Emma Nohrén

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Fru talman! Johanna Hornberger pratade om rent vatten och vikten av detta, och jag tror att vi var många som såg en guppande eka framför oss. Men jag tryckte på replikknappen när ledamoten började prata om kostnadseffektivitet och om satsningar som vid närmare beskådan inte är satsningar utan omfördelning av pengar.

Hur ska den där visionen om det rena vattnet, den guppande båten och fiskesjön bli verklighet med den politik som bedrivs av regeringen och de regeringspartier som Johanna Hornberger företräder? Som jag tog upp i mitt anförande borde ett snabbt och enkelt sätt vara att genomföra Miljömålsberedningens förslag. Det skulle ge kostnadseffektivitet och användning av ett arbete som redan är gjort. Det har redan på varit ute på remiss och är något som vi i denna kammare, i alla fall partivis, har sagt att vi är överens om.

Min fråga till ledamoten är därför: Kommer vi att få se en proposition om havsmiljön utifrån Miljömålsberedningens betänkande Havet och människan och i så fall när?

Fru talman! Vi ska i dag debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande Vattenvård där en rad olika vattenrelaterade frågor tas upp för såväl sött som salt vatten. Det handlar om övergödning, reningsverk, enskilda avlopp, Östersjösamarbete, EU:s ramdirektiv för vatten med mera.

Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 29 som handlar om införande av en havsmiljölag utifrån betänkandet Havet och människan som Miljömålsberedningen lämnade till regeringen för över två år sedan. Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till denna reservation.

Miljömålsberedningens arbete pågick i över två år. Det var ett arbete som mynnade ut i betänkandet Havet och människan. Det var ett gediget arbete, och det säger jag inte bara för att jag var ordförande och ledde arbetet utan för att det faktiskt var det. Alla partier i Sveriges riksdag stod bakom det. Det finns inga reservationer i betänkandet. Det är över 100 förslag för havsmiljön. Förutom att det handlar om sådant som påverkar havsmiljön handlar det också om sådant som finns på land och i sött vatten, eftersom det mesta till slut rinner ut i havet.

Det är otaliga timmar som har lagts ned av civilsamhället, forskare, NGO:er, lokalpolitiker, regionpolitiker, föreningar och företag på detta. Hela samhället har varit involverat och gett sin syn på saken, och vi har fått detta betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Det lämnades som sagt till regeringen i januari 2021, och samtliga partier stod bakom det. Betänkandet har därefter varit ute på remiss, och hösten 2021 aviserade den dåvarande S-MP-regeringen att det skulle komma en proposition förra våren. Men i december samma år lämnade Miljöpartiet regeringen, och bara Socialdemokraterna var kvar i regeringen. Då försvann havsmiljöpropositionen.

Nu har vi en ny regering. Vad den tänker göra vet jag inte. Det står i våra handlingar att detta fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Höstterminen har gått, och våren är här. Men vi vet fortfarande inget mer än att det bereds i Regeringskansliet.

Därför skulle jag vilja uppmana, eller kanske till och med vädja till, sittande regering och företrädare för regeringspartierna här i dag att se till att detta arbete inte går till spillo. Det är så mycket jobb som är nedlagt, och det är så sällan som vi i denna kammare faktiskt är överens om saker. Och detta skulle kunna göra att ett nytt golv tas fram för havspolitiken som vi skulle kunna utgå från.

Det finns flera reservationer i dagens betänkande där det hänvisas till detta arbete. Jag valde att yrka bifall till reservation 29 som handlar om en havsmiljölag. Det var den som skulle hålla ihop hela detta arbete. Den skulle på liknande sätt som klimatlagen se till att det finns en uppföljning eller metodik i fråga om hur vi ska nå våra miljökvalitetsmål, i detta fall Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Ingen övergödning. Den skulle se till att ekosystemansatsen skulle genomsyra allt och att arbetet för detta skulle vila på vetenskaplig grund. Och alla regeringar, oavsett färg, skulle jobba på ett liknande sätt med frågorna. Det var detta som var grejen. Vi såg alla att det var en väldigt viktig fråga att ta vidare. Någonting som Miljömålsberedningen också konstaterade var nämligen att hav och klimat är två sidor av samma mynt. Och här skulle vi behöva göra det.

Det handlade också om hur man skulle få ihop EU-direktiven, som vi förmodligen också kommer att debattera här i dag, och hur genomförandet av havsmiljödirektivet, ramdirektivet för vatten och art- och habitatdirektivet skulle samordnas för att hjälpa varandra i stället för att gå emot varandra som de ibland kan göra.

Fru talman! Detta skulle jag vilja säga är en lågt hängande frukt för att på allvar komma igång med havsmiljöarbetet, sätta ett nytt golv för frågorna och få en stor positiv påverkan på alla havsfrågor och vattenfrågor - sötvatten, kustvatten och havsvatten. Det skulle ge svar på och en hel del åtgärder för övergödningsproblematiken, bidra till den biologiska mångfalden, få en positiv påverkan på fisket och på kustmiljön. Det finns LEVA-samordnare och LOVA-samordnare med. Det handlar om sjöfart, turism och myndighets- och EU-arbete.

Snälla regeringen, leverera på detta och låt inte detta arbete gå till spillo!

Fru talman! Jag ska ta upp en annan sak som jag inte riktigt förstår när det gäller denna regering. Det handlar om att man drar ned på pengarna till miljöövervakning. Flera av de delar i detta betänkande som vi i dag kommer att diskutera handlar just om hur vi ska få rent vatten och hur vi ska kunna ha en övervakning. Det funkar inte utan kontrollprogram och ordentlig miljöövervakning på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Naturvårdsverkets generaldirektör sa att miljöövervakning är miljöarbetets ryggrad. Det är en förutsättning för att kunna göra någonting på vetenskaplig grund. Och om det är någonting som vi i Sverige har varit duktiga på under lång tid är det detta. Vi har långa tidsserier, och det är på så sätt som vi kan upptäcka och se förändringar i miljön, oavsett om det är hav, land eller vatten. Och det är på så sätt vi vet att våra åtgärder ger resultat. Jag tror att vi kommer att återkomma till detta vid behandlingen av ett annat betänkande i dag som handlar om kemikalier.

Jag vill återigen ge en uppmaning till regeringen: Tar ni dessa frågor om rent vatten på allvar, se då till att vi också har övervakningsprogram som fungerar!

Fru talman! Till sist skulle jag vilja ta upp utskottets förslag till tillkännagivande om våtmarker. Den nuvarande regeringen har sagt att den vill satsa på våtmarker. Det var kanske den enda satsningen på miljöfrågor som vi hittills har sett. Vi kan vara överens om att det är viktigt med insatser när det gäller våtmarker. Att anlägga våtmarker och öka antalet våtmarker stärker den biologiska mångfalden samt ger fler ekosystemtjänster, minskade utsläpp av växthusgaser, förbättrad vattenhushållning, bättre handhållande av vatten i landskapet, flödesutjämning vid skyfall, minskad övergödning och ökad grundvattenbildning. Det har alltså betydelse för klimat, biologisk mångfald, övergödning och landskapets motståndskraft.

Trots alla dessa positiva delar ser man att den satsning som regeringen har talat om är en tummetott. Man tar 200 miljoner kronor från skydd av värdefull natur, just det som detta ska bidra till, och öronmärker dessa pengar snarare än att använda dem till satsningar. Även om det skulle ha varit additionella pengar är det mindre än vad tidigare regeringar har satsat.

Därför föreslås i detta betänkande ett tillkännagivande om att vi vill öka takten i arbetet med våtmarkerna och att de ska bli fler.

(Applåder)

Fru talman! Tack till ledamoten Elin Nilsson för ditt tal! Du tog upp biologisk mångfald. Det är någonting som ditt parti Liberalerna har hållit väldigt högt genom många år. Det är många gånger som Miljöpartiet och Liberalerna har hamnat på samma sida i debatten. Vi har stått upp för att vi ska miljöpröva vattenkraften och våtmarkerna. Vi har varit emot förändringar i restaureringsakten och varit för ett ökat ålfiskeförbud.

Nu har ni hamnat i regeringsställning, och det har blivit annat ljud i skällan. Jag vet att det är svårt att vara ett mindre parti i en regering, men något mer borde ni väl göra än vad ni faktiskt gör?

Sedan regeringen tillträdde har vi en miljöminister som på en rak fråga om de fem viktigaste saker man ska göra för biologisk mångfald svarade: våtmarker. Det är bra, men det är också en satsning man tar från skydd av natur. Vi hör om blyhagelsförbud, vilket också är bra. Men sedan var det ganska svamligt, och jag vet inte riktigt vad kontentan blev av de här fem delarna.

Däremot finns det en sak som jag hittills har sett som är bra i regeringsförklaringen. Där står det att ni vill öka insatserna för att minska övergödningen. Det står också att ni ska flytta ut gränsen - det står inte "trålgränsen" men "gränsen" - för industrifiske, stora fiskebåtar eller någonting sådant.

Ändå skär ni ned på budgeten för havs- och vattenmiljö. Ni säger er värna havet och strömmingen, men det blir nästan 1 miljard mindre på havs- och vattensatsningar fram till 2025, och 200 miljoner mindre redan nästa år. Hur ska vi kunna reparera våra skadade kustekosystem och få tillbaka stor fisk när ni gör så?

Fru talman! Som jag ser det är det Kristdemokraterna och Kjell-Arne Ottosson som inte ser helheten. Vi ska skydda 30 procent av våra olika naturtyper till 2030. Brukad skog kan vara en av dem, men vi måste också skydda obrukad skog. I dag ser vi att avverkningstakten i värdefulla skogar är rekordhög. Det är skogar som på papperet borde skyddas, men det görs inte i dag.

Vi är helt överens när det gäller naturbetesmarker. Detta har vi också med i vår budget. Vi behöver fler betande mular. Men det betyder också att vi måste ha en djurhållning som gör att vi får fler djur ute.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ska inte till exempel de världsunika fjällnära skogar som vi har i Sverige bevaras som de är? Ska all natur brukas? Är det så Kristdemokraterna och Kjell-Arne Ottosson tycker?

Fru talman! Klockan börjar bli mycket. Jag hade kanske inte tänkt uppehålla kammaren mycket längre, men sedan hörde jag mitt parti nämnas. Det slogs på stora trumman gällande alla konstiga saker vi gör.

De konstiga saker som Miljöpartiet gör är att vi håller våra vallöften. I valrörelsen lovade vi våra väljare att vi skulle stärka välfärden, öka jämlikheten och satsa på klimatarbetet. Och det gör vi med vårt budgetförslag.

Ledamoten sa att det är inflationsdrivande att låna pengar. Sverige är ett av världens absolut rikaste länder. Vi har inte haft så låg statsskuld sedan 70-talet. Det är många som föreslår att vi nu ska låna pengar för att kunna göra det som är oundvikligt för att inte bita oss i svansen senare - Finanspolitiska rådet, till exempel, och många namnkunniga nationalekonomer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

De stora investeringar i förnybar energiproduktion och energieffektivisering som vi föreslår är sådant som kommer att sänka priset på energi i stället för att det fortsätter att öka. Vi gör också vissa skattehöjningar som dämpar inflationstakten. Klimatförändringarna är så viktiga att vi inte kan ta en paus från detta nu.

Detsamma gäller biologisk mångfald. Regeringen säger att man ska värna äganderätten i skogen och skogsägarna. Ändå minskar man anslagen och hela miljöbudgeten med över 50 procent under en treårsperiod.

Vi har nu ett globalt avtal om att vi ska skydda 30 procent av våra skogar, sjöar och vad vi nu har för olika naturtyper till 2030. Hur ska det gå till med den här budgeten? Står regeringen bakom det man tog fram i Montreal?

Fru talman! Jag märker att jag inte får svar på mina frågor: Får svenskar släppa ut mer än andra? Ska vi ha ett större klimatavtryck per capita än andra?

Ledamoten säger också att vi inte var på väg åt rätt håll. Vi hade inte all politik på plats, men vi var på väg åt rätt håll. Kurvorna gick nedåt, och vi skulle nå 2030-målet.

Men när den nya regeringen minskar reduktionsplikten, som de har aviserat att de ska göra, och gör andra saker vänder kurvorna uppåt igen. Vi kommer att få en ökad biltrafik och ökade utsläpp från fossila drivmedel.

Vi har en expansiv budget - ja. Men vi gör också det som Finanspolitiska rådet och andra säger att man kan göra - låna för saker som vi behöver göra för framtiden. Nu är det läge för det. Vi har en låg statsskuld, och vi är ett rikt land, så vi kan göra det.

Det är många länder som vittnar om att de tack vare Sverige har flyttat fram klimatpolitiken. Många svenska företrädare har haft ledande positioner på de olika klimattoppmötena under åren. Och det är tack vare Sverige, tillsammans med EU förstås. Men vi har lett och varit ett föredöme.

Inför det kommande ordförandeskapet i EU får jag i stället frågor från kollegor ute i Europa. Vad har hänt med Sverige? Kommer ni att klara av detta? Det finns massor med viktig lagstiftning som ska gå igenom.

Bilden av Sverige har alltså redan ändrats, och det har ni lyckats bra med på bara ett par månader. Jag hoppas att ni visar att vi har fel.

Åter till mina frågor: Ska svenskar få släppa ut mer än andra? Ska vi minska våra utsläpp för att alla människor på denna jord ska släppa ut lika mycket? Eller spelar det ingen roll vad Sverige gör för att det är ett så litet land? Men per person blir det stora utsläpp.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för hennes anförande och repliker med svar.

Du sa att ni har lagt fram en restriktiv budget för framtida kostnader. Det fastnade hos mig. Alla som ägnar sig åt klimat- och miljöpolitik säger nämligen att det som vi gör nu tjänar vi på i framtiden. De insatser som vi gör på klimat- och miljöområdet i dag är alltså billigare än om vi gör dem i morgon.

Det finns en klimatredovisning i regeringens budget om det klimatpolitiska ramverket och Sveriges klimatmål. Det är en ganska dyster läsning. Vi har varit på rätt väg, men med den nya politiken som den nya regeringen med samarbetspartiet Sverigedemokraterna har lagt fram når vi inte våra klimatmål.

Ledamoten Storckenfeldt sa att Sverige bara står för 0,2 procent av utsläppen. Det stämmer, men vi är ganska mycket mindre än 0,2 procent av världens befolkning. Tittar man på utsläppen per capita släpper svenskarna ut bra mycket mer än genomsnittet. Vi ligger på topp 20. Om varje person i världen skulle släppa ut lika mycket som vi i Sverige gör går det åt fyra jordklot. Lägger vi därtill våra konsumtionsutsläpp, alltså det som vi handlar från andra länder, blir det ännu högre - 8 ton per år. Ska vi nå klimatmålen och Parisavtalet måste vi ned till 1 ton per år.

Jag undrar därför om ledamoten tycker att svenskar ska få släppa ut mer än andra, eller om vi ska ta vårt globala ansvar och minska varje svensks utsläpp också?

Herr talman! Jag hoppas att vi har lärt oss något sedan 1800-talet om hur vi ska bruka skog och vad vi behöver göra. Vi har också andra möjligheter i dag. Jag bor själv på västkusten där man högg ned all skog för att kunna göra olja av sill under sillperioderna. Därefter kom tall och gran upp i stället för den lövskog som fanns tidigare.

I dag brukar vi på fler ställen och med hårdare metoder än vad vi gjorde tidigare. Vi kommer att behöva fortsätta att bruka skogen, men vi måste göra det med skonsammare metoder - och det som ska skyddas behöver skyddas.

Om vi vill veta vad som ska skyddas och hur det ska skyddas behövs miljöövervakning, vilket är något som ledamotens regering drar ned på. Om vi ska veta att vi gör rätt och ska ha data på det vi gör är miljöövervakningen väldigt viktig. Om vi ska mäta som andra länder måste vi också göra det på samma sätt, och då behöver vi ha miljöövervakningsdata.

Om vi ska uppnå våra mål måste vi göra det tillsammans. Vi kommer att behöva skydda mer än vi gör i dag. Vi kommer att behöva bruka annorlunda än vi gör i dag.

I dag är 1 000 arter rödlistade och på väg bort. Det finns 256 olika stekelarter som pollinerar. Vi har haft över 40 olika humletyper i Sverige, och 3-4 av dem är redan nationellt utdöda.

Vi kommer att behöva göra flera olika insatser i flera olika landområden. Det handlar dock inte om att lägga en död hand på dem utan om att stärka upp för framtiden så att våra barn och barnbarn får en bra värld som de kan leva på och bruka för en bra matproduktion.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag är själv markägare och skogsägare och brukar med hyggesfria metoder. Jag tycker inte att det handlar om antingen eller, utan vi behöver både och. Det senaste tiotalet år har vi brukat för mycket och med icke hållbara metoder, framför allt när det gäller skogen. Våra kontinuitetsskogar, som inte har varit märkta av mänsklig framfart, minskar och fortsätter att avverkas. Miljöpartiet tycker att det inte är mer än rätt att vi kan köpa ut de markägare som har dessa skogar, så att de kan tjäna pengar på sin skog utan att ta ned den och så att vi får gemensamma värden som vi behöver.

I går slöts ett avtal i Montreal om att 30 procent av varje naturtyp måste skyddas om vi ska klara målen. Det finns olika typer av skydd, men vi kommer att behöva göra detta.

Är Kristdemokraterna beredda att göra det som krävs för att vi ska uppnå det nya internationella ramverket?

Herr talman! Vi är här i dag för att debattera utgiftsområde 20 om allmän miljö- och naturvård. Vad kan väl passa bättre än att göra detta dagen efter det att vi fick ta emot de glädjande nyheterna från Montreal där FN:s toppmöte för biologisk mångfald gick i mål?

Vi har fått ett globalt ramverk för biologisk mångfald - ett Parisavtal för djur och natur, arter och naturtyper. Världens länder kom överens om att 30 procent av alla naturtyper, biotoper, ska skyddas innan 2030. På det sättet ska den sjätte massutrotningen, som vi faktiskt är inne i, hejdas. Sloganen var att vi ska stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Det betyder att vi måste skydda, restaurera och sköta om naturen och ta fram kunskap.

Av de åtta miljoner arter som finns på jorden - egentligen är det nog långt fler om man räknar bakterier och annat, men nu menar jag de stora - är ungefär en miljon hotade av utrotning. Arter och naturtyper hotas i dag mest av illegal jakt, förlust av livsmiljöer - det vill säga att vi människor tränger undan dem - och av klimatförändringarna, förstås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vid ett annat klimattoppmöte, för en dryg månad sedan, hade jag förmånen att för utskottets räkning närvara i Sharm el-Sheikh på FN:s 27:e klimatkonferens. Där var 40 000 människor från hela jorden på plats för att försöka fylla Parisavtalet med innehåll, komma vidare med de tekniska lösningarna och komma fram till hur man ska klara att uppnå att hålla jordens uppvärmning under 1,5 grader.

Världens samlade forskarkår är enig om att klimatförändringarna sker, att det går fort och att det beror på oss människor.

Regeringen själv skriver så här i sin budgetproposition: "Den sjätte utvärderingsrapporten som FN:s vetenskapliga panel, IPCC, tagit fram under 2021 och 2022 visar att möjligheterna att begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till 1,5 grader blir allt mindre och att kraftfulla samt

skyndsamma åtgärder som begränsar utsläppen krävs. Sambandet mellan den ökade globala medeltemperaturen och extrema väderhändelser är vetenskapligt fastställt."

Herr talman! Vi har gått in i tidsperioden antropocen - en era då människor påverkar varje aspekt av biosfären. Vi hittar plastbitar högst upp på Himalayas topp. Vi hittar miljögifter längst ned i Marianergraven.

Det betyder också att det bara är vi människor som kan stoppa klimatförändringarna, hejda förlusten av biologisk mångfald och göra så att trenderna vänder och så att vi lever inom planetens gränser. Vi måste minska utsläppen av växthusgaser, göra vad vi kan för att hålla oss under 1,5 grader och samtidigt anpassa oss till det kommande klimatet. Jordens medeltemperatur har redan ökat med 1,2 grader. Den kommer att fortsätta öka, för vi kommer inte att sluta med dessa utsläpp i dag. Men vi måste göra vad vi kan för att minska detta och samtidigt anpassa oss till det nya - på FN-språk brukar man kalla detta mitigation and adaptation.

Detsamma gäller för biologisk mångfald. Det är bara vi människor som kan stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Detta är faktiskt en vinn-vinnsituation, för friska ekosystem klarar klimatförändringarna bättre. Friska hav, levande skogar, myllrande våtmarker och regenererade jordar klarar av påfrestningarna bättre. De hjälper oss vid skyfall, binder kol och förser oss med ekosystemtjänster. Grönska i städer sänker temperaturen. Bevuxna jordar tar upp regn. En levande skog och naturliga stränder och strandzoner tar upp koldioxid och förhindrar erosion. Klimat och biologisk mångfald hänger ihop - hav och klimat är två sidor av samma mynt.

Tyvärr gör vi inte det vi ska. Som FN:s generalsekreterare António Guterres sa i sitt öppningsanförande på COP 27: We are on the highway to climate hell with our foot still on the accelerator. Vi är på väg mot klimatets helvete med foten på gaspedalen.

Detta är också vad den nya regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna gör. I den budget som vi debatterar här i dag verkar regeringen med sitt samarbetsparti göra precis tvärtemot vad forskningen säger att vi ska göra. Man skär ned budgeten för klimat- och naturvård med över 50 procent över en treårsperiod. Man har foten på gaspedalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Regeringen skriver själv i sin budgetproposition att utsläppen kommer att öka med den politik man har.

Man säger sig värna havet, strömmingen och torsken, men ändå skär man ned budgeten för havsmiljösatsningar. Man säger sig värna äganderätten i skogen och skogsägarna, men ändå genomför man en slakt av skyddet av värdefull natur. Man aviserar till och med neddragningar i miljöövervakningen.

Det är märkligt att denna regering i helgen satt och förhandlade och tryckte på vikten av miljöövervakning och uppföljning när man var på COP 15. Utan pengar blir det inga mätningar, men det är kanske så den här regeringen vill ha det. Om man inte vet vad som finns kanske man inte heller behöver ta sitt ansvar för att skydda, bevara, restaurera och vårda de ekosystem som vi tillsammans har.

Med kirurgisk precision har man tagit bort eller dragit ned på det som har med klimat och miljö att göra. Vad är svaret? Ny kärnkraft om 10-15 år. Men vi ska fortsätta att köra våra bilar på diesel.

Jag ska inte vara sådan - man har en satsning på våtmarker. Detta kan sägas vara en fortsättning på det som tidigare regeringar har gjort. Men man tar pengar till det från anslaget Skydd av värdefull natur, så det är nog magstarkt att säga att det är en satsning. Däremot är det en öronmärkning.

Till och med internationellt visar man upp sin nonchalans, och vi hör hur folk undrar vad som egentligen har hänt med Sverige. Till COP 27, klimattoppmötet i Sharm el-Sheikh, kom regeringen tomhänt, utan några nya pengar, initiativ eller utfästelser. Mig veterligen är detta första gången på 27 möten som en regering, oavsett färg, har kommit till ett klimattoppmöte utan någonting. Det säger något.

Vi i Miljöpartiet vill annorlunda. I vår budget, som ska ses som en helhet, vill vi bygga ett grönt folkhem där klimatarbetet är världsledande, där välfärden är till för alla och där jämlikhet är en självklarhet. Vi vill genomföra en historisk satsning med utgångspunkt i vetenskapen och göra det som krävs för att Sverige ska nå sin del av såväl Parisavtalet som det nya Montrealavtalet.

Det kräver att man vågar satsa stort. På detta område vill vi vända artkrisen i skogen och göra stora satsningar på att bevara och skydda naturområden samt satsa på skötsel av redan skyddade områden.

Vi vill förstärka arbetet med friluftsliv och allemansrätt. Vi måste fortsätta arbetet med invasiva arter och de hotade arterna samt göra satsningar på att stärka den biologiska mångfalden.

Vi tycker att miljöövervakningen är ryggraden i svenskt miljöarbete, och den behöver få tillräckliga resurser. Arbetet med långa tidsserier är centralt för att man ska kunna följa upp tillstånd och fatta de rätta besluten.

Jag sa tidigare att hav och klimat är två sidor av samma mynt, och det stämmer. Därför måste havsmiljöförvaltningen få en större och tydligare roll i klimatarbetet. Vi måste ha en ekosystembaserad förvaltningsmodell för allt havsmiljöarbete och all klimatpolitik.

Herr talman! Jag ser att min talartid har runnit ut; jag ber om ursäkt för det.

Eftersom vi i Miljöpartiet satsar mer pengar än regeringen på detta område kan jag inte yrka bifall till våra förslag. Detta beror, som alla vet, på att riksdagen redan har beslutat om en snävare budgetram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag vill ändå påpeka att Miljöpartiets budget visar att det går att både nå klimatmålen och stärka välfärden, att skydda samtidigt som vi brukar och att ha en budget som lever upp till Sveriges internationella åtaganden och till de svenska, europeiska och internationella miljömålen. Det är en budget för en framtid att längta till.

Herr talman! Jag hör ledamoten säga att det är viktigt med klimatmål och att man ska försöka uppnå dem, men att de inte är utformade som de ska. Frågan är då vilka mål Sverigedemokraterna vill uppnå. Vad har ni för åtgärder?

I utgiftspost efter utgiftspost på det här området skärs det ned, samtidigt som vi vet att klimatförändringarna är här och att vi måste göra vad vi kan för att minska utsläppen av växthusgaser. Sverige måste göra sin del - göra klimatanpassningsåtgärder och samtidigt skydda, återskapa och restaurera biotoper och naturvärden för att inte utarma den biologiska mångfalden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vad ser Sverigedemokraterna som en viktig åtgärd här? Vad jag kan se är det bara en slakt som pågår. I den här budgeten skär man med kirurgisk precision bort allt som handlar om miljö och klimat.

Herr talman! Vi hörde innan ajourneringen ledamoten Kinnunen prata om en ny politik som skulle visa vägen för miljö- och klimatarbetet. Trots det verkar politiken bara handla om att skära ned och ta bort.

Det övergripande målet för miljöpolitiken är enligt det riksdagsbundna generationsmålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det handlar om att ställa till rätta, ta ansvar för sin egen generations problem och möjliggöra för nästa att leva ett gott liv.

Tyvärr pekar utvecklingen för samtliga miljömål utom två på en negativ trend. Vi ser också en fortsatt ökning av växthusgaser. Hur kommer det sig då att man faktiskt mer än halverar klimatbudgeten under en treårsperiod?

Sverigedemokraterna satt inte i riksdagen när vi antog miljömålen. Min fråga är om ni står bakom dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Reduktionsplikten är ett av de verktyg som den förra regeringen, som vi ingick i fram till förra december, har använt sig av för att uppnå klimatmålen - både våra egna och de Sverige är bundna till via EU och genom Parisavtalet.

Inblandningen är till för att få ned utsläppen. Industrin måste samtidigt hinna med att leverera biodrivmedel. I min hemkommun Lysekil, till exempel, håller Preem på att ställa om för att kunna ta fram sådana. Men över en natt ändrar regeringen med sitt samarbetsparti SD spelplanen för dessa stora industrier.

Det kommer att bli en ökad kostnad, men kostnaden om man inte uppnår klimatmålen blir ännu högre. Jag vet inte vad regeringen och dess samarbetsparti ska ta sig till för att klara målen. Det kommer att vara dyrt att köpa utsläppsrätter för det kommer inte att finnas några på marknaden.

Regeringen har tagit bort ett av de få verktyg som finns för att uppnå klimatmålen, utan att sätta till någonting annat i stället. Frågan borde alltså vara hur regeringen ska lösa detta och vilka som ska betala notan. Tyvärr kommer jag inte att få svar på den frågan i dag.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Magnus Oscarsson för frågan. Nu kommer vi in på ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Det kommer att behövas mer vindkraft till havs för att det ska gå att klara energiomställningen. Därmed inte sagt att all vindkraft till havs är bra vindkraft. Det beror helt och hållet på var man bygger, på vilket sätt man bygger, vilken typ av verk man bygger och hur man drar kablaget in till land.

Det betyder att en vindkraftpark kan vara jättebra, öka den biologiska mångfalden och fungera som refug för fiskar och sjöfåglar medan en annan park på ett annat ställe kan göra tvärtom. Det finns alltså inget enkelt svar här. Det kommer att behövas bra underlag för att få vindkraftparkerna på rätt ställen. Rätt placerade kan de bli ett bra tillskott som behövs i svensk energimix och faktiskt också bidra till biologisk mångfald på vissa ställen.

I vissa fall kommer det att kunna fiskas inom parkerna, i andra fall inte. Ingen park kommer nog att vara den andra lik. Det beror också på att havet och havsbotten inte ser likadan ut på alla ställen.

Fru talman! Frågan var om vi ser att det blir mindre råvara ut ur skogs- och jordbruk. Det kan det bli på vissa ställen, men vi ser också att den råvara som behövs och som kanske ger mest pengar borde tas ut. Inom EU-systemet pratas det om en kaskadeffekt och om att man faktiskt också ska se vad timret används till och få ut mest värde.

Jag tror att min farbror, som jag har ärvt min skog av, fick ungefär samma pengar - fast med ett annat penningvärde - för 20 eller 30 år sedan som jag får nu när jag tar ut. Värdet på skogen och det som kommer ut är mindre för mig än vad det var för honom. Det är stor efterfrågan på skogen, men det är det också globalt.

Jag tror att man som skogsägare vill vara stolt över de produkter man tar ut och att de ska gå till rätt saker. Att använda skogen till att bygga hus, lagra kol och så vidare är någonting som vi alla vill göra, och vi vill öka den användningen. Där kan vi kanske i vissa delar få samma värde även om vi har ett mindre uttag - om vi gör rätt uttag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljöpartiet ser det på samma sätt när det gäller jordbruk: Det beror på förädlingen och vad man gör av produkterna. Kostnaderna blir enormt stora om vi inte ser till att lösa klimatkrisen och det som håller på att ske med biologisk mångfald. Vi måste ha ett jordbruk, skogsbruk och fiske som är inom de planetära gränserna, vilket är vad vi faktiskt klarar - annars kommer det inte att spela någon roll hur mycket pengar vi tar ut, för då kommer det att bli ännu dyrare att göra det. Det är bättre att göra rätt nu, så att vi kan leva gott i framtiden.

Fru talman! Jag förstod det inte riktigt som en fråga utan mer som ett resonemang om vår politik från ledamotens sida.

Jag vet ju att ledamoten Widegren är duktig på sitt skogsbruk och har kunskap. Det behövs fler med kunskap - det är därför vi föreslår att det ska kunna finnas en rådgivning och ett omställningsstöd till skogsägare som vill göra en övergång till exempelvis hyggesfria marker. Det handlar också om hur man kan bruka dem så att man får en bättre klimatanpassning. Vi vill också se ett stöd till dem som vill gå över till ekologiskt jordbruk.

I de saker som ligger framför oss när det gäller EU-direktiv - restaureringsakten och annat - syns det att vi har en hemläxa att göra, även om vi är ett duktigt land och på många ställen är bättre än många andra länder. Vi kommer att behöva återskapa vissa marker, till exempel våtmarker. I vissa delar kommer jordhälsan att förbättras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag säger inte att det ser likadant ut överallt, och jag säger inte att vi är sämre än någon annan - på många platser är vi bättre. Men vi kommer att behöva göra detta, för vi måste ha ett jordbruk och ett skogsbruk inom de planetära gränserna.

Fru talman! Jag har ingen lika fin broschyr att vifta med, men hade jag haft det hade det varit den stora utredning om just artskyddsförordningen som har en färgglad groda på framsidan. Där visas det tydligt att detta skulle ge effekt och att det är områden som sammanhängande skulle ge de boreala skogarna ett sammanhållet skydd, vilket också skulle göra att vi får det vi behöver för att uppnå våra klimatmål och målen för biologisk mångfald i dessa områden.

Vissa av dem är redan skyddade eller inte möjliga att avverka, exempelvis eftersom de ligger på bergssidor, och då spelar det ingen roll om vi skyddar dem. Det handlar dock om att se detta som en helhet, så att vi får ett fungerande ekosystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi tycker att utredningens förslag är bra och skulle gärna se att det blev av.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Vi ser att vi behöver skydda mer natur än vi gör i dag. Våra naturskogar och urskogar där det inte finns spår av mänsklig påverkan försvinner i allt snabbare takt.

I Artskyddsutredningen kom det förslag om ett sammanhållet skydd av fjällskogen, och jag antar att det är det som ledamoten syftar på. Det är någonting som vi absolut fortfarande står fast vid och önskar skulle ske. Det skulle vara ett sätt värna den svenska urskogen och samtidigt få en bra kolsänka. Det handlar också om ett område som är värdefullt för många djur- och naturarter.

Fru talman! Vi hörde nyss från ledamoten från Sverigedemokraterna att han var glad och stolt över den nya regeringen och dess satsningar. Som bekant är Sverigedemokraterna regeringens stödparti.

Jag tycker att det är magstarkt att i en tid som denna slå sig för bröstet när vi ser att ni tar bort satsningar på värdefull natur och säger att reduktionsplikten ska slopas och att avverkningarna kan öka samtidigt som FN:s konferens om biologisk mångfald pågår i Montreal.

Det enda som vi säkert vet är att denna regering och Sverigedemokraterna storsatsar på att öka Sveriges klimatutsläpp och stoppar skyddet för värdefull natur. De rycker undan mattan för industrins omställning och inför nya regler dag för dag samtidigt som de gör just ingenting alls för att rädda klimatet och miljön.

Hur gärna jag än skulle vilja bemöta dessa påståenden tänkte jag i dag använda min tid här i talarstolen för att berätta vad jag och Miljöpartiet vill göra och vilka satsningar som finns med i vår budget, som ska ses som en helhet.

Miljöpartiet anser att jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och fiske - alla dessa areella näringar - är grunden i omställningen till en fossilfri ekonomi. Det är där vi finner lösningarna på försörjningen av livsmedel, lösningarna på en fossilfri ekonomi, lösningarna på framtidens material och lösningarna på framtidens energi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin, och de är avgörande för en levande landsbygd. En levande landsbygd är i sin tur avgörande för att vi ska få detta att snurra.

Samtidigt brådskar omställningen till en ekologiskt långsiktig hållbarhet och en samhällsekonomi som ryms inom planetens gränser, och den omställningen måste göras även inom de gröna näringarna. Vi får rapport efter rapport om att havens och skogarnas ekosystem på många sätt är i kris. Vi överutnyttjar naturresurser, och vi brister i miljöhänsyn - tyvärr på ett mycket omfattande sätt och mer som regel än undantag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljöpartiet tycker därför att det behövs en genomgripande omställning till hållbara, naturnära brukningsmetoder inom skogsbruket och till en småskalighet och skonsamma metoder inom fisket. Vi måste låta ekosystemens livskraft sätta ramarna. Vi kan inte ta kapitalet; vi måste skatta bara räntan.

Fru talman! Miljöpartiet lägger därför fram en budget som möjliggör detta. Den skyddar samtidigt som vi brukar, den stärker självförsörjningsgraden och resiliensen i ekosystemen och den värnar och bygger upp en robust djurvälfärd.

Fru talman! Jag tänkte prata lite om skogen. Jag är själv skogsägare. Jag har ärvt skog, så jag är märkt av trakthyggesbruk. Men sedan några år tillbaka håller vi på att ställa om till hyggesfria metoder, och jag måste säga att det är en fröjd att kunna gå tillbaka till samma svampställen år efter år samtidigt som vi tar ut virke ur skogen. Detta kräver dock kunskap och uthållighet, och det tar tid att förändra. Man behöver kunskap för att göra rätt. Miljöpartiet vill därför ha ett omställningsstöd för övergång till hyggesfria brukningsmetoder som riktar sig till enskilda skogsägare.

Vi ser också att klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga alla de problem vi ser i form av torka, skogsbränder och översvämningar, liksom för att kunna bättre hantera effekterna av klimatförändringarna. Resiliensen i skogen behöver byggas upp, och vi behöver förbättra återväxten. Miljöpartiet vill därför satsa på en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta just med klimatanpassning och ökad miljöhänsyn.

Fru talman! Vi ser också stora problem när det gäller vår havsmiljö. Havet har stora utmaningar, och vi har lång väg att gå innan vi uppnår miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ingen övergödning. Sillbestånden i Östersjön har en skev storleksfördelning. Vi ser att fiskar blir könsmogna för tidigt, och det är dålig storlek på de torskar vi tar upp. Vi ser även att torsken har försvunnit från stora områden och att de syrefria bottnarna breder ut sig.

Vi behöver få till en ekosystembaserad förvaltning av vår havsmiljö. Jag tror att det finns stora möjligheter att få enighet i denna kammare om dessa förslag - till exempel har Miljömålsberedningen tagit fram över hundra förslag som samtliga partier i Sveriges riksdag står bakom för en bättre havsmiljö, inklusive en havsmiljölag.

Jag hoppas att regeringen lägger fram en havsproposition - jag vädjar till den att göra det - så att vi kan komma framåt och ta ett steg närmare en bättre havsmiljö. Vi måste nämligen flytta ut trålgränsen, och vi måste ta bort det industriella fiske där vi dammsuger haven för att göra djurfoder eller annat. Fisken ska gå till humankonsumtion. Vi måste också stötta det kustnära fisket och se till att vi får en levande skärgård.

Jag vill även passa på att lyfta vattenbruket, som jag tror är en stor del av omställningen. Vi ser nu många satsningar på modernt vattenbruk i Sverige - cirkulära system på land som inte förorenar hav och mark och där spillvattnet från fiskarna tas om hand till odlingar. Här blir jordbruk och vattenbruk ett, och vi ser nya näringar växa fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Tyvärr är det mycket regelkrångel kvar; nu allra senast var det Fiskerifonden som hade satt käppar i hjulen så att den som är lantbrukare inte kan söka pengar. Här hoppas jag att regeringen tar sitt ansvar och ändrar reglerna snarast - och även skjuter till pengar till våra domstolar så att prövningsprocesserna går fort. Det har vi gjort i vårt budgetförslag.

Jag måste också prata lite grann om jordbruk, fru talman. Rysslands orättfärdiga och fruktansvärda krig i Ukraina har, förutom ett fruktansvärt lidande för det ukrainska folket, lett till stora konsekvenser för hela Europa. Vi ser rusande elpriser, ökade livsmedelspriser och stora kostnader för jordbruket.

Det höga kostnadsläget för jordbruket gällande de viktiga insatsvarorna har lett till ett ganska allvarligt läge. Det är viktigt att vi stöttar lantbruket i detta och samtidigt fortsätter omställningen till ett fossilfritt lantbruk med ökad miljö- och klimatnytta. Miljöpartiet vill se ett levande lantbruk i hela Sverige som säkrar en hög självförsörjningsgrad av livsmedel, foder, energi, insatsvaror och råvaror.

Vi vet att omställningen i enlighet med EU:s strategi Farm to Fork samt strategin för biologisk mångfald och den kommande växtskyddslagen förutsätter ökade satsningar på ekologiskt lantbruk. Det krävs flera finansieringsmöjligheter för att det ska gå att göra den omställningen helt, och Miljöpartiet har med flera av dessa satsningar i sitt budgetförslag: stärkt biologisk mångfald, särskilt stöd till vallodling och hävd av viktiga betesmarker.

Jag ska använda de sista sekunderna av min talartid till att prata om djurvälfärd. Det är något som ligger oss varmt om hjärtat, och att våra djur mår bra tror att är någonting som vi i Sverige är stolta över.

Tyvärr ser vi att det när man har djur i produktion kan vara så att produktionsvillkor och välfärd står emot varandra. Därför måste vi se till att ha ett säkert djurskydd. Miljöpartiet vill också ta bort vissa möjligheter att ha djur, till exempel minkfarmar. Vi vill även fasa ut burhöns. Men vi måste ha veterinärer som kan utöva tillsyn av dessa, och därför har vi även ett ökat stöd till länsveterinärerna.

Fru talman! Min talartid rinner ut. Eftersom Miljöpartiet satsar mer pengar än regeringen på det här området kan jag inte yrka bifall till våra förslag. Riksdagen här nämligen redan beslutat om en lägre budgetram. Men vi vill med vår budget ändå visa att det går att både klara klimatmålen och stärka välfärden. Det går att skydda samtidigt som vi brukar. Det går att ha en budget som stärker både självförsörjningsgraden och resiliensen i systemet och som värnar och bygger upp en robust djurvälfärd.

(Applåder)