Romina Pourmokhtari

Fru talman! Detta är en viktig fråga eftersom Sverige inte ska vara ett land där människors liv inskränks på grund av detaljregleringar som för de allra flesta upplevs som helt bisarra. Strandskyddet har blivit en sådan reglering.

Redan nu arbetar regeringen hårt för att förändra detta. Det handlar om att regeringen i ett första steg ska införa lättnader i strandskyddet, med beredda underlag, och sedan utreda om en ny modell bör införas där det nuvarande systemet för strandskydd ersätts av ett nytt system där kommunerna ges möjlighet att själva peka ut exempelvis sjöar och vattendrag där strandskydd ska gälla. Och i områden där exploateringstrycket bedöms som exceptionellt högt eller om det finns synnerliga skäl ska fortfarande ett strikt strandskydd tillämpas.

Med denna förändring hoppas vi se till att vi får ett mer frihetligt Sverige. Vi arbetar väldigt hårt med den frågan.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en väl ställd fråga! EU:s vattendirektiv har gällt sedan millennieskiftet. Syftet med det är att skydda vattenmiljön och se till att vi har friska sjöar och vattendrag. Det är ett väldigt hedervärt syfte.

Sedan tycker vi att det har varit en problematik i hur vi exempelvis har skött omprövningen och miljöprövningarna för vattenkraften. Därför har regeringen under en lång tid lagt mycket arbete på att se till att rätta till detta och se till att prövningarna blir mer ändamålsenliga och förutsägbara.

Jag har också nåtts av dessa nyheter. Jag kan vara ärlig och säga att jag först och främst behöver skaffa mig en ordentlig bild av vad det är som händer. Men det går självklart att förbättra miljöaspekterna i våra vatten. Det tror jag att vi alla vill, inte minst de som äger dammarna. Man kan göra detta utan att förstöra kulturlandskapet och utan att inskränka äganderätten, som vi verkligen värnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Här behöver vi helt enkelt ta en titt på vad det är som händer för att få en bättre uppfattning om hur vi sedan kan ta tag i det som uppstår.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! På den internationella arenan arbetar vi väldigt hårt för att fler länder ska öka sitt engagemang i att skydda natur och hav. Jag är väldigt stolt över att ha varit på plats när Sverige bidrog till att ett ordentligt ramverk beslutades, Kunming-Montreal-ramverket, som innebär att man ska skydda 30 procent av både land och hav. Det är en väldigt bra målsättning.

I Sverige bildas ungefär 100 nya naturreservat per år. Det är viktigt att vi värnar vår skyddade natur samtidigt som vi värnar äganderätten. Det är en balansgång där man ska väga in både miljökrav och miljömål och också ta hänsyn till den äganderätt som gör väldigt många skogsägare på ett fullgott sätt kan ta hand om sin skog på ett sätt som värnar även miljöaspekterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har full tilltro till att folk som äger skog faktiskt också är måna om miljö. Jag ser inte den motsättning som man kanske ser från andra partier. Men vi är väldigt måna om miljön, och vi arbetar för att skydda den på många sätt i Sverige.

Fru talman! Tack, ledamoten Järrebring, för en väl ställd fråga! Vi talar ju väldigt ofta om klimatmålen men mer sällan om de miljökvalitetsmål som Sverige också ska leva upp till. Där har vi många kvarstående utmaningar.

När det gäller många av dessa mål har vi under lång tid tyvärr sett att utvecklingen antingen står stilla eller till och med går i fel riktning. Det är verkligen något som vi behöver sätta stopp för.

Jag är en stor vän av insatser som vi vet har mångdubbel nytta. Ett exempel på sådant som regeringen gör för detta är vår historiska satsning på våtmarker. Att återväta utdikade våtmarker är något som både tar oss närmare miljömålen och kan leda till en högre kolsänka och en barriär, som en klimatanpassningsåtgärd. Det finns mycket som är positivt med de insatser som har mångdubbla nyttor, men vi kommer att behöva utveckla fler lösningar och stöd så att vi på ett fullgott sätt kan utveckla insatser som leder till en förbättring gentemot våra miljökvalitetsmål.

Fru talman! Jag noterar att ledamoten nämner att den tidigare regeringen drev en politik som respekterade äganderätten och skogsfrågorna, men ingenting om vilken politik det var som skulle leda till att man når LULUCF. Varför hade man inte politik som gjorde att man nådde LULUCF? Det är för att det är en jättesvår fråga. Det är en fråga som ledde till diskussioner även i den tidigare regeringen, och det är en fråga som vi nu arbetar med.

Jag hoppas att vi samlat kan ha en bred ansats där många partier vill bidra till att svenska skogsägares äganderätt respekteras samtidigt som vi når EU:s klimatmål för skogen.

Fru talman! Jag tackar för den fantastiska frågan om vilket klimatmål regeringens klimatpolitik ämnar arbeta mot. Det är något som jag och ledamoten frekvent diskuterar. Senast i förra veckan satt vi och diskuterade ingående olika delar av hur Regeringskansliet räknar mål, hur man tar emot underlag från myndigheter, hur underlagen kan skilja sig åt och andra delar i detta.

Om ledamoten är nyfiken på hur regeringen arbetar för att nå det stora målet om lagring i skog och mark är ledamoten mycket väl medveten om att vi arbetar för att nå målet, men vi måste göra det på ett sätt som värnar svenskt skogsbruk. Jag är övertygad om att Socialdemokraterna också ser med stort allvar på den frågan.

Det här är helt enkelt en pågående diskussion mellan Sverige och EU tillsammans med Finland och mellan de olika partierna.

Fru talman! Jag tackar ledamoten. Vi kommer säkert att diskutera dessa frågor många gånger. Då ska man vara medveten om att vatten- och havsfrågor är ett hjärteområde för mig. Vi satsar tydligt på att lägga fram stora propositioner med kraftiga lagstiftningar. Det vi gör på land, exempelvis i fråga om utsläpp från jordbruk och avlopp, är att införa många nya regleringar som kommer att minska övergödning eller utöka återcirkulering av näringsämnen. Vi vet att dessa frågor är viktiga för havs- och vattenmiljön.

Jag delar inte bilden av att vi inte satsar. I budgetpropositionen som lämnades till riksdagen för två veckor sedan föreslår regeringen en permanent förstärkning av myndighetens ramanslag för förvaltningsuppgifter med 12 miljoner kronor just för vattenförvaltning och andra frågor. Dessutom är det 15 miljoner kronor för effektiv vattenförvaltning utöver det. Det är en kraftig ökning jämfört med hur det ser ut i dag för vattenförvaltning. Diskuterar vi andra myndigheter blir det såklart en annan fråga. Det är därför ledamoten nu pratar om åtgärder för värdefull natur, men det är inte det som rör vatten.

När det kommer till havs- och vattenpolitiken satsar vi tydligt. Totalt får myndigheten ett ökat ramanslag med cirka 29 miljoner kronor jämfört med nuvarande nivå. Vi snackar om en ökning på cirka 9 procent. Det är en efterlängtad satsning, och den kombineras också med en stor proposition som riksdagen strax ska behandla, med mycket innehåll som förbättrar vår havs- och vattenmiljö i Sverige. Det är tillfredsställande för mig att äntligen få komma fram med en så kraftfull miljöpolitik för havs- och vattenmiljön, och den är verkligen efterlängtad.

Vi kommer alltid att behöva arbeta vidare med projektsatsningar och olika initiativ som på alla håll och kanter runt om i vårt avlånga land förbättrar havsmiljön. Jag är övertygad om att alla möjliga regeringar kommer att kunna ta tag i dem.

Om man inte vill att rika vita män ska gynnas av en budget får man se till att andra också tjänar lika mycket som vita män just nu gör i Sverige. Jämställdhetsarbetet får vi båda arbeta vidare med.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Som politiker behöver man prioritera. Regeringen behöver i detta läge, när vi har tiotals miljarder i reformutrymme, prioritera. Vi har en kontinent där det just nu pågår krig. Vi behöver rusta upp vårt försvar. Vi har en eskalerande gängkriminalitet som Sverige på allvar behöver få bukt med. Detta behöver finansieras. Vi behöver pengar till rättsväsendet för att vi ska få ordning på rättsstaten Sverige. Vi har många grundläggande problem som verkligen behöver resurser.

Vi har också miljö- och klimatsatsningar, men i fråga om miljö- och klimatsatsningar är svaret inte alltid resurser. Det är det som gör det oerhört intressant, tycker jag som liberal klimat- och miljöminister. Jag kan få en budget där jag får större effekt för klimat och miljö även om det är en mindre budget än tidigare år. Det är det som gör det så intressant.

Om man faktiskt vill prata om frågan på djupet behöver man prata om vad det är som ger minskad påverkan på den svenska naturen, vad det är som stärker vår vattenmiljö i grunden och vad det är som minskar våra utsläpp av både föroreningar och koldioxid.

Fru talman! Om man tittar på det ser man att det långt mer handlar om att hitta rätt regleringar och om att göra rätt förändringar av lagstiftning och av det arbete som pågår runt om i vårt avlånga land med att förbättra vårt klimat och vår miljö.

Det handlar inte minst om en sådan sak som att denna regering, till skillnad från den förra, har lagt fram en stor proposition för riksdagen om havsmiljöpolitiken. Det är den första propositionen sedan år 2009 på det området. I den propositionen finns det många olika förslag som är kopplade till just hur vi ska förbättra vår vattenmiljö och havsmiljö i Sverige. Det är något som inte minst kommer att kunna påverka vår miljö mer än exempelvis pengarna. Det är väldigt intressant just när det gäller det området, fru talman.

Ledamoten nämner att olika satsningar har minskat och att vi har refererat till inflationen och till att man ska få bukt med ett tufft ekonomiskt läge. Här måste jag nämna detta: Trots att vi har fått bukt med inflationen och då haft restriktiva klimat- och miljöbudgetar - om man vill formulera sig så - har alla budgetar som denna regering lagt fram varit större än alla budgetar som den tidigare rödgröna regeringen fick igenom för UO 20, alltså klimat- och miljöområdet. Vi har alltså haft större satsningar och mer pengar för klimat och miljö i UO 20 än man haft tidigare.

Om man jämför med valårsbudgeten 2022, som många i denna kammare så förtjänstfullt återkommande gör, måste man komma ihåg att det faktiskt var Moderaternas och Kristdemokraternas budget som fick gehör här i kammaren och som verkställdes. Om man pratar om hur pengarna fördelas, om finansiering, om kredibilitet och om hur man ska kunna tro på regeringen måste man titta lite mer på det finstilta. Då måste man titta på vad som händer när vi från denna regerings sida exempelvis drar ned på vissa satsningar för att bygga ut andra satsningar som vi ser har effekt, som vi ser är effektiva och som vi ser verkligen har påverkan på miljön.

Det är så vi kommer att arbeta även framöver. Men, som sagt, vi gör satsningar på LOVA, ett initiativ som i grunden kom från Alliansen och som byggs vidare för varje år. Är man nyfiken på resterande fördelningar behöver man vänta tills besluten är fattade av regeringen. Först då kan vi debattera utfallet. Det blir väldigt svårt för mig när jag inte kan berätta om svaren än, och det är ledamoten väl medveten om.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Järrebring, som med jämna mellanrum ger mig utrymme att diskutera de miljösatsningar som är så oerhört viktiga och som väcker ett stort engagemang hos mig och hela vår regering. Det är exempelvis väldigt välkommet att få diskutera en sådan sak som LOVA-projekt och LOVA-pengar. LOVA var ju någonting som drogs igång i ett initiativ av Alliansen och som byggts vidare under efterträdande regeringar, dels med ledamotens parti, dels Tidöregeringen. Det är någonting som är väldigt bra. Man kan börja med den grunden.

Vad är då LOVA-pengar och LOVA-satsningar? Jo, de innebär att staten går in med en viss summa pengar som sedan kompletteras av lokalt engagemang. Ofta går även kommunen in med lite pengar. Samlat blir det en pott som man kan använda för att göra vattenvårdande insatser och förbättra vattenmiljön. Dessa satsningar har pågått under lång tid på olika platser runt om i vårt land.

Det är värt att komma ihåg att det är fråga om satsningar där man bygger upp olika miljövårdande åtgärder som sedan finns kvar. Det är inte så att allt det arbete som gjorts under många år försvinner när man ändrar i anslagen. Man anpassar satsningarna efter de behov som finns. Det som händer när man justerar i en satsning som exempelvis LOVA-pengar tycker jag låter något mer dramatiskt från ledamotens perspektiv än vad det i själva verket är. Det kommer pengar till en viss pott, och ett arbete pågår i olika projekt pö om pö. Därför är det självklart viktigt att det finns pengar där och att satsningarna fortsätter, men det är också helt naturligt att pengarna skiftar från år till år.

Fru talman! Jag måste ändå påpeka att jag verkligen menar att interpellantens fråga grundar sig i en missuppfattning om att regeringens satsning - 100 miljoner kronor till LOVA - skulle innebära en omfördelning inom anslaget 1:11. Det är nämligen inte beslutat än. Det beslutas i ett regleringsbrev. Ledamoten kan med rätta vara nyfiken på vad som kommer att stå i det regleringsbrevet, men ledamoten är säkert väl medveten om att jag inte får berätta vad som kommer att stå i regleringsbrevet förrän det helt enkelt är beslutat och offentligt.

Jag ser fram emot att ytterligare diskutera hur regeringens prioriteringar ser ut när regleringsbrevet är beslutat. Men till dess kan man självklart prata om de andra frågorna, fru talman, som ledamoten tar upp här, bland annat: Hur har man analyserat besluten kring planerade utfall för BP 26, BP 27 och kommande budgetar? Då måste jag påpeka, fru talman, att vi självklart kan sitta och spekulera i hur utfallet för pengar till måluppfyllelse för vattenmiljö kommer att hanteras år 2027 efter ett riksdagsval och mycket annat som kommer att hända, men det är lite att föregripa det som säkerligen kommer att vara ett budgetutfall som förhandlas vid det tillfälle då man förhandlar en budget för 2027, helt enkelt.

Jag tycker att det är lämpligare, fru talman, att vi diskuterar den budget som regeringen nu har lagt fram för år 2025, hur pengarna kommer att se ut där och hur utfallet blir av detta.

Jag tycker ändå att ledamoten tar upp många spännande aspekter när det gäller hur vi ska stärka vattenvården i Sverige. Man behöver inte oroa sig för regeringens ambitioner här. Man undrar: Hur ska man kunna tro på regeringen? Det finns många skäl att tro på regeringen, inte minst därför att LOVA-satsningarna i grunden var ett initiativ från Alliansen men också därför att vi lagt fram en proposition för havsmiljö. Det är den första propositionen sedan 2009 på det området, så jag förstår att detta är efterlängtat.

Fru talman! Joakim Järrebring har frågat mig hur jag motiverar min omprioritering av anslag till LOVA-projekt på bekostnad av andra viktiga vattenrelaterade åtgärder. Vidare har Joakim Järrebring frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att de projekt som får minskade medel inte drabbas negativt och att måluppfyllelsen för vattenmiljön kan säkerställas. Dessutom har Joakim Järrebring frågat mig hur jag planerar att följa upp effekterna av denna omprioritering och säkerställa att den totala vattenvården i Sverige inte försvagas.

Hur medlen fördelas mellan olika anslagsposter och hur villkoren för anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö utformas kommer att framgå av kommande regleringsbrev för Havs- och vattenmyndigheten. Arbetet med att utforma regleringsbreven pågår nu på Regeringskansliet. Eftersom villkoren för anslaget ännu inte är beslutade ser jag Joakim Järrebrings fråga i denna del som för tidigt ställd.

Det är korrekt att anslag 1:11 minskar något jämfört med innevarande år i regeringens budgetproposition. Det är naturligt att regeringen gör temporära satsningar inom olika områden utifrån rådande prioriteringar. Satsningarna kan se olika ut från år till år, vilket gör att den totala summan på anslaget kan variera mellan olika år. Vad gäller måluppfyllelsen för vattenmiljön tar regeringen genom den havsmiljöproposition som lades fram i juni, ett etappmål som beslutats för övergödning och de satsningar som föreslås i budgetpropositionen, tydliga steg för att följa upp och säkerställa måluppfyllelsen för vattenmiljön.

Stöd via LOVA är den enskilt viktigaste statliga finansieringen för fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. LOVA involverar lokala aktörer, och medlen används för projekt som förbättrar vattenkvaliteten genom bland annat åtgärder för minskad tillförsel av näringsämnen och miljögifter till vatten och hav. Regeringen gör därför en satsning på LOVA i budgetpropositionen för 2025.

Joakim Järrebring har också en fråga som gäller uppföljning av gjorda prioriteringar. Användningen av medel i anslag 1:11 och resultaten som uppnås redovisas i den årsredovisning som Havs- och vattenmyndigheten lämnar varje år. Havs- och vattenmyndigheten har också ett särskilt regeringsuppdrag fokuserat på just redovisning av användning av medel i anslag 1:11. Regeringen anser att en noggrann uppföljning av medlens användning och de resultat som uppnås lägger en grund för att även framdeles satsa på de områden där åtgärderna är mest prioriterade och ger störst effekt.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det allra främsta som sker för att inte hela EU ska förlora på den kraftfulla omställning vi genomför, för att vi ska bli den första klimatneutrala kontinenten i världen, sker inte minst genom att de avgifter och belastningar som hamnar på industrin hamnar i en pengapåse som industrin sedan kan utnyttja för de förändringar den genomför. De pengar som går in för klimatet genom exempelvis utsläppsrätter ska sedan användas för sådant som finansiering av en elbilspremie i Sverige som riktar sig till särskilda grupper att nyttja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns alltså många sådana funktioner som gör att man på ett sätt investerar tillsammans. Men sedan gäller det att se till att den omställning som genomförs inte krånglar till allt, att byråkrati och tillståndsprocesser inte försenar det hela. Det är inte minst sådant som skapar stora kostnader för företag i hela Europa, och det är något som regeringen arbetar väldigt hårt för att minska.

Frågestunden var härmed avslutad.

Fru talman! Jag är stolt över de kraftfulla klimatsatsningar som regeringen väljer att fokusera på och att vi återigen har lagt en historiskt stor budget, större än alla genomförda S-MP-budgetar, på klimat- och miljöområdet.

Våra åtgärder handlar om att skapa förutsättningar för den omställning som behöver ske i hela vårt avlånga land. Det handlar om att se till att det finns ren, pålitlig el till alla de verksamheter som vill få ut det fossila och få in det eldrivna. Det handlar om att bygga ut laddinfrastrukturen i hela vårt land. Det handlar också om att göra en ambitiös och långsiktig satsning på återvätning av våtmarker. Vi förstärker Klimatklivet. Vi gör många olika satsningar för att elektrifiera exempelvis transportsektorn. Det blir nya satsningar för lastbilar genom marknadsintroduktionsstöd men också en ny elbilspremie.

Regeringen arbetar alltså för fullt för att nå klimatmålen. I och med budgeten för 2025 kommer Sveriges utsläpp återigen att minska.

Fru talman! Tack, ledamoten Jacobsson, inte minst för engagemanget i denna viktiga fråga!

Vi har diskuterat detta många gånger, men låt mig börja i denna ände. Den här regeringen är mån om den småskaliga vattenkraften. Det här omprövningsarbetet kommer att pågå länge och kommer att få långvarig betydelse för både miljön och vattenkraften. Det är sådant vi vet.

För oss är det viktigt att det blir ett tillämpbart och rättvist regelverk och att vi förändrar det förhållningssätt som man haft tidigare i omprövningsarbetet. Vi vill ge bättre förutsättningar för samarbete mellan myndigheter och vattenkraftsägare så att vattenkraftsägarna inte kommer i kläm.

Vi vill också se till att titta noga på de remissförslag som kommer och ta hänsyn till den oro som ledamoten pekar på. Det är ett arbete som kommer att genomföras noggrant. Och vi kommer att se till att detta arbete, som kommer att få långvarig påverkan och betydelse, hanteras på ett långt mer varsamt sätt än hur andra regeringar hanterat frågan tidigare.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan om den potential som finns i skogen. Det är en välgörande kontrast inte minst till de tidigare frågor som rört skogen och som allra mest utgått från en ganska pessimistisk syn - att vi inte kommer att kunna nå några mål om vi ska ha skogsproduktion och annat.

Vi vet ju att när skogen växer samlar den in som allra mest kol. Vi vet att en växande skog kommer att kunna bidra med att utgöra en kolsänka för hela vårt land.

Vi vet också att det finns mycket potential, tekniskt sett i fråga om vilken utrustning som kan minska svinn men också en sådan sak som bio-CCS. Biomassan som Sverige har kan också utgöra en stor kolsänka om vi vågar ta oss an de här nya områdena, till exempel koldioxidinfångning. Det satsar inte minst den här regeringen hårt på.

Fru talman! Tack till ledamoten för en väl ställd fråga!

Vi vet i regeringen att detta är ett problem. Vi kommer att behöva hitta en utväg ur den situation som nu råder. Vi vet att många fastighetsägare är väldigt bekymrade över vad en sådan här sak kan innebära för den typ av investering som då behöver göras.

Detta är en fråga som regeringen kommer att fortsätta följa noga. Jag kan i dag inte ge några besked om datum för när beslut kommer att fattas i olika riktningar utan endast informera om att regeringen noga följer frågan och är medveten om den problematik som ledamoten lyfter. Regeringen delar bilden att detta är ett problem som inte kan fortlöpa på det sätt som nu diskuteras.

Fru talman! Tack till ledamoten för en fråga om regeringens klimatpolitik och vilka reformer vi lyfte upp i kontrast till det arbete som den tidigare regeringen gjorde med klimatpolitiken!

Det den här regeringen gör sett till klimatpolitiken är först och främst att återupprätta ett fungerande rent elsystem som kan göra att all den fossila verksamhet som finns i Sverige vågar fasa ut oljan och annat för att ersätta det med ren el. Då behöver man både kärnkraft och vindkraft - något som oppositionen ännu inte verkar ha vant sig vid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Utöver detta gör vi historiska satsningar på laddinfrastruktur, och vi kommer att utforma en ny elbilspremie som riktas till de grupper som är i störst behov av det.

Vår skrotningspremie finns till som ett komplement till den politik vi genomför för att elektrifieringen av vår transportflotta ska gå framåt. Om skrotningspremien efter den tid på ungefär en månad som den har varit igång - men som ledamoten refererar till som ett år - inte visar sig fungera som tänkt får man helt enkelt analysera det. Regeringen har lagt fram ny politik, inte endast i form av en skrotningspremie. Det handlar om mycket annat som bidrar till elektrifiering i Sverige.

Fru talman! Jag är tacksam för att talmannen har koll på ordningen i regeringen. Det är alltså jag som ska svara på frågan.

Regeringen arbetar för att nå många olika klimatmål, varav ett rör den kolsänka som skog och mark kan utgöra. Det som är av vikt för regeringen är att fortsätta att arbeta med förvaltarskapstanken, där vi vill se till att både miljömål och produktionsmål är jämlika. Vi ska även se till att försvara den äganderätt som också ligger som en grundläggande princip för den skogspolitik som Sverige bedriver.

Vi arbetar hårt för att se till att alla skogsägare i Sverige på ett fullgott sätt både kan bidra till att skydda den skyddsvärda naturen och producera så att vi exempelvis kan ha svenskt i stället för ryskt virke runt om i Europa.

Fru talman! Det är ett fantastiskt självförtroende vi ser här från oppositionspartiet, som tar åt sig äran för Sveriges klimatarbete.

Om man tittar på vad som faktiskt gör att Sverige ligger långt fram i att ha låga utsläpp och vad som är skälet till att vi har lägst utsläpp per capita i EU ser man att det är att vi har ett rent elsystem som levererar ren el till billiga priser och att vi har ett stort engagemang hos vårt näringsliv, som vill få bort det fossila och få in det eldrivna. Det enskilt viktigaste för dem är elfrågan, och den gör att regeringens klimatpolitik är långt bättre än den tidigare regeringens.

Fru talman! Jag vet att Miljöpartiet har en förkärlek för att diskutera siffror fram och tillbaka. Om man vill veta vad ETS-flexen består av sett till industrins överprestation kan jag säga att det handlar om cirka 5,2 miljoner ton.

Det relevanta här är dock att det faktiskt inte är Miljöpartiets politik som har genererat ett gigantiskt överskott som vi nu utnyttjar, utan det är Sverige som har levererat gentemot sina klimatmål. Det är svenska företag som har använt el - ren el som vi har inte minst tack vare vår kärnkraft och mycket annat - för att minska sina utsläpp och fortsätta den resan framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är detta som ligger till grund för att Sverige nu beräknas nå sitt ESR-åtagande. Vi använder flexibilitetsmekanismer så som lagstiftningen är utformad, och vi ser till att vi tillsammans med svensk industri och hela samhället fortsatt minskar våra utsläpp och rör oss framåt för att nå våra klimatmål. Det är så man arbetar med en samlad klimatpolitik som håller i tiden och också genererar ett förtroende hos en större del av svenska folket än enbart det egna partiets väljare.

Fru talman! Låt mig börja med att påpeka för ledamoten att det inte är så att man ignorerar klimatmål, avskaffar klimatmål eller inte arbetar för att nå klimatmål. Det vore väldigt trevligt för oppositionen om det var så att Centerpartiet och Miljöpartiet är de enda partier i Sverige som vill nå klimatmål, men det är inte sanningen.

Regeringen arbetar aktivt med en omläggning av klimatpolitiken som inte minst innebär att skogsägare inte behöver oroa sig för att det är de som ska avstå från sin avverkning för att Sverige ska nå målen. Tvärtom arbetar regeringen med en verklighetsanpassad klimatpolitik som även kommer att gynna svenska skogsägare.

(Applåder)