verklighetsförankrad i fråga om att den här regeringen och Sverigedemokraterna har lagt fram en budget som gynnar de allra rikaste i samhället. Det är nämligen verkligheten.

Jag tycker inte om när regeringen och Sverigedemokraterna i olika debatter försöker sprida lögner om det som Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har lyft upp i olika debatter om att budgeten som regeringen har lagt fram med hjälp av Sverigedemokraterna gynnar de allra rikaste i samhället. Nästan hälften av de 60 miljarderna går till skattesänkningar som gynnar de allra rikaste. Statsminister Ulf Kristersson får en skattesänkning, ministrarna i regeringen får skattesänkningar och vd:arna för de stora koncernerna i samhället får skattesänkningar.

Men vad händer med välfärden? Vad händer med barnfamiljerna? I dag pratar vi också om studenterna. Jo, de får det tuffare i den här ekonomiska krisen.

Är det ansvarsfullt, frågar jag kristdemokraten Lili André. Är det ansvarsfullt att lägga fram en budget som denna och göra det flera gånger? Det är ju inte första gången man genomför skattesänkningar för de allra rikaste. Är det ansvarsfullt att prioritera på detta sätt? Det tycker inte Vänsterpartiet.

Som jag nämnde i mitt huvudanförande går studenterna i Stockholm och i många andra kommuner back med flera tusen kronor varje månad. Är det ansvarsfullt att låta dem lida medan de allra rikaste får bidrag för kakelläggning i badrummet och för att kunna konsumera mer?

Herr talman! Vänsterpartiets syn på kunskap är att det är en demokratisk rättighet. En av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgängliga för fler människor är ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för studerande.

För att studiestödet ska fortsätta att ha denna rekryterande effekt anser Vänsterpartiet att det måste svara mot de studerandes levnadsomkostnader. Och de börjar förändras nu, herr talman, och det till det sämre - på grund av den här regeringen och Sverigedemokraterna, som i den här svåra ekonomiska krisen för hushållen, småbarnsfamiljerna och studenterna prioriterar att sänka skatten för de allra rikaste. De prioriterar att ge bidrag till rikas villastädning och kakelläggning i badrummet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Regeringen och Sverigedemokraterna anser i den här budgeten att totalbeloppet inom studiestödet, det vill säga studiebidrag och studielån, i princip avser att täcka rimliga levnadsomkostnader under studietiden. Men det gör det inte, herr talman. Matpriserna ökar. Elnätsavgifterna stiger. Hyreshöjningarna är högst på decennier. Kollektivtrafikens priser ökar. Läromedel kostar. Kläder kostar. Allt kostar mer. Det är väldigt dyrt för våra studenter.

För fjärde året i rad presenterar SSCO Stockholms studentbudget. De redogör för hur den ekonomiska situationen ser ut för en genomsnittlig student i Stockholm.

Enligt deras beräkningar går en student i Stockholm 2024 minus med 4 585 kronor i månaden. Deras slutsats är därmed att en student i Stockholm inte kan täcka nödvändiga utgifter enbart med hjälp av studiestöd. För att ha råd måste studenten antingen arbeta vid sidan av studierna, låna pengar, använda eventuella besparingar eller hitta alternativa lösningar för att finansiera sina levnadskostnader under studietiden. Alternativet är att dra ned på mindre akuta utgifter, exempelvis hälsosamma livsmedel eller tandvård.

I undersökningen framgår det att många studenter upplever sin ekonomiska situation som ansträngd och att många lever inom små marginaler. Mer än hälften av de tillfrågade studenterna uppgav att de känner sig stressade över sin ekonomi. Och när studier av ekonomiska skäl inte tillåts vara en heltidssysselsättning ökar risken för psykisk ohälsa.

Herr talman! Så här svårt rent ekonomiskt ser det ut för många studenter runt om i landet, inte bara för dem som bor i huvudstaden. Så här kan vi inte ha det.

Om regeringen och Sverigedemokraterna bedömer att studiestödet för närvarande ligger på en bra nivå, om regeringen och Sverigedemokraterna anser att en student kan leva på både studiebidraget och studielånet - som i år ligger på 13 156 kronor per månad - har jag en fråga, herr talman. Varför testar inte högern att leva som en student? De kan pausa de skattesänkningar och höga arvoden som de ger sig själva och testa att leva som en student gör. Den här regeringen och Sverigedemokraterna verkar nämligen inte tro att en vanlig student 2027 i Sverige går minus med 5 000 kronor i månaden.

Herr talman! Vänsterpartiet anser att det sociala utjämningsmålet inom den statliga studiestödspolitiken ska återinföras. Att studiestödssystemet ger de studerande social och ekonomisk trygghet är enligt Vänsterpartiet en av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgänglig för fler. Social utjämning bör därför vara ett av studiestödssystemets mest centrala mål. Och därför ställer vi i Vänsterpartiet oss bakom den reservation som ligger.

Vänsterpartiet vill också se ett avskaffande av hyrpersonal i vården från 2024. Det är helt centralt att ett sådant stopp kombineras med andra åtgärder från staten för att säkra personalförsörjningen inom vården. Vi föreslår ett tiopunktsprogram för att avskaffa hyrpersonal i vården med en särskild satsning på norra sjukvårdsregionen och även glesbefolkade regioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vänsterpartiet vill därför utöka antalet studieplatser på läkarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen. Även bibliotekarieutbildningen behöver byggas ut. Därför avsätts ytterligare totalt 81 miljoner kronor för ökade studiestödskostnader för utbildningarna.

Vidare bör vårdutbildade som väljer att bo och arbeta i glesbefolkade regioner få möjlighet att skriva av sina studieskulder. Därför avsätts 39 miljoner kronor för ändamålet.

Det ska vara möjligt att få studiestöd under hela sin studietid, då högre utbildning ska betraktas som en heltidssysselsättning. Vänsterpartiet vill att bidragsandelen i studiemedlen ska öka, för att skuldbördan inte ska bli mer betungande. Med högre bidrag och lägre lån underlättas återbetalningen av studielånet. Vänsterpartiet avvisar därför den effektivisering av det högre bidraget som regeringen föreslår.

Sammantaget avsätter Vänsterpartiet 320 miljoner kronor mer än regeringen för studiestöd 2025.

Det är också viktigt att fler får möjlighet att studera. Exempelvis arbetslösa kan under en kortare tid få studiestartsstöd för att läsa in en gymnasieutbildning och öka chanserna att få jobb. Därför avsätter Vänsterpartiet 300 miljoner kronor mer än regeringen för 2025.

Det är väldigt dåligt prioriterat av regeringen att vilja avveckla studiestartsstödet. Nu när arbetslösheten är som högst på tio år behöver staten säkerställa att personer med kort tidigare utbildning som befinner sig i arbetslöshet ska få alla förutsättningar för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

Nästan fyra av tio studerande med studiestartsstöd har en kort grundskoleutbildning eller saknar helt utbildning. Det är också vanligt att studerande som har haft det stödet fortsätter att studera med studiestöd. Många som studerar med det här stödet har dessutom barn. Stödet gör skillnad för den här gruppen.

Färre kommuner utnyttjade de här tilldelade medlen under 2023, vilket kan vara ett tecken på att det har blivit svårare att hitta personer som tillhör målgruppen för studiestartsstöd. Det kan i sin tur bero på att färre sökande uppfyllde arbetslöshetsvillkoret. Regelverket för arbetslöshetsvillkoret lättades upp tillfälligt under covid-19-pandemin. Förslagsvis skulle regeringen och Sverigedemokraterna kunna se över regelverket och se till att fler får veta om att stödet finns att söka i stället för att avveckla det.

Herr talman! Slutligen: Vänsterpartiet vill se ett mer aktivt arbete mot att människor hamnar i skuldproblematik. Det är fortfarande aktuellt i dag, särskilt nu när lånebenägenheten har ökat totalt sett.

Studiestödet, framför allt studielånet, är en betydelsefull inkomstkälla för de studerande, särskilt i ekonomiskt svåra tider. Det innebär dock att fler personer har studielån i dag jämfört med tidigare och att skuldsättningen ökar. Det innebär också att CSN-skulder som skickas till kronofogden för indrivning ökar. Redan i augusti i år var summan över inskickade skulder runt 900 miljoner kronor, och kronofogden spår att vi går mot ett rekordår 2024. Det speglar den ansträngda ekonomiska situation som många låntagare har just nu. Så här kan vi inte ha det.

Fru talman! Rättighetslagen LSS infördes för 30 år sedan av en enhällig riksdag. Syftet med lagen är att personer med omfattande funktionsnedsättningar genom LSS-insatser ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. Verksamhet enligt LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för dem som omfattas av lagen, och målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som alla andra.

Lagstiftningen har dock länge urholkats, då kostnadsperspektivet snarare än rättighetsperspektivet fått dominera. Olika domstolsbeslut, som ibland inte ens är prejudicerande, har fått påverka så att kommuner dömer olika. Det skapar en enorm rättsosäkerhet och framför allt en enorm otrygghet för assistansberättigade. Det innebär att LSS-lagstiftningens mål inte efterföljs i Sverige. Detta påverkar människor med funktionsnedsättningar och deras livsvillkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

LSS-lagstiftningen urholkas, och det sker inom i princip alla tio speciella LSS-insatser. Antalet personer med insatsen rådgivning och stöd har minskat kraftigt. Antalet personer som får personlig assistans har minskat som en följd av Försäkringskassans och kommuners restriktivare bedömning, trots att reformen om stärkt rätt skulle innebära att fler får assistans. Det har också visat sig att Försäkringskassan och kommuner gör helt olika bedömningar i samma ärenden. Insatserna ledsagare och kontaktperson har också minskat de senaste åren.

Tre vanliga problem när det gäller LSS-boenden är långa väntetider, höga hyror och en alltmer institutionsliknande karaktär. Det finns också väldigt mycket att reagera på när det gäller daglig verksamhet: alltifrån den dåliga försörjningen och bristande differentieringen till den uteblivna rätten till daglig verksamhet.

Det finns helt enkelt mycket kvar att göra för att uppfylla LSS-lagstiftningens mål om jämlikhet, full delaktighet, kontinuitet och att kunna leva som alla andra.

Det är bra att socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall har deltagit i dagens budgetdebatt. Det är en självklarhet att regeringen har ansvaret för att de goda målen i LSS blir verklighet.

Regeringen måste genom mer tydlighet i lagen och genom att utföra sitt informationsuppdrag som FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning föreskriver tillse att kommuner och förvaltningsrätterna inte feltolkar LSS och sätter käppar i hjulet. Kostnadsperspektivet får heller inte premieras före rättighetsperspektivet, något som vi har behövt ha med oss i dagens budgetdebatt när vi har pratat om LSS-lagstiftningen.

Jag tycker dock, fru talman, att det är väldigt synd att äldreministern Anna Tenje inte deltar i dagens budgetdebatt i och med att äldreomsorgen just nu får genomgå enorma besparingar och nedskärningar på grund av att regeringen och Sverigedemokraterna prioriterar skattesänkningar för de allra rikaste och att ge bidrag till rikas villastädning och kakelsättning i badrummet.

Fru talman! För assistansersättningen föreslår regeringen i budgetpropositionen att timschablonen räknas upp med 3 procent, vilket är en klar förbättring jämfört med de senaste åren. Varken assistansanvändare eller anordnare kommer dock att vara nöjda, eftersom även 3 procent är mindre än löneökningarna.

För att möjliggöra kompetensutveckling, goda arbetsvillkor och avtalsenliga löneökningar för det kvalificerade arbete som personlig assistans är vill Vänsterpartiet årligen höja nivån på schablonen för timersättningen i enlighet med löneutvecklingen.

Regeringen kommer även att titta på möjligheterna att indexera assistansersättningen, vilket är positivt. Här är det viktigt att säkerställa att indexeringen inte börjar på en alldeles för låg nivå.

Fru talman! Föräldraavdraget infördes 2023 med syftet att fler barn skulle få rätt till assistans. Det blev dock ett misslyckande, och i många fall har det blivit svårare för barn att få assistans. Funktionsrättsorganisationerna och vi i oppositionen har krävt åtgärder ända sedan våren 2023, men regeringen har skyndat långsamt. Från januari 2025 kommer dock föräldraavdraget att halveras, vilket får ses som en mindre seger för Sveriges funkisfamiljer. Vänsterpartiet hade hellre sett att föräldraavdraget nollställdes för att säkerställa att alla barn med funktionsnedsättningar får den assistans de har rätt till.

Försäkringskassan anser att det även krävs andra åtgärder för att stärka barns rätt till assistans, till exempel ändring av reglerna för grundläggande behov.

Tillsynen fyller en viktig funktion för att säkerställa att allvarliga kvalitetsbrister, vanvård, övergrepp och andra missförhållanden inom LSS-verksamheter granskas. Det framkom inte minst i Ivos riktade tillsyn av 90 gruppbostäder som visade att olagliga tvångs- och begränsningsåtgärder användes i två tredjedelar av de granskade gruppbostäderna.

Ivo är inte heller skyldig att utreda anmälningar från privatpersoner, vilket bör ändras.

Myndigheten har dessutom svårt att få spetskompetens, eftersom Ivos uppdrag omfattar stora verksamhetsområden, som hälso- och sjukvård, estetisk kirurgi och injektioner, LSS- och SoL-verksamhet samt skyddade boenden. Det är uppenbart att tillsynsbehovet för LSS-verksamhet överstiger Ivos möjligheter att bedriva en heltäckande tillsyn inom området.

Vänsterpartiet anser att LSS-kompetensen behöver höjas inom Ivo men också att det bör tillföras mer resurser till Ivo. Därför har vi budgeterat 60 miljoner kronor mer än vad regeringen har gjort.

Slutligen, fru talman, har regeringen ännu inte gett något besked om vad man planerar i fråga om förstatligat huvudmannaskap och behovsbedömningar för personlig assistans. Att skyndsamt säkerställa att samtliga grundläggande behov ska anses vara av integritetsnära karaktär och därmed vara assistansgrundande i dess helhet är ett viktigt steg för att återupprätta intentionen med LSS. Det får inte styckas upp i små tidsbestämda delar som i dag. Ju fler tolkningar Försäkringskassan gör av domstolsbeslut, desto mindre del av ett toalettbesök eller en dusch räknas som ett grundläggande behov.

Sammanfattningsvis vill Vänsterpartiet se ett statligt huvudmannaskap men först när behovsbedömningen har åtgärdats. Det här ville jag fråga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall, men det fick jag enligt kammarens regler inte göra. Men jag återkommer till det.

Tack, fru talman, och god jul och gott nytt år till alla som är kvar i kammaren!

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 december.)

Herr talman! Utifrån debatten med skolminister Lotta Edholm i dag upplever jag att vi håller med varandra om väldigt mycket. Vi måste stoppa diskrimineringen av afrosvenska elever och av elever med funktionsnedsättningar. Det innebär att vi måste skärpa lagstiftningen. Resurser behöver tillsättas. Och relevanta aktörer måste få ytterligare uppdrag för att kunna möjliggöra detta.

Jag och min kollega Daniel Riazat har lyft upp ett antal exempel som jag tycker att regeringen borde ta vidare. Vi borde alltså göra en kraftsamling tillsammans för att stoppa diskrimineringen ute i samhället. Inget barn, ingen ung och ingen elev ska bli dömd vid dörren när det bara handlar om föreställningar som grundar sig i hudfärg, etnicitet, religion eller funktionsnedsättning. Vi kan inte ha ett samhälle där människor döms på förhand på grund av föreställningar om dem och där de underordnas i ett slags hierarki. Så kan vi inte ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har lyft upp att skolor inte följer diskrimineringslagen. Det ska man inte få komma undan med. Många olika slags organisationer ute i samhället säger att det är viktigt med jämlikhetsdata. Det är inte bara de som säger det. Även FN har kritiserat Sverige för att man inte infört detta. Det handlar också om utbildningsinsatser för skolans personal och om att man ska stoppa nedskärningar inom svensk skola så att stödinsatser kan sättas in i tid.

Detta är konkreta förslag för hur man kan stoppa diskrimineringen ute i samhället.

Herr talman! Jag skulle vilja gå in lite mer specifikt på de olika förslag på åtgärder som Diskrimineringsombudsmannen lyfter upp i den årliga rapporten om diskriminering.

Utbildningsanordnare ska enligt diskrimineringslagen ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier. Som det står i rapporten följer skolorna dock inte alltid dessa rutiner och riktlinjer. Det förekommer också att skolor brister i sin skyldighet att utreda och åtgärda trakasserier. Detta framkommer både i anmälningar till DO och i dialoger med organisationer i civilsamhället.

DO har också fått in ett antal anmälningar från skolpersonal om att rektor eller huvudman inte tar anmälningar om diskriminering på allvar, oavsett om det rör afrosvenska elever eller elever med funktionsnedsättningar. I DO:s dialog med företrädare för organisationer i civilsamhället uppges även att rektorer agerar bromskloss vid anmälningar om diskriminering, så att anmälningarna aldrig når skolans huvudman. Detta står i total strid med skolans anmälningsskyldighet enligt skollagen.

Min första fråga är på vilket sätt regeringen ska säkerställa att skolor följer diskrimineringslagen. Här är det viktigt att regeringen inför jämlikhetsdata. Vi behöver, likt två tredjedelar av världens länder, få information om hur olika diskrimineringsgrunder är fördelade i populationen och hur de samverkar med varandra, så att vi får kunskap om förekomsten och effekterna av diskriminering. Min andra fråga är alltså hur regeringen ser på jämlikhetsdata och på att införa det.

Utbildningsinsatser av Forum för levande historia och Diskrimineringsombudsmannen är bra för att sprida kunskap om rasism och diskriminering, i synnerhet om afrosvenska elevers utsatthet för rasism och diskriminering i grundskolan och gymnasieskolan, men hur ska detta följas upp? Skolverket borde få i uppdrag att ta fram en konkret handlingsplan gällande skolors arbete mot rasism, och Skolinspektionen bör som en del av det ordinarie inspektionsuppdraget få i uppdrag att följa upp skolornas arbete mot rasism. Min tredje fråga är hur regeringen ser på det.

Flera statliga utredningar har faktiskt föreslagit att Skolinspektionen även ska ansvara för att hantera kränkningar i skolan enligt diskrimineringsgrunderna. En till fråga är om även detta är något man kan se över.

Elever med funktionsnedsättningar får inte tillgång till effektiva stödinsatser i rätt tid - eller över huvud taget. För att komma till rätta med detta problem behöver skolan få bättre förutsättningar att möta varje elev. Som skolministern vet har jag dock i många tidigare debatter med henne undrat hur det ska vara möjligt när det sker nedskärningar i skolor över hela landet. Det är de största nedskärningarna på 30 år. Regeringens - vad är det - 850 miljoner kronor för personalförstärkningar i skolan är ingenting när skolorna sammanlagt har miljarder i underskott. Personal blir av med sina jobb, elevgrupperna blir större och stödinsatser sätts inte in i tid. Hur ska det öka tryggheten? Hur ska detta avlasta lärare och förbättra elevhälsan? Jag vill ha ett svar på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också tydligt utifrån Skolinspektionens granskningar att det finns otillräcklig kunskap om hur undervisningen kan utformas för att den ska fungera bra för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism. Hur ser skolministern på att tillsätta en utredning som utvärderar och föreslår utvecklingsområden för skolans kompetens kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

Herr talman! Jag tackar skolminister Lotta Edholm för svaret.

Det gläder mig väldigt mycket att skolministern började sitt interpellationssvar med att konstatera att det är fullständigt oacceptabelt att elever diskrimineras och att Diskrimineringsombudsmannens rapport visar på allvarliga problem i svensk skola.

Det som jag kommer att ta upp i mitt första anförande kan uppfattas som irrelevant. Men det hör ihop med dagens debatt om diskriminering och att bejaka människors rättigheter, vilket är att den regering som ska tackla diskrimineringen inom svensk skola också bör vara en regering som håller löftet om att se till att de mänskliga rättigheterna tillgodoses i Sverige.

Herr talman! Den här debatten är så extremt absurd för mig på ett sätt, att jag står här och kräver svar från regeringen på hur den har tänkt stoppa diskrimineringen av de mest utsatta barnen och unga i svensk skola så att det inte finns några hinder mot att få tillgång till sina mänskliga rättigheter.

Jag själv och väldigt många andra i Sverige upplever att den här högerregeringen ofta kränker våra mest grundläggande mänskliga rättigheter. Det gäller hur man pratar om människor, hur man värderar människor och vilken politik det är man driver.

Det är väldigt många i dag som inte mår bra. Det är många som känner hopplöshet och helt enkelt känner sig väldigt rädda över vart samhällsutvecklingen är på väg. Jag talar för alla i Sverige som sedan valet 2022 har upplevt att den här regeringen konstaterar att det är skillnad på folk och folk.

Hur ska vi kunna förlita oss på regeringens arbete mot diskriminering och för människors rättigheter när det upprättas visitationszoner i förorterna, när regeringen vill utveckla ett angiverisamhälle i Sverige, när Sveriges statsminister gör skillnad på muslimer och judar och när det görs en tydlig skillnad på palestinier och israeler och på palestinier och ukrainare? Hur tror ni att det känns som muslim, vilket jag är, att få höra hur regeringen pratar om muslimer och islam, där vice statsministern använder muslimer som ett politiskt slagträ? Hur tror ni att det känns när regeringen tillåter sitt största regeringsunderlag, Sverigedemokraterna, att totalt bedriva en häxjakt på muslimer och islam? Hur tror ni att det känns att höra dem som har invandrat eller flytt till Sverige utmålas som lata, farliga, potentiella kriminella, därför att det är en framgångssaga för regeringen att göra det svårare för människor att komma till Sverige? Regeringen vill ju inte ens stoppa terrorstaten Israels folkmord, apartheid och ockupation i Palestina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allt detta som jag nämnt nu påverkar hur våra barn och unga blir bemötta ute i samhället och hur barn och unga blir behandlade i skolan, där de spenderar den största delen av sin tid. Det påverkar också deras självbild och hur de mår när deras folkvalda pratar så här dåligt om dem.

På vilket sätt ska jag och alla andra som lyssnar på oss i kammaren eller ute i samhället tro att den här regeringen värdesätter ett antidiskrimineringsarbete och mänskliga rättigheter så pass högt att de genuint vill stoppa diskrimineringen i samhället och exempelvis i skolan?

Därför vill jag inleda debatten med att fråga skolminister Lotta Edholm och regeringen: Anser ministern och regeringen att de är försvarare av våra grundläggande mänskliga rättigheter?

(Applåder)

Herr talman! Det svenska studiestödssystemet har varit ett av världens mest generösa, men det håller nu på att urholkas på grund av den här regeringen och Sverigedemokraterna. Man prioriterar skattesänkningar för de allra rikaste och att höja sina egna politikerlöner. Det är detta som faktiskt har gjorts; det är det förslag som har presenterats i höstens budgetproposition. Av 60 miljarder i budgetutrymme har man använt nästan hälften till skattesänkningar som gynnar de allra rikaste i det här samhället. Och man har inte valt att stoppa den automatiska höjningen av politikerarvoden. Det är alltså inte någon osanning jag har presenterat här.

Ministern säger att den här regeringen fortsätter att följa studenternas ekonomiska situation väldigt noggrant, men hur länge ska man göra det? Den här regeringen har mindre än två år kvar av regeringsmakten innan svenska folket förhoppningsvis röstar bort den.

Jag har ställt ett antal frågor om hur man kan stoppa den påverkan på studenternas ekonomi som vi ser - de går back med flera tusen kronor varje månad, runt om i landet. Jag har nämnt ett antal förslag. Men jag uppfattar det inte som att ministern och regeringen vill gå fram med förslagen om att se den studietid som studenterna lägger ned som en heltidssysselsättning och därmed se till att de har en skälig levnadsstandard. Detta ska behandlas med samma seriositet som studenterna tillämpar när de utbildar sig.

Jag vill tacka för den här debatten.

Herr talman! Det spelar ju ingen roll hur mycket den här regeringen och ministern säger att man höjer studiebidraget med, för det är fortfarande otillräckligt.

Vi vet ju att studiestödet justeras upp varje år efter den kostnadsutveckling som vi ser ute i samhället. Men den justeringen utgår från väldigt låga belopp. Som jag inledde debatten med går studenter runt om i Sverige back med flera tusenlappar varje månad.

Det spelar alltså ingen roll hur regeringen försöker utmåla sig själv som en ambitiös regering som verkligen vill att studenterna ska kunna tro på att den här regeringen satsar på att höja den ekonomiska standarden för studenterna. Om man tittar på verkligheten och om man tittar på siffrorna ser man att nivån ändå inte är tillräcklig. Den justeras inte upp tillräckligt.

Om vi ska prata om konkreta förslag för hur studenternas ekonomiska standard ska kunna förbättras måste vi prata om hur man ska kunna värdera den högre utbildningen och studietiden som en heltidssysselsättning.

Vänsterpartiet vill att andelen bidrag i studiemedlen ska öka för att skuldbördan inte ska bli mer betungande. Med högre bidrag och lägre lån underlättas också återbetalningen av studielånet. Vi vill inte skuldsätta studenter. Deras representation är redan tillräcklig bland dem som just nu har ärenden hos Kronofogden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den som studerar eller precis har börjat söka jobb ska också ha rätt till grundbeloppet i a-kassan. Under pandemin såg vi att arbetslösheten bland studenter ökade, och det är en grupp som inte har stora ekonomiska marginaler. Studerandevillkoret måste därför återinföras. Jag vill jättegärna höra vad ministern har att säga om det.

Dessutom samverkar studiestödet inte särskilt väl med socialförsäkringssystemet. Vänsterpartiet vill därför att ersättningssystemen reformeras så att de kopplas till studenters sysselsättning i stället för till om de får studiestöd, för ingen student ska löpa risk att stå utanför sjukförsäkringen.

Även bostadsbidraget behöver reformeras så att alla studenter oavsett ålder kan söka det. Alternativet är ett eget regelverk för studenter där hanteringen av bostadsbidraget tas över av CSN. Det skulle förenkla om man kunde söka studiebidrag och bostadsbidrag på samma ställe. Dessutom skulle fler få reda på att det här bostadsbidraget finns. Det är faktiskt väldigt många studenter som inte känner till det över huvud taget. Hur ser ministern på det?

När det gäller det ökande studieskuldsberget hos Kronofogden som jag nämnde har de senaste två årens ökning varit ovanligt stor. CSN har tittat på återbetalningen av studielån och hur det ser ut bland dem som har genomgått skuldsanering. Det har haft positiv inverkan på återbetalningen - två av tre betalar enligt plan till CSN efter skuldsanering. Vill den här regeringen möjliggöra för fler att genomgå skuldsanering?

Det sjunkande ränteläget har blivit en lättnad för många hushålls ekonomi, men räntan på studielån från CSN går nu åt motsatt håll. Prognosen för 2025 är en höjning till 1,97 procent från årets 1,23 procent. Också förra året höjde den här regeringen räntan. Är det en rimlig prioritering av den här regeringen att varje år höja CSN-räntan?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Vänsterpartiets syn på kunskap är att den är en demokratisk rättighet. En av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgänglig för fler människor är ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för studerande på allt från vuxenutbildning till högskola. För att studiestödet ska fortsätta att ha den effekten anser Vänsterpartiet att det måste svara mot studerandes levnadsomkostnader. Det börjar nu förändras, herr talman, till det sämre på grund av att den här regeringen och Sverigedemokraterna, som i den här svåra ekonomiska krisen för hushållen, småbarnsfamiljerna och studenterna prioriterar att sänka skatten för de allra rikaste. Ministern säger att totalbeloppet inom studiestödet, det vill säga studiebidraget och studielånet, täcker rimliga levnadsomkostnader under studietiden. Men det gör det inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Matpriserna ökar, elnätsavgifterna stiger, hyreshöjningarna är högst på decennier, kollektivtrafikens priser ökar, läromedel kostar, kläder kostar och allt kostar mer. Det är så dyrt för våra studenter.

För fjärde året i rad presenterar SSCO Stockholms studentbudget. De redogör för hur den ekonomiska situationen ser ut för en genomsnittlig student i Stockholm. Enligt deras beräkningar går en student i Stockholm 2024 minus med 4 585 kronor i månaden. Deras slutsats är därmed att en student i Stockholm inte kan täcka de nödvändiga utgifterna enbart med hjälp av studiestöd. För att ha råd måste studenter antingen arbeta vid sidan av studierna, låna pengar, använda eventuella besparingar, hitta alternativa lösningar för att finansiera sina levnadskostnader under studietiden eller dra ned på mindre akuta utgifter, exempelvis hälsosamma livsmedel eller tandvård.

I undersökningen framgår det att många studenter upplever sin ekonomiska situation som ansträngd och att många lever inom små marginaler. Mer än hälften av de tillfrågade studenterna uppgav att de känner sig stressade över sin ekonomi. När studier av ekonomiska skäl inte tillåts vara en heltidssysselsättning ökar risken för psykisk ohälsa. Så här svårt rent ekonomiskt ser det ut för många studenter runt om i landet, inte bara för dem som bor i huvudstaden. Så kan vi inte ha det, herr talman.

Om ministern bedömer att studiestödet för närvarande ligger på en rimlig nivå, en bra nivå, om ministern anser att en student kan leva på både studiebidraget och studielånet, som i år ligger på 13 156 kronor per månad, har jag en fråga. Varför testar inte ministern att leva som en student gör? Pausa skattesänkningarna och de höga politikerlönerna som regeringen har gett sig själv och testa att leva som en student gör. Ministern och regeringen verkar ju inte tro att en vanlig student 2024 i Sverige går minus med 5 000 kronor i månaden.

Fru talman! Jag hade gärna velat få svar på mina frågor. Jag hade konkreta frågor om hur man kan förbättra äldreomsorgen för personalen och för de äldre, men jag har inte fått svar på mina frågor.

Det är väldigt olyckligt att äldreminister Anna Tenje inte vill prata om indexeringen av statsbidragen, för det är exakt detta jag har fått höra om sedan jag tillträdde som Vänsterpartiets talesperson för äldreomsorgsfrågor och jag hör om det från chefer och anställda i kommuner och från fackförbund. Alla pratar om indexeringen av statsbidragen för att kunna planera för framtiden i sina verksamheter. Och det gör man oberoende av vilken regering vi har och vilket styre man har i kommunerna. Denna fråga vill jag faktiskt få svar på.

Samma sak gäller för de nationella bemanningsriktlinjerna. Detta hör vi hela tiden om. Vad anser äldreminister Anna Tenje om dessa?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är helt överens om att oseriösa aktörer behöver försvinna från äldreomsorgen. Men det är ingen slump att väldigt många av de oseriösa aktörerna sysslar med vinstjakt. Jag fick inte heller svar på frågan om vad äldreminister Anna Tenje anser om vinstjakten inom äldreomsorgen?

Jag tänker också på den rapport som Institutet för mänskliga rättigheter tar upp med de åtta uppmaningar som de riktar till regeringen, exempelvis om jämlikhetsdata, om att ta bort den diskriminerande åldersgränsen för personlig assistans och om att se till att styrdokument, allmänna råd och lagstiftning stämmer överens med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Detta har heller inte lyfts upp i debatten trots att jag efterfrågat det av äldreministern.

Skulle jag kunna få svar på dessa frågor, eller behöver jag kalla hit äldreministern till ytterligare en debatt?