Romina Pourmokhtari

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tänkte börja med det mer formalistiska i de frågor som ställdes, nämligen det som rör Industriklivets och Klimatklivets tak i bemyndigandet.

Regeringen satsar på Klimatklivet, inte minst i budgetpropositionen för 2025. Naturvårdsverket har dock kommit med informationen att de kommer att senarelägga sina ansökningsperioder eftersom en stor del av medlen i Klimatklivet är uppbundna i pågående och kommande projekt.

I grunden är det väldigt positivt att Klimatklivet är så populärt att bemyndiganderamen inte hänger med. När vi nu har förstorat Klimatklivet och satsat mer på detta än någonsin tidigare har det blivit än mer populärt, och man har kunnat bevilja väldigt många projekt runt om i hela Sverige för klimatomställningen.

Många åtgärder inom Klimatklivet är fleråriga. Det gör att man belastar inte bara det år något är budgeterat för utan även åren framöver.

Naturvårdsverket har kommit med beskedet att de skjuter på nya ansökningsomgångar eftersom de beräknar taken för hur mycket medel de får binda upp. Vi hoppas att de projekt som hittills beviljats löper på enligt tidsplan. Gör de det kan Naturvårdsverket öppna för fler ansökningsomgångar 2025 och därmed fatta beslut om nya projekt. Naturvårdsverket räknar med att kunna komma med mer information om kommande ansökningsperioder i början av nästa år.

Regeringen följer såklart detta väldigt noga. Vi är väldigt måna om att både Industriklivet och Klimatklivet ska kunna fortsätta arbeta i den takt de gör.

Industriklivet sköts främst av Energimyndigheten. Energimyndigheten har valt att stänga utlysningen kopplat till samma problematik. Här är dock inte medlen på anslaget slut, utan det rör bemyndiganderamen.

Vi försöker se till att anslaget ska vara genomförbart. Den här regeringen har kraftigt ökat höjningen av Industriklivets anslag, och det gör att det finns behov av att justera hur arbetet fortgår.

Som man märker är detta mer av en teknisk fråga. Vi är dock såklart väldigt positiva till att så många ansöker till Klimatklivet och Industriklivet och gör satsningar som regeringen, som ledamoten nämnde, är positiv till och vill bygga ut och förstärka.

Jag går så över till de andra delarna av frågorna. Styrmedelsutredningen ska ju inte hämma vår nuvarande politik och utveckling. Inte minst ska Styrmedelsutredningen titta på komplement till den politik som regeringen lägger fram i sina statsbudgetar. Det vi allra främst har lagt fram är den nya reduktionsplikten, som är 10 procent för diesel och bensin och som också inkluderar el från publika laddstationer för att främja utbyggnad av laddinfrastruktur. Det är ett av de verktyg som regeringen använder för att öka elektrifieringen och minska Sveriges utsläpp.

Vi genomför också våra satsningar på marknadsintroduktionsstöd, där man får hjälp av staten när man vill köpa ett eldrivet fordon. Där fick vi direkt en respons från inte minst småföretagare. De använder sig ofta av leasing, och då kunde man inte tillgå dessa medel. Nu har vi förbättrat stödet så att även småföretagare och de som leasar i hög utsträckning kan ha tillgång till medlen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På så vis arbetar vi aktivt med elektrifieringen. Styrmedelsutredningen är ett komplement som inte minst också ska titta på de sociala aspekterna och rättviseaspekterna av genomförda klimatåtgärder.

Det är väldigt viktigt att vi lever upp till våra klimatmål, även LULUCF. Men att göra det enbart genom överprestation inom ESR är inte aktuellt för den här regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det gläder mig när ledamoten Järrebring ställer interpellationer, för då får man verkligen prata om riktig klimatpolitik. Man får prata om vad som är de faktiska lösningarna för att Sverige ska minska sina utsläpp, för att Sverige ska vara ledande i EU och för att svenska företag inte bara ska kunna producera rena varor och tjänster för Sverige och Europa utan också kunna exportera dem världen över. Liksom under industrialiseringen och digitaliseringen kan Sverige verkligen vara det land som bidrar till en avancering för klimatet världen över.

Det här är därför en väldigt bra interpellationsdebatt. Det är bra att vi får prata om hur vi faktiskt ska kunna leverera klimatpolitik på riktigt och inte bara stå och tala om mål, vems siffror som stämmer och vem som har starkast ambition i vad man vill uppnå. Nu kan vi i stället prata om hur man uppnår det. Hur tar vi oss hela vägen fram?

Jag nämnde i mitt svar olika satsningar och åtgärder som regeringen genomför, utvecklar och startar. Om vi lämnar dem åt sidan kanske vi i stället kan fokusera på det som ledamoten själv valde att lyfta upp, nämligen hur vi ser till att vår elförsörjning ligger i linje med de behov som industrin har.

Det här är en fråga som kanske inte nödvändigtvis var i fokus för interpellationen. Utan att gå in på alldeles för många detaljer kan jag säga att regeringen delar ledamotens mening. Om man läser regeringens inriktningsproposition för just energifrågorna märker man alltså att regeringen tydligt konstaterar att det är vindkraft som på kort sikt kommer att stå för den stora utbyggnaden av Sveriges elsystem.

Det vi ser nu är däremot att Sveriges vindkraft de senaste två decennierna har gått från 0 till 20 procent av vårt system. Det har inneburit svårigheter för oss att upprätthålla balans, upprätthålla en god effekt och upprätthålla bra priser. Det är ett problem som vi måste åtgärda.

Här någonstans börjar den politiska debatten tappa tålamodet, får man väl säga. Man landar ofta i skyttegravskriget: vindkraft eller kärnkraft. Sanningen är, vilket säkert ledamoten också är medveten om, mycket mer komplex än så. Vi kommer att behöva använda alla typer av lösningar som kan främja ett balanserat starkt elsystem. Vi kommer att behöva se en utbyggnad av mellanlagringar för batteri, alltså batterier som är mellanstora och kan bidra med lokal stärkande kraft. Detta får gärna ligga i anslutning till större landbaserade vindkraftverk.

Vi kommer för den havsbaserade vinden att behöva se vilka lösningar som kommer att kunna göra att man faktiskt inte bara bygger havsbaserad vindkraft utan också kopplar in den i vårt elnät. Är det vätgas? Är det gasturbiner? Hur ska vi göra för att få det hela att gå ihop?

Det blir tyvärr alldeles för sällan man får tala om den här problematiken i den politiska kontexten eftersom debatten ofta blir till en fråga om vindkraft eller kärnkraft. Men jag är övertygad om att vi kommer att behöva både vindkraft på land, vindkraft till havs och kärnkraft för att få ihop det här. Vi kommer inte att klara det utan kärnkraften, och därför kommer den här regeringen att fortsätta plocka undan regleringar som inte minst Miljöpartiet, men också Centerpartiet, har medverkat till och som hämmar kärnkraft i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att fortsätta förbättra villkoren för kärnkraft i Sverige så att vi faktiskt har tillräckligt mycket effekt för att leva upp till våra klimatmål på allvar.

Här kommer vi in på frågan kring infrastruktur för havsbaserad vind. Det är en fråga som har varit i ropet inte minst när Vattenfall har annonserat att man vill pausa sitt projekt för havsbaserad vind.

När Socialdemokraterna säger att ni vill finansiera kablar för havsbaserad vind - menar ni då att kostnaden ska hamna hos konsumenter och aktörer? Ska anslutningsavgiften alltså tas av alla andra, så som upplägget var när den tidigare rödgröna regeringen styrde? Är det aktörerna som ska betala, helt enkelt?

Herr talman! Joakim Järrebring har frågat mig hur jag, inom mitt ansvarsområde, kan säkerställa att svenska industrisatsningar som Northvolt får de långsiktiga och förutsägbara spelregler som krävs för att främja hållbara investeringar och säkerställa omställningen till en grön ekonomi. Joakim Järrebring har även frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska behålla och förstärka sin position som en ledande aktör i klimatomställningen i Europa och om jag kommer att arbeta aktivt för att motverka förslag som kan försvaga EU:s ambitiösa klimatmål - exempelvis att förlänga användningen av fossilbilar - samt hur jag avser att säkra bred politisk förankring för en konsekvent och långsiktig klimatpolitik i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen genomför många olika satsningar och åtgärder som har stor betydelse för industrins omställning på både kort och lång sikt. Det handlar om möjligheten att bygga ny kärnkraft, förändringar för att åstadkomma enklare och snabbare tillståndsprocesser, statliga stöd för industrins strukturomvandling mot fossilfrihet, stöd till laddinfrastruktur för lätta och tunga fordon samt marknadsintroduktionsstöd för fossilfria bussar, lätta och tunga lastbilar och arbetsmaskiner. Stöden för marknadsintroduktion skapar också en efterfrågan på batterier och annan teknik som behövs för en fossilfri transportsektor och gynnar på så sätt även fordonstillverkarnas underleverantörer, som exempelvis Northvolt.

Sverige ska föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå hela vägen ned till nettonollutsläpp senast 2045. Det svenska klimatmålet är därmed mer ambitiöst än EU:s mål om klimatneutralitet till 2050.

I december 2023 presenterade regeringen sin klimathandlingsplan. Vår klimathandlingsplan innehåller ett sjuttiotal konkreta förslag som antingen genomförs eller påbörjas under mandatperioden för utsläppsminskningar inom samtliga sektorer.

I regeringens budgetproposition för 2025 finns flera viktiga satsningar och åtgärder som leder till minskade utsläpp, exempelvis införandet av den nya reduktionsplikten, där också el från publika laddstationer ingår, en förstärkning av Klimatklivet samt ett förslag om en ny elbilspremie inom ramen för EU:s sociala klimatfond som riktas till utsatta grupper i exempelvis glesbygd.

I oktober 2024 beslutade också regeringen om kommittédirektiv till den så kallade Styrmedelsutredningen. Utredningen ska analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt och för att nå det långsiktiga nationella klimatmålet till 2045 samt våra EU-åtaganden på klimatområdet.

Regeringen står bakom EU:s klimatlag och EU:s lagstiftningspaket för att nå EU:s skärpta klimatmål till 2030, även kallat Fit for 55-paketet. Det innebär också att regeringen står bakom de nya klimatmål för lätta fordon som antogs i april 2023 och som innebär krav på nollutsläpp från 2035. I praktiken innebär det att nya lätta fordon med förbränningsmotor inte får säljas på EU-marknaden från och med 2035. Det är någonting som regeringen har arbetat för och har välkomnat.

Att riva upp beslutade klimatmål skulle innebära att fordon med förbränningsmotor blir fortsatt tillåtna efter 2035. Det menar vi riskerar att motverka viktiga investeringar, försena övergången till nollutsläpp samt missgynna de tillverkare som ligger i framkant, inte minst svenska.

Sveriges mål om nettonollutsläpp till senast 2045 och genomförandet av Sveriges ESR-åtaganden gentemot EU har en bred politisk förankring genom att regeringen och också alla politiska partier i Sveriges riksdag numera står bakom dessa.

Regeringens klimatpolitik ska vara ambitiös och effektiv samt ta hänsyn till människors och företags möjligheter att leva och verka i hela landet. Den här regeringen anser dessutom att klimatomställningen ska vara rättvis. Regeringen har i omläggningen av den förra regeringens politik visat att Sverige kan leverera på dessa principer och nå de svenska mycket ambitiösa klimatmålen med bred acceptans i samhället.

Herr talman! Tack till ledamoten Järrebring för en bra upplysning om svårigheterna för bränslepolitiken och hur Sverige ska hantera det även framöver.

Jag är väldigt stolt över att vi nu till 2025 lägger fram förslag om reduktionsplikten som inkluderar el från publika laddstationer och som ligger på en balanserad nivå och som tar oss till en del av vårt ESR-åtagande utan att på onödigt vis belasta hushållen ekonomiskt.

Det är någonting som jag inte bedömer kommer att leda till så kraftiga prisökningar på biodrivmedel som den tidigare reduktionsplikten gjorde. Det märker man bara man tittar på hemsidorna som för statistik över bränslepriserna.

Priserna på biodrivmedel sjunker kraftigt. Det kanske inte är så kul för dem som hade stora vinstmarginaler i sin produktion av biodrivmedel. Men det är sannerligen bra för att också öka användningen av biodrivmedel.

Jag tror att vi kommer att se en positiv balanserad väg framåt. Vi kommer att kunna göra det även vid regeringsskiften om det är så att Socialdemokraterna håller fast vid den kurs som man nu uttalar, där man inte säger att man kommer att gå tillbaka till den tidigare klimatpolitiken med allt vad den innebar.

Herr talman! Jag fick också påtalanden här om ett högt tonläge. Jag vill bara påpeka att jag kan läsa mig till ordet avgå i varje fall fyra gånger i en av ledamöternas interpellation.

Jag menar att man då kanske är mer intresserad av en debatt med ett högt tonläge om huruvida jag ska avgå eller inte än av en saklig debatt om hur vi i Sverige faktiskt ska arbeta med klimatpolitiken, såsom jag och ledamoten Järrebring har kunnat ägna oss åt i dag.

Sveriges bild och förtroende globalt är oerhört starka. Det enda som orsaker möjliga ruckningar i detta är de påståenden som kommer inte minst från oppositionspartierna nationellt om att Sverige skulle vara dåligt på att minska utsläpp. Vi är bäst i EU tillsammans med Portugal, och EU är bäst i världen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Självfallet ska ledamoten Järrebring få svar på sina utmärkta frågor, som fokuserar på hur regeringens omläggning av klimatpolitiken ska kunna bidra till en god balans. Många ska gynnas, till och med alla, som ledamoten själv nämnde. Vi ska få en ökad livskvalitet och en bättre levnadsstandard i våra samhällen. Det ska inte handla om att stänga av värmen och stänga av lamporna. Man ska inte sätta stopp för den fantastiska utveckling som inte minst marknadsekonomin har skapat. Fler tar sig ur fattigdom. Man kan starta företag. Man kan få ekonomin att växa och se till att fler får leva med hög levnadsstandard.

Det här är intressant ur en internationell aspekt. Vi möter länder som kraftigt ökar sina utsläpp - till skillnad från EU, som är ledande på att minska sina utsläpp, och till skillnad från Sverige, som har lägst utsläpp i hela EU tillsammans med Portugal. Vad är det då som gör att det skiljer sig så kraftigt? Jo, länder som Kina och Indien vill få sina ekonomier att växa, vill ta fler personer ur fattigdom och vill helt enkelt bli rikare länder.

Det är just därför det är så oerhört viktigt att vi ser till att klimatomställningen inte innebär att EU och Sverige rusar före, sätter en flagga på månen och lutar sig tillbaka. Vi behöver se till att fler delar av världen börjar minska sina utsläpp i stället för att kraftigt öka dem. I EU minskar utsläppen. EU har antagit lagstiftning som gör att man ligger i linje med Parisavtalet, och Sverige ligger tillsammans med Portugal längst fram i EU och har lägst utsläpp per capita.

Herr talman! Det som då kommer i centrum är ett begrepp som jag är särskilt intresserad av, nämligen global solidaritet. Hur ser vi till att visa solidaritet i klimatomställningen och ta med oss fler i den omställning som hela världen behöver genomföra? Det här är en global fråga, och en global fråga kräver globala svar. Då gäller det inte minst att utveckla det internationella klimatarbetet, som jag menar har varit negligerat under lång tid. Man har inte sett till hur Sverige kan vara en starkare part i andra länders klimatomställning.

I går tillsatte vi i regeringen en utredning som kommer att arbeta operativt med att hitta samarbeten där Sverige kan bidra till minskade utsläpp i andra delar av världen. Det handlar om hur man med svenska myndigheter, svensk kunskap och svenska företag kan hitta lösningar som andra länder är i behov av. Det finns många länder världen över som sitter med klimatplaner men inte kan verkställa dem. Det kan bero på brist på kunskap, avsaknad av en lösning eller produkt som man är i behov av eller brist på pengar. Därför har regeringen utökat klimatbiståndet. Det görs som en del av vår internationella vinkel i klimatfrågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ledamoten Järrebring undrade varför vi inte kan ligga fast. Då undrar jag om ledamoten Järrebrings parti, Socialdemokraterna, hade legat fast vid den tidigare klimatpolitiken, som man sedan tog avstånd från. Hade man legat fast på planen att gå upp till den nivå av reduktionsplikt som skulle göra att man nådde Sveriges transportmål nationellt? Hade man fortsatt bedriva den politiken om man fått makten igen? Nu är det väldigt bra att ledamoten balanserar och påpekar att det fanns stora problem med att man hade en politik som inte arbetade med folk utan emot folk.

Slutligen vill jag nämna att ledamoten Söderberg inte kunde påpeka vilken källa utöver SCB som mäter produktionsbaserade utsläpp och inte territoriella utsläpp, som är det som Sveriges regering rapporterar till FN och EU och gentemot Parisavtalet. Vad är det för källa, frågar jag återigen, utöver SCB som man använder för att göra det uttalande man gör här om att Sveriges utsläpp ökar?

Herr talman! Ledamoten Söderberg hänvisar i sitt anförande till att hon också har tittat på SCB:s statistik. Vilken statistik handlar det om utöver SCB:s produktionsbaserade utsläppsstatistik, som det finns en preliminär kvartalsbedömning för? Vilken statistik utöver SCB:s preliminära produktionsbaserade utsläppsstatistik har ledamoten Söderberg tittat på när hon gör bedömningen att Sveriges utsläpp ökar? Det undrar jag.

Ledamoten Söderberg menar att det inte stämmer när jag säger att Sveriges territoriella utsläpp inte har ökat sedan jag tillträdde. Menar ledamoten Söderberg att Naturvårdsverkets statistik och regeringens statsbudgetar far med osanning när vi skriver att Sveriges utsläpp minskade år 2022 och år 2023? År 2023 minskade de preliminärt med 2 procent och år 2022 preliminärt med 5 procent. Menar då ledamoten Söderberg att det är osanning? Om inte, hur menar hon att det jag säger är osanning?

Jag tycker att det framförs ganska kraftiga anklagelser här i kammaren. Är det detta Miljöpartiet vill gå till historieböckerna med, att påstå att alla som inte säger det Miljöpartiet säger ljuger? Ledamoten påstår att jag far med osanning när jag refererar till Naturvårdsverkets statistik, Sveriges statistik, över territoriella utsläpp i stället för att referera till SCB:s kvartalsrapporter om produktionsbaserade utsläpp.

Det är en helt annan sak man mäter. Man mäter Sveriges utsläpp också utomlands genom det som våra företag producerar. Ledamoten Söderberg menar att jag far med osanning när jag inte refererar till annan statistik som inte tillhör statistik som vi rapporterar till FN och EU.

Det vore väldigt bra, herr talman, om svenska folket kunde få lite mer klarhet i vad som är sanning och inte och vad som stämmer och inte. Det som stämmer är det Naturvårdsverket som myndighet och det regeringen skriver i sin klimatredovisning enligt klimatlagen. Sveriges utsläpp minskade 2022, bedöms ha minskat 2023 och bedöms öka 2024, på grund av regeringens temporära sänkning av reduktionsplikten men även andra saker såsom försenade planer för stålproduktion. Sedan bedöms de återigen minska åren 2025, 2026, 2027, 2028, 2029 och 2030 på grund av den klimatpolitik som Sveriges regering och EU samlat bedriver.

Vi bedöms utifrån den politik som regeringen lägger fram för att klara klimatomställningen: ett större klimatkliv än tidigare regeringars, en satsning på omställning i jordbruket där vi har startat Kväveklivet, en satsning på att sänka trösklarna så att även tunga fordon elektrifieras och inte minst en utbyggnad av både vindkraft och kärnkraft. Denna politik gör samlat att vi bedöms leva upp till ett av de högsta klimatmål som finns i EU, nämligen Sveriges ESR-åtagande. Vi bedöms nå det målet med marginal, men det finns andra klimatmål som Sverige ännu inte når.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som det finns många andra klimatministrar som inte har avgått när utsläppen har ökat, exempelvis när de ökade år 2021 eller efter finanskrisen, avser jag att stanna kvar och arbeta hårt. Jag ser att Miljöpartiet försöker att med misstroendevoteringar som misslyckas eller på andra sätt få mig att avgå, men nej, jag kommer inte att avgå. Och varför inte? Jo, för att regeringens bedömning är att utsläppen kommer att ha minskat när vi avgår 2026 i jämförelse med när vi tillträdde 2022. Då har man således minskade utsläpp.

Herr talman! Joakim Järrebring har frågat mig om jag anser att den kraftiga ökningen av växthusgaser under första kvartalet 2024 ger anledning till oro för Sveriges möjligheter att uppfylla klimatmålen samt om jag i närtid planerar att presentera nya styrmedel eller åtgärder som kan säkerställa att utsläppen vänder nedåt och att klimatmålen för 2030 och 2045 kan nås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Elin Söderberg har frågat mig om jag kan utveckla vad jag avser med "rör oss längre ifrån Sveriges klimatmål", om jag kommer att avgå om den preliminära statistiken från SCB för andra kvartalet 2024 visar på ökade utsläpp och om jag kommer att avgå om den slutgiltiga statistiken för 2024 visar att utsläppen har ökat jämfört med 2023.

Elin Söderberg har också frågat mig vilken bedömning jag gör avseende hur det inrikespolitiska klimatarbetet påverkar Sveriges förhandlingsposition inom EU och med andra länder inför och under de internationella klimatförhandlingarna samt hur jag avser att agera utifrån min ståndpunkt.

Låt mig börja med att konstatera att utsläppen inte har ökat sedan regeringen tillträdde hösten 2022. Naturvårdsverket har publicerat statistik för 2022 och preliminär statistik för 2023. År 2022 minskade utsläppen med 5 procent jämfört med föregående år, och år 2023 minskade utsläppen preliminärt med 2 procent jämfört med år 2022. Det återstår alltså att se den slutgiltiga bedömningen, men det här är det preliminära resultatet. Det stämmer helt enkelt inte att utsläppen ökat sedan regeringen tillträdde för de år som Naturvårdsverket hittills har publicerat statistik för.

I år förväntar sig regeringen en tillfällig utsläppsökning till följd av den sänkta reduktionsplikten, som gäller år 2024. Den ökning som SCB:s kvartalsstatistik visar är därför väntad och ligger i linje med den bedömning av utsläppsutvecklingen som regeringen har gjort och redovisat i klimatredovisningen. I och med den nya reduktionsplikt som införs år 2025 bedöms Sverige nå ESR-åtagandet med marginal. Sveriges totala utsläpp beräknas minska fram till 2030.

Man bör också påpeka att den kvartalsstatistik som SCB publicerar skiljer sig från Sveriges officiella utsläppsstatistik för territoriella utsläpp, som Naturvårdsverket publicerar. SCB publicerar produktionsbaserade utsläpp av svenska aktörer. Detta innefattar utsläpp som sker utanför Sveriges gränser, herr talman, medan Naturvårdsverket publicerar territoriell statistik, det vill säga statistik över utsläpp inom Sveriges gränser. Det är den territoriella statistiken som rapporteras till EU och FN och som används för uppföljning av Sveriges klimatmål.

Att utsläppen bedöms öka tillfälligt år 2024 beror främst på att Sveriges regering sänkte reduktionsplikten. Reduktionsplikten sänktes i ett läge där hushåll och företag var hårt pressade av hög inflation och höga bensin och dieselpriser. För att kunna föra en ambitiös, effektiv och rättvis klimatpolitik krävs det att det finns en acceptans för den politik som förs. Den tidigare regeringens politik ledde till stegrande priser, och det var nödvändigt att genomföra en sänkning för att skapa acceptans för klimatpolitiken och minska bördan för hårt pressade svenska hushåll och företag.

Herr talman! Den nya reduktionsplikten, som införs nästa år, innebär att inblandningen av biodrivmedel ökar och att utsläppen minskar. Priset vid pump ökar inte eftersom regeringen samtidigt går fram med en drivmedelsskattesänkning. Vi ser dessutom till att el från publika laddstationer inkluderas, vilket skapar incitament för utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela det avlånga landet Sverige. Det kommer tillsammans med övriga satsningar i budgetpropositionen för år 2025 att leda till att utsläppen minskar under de kommande åren, och Sverige bedöms nå sitt ESR-åtagande gentemot EU med marginal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Angående frågan om hur politiken påverkar Sveriges roll i det internationella klimatarbetet kan jag konstatera att Sverige fortsatt är ett föregångsland globalt och att vår förhandlingsposition inför klimatförhandlingarna vid COP 29 i Baku är fortsatt ambitiös. Vi har bland de lägsta utsläppen per capita inom EU och är ett av fem länder med de högsta betingen inom ESR.

Vi är en stark röst i internationella sammanhang och bedriver en ambitiös internationell klimatpolitik globalt. Klimatfrågan är en global fråga som kräver globala svar. Regeringen utvecklar nu det internationella klimatarbetet för att förmå fler länder att nå nettonollutsläpp. Särskilt fokus ligger på att få de länder som utgör de största utsläpparna i världen att lyckas ställa om.

Regeringen har påbörjat ett nytt kapitel i svensk klimatpolitik, som jag ser fram emot att fortsätta skriva. Som klimat- och miljöminister är jag stolt över att den ambitiösa och effektiva klimatpolitik vi bedriver visar resultat. Vi har presenterat flera viktiga och effektiva åtgärder samt nya styrmedel, inte minst genom att presentera en budget som beräknas minska utsläppen och ta oss närmare Sveriges klimatmål. Under klimatförhandlingarna på COP 29 i Baku kommer Sverige att bilateralt, genom EU och tillsammans med andra globala partner driva på för att fler länder ska öka sin ambition i klimatarbetet.

Herr talman! Jag har i dag fått svara på en interpellation där ledamoten Elsa Widding undrar vad regeringen gör för att säkerställa att vi använder oss av aktuella och korrekta fakta i arbetet. Det är denna fråga jag avser att svara på. Mina personliga åsikter om hur varm eller kall planeten bör vara anser jag är helt irrelevanta.

Jag som politiker sökte mig till mitt parti bland annat eftersom jag såg att det ägnade sig åt en stor del evidensbaserad politik där man lägger känslor åt sidan och tittar på att vad vetenskap och evidens pekar på kan vara positiva lösningar på olika samhällsproblem som vi står inför. Det är så jag avser att arbeta som politiker. Jag kommer inte att utgå från mina personliga preferenser kring huruvida jag vill plocka vindruvor eller inte i mellersta Sverige. Det menar jag vore oansvarigt.

Det viktiga här är att den statliga värdegrunden, det vill säga att myndigheter ska arbeta för fri åsiktsbildning och objektivitet, tillåts dominera det arbete som staten genomför inte minst genom sina myndigheter. Därför är det väldigt viktigt att man följer våra lagar och att man följer förvaltningslagens 5 §, där det står att myndigheter ska vara sakliga och opartiska i sitt arbete.

Därför är det också viktigt att myndigheterna utgår från aktuell och relevant vetenskap och från fakta, ingenting annat. Vi menar att den sjätte utvärderingsrapporten från IPCC är ett sådant relevant underlag, och det menar vi också framgår i hur vi sedan tillämpar det underlaget såväl i klimathandlingsplaner som i handlingsplaner för klimatanpassning.

Om Elsa Widding vill mena att det inte är någon fara med klimatomställningen, att man inte behöver ha bråttom och att det inte är en kris och så vidare - samt att en uppvärmning endast skulle leda till floder i Sahara och vindruvsplockning i mellersta Sverige - går det bra för Elsa Widding att fortsätta mobilisera sina underlag bakom detta, medan jag fortsätter att arbeta för att sätta stopp för den globala uppvärmningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vet inte vem Elsa Widding menar sig debattera mot i denna kammare. Det är inte António Guterres som står här i talarstolen. Såvitt jag vet har inte vår liberala, borgerliga regering sagt att folk ska sluta äta kött, sluta åka bil, sluta resa eller stänga av värmen i sina bostäder. Om det finns några belägg för att regeringen driver denna linje och ber våra medborgare att ha en sådan livsstil får man gärna påtala detta och visa dessa belägg.

Det som vi däremot fokuserar på är att få bort utsläpp. Jag har inga problem med att folk åker bil. Man får åka hur mycket bil man vill. Det jag har problem med är om dessa bilar genererar utsläpp som påverkar inte bara klimatet utan även vår luftkvalitet, vår hälsa och oss människor. Detta är något som jag som politiker vill förbättra.

Jag vill ha bättre luftkvalitet, jag vill se en bättre tillvaro i våra samhällen och jag vill att de fordon vi använder oss av för att färdas fram och tillbaka och som vi säkert kommer att använda under lång tid framöver ska vara rena. Det finns en skillnad i detta.

Detsamma gäller jordbruket. Jag har inga problem med att folk äter kött. Däremot har jag problem med om vi exempelvis har en produktion som skapar problem för inte minst våra hav och om vi ser att jordbrukets utsläpp påverkar hälsan i våra hav. Då är det ett problem som jag vill åtgärda, men inte genom att folk ska sluta äta kött eller till och med genom att de svenska bönderna ska sluta producera varor, produkter och livsmedelsprodukter för att vi i stället ska importera mer. Det vore en fruktansvärd "lösning" på problemet.

Det är viktigt att tänka på vem man talar med här i kammaren. Nu är det en klimat- och miljöminister i en liberal, borgerlig regering man talar med. Även vi är medvetna om att alla forskare inte säger samma sak, för det gör de inte. Det finns forskare som säger att vi inte har en klimatkris och att uppvärmningen inte kommer att eskalera i den utsträckning som andra menar. Det finns olika åsikter.

Jag kan vara fullt ärlig med att jag också ser ett problem i att vissa forskare som tycker något annat än den större gruppen blir kraftigt kritiserade och attackerade för detta. Det är ett problem. Alla måste få redogöra för sina åsikter och sina bedömningar av det vetenskapliga läget. Det är därför det är så bra med IPCC, som balanserar detta genom att sammanställa en stor mängd forskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att vi undviker att politisera IPCC. Detta påpekade jag inte minst när jag var på plats under klimattoppmötet i Sharm el-Sheikh i Egypten och vi diskuterade hur vi ska hantera IPCC. När olika grupper försökte få in politik i vetenskapen och i IPCC:s funktion ställde Sverige sig kritiskt till detta. Vi tycker inte att man ska låta politiken läcka in i de vetenskapliga rapporter som läggs fram.

Jag menar, herr talman, att den bild som finns här av vad regeringen gör är inkorrekt. Jag förstår att det finns mycket förvirring åt alla håll. Jag ska senare i kammaren ha interpellationsdebatter om andra delar av klimatpolitiken där man oroar sig och som också omgärdas av missuppfattningar.

Låt mig vara tydlig här: Vi ser till att våra myndigheter använder korrekta och aktuella underlag. Vi ser till att vi inte arbetar efter de alarmistiska rubriker som ofta florerar kring klimatfrågan. Vi arbetar utifrån etablerad vetenskap och fakta.

Vi menar att EU, IPCC och svenska myndigheter gör korrekta och balanserade bedömningar av vad som behöver ske för att vi ska minska global uppvärmning. Vi menar också att Sverige ska ta ledartröjan i det arbetet.

Herr talman! Oj, oj, oj - det var många ord på kort tid. Jag noterar att vi har besök av ungdomar som sitter och lyssnar på den här debatten i kammaren, och det gör mig nödgad att påpeka att om Elsa Widding känner sig bekväm med att det finns ett medelscenario där det inte är så stor fara och om hon tycker att man inte ska vara alarmistisk kring klimatfrågorna delar jag inte den bedömningen.

Jag känner mig inte lugn och trygg med att vi kommer att klara oss med den nivå av uppvärmning som blir en konsekvens av den utbyggnad av smutsig, fossil energi som sker i många stora utvecklingsländer med växande ekonomi. Riksdagsledamoten Elsa Widding behöver inte berätta för mig - eller någon annan, gissar jag - att skälet till att länder som Kina och Indien, men också USA, ökar sina utsläpp och sin fossila användning är att de vill stärka sin ekonomi. Det är vi alla nog ganska medvetna om. Man gör det inte för att man vill förstöra planeten; man gör det för att man vill ha mer pengar.

Det Sverige och EU försöker förmedla till andra delar av världen är att Sverige är ett gott exempel på att man kan stärka sin ekonomi och samtidigt minska sina utsläpp. Hur har Sverige då gjort det? Jo, genom att vi på 80-talet byggde en himla massa kärnkraft. När vi hade kärnkraften kunde vi sluta importera dyr olja, och när de senare årtiondena kom började vi också kraftigt bygga ut vindkraften, inte minst för 20 år sedan. Det gjorde att vårt energisystem kunde expandera.

Nu har vi kommit till en nivå av vindkraft - alltså uppåt 20 procent - som gör att det börjar bli tufft för vårt elsystem, och därför behöver vi mer planerbar, ren energi. Vi behöver mer kärnkraft. Vi behöver titta på vattenkraften. Vi behöver se hur vi kan få ett starkare system.

Varför behöver vi så mycket el och energi? Jo, främst för att kunna ha fabriker igång, en ekonomi som växer, företag som anställer allt fler och fler kontor över hela Sverige där det tänds lampor och folk sitter och arbetar, löser problem och skapar produkter och tjänster som man kan sälja inte bara i Sverige utan världen över. Det är så vi får vårt samhälle att fungera. Vi behöver alltså ha mycket energi, eller snarare elektrisk effekt. Men vi behöver inte ha den fossila energin, för när vi använder oss av den ökar vi utsläppen av växthusgaser i atmosfären, och det är inte bra för vår planet. Det är i varje fall jag övertygad om.

Gällande alarmismen och oron som inte minst FN:s generalsekreterare António Guterres ofta uttrycker kan jag förstå att Elsa Widding ser dramatiska rubriker och menar att de är missvisande. Men det finns ju väldigt många världen över som inte har gjort samma resa som Sverige och som inte vågade införa koldioxidskatter innan jag föddes eller inte har vågat byta ut sin smutsiga energi mot ren energi. De behöver höra att läget är allvarligt och att utsläppen behöver minska.

Det är såklart dåligt när man försöker spela på folks rädsla och skapa illegitim oro, men att få fler delar av världen att förstå att det är bråttom och att vi måste börja prata om hur man ska implementera regleringar som minskar utsläpp och byta ut smutsig energi mot ren energi är bara ansvarsfullt. Jag är i varje fall inte nöjd med att luta mig tillbaka när jag läser att det mest sannolika scenariot innebär att vi klarar det. Vi behöver ligga på, inte minst för att andra delar av världen ska hålla samma takt som Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Elsa Widding har frågat mig om jag har någon strategi för att säkerställa att klimatpolitiken utgår från uppdaterade fakta som inte grundar sig på gamla rapporter, såsom AR1, och i så fall hur den strategin ser ut.

Enligt artikel 12 i Parisavtalet ska parterna samarbeta i frågor om klimatrelaterad utbildning, medvetenhet och deltagande hos allmänheten samt om tillgång till information om klimatfrågor. En viktig aktör för att tillgängliggöra korrekt information är IPCC, FN:s vetenskapliga klimatpanel. IPCC:s uppgift är att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar.

AR1 är den första utvärderingsrapport som togs fram av FN:s klimatpanel IPCC 1990. Den har åtföljts av ytterligare fem syntesrapporter, utöver en rad specialrapporter. Vi är nu i början av den sjunde utvärderingscykeln inom IPCC:s arbete, och nästa syntesrapport, som brett sammanfattar den samlade vetenskapens syn på klimatförändringarna, är planerad till 2029. Det betyder att den i dag bästa tillgängliga översikten finns i den sjätte rapporten, AR6, som kom 2023.

Sverige representeras i IPCC genom SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Utöver att företräda Sverige vid beslutsmöten och att nominera svenska experter till IPCC:s arbete arbetar SMHI också med att föra ut resultaten från IPCC:s rapporter i en svensk kontext. Detta sker genom egna rapporter, konferenser och seminarier tillsammans med andra myndigheter samt genom att hålla webbplatsen www.smhi.se uppdaterad utifrån den senaste informationen från IPCC. SMHI har hög trovärdighet hos samhällets aktörer i fråga om meteorologi och klimatologi, och det är en god ordning att myndigheten också svarar för att föra ut resultaten.

Vid sidan av SMHI har också Naturvårdsverket ansvar för att tillgängliggöra kunskap om miljö och klimat samt om Sveriges miljö- och klimatarbete för allmänheten och andra berörda.

För regeringen är det en självklarhet att politiken utgår från den senast tillgängliga vetenskapliga informationen om hur klimatet utvecklas och att myndigheterna under regeringen tar stöd i samma underlag. Regeringen är medveten om att det ibland i andra delar av samhället förekommer uppfattningar som bygger på inaktuell vetenskap eller ingen vetenskap alls. Det är angeläget att värna det öppna och demokratiska samtalet och den fria åsiktsbildningen men också att värna medborgarnas rätt till saklig kunskap och korrekt information om klimatet. Vi har alla ett ansvar att inte bidra till att felaktig information sprids. Därför uppmanar jag alla att vara vaksamma mot desinformation och att vara källkritisk innan man sprider vidare information i nästa led.

Herr talman! Svaret på frågan är ja, regeringen har en strategi för att säkerställa att klimatpolitiken utgår från aktuella fakta. Strategin är att utgå från det senaste underlaget från IPCC och att låta det genomsyra klimatarbetet på berörda myndigheter under regeringen.

Fru talman! Tack till ledamoten som ställde interpellationen och till övriga ledamöter som engagerar sig i denna fråga! Vi kommer som sagt att fortsatt behöva generellt följa hur arbetet med tillämpningen av vattendirektivet går till men även frågan specifikt kring hur utvecklingen ser ut för alla de dammar som finns i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att ledamoten på ett mycket förtjänstfullt sätt gav exempel på vilken fantastisk roll dammar kan spela för den svenska kulturmiljön och de värden vi alla är väldigt måna om - inte minst vi liberaler.

Jag vill avsluta med att säga att kulturmiljöperspektivet och perspektivet hos alla de som berörs av miljöomställningen, som man väl kan kalla den, inte är någonting som regeringen underskattar. Vi följer denna fråga mycket noggrant och ser fram emot vidare dialog mellan många partier för att Sverige ska hantera det här på ett så sunt sätt som möjligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig då återigen påpeka att om en utrivning skulle bli aktuell gäller såklart miljöbalkens allmänna bestämmelser, men beslut om en utrivning behöver föregås av en noggrann utredning av effekterna av en utrivning. Däri ingår den bedömning som jag nämnde tidigare och återigen kan ta tillfället i akt att nämna, fru talman, nämligen att domstolens bedömning behöver innefatta utrivningens påverkan på kulturmiljö och landskap samt effekterna för närboende vars egendom kan påverkas negativt vid en ändring av vattnets djup och läge, vilket är precis den typen av problematik som ledamöterna lyfter.

Det är även så att ett tillstånd till utrivning kan förenas med villkor i syfte att minimera eventuella negativa effekter av en utrivning. Det finns alltså ett stort utrymme här, där en utrivning även kan kräva tillstånd enligt kulturmiljölagen.

Regeringen har ett förslag för att förbättra omprövningen av vattenkraften. Den berör ju väldigt många av vårt lands dammar. Det är också en viktig aspekt att ta upp här.

Det talas om stora kvantiteter i interpellationen. Interpellanten nämner att en stor del av Sveriges 10 000 dammar ska rivas och att det kommer att få negativa konsekvenser. Jag har inte sett några konkreta uppgifter om att det skulle ske i den stora skalan. Regeringen följer såklart frågan väldigt noga. Jag är väl medveten om den stora oro som finns för att detta skulle hända, men jag vill ändå som statsråd påpeka att vi inte har några uppgifter om den typen av kvantiteter. Vi kommer självklart att behöva följa det här noga, men än så länge finns inga sådana konkreta uppgifter såvida de inte har undgått mig. Jag utgår från att de inte har undgått regeringen, särskilt med tanke på att vi följer detta så pass noga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Utöver detta vill jag även nämna att vi kommer att fortsatt kontinuerligt behöva följa upp och analysera det arbete som görs. Det har ju diskuterats under många år inte minst hur tillämpningen av de här omprövningarna ska ske, och det är en diskussion som kommer att ske vidare. Jag uppskattar alltså att dessa aspekter av arbetet tas upp nu när regeringen gjort framsteg kring hur den nationella planen tillämpas på många, inte minst småskaliga, vattenkraftverk. Vi har nu också en debatt om hur vi hanterar omprövningar för dammarna.

Det är såklart ett kraftproducerande perspektiv som tillämpas när vi pratar om just den funktionen, men inte minst därför är det bra att vi har den här diskussionen och debatten och vidare kan prata om hur det ser ut utöver de kraftproducerande dammarna.

De allra flesta dammarna i Sverige har ingen koppling till produktionen av vattenkraftsel. Då omfattas de inte heller av den nationella planen, och det finns inga krav på verksamhetsutövaren. Men det kan vara så att myndigheterna går in. Detta följer vi såklart väldigt noga.

Fru talman! Låt mig börja där ledamoten avslutade, nämligen med hans frågor. Dessa frågor återfanns väl också i Lars Isacssons anförande, nämligen om regeringen avser att ändra i lagar, varför man inte gör en mer samlad bedömning och hur man avser att agera för att hantera den här situationen.

Här vill jag motsätta mig det ledamoten Dahlqvist säger, alltså att jag i mitt tidigare inlägg endast skulle ha talat om den funktion som vattenkraftsel kan få av dammar och annat. Jag vill därför upprepa det näst sista stycket i regeringens svar till interpellanten: "Den bedömning som domstolen har att göra inför sitt beslut innefattar bland annat utrivningens påverkan på landskap, kulturmiljö, djur- och växtliv, infrastruktur samt effekterna för närboende, vars egendom kan komma att negativt påverkas vid en ändring av vattnets djup och läge. En utrivning kan även kräva tillstånd enligt kulturmiljölagen."

Detta menar jag, fru talman, är exempel som både regeringen och ledamöterna behöver bidra till att lyfta om man nu menar att bedömningarna inte sker på de grunder som de enligt nuvarande regelverk ska göra.

Fru talman! Jag måste även nämna att jag varmt uppskattar att höra att den hållbara utvecklingen inte endast innefattar det ekologiska perspektivet utan att en sann hållbar utveckling innefattar både ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Det handlar om en balans i den förändring som omställningen medför. Miljöperspektiven, biologisk mångfald, omställningen för att få bort föroreningarna i vårt samhälle och klimatomställningen är alla delar av en ekologisk utveckling där vi behöver ta hänsyn till det sociala och ekonomiska i det arbete vi genomför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Just därför har regeringen låtit inkorporera perspektiv om exempelvis rättvis omställning och annat i den politik vi lägger fram. Det finns många exempel på detta. Inte minst det väldigt aktiva arbetet för att NAP:arna, som vi kallar miljööversynen, ska ske på ett sunt sätt som balanserar olika värden är just en sådan effekt av att regeringen i högre utsträckning vill inkorporera en hänsyn till vad verklig, omfattande hållbar utveckling innebär.

Fru talman! Sverige har verkligen en potential att utvecklas när det gäller att inkludera både ekonomiska och sociala perspektiv för en sann hållbar utveckling. Vi vet att det är oerhört viktigt för att det här ska genomföras på ett bra sätt och för att fler ska se att man vinner på de miljöanpassningar som ska göras.

Jag vill avsluta, fru talman, med att syftet med vattendirektivet är att få en bättre miljö och en bättre ekologisk hållbarhet i våra vattendrag, och vi vet att det går att göra utan att skada kulturvärden, skada vårt landskap och försämra tillståndet för människor. Det kan tvärtom vara någonting som förbättrar tillståndet inte bara för det ekologiska utan även för det ekonomiska och sociala.

Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig om jag och regeringen kommer att ta initiativ till att bredda promemorian runt vattendirektivet så att mindre dammar och vattenkraftverk också kan räddas från rivning. Lars Isacsson har vidare frågat mig om regeringen kommer att lägga fram förslag för att fler kriterier ska beaktas inför besluten om rivningar, exempelvis kulturvärden eller sociala värden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är väl medveten om den stora oro som finns för att miljöanpassning av vattenkraft ska leda till utrivningar, liksom de intressekonflikter som finns när utrivningar kommer på tal. Dammar kan utgöra miljöer med kulturhistoriska och sociala värden av allmänt intresse, bidra till attraktiva miljöer för boende och turism med mera men kan även ha negativa konsekvenser för miljön. Vattenkraftverk och dammar kopplade till dessa ska därför prövas mot moderna miljövillkor enligt den nationella planen. Andra typer av dammar omfattas inte av kravet på moderna miljövillkor utan prövas bara när myndigheterna begär det.

Det är viktigt att vi har ett rättvist och tillämpbart regelverk som ger bättre förutsättningar för samarbete mellan verksamhetsutövare och myndigheter. I den remitterade promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning föreslås ändrade bestämmelser som är av betydelse för avvägningen mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel när moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar fastställs.

Fru talman! Förslagen syftar också till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel utnyttjas fullt ut. Remisstiden går ut den 22 november, och jag ser fram emot remissvaren.

Om en utrivning blir aktuell gäller miljöbalkens allmänna bestämmelser. Beslut om utrivning föregås av en noggrann utredning av effekterna av en utrivning. Ett tillstånd till utrivning kan förenas med villkor i syfte att minimera eventuella negativa effekter av en utrivning. Den bedömning som domstolen har att göra inför sitt beslut innefattar bland annat utrivningens påverkan på landskap, kulturmiljö, djur- och växtliv, infrastruktur samt effekterna för närboende, vars egendom kan komma att påverkas negativt vid en ändring av vattnets djup och läge. En utrivning kan även kräva tillstånd enligt kulturmiljölagen (1988:950).

Regeringens förslag för att förbättra omprövningen av vattenkraften berör många av landets dammar. Utöver den processen har jag och regeringen i nuläget inte för avsikt att se över de bestämmelser som direkt reglerar utrivningen av dammar. Men jag vill försäkra ledamöterna om att vi fortsatt följer denna fråga noga.

Fru talman! Jag kan också tacka ledamoten för ett tillfälle att diskutera de här viktiga frågorna, som hela regeringen och särskilt mitt parti, Liberalerna, verkligen brinner för. Vi har en miljöpolitik som inte bara är ambitiös och har höga medel i satsningar utan också har ett effektivitetsperspektiv på vilka insatser som gör reell skillnad, vilka som fungerar och hur vi kan arbeta mindre i silor på olika håll i landet och i stället samarbeta mer för att verkligen komma åt problematiken.

Slutligen behöver jag kommentera ledamotens uttalande om att regeringen driver en politik som ökar utsläppen. Det här är ett påstående som cementeras av den debatt och mediebild som sprider sig. Men tittar man på utsläppsstatistiken från både Naturvårdsverket och regeringens klimatredovisning kan man notera att utsläppen minskade år 2022, minskade år 2023 och i prognosen beräknas öka något 2024 för att sedan minska igen 2025 och 2026. Därefter beror det såklart på vilken politik som förs. Om regeringen får sitta kvar beräknas utsläppen fortsätta att minska fram till 2030. Utsläppen kommer på totalen att ha minskat mer än de ökat under den här regeringen. Påståendena om att regeringens klimatpolitik på det hela taget ökar utsläppen är helt enkelt inkorrekta. Men det är en debatt för ett annat tillfälle.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är mycket lärorikt att ta del av uppgifter om hur våra olika svenska habitat påverkas av många faktorer, såsom klimatförändringar och uppvärmning men också invasiva främmande arter. Även jag har tagit del av Mälarens vattenvårdsförbunds olika information, inte minst om att man tillsammans med länsstyrelserna har gjort bedömningen att det skulle ta sju år att med 30 miljoner kronor lyckas utrota allt sjögull i Mälaren och Arbogaån. Den informationen är jag glad över att vi båda har tagit del av, så att vi alla har mer information om hur läget ser ut. Det är inte minst sådana saker som har saknats.

En annan sak som man också kan se över och förbättra är det strategiska arbetet kring dessa frågor. Behovet av att ha ett strategiskt arbete över olika administrativa gränser för att lyckas med bekämpningen av invasiva främmande arter är någonting som lyfts fram flitigt, och regeringen bidrar till detta inte minst genom att Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna tillsammans arbetar med kommunerna för att komma åt de här problemen.

I dag delar elva regioner som är drabbade av förekomst av sjögull sina erfarenheter och annan kunskap tillsammans i ett nationellt nätverk. Det här samarbetet omfattar också olika koordinerande insatser i de fall där det kan vara lämpligt. Även andra regioner, som i dag inte har problem med förekomsten av sjögull, men riskerar att få det genom att sjögull sprider sig till dem, har möjlighet att ingå i nätverket.

Vi har här ett problem som behöver hanteras. I Havs- och vattenmyndighetens förslag till regeringen om vilka regler som ska gälla för sjögull betonar myndigheten en väldigt effektiv hantering av arten samt olika möjligheter att i öppna vattensystem, alltså sjöar och vattendrag, införa särskilda undantag från enskilda fastighetsägares ansvar att utrota invasiva arter när det gäller vattenväxter. Att detta helt enkelt läggs över i länsstyrelsens regi skulle kunna innebära en förbättring.

Arbetet med att förebygga spridningen är väldigt viktigt, likaså de direkta utrotningsinsatser som ledamoten nämner. Vi vet att det finns en risk att sjögull etablerar sig längre norröver i landet. Vi vill verkligen komma åt det här problemet så snart som möjligt.

Det är bra att ledamoten nämner att jag inte har möjlighet att ta ställning till myndigheternas beslut innan de har yttrat sig. Det är som det ska vara. Men vi kan konstatera att det i det förslag till nationell förteckning av arter som just nu bereds och som har remitterats även ingår sjögull. Det kan vara värt att nämna.

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig vad jag avser att göra för att underlätta finansieringen av bekämpningen av sjögull i Mälaren och andra vattendrag.

I regeringens budgetproposition för 2025 finns ett förslag om ytterligare satsningar med 10 miljoner kronor per år under perioden 2025-2027 för att effektivt bekämpa och förhindra spridning av invasiva främmande arter i vattenmiljöer i Sverige.

För att kunna förstå hur stor utmaning utrotningen av sjögull är för myndigheterna vill jag börja med att informera kammaren lite om artens ekologi och förekomst i landet samt något om vilka insatser som görs i dag.

Sjögull är en av flera invasiva främmande arter som har spridit sig i våra sjöar och vattendrag med människans hjälp. Den trivs i lugna vatten och finns i dag i delar av Götaland samt Svealand med bland annat ett tjugotal bestånd i västra Mälaren. När den får möjligheter att etablera sig på en ny växtplats täcker den snabbt stora vattenytor och konkurrerar då med naturligt förekommande arter.

Metoderna för att bekämpa sjögull handlar om att försöka täcka bestånden så att växterna skuggas och till slut dör av ljusbrist. Metoden är omständlig, men Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med länsstyrelserna, som utför det praktiska arbetet, konstaterat att den är säkrare än att använda mekaniska metoder. Risken är stor att situationen förvärras om plantorna tas bort mekaniskt eftersom sjögull lätt sprids med små växtdelar. De täckningsmetoder som finns i dag fungerar däremot inte i rinnande vatten, där vattenståndet varierar över tid. Insatserna där handlar i första hand om att hindra fortsatt spridning. Även framförandet av både fritidsbåtar och sjöfart ökar risken för spridning, och försök har gjorts för att omdirigera båttrafiken runt befintliga bestånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetet med invasiva främmande arter är viktigt för att bevara biologisk mångfald. I Regeringskansliet bereds för närvarande förslag från Havs- och vattenmyndigheten om en nationell förteckning över invasiva främmande arter, där förteckningen även omfattar vilka bestämmelser som ska gälla för respektive art. Sjögull finns med bland dessa förslag som har remitterats till cirka 150 instanser.

I dagsläget kan jag inte föregripa beredningsprocessen och vill därför inte spekulera om vilka arter som skulle kunna tas upp på en sådan nationell förteckning och vilka bestämmelser som kan komma att gälla för dessa. Vi ser dock redan att bestämmelserna som reglerar arterna på EU:s förteckning över invasiva främmande arter är ett viktigt verktyg för att förebygga introduktion och spridning av de berörda arterna.

Vi ska även komma ihåg att informationsinsatser som vänder sig till allmänheten om riskerna att föra fram båt i befintliga bestånd med sjögull kan vara mycket kostnadseffektiva och resultera i minskad spridning som i sin tur minskar behovet av kostsamma utrotningsinsatser.

Fru talman! Poängen och syftet med och grunden till EU:s vattendirektiv är som sagt att skydda vattenmiljön och se till att vi har friska sjöar och vattendrag. Syftet är inte att på olika sätt skapa situationer som till och med i grund och botten kan vara skadliga för naturen generellt, utan att sjöarna ska vara friska.

Vi är medvetna om att situationer uppstår exempelvis i samband med vattenkraftproduktion. Ledamoten är väl medveten om att jag på departementet som jag delar med energiminister Ebba Busch arbetar väldigt hårt med att förbättra processerna så att det blir rätt åtgärder på rätt plats.

Vi kommer såklart att titta närmare på frågan om dammarna nu för att se vad vi kan göra. Det går att förbättra vattenmiljön utan att förstöra kulturlandskapet, och det är så vi måste arbeta.

Fru talman! När det gäller huruvida statsministern ämnar nå klimatmål eller inte kan jag bekräfta att statsministern och jag arbetar väldigt samlat kring denna fråga eftersom vi båda har ett stort intresse för klimatpolitiken. Det har vi allra främst eftersom det inte bara handlar om vår planet. Det handlar också om svenskt näringsliv och svensk konkurrenskraft.

När det gäller klimatet har Sverige verkligen en fantastisk förmåga att exportera rena varor och tjänster till hela vårt jordklot och bidra till minskade utsläpp världen över.

Regeringen arbetar hårt för att nå Sveriges klimatmål, och med den budget som vi lägger fram tar vi oss närmare målen. Vi minskar utsläpp.

Jag noterar att den skuggbudget som ledamotens parti Centerpartiet lade fram faktiskt är längst ifrån att nå målen av budgetarna från alla partier i hela riksdagen. Är det så att man bekymrar sig kan man i varje fall lita på att det med den här regeringen går snabbare och bättre än vad det hade gjort med det skuggbudgetalternativ som inte minst Centerpartiet har lagt fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)