STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Elsa Widding har frågat mig om jag har någon strategi för att säkerställa att klimatpolitiken utgår från uppdaterade fakta som inte grundar sig på gamla rapporter, såsom AR1, och i så fall hur den strategin ser ut.

Enligt artikel 12 i Parisavtalet ska parterna samarbeta i frågor om klimatrelaterad utbildning, medvetenhet och deltagande hos allmänheten samt om tillgång till information om klimatfrågor. En viktig aktör för att tillgängliggöra korrekt information är IPCC, FN:s vetenskapliga klimatpanel. IPCC:s uppgift är att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar.

AR1 är den första utvärderingsrapport som togs fram av FN:s klimatpanel IPCC 1990. Den har åtföljts av ytterligare fem syntesrapporter, utöver en rad specialrapporter. Vi är nu i början av den sjunde utvärderingscykeln inom IPCC:s arbete, och nästa syntesrapport, som brett sammanfattar den samlade vetenskapens syn på klimatförändringarna, är planerad till 2029. Det betyder att den i dag bästa tillgängliga översikten finns i den sjätte rapporten, AR6, som kom 2023.

Sverige representeras i IPCC genom SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Utöver att företräda Sverige vid beslutsmöten och att nominera svenska experter till IPCC:s arbete arbetar SMHI också med att föra ut resultaten från IPCC:s rapporter i en svensk kontext. Detta sker genom egna rapporter, konferenser och seminarier tillsammans med andra myndigheter samt genom att hålla webbplatsen www.smhi.se uppdaterad utifrån den senaste informationen från IPCC. SMHI har hög trovärdighet hos samhällets aktörer i fråga om meteorologi och klimatologi, och det är en god ordning att myndigheten också svarar för att föra ut resultaten.

Vid sidan av SMHI har också Naturvårdsverket ansvar för att tillgängliggöra kunskap om miljö och klimat samt om Sveriges miljö- och klimatarbete för allmänheten och andra berörda.

För regeringen är det en självklarhet att politiken utgår från den senast tillgängliga vetenskapliga informationen om hur klimatet utvecklas och att myndigheterna under regeringen tar stöd i samma underlag. Regeringen är medveten om att det ibland i andra delar av samhället förekommer uppfattningar som bygger på inaktuell vetenskap eller ingen vetenskap alls. Det är angeläget att värna det öppna och demokratiska samtalet och den fria åsiktsbildningen men också att värna medborgarnas rätt till saklig kunskap och korrekt information om klimatet. Vi har alla ett ansvar att inte bidra till att felaktig information sprids. Därför uppmanar jag alla att vara vaksamma mot desinformation och att vara källkritisk innan man sprider vidare information i nästa led.

Herr talman! Svaret på frågan är ja, regeringen har en strategi för att säkerställa att klimatpolitiken utgår från aktuella fakta. Strategin är att utgå från det senaste underlaget från IPCC och att låta det genomsyra klimatarbetet på berörda myndigheter under regeringen.

Herr talman! Oj, oj, oj - det var många ord på kort tid. Jag noterar att vi har besök av ungdomar som sitter och lyssnar på den här debatten i kammaren, och det gör mig nödgad att påpeka att om Elsa Widding känner sig bekväm med att det finns ett medelscenario där det inte är så stor fara och om hon tycker att man inte ska vara alarmistisk kring klimatfrågorna delar jag inte den bedömningen.

Jag känner mig inte lugn och trygg med att vi kommer att klara oss med den nivå av uppvärmning som blir en konsekvens av den utbyggnad av smutsig, fossil energi som sker i många stora utvecklingsländer med växande ekonomi. Riksdagsledamoten Elsa Widding behöver inte berätta för mig - eller någon annan, gissar jag - att skälet till att länder som Kina och Indien, men också USA, ökar sina utsläpp och sin fossila användning är att de vill stärka sin ekonomi. Det är vi alla nog ganska medvetna om. Man gör det inte för att man vill förstöra planeten; man gör det för att man vill ha mer pengar.

Det Sverige och EU försöker förmedla till andra delar av världen är att Sverige är ett gott exempel på att man kan stärka sin ekonomi och samtidigt minska sina utsläpp. Hur har Sverige då gjort det? Jo, genom att vi på 80-talet byggde en himla massa kärnkraft. När vi hade kärnkraften kunde vi sluta importera dyr olja, och när de senare årtiondena kom började vi också kraftigt bygga ut vindkraften, inte minst för 20 år sedan. Det gjorde att vårt energisystem kunde expandera.

Nu har vi kommit till en nivå av vindkraft - alltså uppåt 20 procent - som gör att det börjar bli tufft för vårt elsystem, och därför behöver vi mer planerbar, ren energi. Vi behöver mer kärnkraft. Vi behöver titta på vattenkraften. Vi behöver se hur vi kan få ett starkare system.

Varför behöver vi så mycket el och energi? Jo, främst för att kunna ha fabriker igång, en ekonomi som växer, företag som anställer allt fler och fler kontor över hela Sverige där det tänds lampor och folk sitter och arbetar, löser problem och skapar produkter och tjänster som man kan sälja inte bara i Sverige utan världen över. Det är så vi får vårt samhälle att fungera. Vi behöver alltså ha mycket energi, eller snarare elektrisk effekt. Men vi behöver inte ha den fossila energin, för när vi använder oss av den ökar vi utsläppen av växthusgaser i atmosfären, och det är inte bra för vår planet. Det är i varje fall jag övertygad om.

Gällande alarmismen och oron som inte minst FN:s generalsekreterare António Guterres ofta uttrycker kan jag förstå att Elsa Widding ser dramatiska rubriker och menar att de är missvisande. Men det finns ju väldigt många världen över som inte har gjort samma resa som Sverige och som inte vågade införa koldioxidskatter innan jag föddes eller inte har vågat byta ut sin smutsiga energi mot ren energi. De behöver höra att läget är allvarligt och att utsläppen behöver minska.

Det är såklart dåligt när man försöker spela på folks rädsla och skapa illegitim oro, men att få fler delar av världen att förstå att det är bråttom och att vi måste börja prata om hur man ska implementera regleringar som minskar utsläpp och byta ut smutsig energi mot ren energi är bara ansvarsfullt. Jag är i varje fall inte nöjd med att luta mig tillbaka när jag läser att det mest sannolika scenariot innebär att vi klarar det. Vi behöver ligga på, inte minst för att andra delar av världen ska hålla samma takt som Sverige.

Herr talman! Jag vet inte vem Elsa Widding menar sig debattera mot i denna kammare. Det är inte António Guterres som står här i talarstolen. Såvitt jag vet har inte vår liberala, borgerliga regering sagt att folk ska sluta äta kött, sluta åka bil, sluta resa eller stänga av värmen i sina bostäder. Om det finns några belägg för att regeringen driver denna linje och ber våra medborgare att ha en sådan livsstil får man gärna påtala detta och visa dessa belägg.

Det som vi däremot fokuserar på är att få bort utsläpp. Jag har inga problem med att folk åker bil. Man får åka hur mycket bil man vill. Det jag har problem med är om dessa bilar genererar utsläpp som påverkar inte bara klimatet utan även vår luftkvalitet, vår hälsa och oss människor. Detta är något som jag som politiker vill förbättra.

Jag vill ha bättre luftkvalitet, jag vill se en bättre tillvaro i våra samhällen och jag vill att de fordon vi använder oss av för att färdas fram och tillbaka och som vi säkert kommer att använda under lång tid framöver ska vara rena. Det finns en skillnad i detta.

Detsamma gäller jordbruket. Jag har inga problem med att folk äter kött. Däremot har jag problem med om vi exempelvis har en produktion som skapar problem för inte minst våra hav och om vi ser att jordbrukets utsläpp påverkar hälsan i våra hav. Då är det ett problem som jag vill åtgärda, men inte genom att folk ska sluta äta kött eller till och med genom att de svenska bönderna ska sluta producera varor, produkter och livsmedelsprodukter för att vi i stället ska importera mer. Det vore en fruktansvärd "lösning" på problemet.

Det är viktigt att tänka på vem man talar med här i kammaren. Nu är det en klimat- och miljöminister i en liberal, borgerlig regering man talar med. Även vi är medvetna om att alla forskare inte säger samma sak, för det gör de inte. Det finns forskare som säger att vi inte har en klimatkris och att uppvärmningen inte kommer att eskalera i den utsträckning som andra menar. Det finns olika åsikter.

Jag kan vara fullt ärlig med att jag också ser ett problem i att vissa forskare som tycker något annat än den större gruppen blir kraftigt kritiserade och attackerade för detta. Det är ett problem. Alla måste få redogöra för sina åsikter och sina bedömningar av det vetenskapliga läget. Det är därför det är så bra med IPCC, som balanserar detta genom att sammanställa en stor mängd forskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att vi undviker att politisera IPCC. Detta påpekade jag inte minst när jag var på plats under klimattoppmötet i Sharm el-Sheikh i Egypten och vi diskuterade hur vi ska hantera IPCC. När olika grupper försökte få in politik i vetenskapen och i IPCC:s funktion ställde Sverige sig kritiskt till detta. Vi tycker inte att man ska låta politiken läcka in i de vetenskapliga rapporter som läggs fram.

Jag menar, herr talman, att den bild som finns här av vad regeringen gör är inkorrekt. Jag förstår att det finns mycket förvirring åt alla håll. Jag ska senare i kammaren ha interpellationsdebatter om andra delar av klimatpolitiken där man oroar sig och som också omgärdas av missuppfattningar.

Låt mig vara tydlig här: Vi ser till att våra myndigheter använder korrekta och aktuella underlag. Vi ser till att vi inte arbetar efter de alarmistiska rubriker som ofta florerar kring klimatfrågan. Vi arbetar utifrån etablerad vetenskap och fakta.

Vi menar att EU, IPCC och svenska myndigheter gör korrekta och balanserade bedömningar av vad som behöver ske för att vi ska minska global uppvärmning. Vi menar också att Sverige ska ta ledartröjan i det arbetet.

Herr talman! Jag har i dag fått svara på en interpellation där ledamoten Elsa Widding undrar vad regeringen gör för att säkerställa att vi använder oss av aktuella och korrekta fakta i arbetet. Det är denna fråga jag avser att svara på. Mina personliga åsikter om hur varm eller kall planeten bör vara anser jag är helt irrelevanta.

Jag som politiker sökte mig till mitt parti bland annat eftersom jag såg att det ägnade sig åt en stor del evidensbaserad politik där man lägger känslor åt sidan och tittar på att vad vetenskap och evidens pekar på kan vara positiva lösningar på olika samhällsproblem som vi står inför. Det är så jag avser att arbeta som politiker. Jag kommer inte att utgå från mina personliga preferenser kring huruvida jag vill plocka vindruvor eller inte i mellersta Sverige. Det menar jag vore oansvarigt.

Det viktiga här är att den statliga värdegrunden, det vill säga att myndigheter ska arbeta för fri åsiktsbildning och objektivitet, tillåts dominera det arbete som staten genomför inte minst genom sina myndigheter. Därför är det väldigt viktigt att man följer våra lagar och att man följer förvaltningslagens 5 §, där det står att myndigheter ska vara sakliga och opartiska i sitt arbete.

Därför är det också viktigt att myndigheterna utgår från aktuell och relevant vetenskap och från fakta, ingenting annat. Vi menar att den sjätte utvärderingsrapporten från IPCC är ett sådant relevant underlag, och det menar vi också framgår i hur vi sedan tillämpar det underlaget såväl i klimathandlingsplaner som i handlingsplaner för klimatanpassning.

Om Elsa Widding vill mena att det inte är någon fara med klimatomställningen, att man inte behöver ha bråttom och att det inte är en kris och så vidare - samt att en uppvärmning endast skulle leda till floder i Sahara och vindruvsplockning i mellersta Sverige - går det bra för Elsa Widding att fortsätta mobilisera sina underlag bakom detta, medan jag fortsätter att arbeta för att sätta stopp för den globala uppvärmningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.