Romina Pourmokhtari

Fru talman! Det låter kanske något torrt, men förutsättningarna för korttidsreglering vid en enskild vattenkraftsanläggning beslutas av aktuell vattendom. Inom ramen för prövningarna för moderna miljövillkor för vattenkraften kommer de gällande vattendomarna att ses över. Möjligheten till korttidsreglering beslutas av domstol för varje enskild anläggning. Det är så processen ser ut.

Självklart kan man vilja att processen utformas på ett annat sätt och kritisera exempelvis att processerna tar lång tid och att det tar tid att hantera sådana här frågor. Jag förstår det, och regeringen inser vikten av att ta hänsyn till miljövillkor i större utsträckning. Den som läser samarbetsunderlaget för denna regering flitigt ser att det finns formuleringar om exempelvis fiskvandringsvägar. Jag tycker att detta är ett av många bevis på att vi vill ha största möjliga nytta för vattenmiljön. Vi måste dock samtidigt ta hänsyn till den effektiva tillgången på vattenkraftsel. Det är detta som den här regeringen har behövt göra.

Fru talman! Jag betvivlar inte att ledamoten är väl införstådd med det läge vi står inför. Vi har en svår situation som kräver att vi nyttjar vattenkraften i största möjliga utsträckning och helt enkelt nyttjar vattenkraften som den möjlighet den utgör för att stabilisera vårt system. Man kanske tror att detta mest gäller de stora kraftverken, men det gäller även de små - det är ju just de som kan bidra till stabiliteten i vissa delar av vårt system. Det är just där man kan nyttja exempelvis korttidsregleringen för att vårt system ska gå ihop och för att lampan ska lysa när man trycker på knappen.

Jag förstår att den situation som råder nu är upprörande, särskilt när det gäller Näs kraftverk i Avesta. Men man måste också tänka på vad som är grunden till detta problem. Även om ledamoten Isacsson tog upp att de som står inför denna svåra situation inte bryr sig om tidigare beslut skulle jag uppmana dem att göra det. Självklart ska man hantera de kortsiktigt svåra lägen man står inför, som nu med olyckor, översvämningar och allvarliga risker för att miljögifter sprids, men man måste också tänka på vad som är den långsiktiga planen och vilket långsiktigt arbete som behöver ske för att vi inte ska ha liknande situationer framöver.

Är man villig att hålla båda dessa tankar i huvudet tror jag att det är svårt att se detta på något annat sätt än att vi behöver komplettera den möjlighet som vattenkraftsproduktionen utgör i vårt system med annan fossilfri och reglerbar elproduktion. Då handlar det bland annat om kärnkraft. Det handlar också om att bygga ut vår vindkraft. Det handlar om att på bästa sätt nyttja alla de kraftslag som finns tillgängliga för att bidra till att vi har en mer robust energiproduktion - och specifikt elproduktion - i Sverige. Det är ju så att det är bristen på fossilfri och reglerbar produktion som är grundorsaken till att vi får sådana extrema företeelser som vi har på elmarknaden i dag.

Fru talman! Jag känner till förhållandena vid Näs kraftverk i Avesta, och jag förstår att människor blir väldigt upprörda över hur det ser ut. Det är en olycka att få sin mark översvämmad; detta är någonting som vi alla vill arbeta för att motverka på olika sätt. Jag förstår också att risken att miljögifter sprids ska tas på stort allvar.

Självklart kan man undra hur det kommer sig att det tar sådan tid. Det är ju så att svensk förvaltning är utformad på ett visst sätt. Prövningar ska ske på ett grundligt och rättssäkert sätt, och vi har olika villkor som ligger till grund för hur dessa prövningar ska ske. Ett stort antal av prövningarna kommer, som ledamoten nämnde, att behöva ske samordnat och systematiskt under de kommande åren. Ska detta ske samordnat krävs det vissa resurser och en viss förmåga som gör att det rent praktiskt inte går att genomföra mer skyndsamt än vad som är planerat.

Regeringen har dessutom nyligen beslutat om att senarelägga tiden för ansökning om prövning för moderna villkor med tolv månader. Behovet av att vidta dessa åtgärder har inte påverkat vår pausning, utan det som har påverkat är det sköra läge som Sverige befinner sig i givet landets energi och produktion. Sverige behöver mer fossilfri och reglerbar elproduktion - ju mer, desto bättre - för att sprida belastningen på enskilda delar i samhället och för att se till att det inte uppstår situationer där enskilda delar av samhället får bära hela bördan, lite på det sätt som har skett i Avesta.

Det är ju bristen på fossilfri och reglerbar elproduktion som är grundorsaken till alla de extrema företeelser som vi ser på elmarknaden i dag, bland annat med höga elpriser och ett extremt utnyttjande av vattenkraftens reglerkapacitet. Rent praktiskt, fru talman, innebär ju korttidsreglering att skillnaden mellan användning och produktion under dygnet balanseras genom att vattenkraftverken genererar elektricitet vid behov. Detta resulterar i en varierande flödeshastighet nedströms kraftverket.

Det är detta som kan få stora konsekvenser när man utnyttjar det på ett extremt sätt. Varför gör vi det? Varför har vi det läge som vi har nu? Det beror på att vi har haft en bristande helhetsbild av vad systemet kräver av oss och vilken produktion vi behöver ha för att klara av den efterfrågan som finns på produktion i Sverige.

Vi har haft en omfattande utbyggnad av vindkraften i Sverige, och det är ju positivt att vi har byggt ut så mycket vindkraft. Runt millennieskiftet hade vi nästan ingen vindkraft i Sverige, men nu produceras nästan 30 terawattimmar per år med vindkraft. Det är ju en enorm prestation.

Men utöver detta behöver vi bygga ut mer fossilfri elproduktion. Jag tror att det kommer att vara positivt för vår vattenkraft att få avlastning i form av annan planerbar elproduktion framöver. Vi måste ha reglerbar produktion i större utsträckning, så att vi inte behöver nyttja korttidsregleringen på det extrema sätt som vi gör i dag. I värsta fall kan ju nedläggningen av annan elproduktion och bristen på el leda till sådana situationer och bli en av orsakerna till det läge som vi bland annat ser i Avesta i dag.

Fru talman! Den här regeringen kommer, till skillnad från den föregående regeringen, att ta ansvar genom att skapa förutsättningar för all fossilfri elproduktion, så att vi har ett mer robust och stabilt system som inte låter korttidsregleringar drabba på det sätt som sker nu.

Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig om jag och regeringen kommer att ta initiativ till att vattenkraftsproducenter ska ta ett större ansvar för att korttidsregleringen inte ska drabba miljö och lokalsamhällen på det sätt som sker i dag samt om jag och regeringen kommer att ta initiativ till att tydligare reglera korttidsregleringen för alla vattenkraftsproducenter.

Vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel kräver tillstånd enligt miljöbalken, vilket också omfattar verksamhetens eventuella korttidsreglering. Många av dagens vattenkraftsanläggningar bedrivs dock med stöd av så kallade äldre rättigheter eller tillstånd enligt äldre lagstiftning som inte präglas av den miljöhänsyn som återfinns i miljöbalken. År 2019 infördes därför nya bestämmelser om att den som bedriver en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska se till att verksamheten uppfyller moderna miljövillkor. Dessa tillstånd söks av verksamhetsutövaren hos mark- och miljödomstolen.

Fru talman! I juni 2020 beslutade regeringen om en nationell plan för moderna miljövillkor. Planen anger en nationell helhetssyn i fråga om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt, med största möjliga nytta för vattenmiljön och för en nationell, effektiv tillgång till vattenkraftsel. Planen innebär att ett stort antal verksamheter kommer att prövas samordnat och systematiskt under de kommande åren.

Dessa moderna miljövillkor innebär bland annat att tillstånden ska innehålla de villkor som behövs för att kvaliteten på de vatten som verksamheterna påverkar ska uppfylla EU-rättens krav. Av 27 § 1 förordningen om vattenverksamheter framgår samtidigt att den nationella planen bland annat ska främja största möjliga reglerförmåga i elproduktionen.

En prövning i enlighet med den nationella planen ska säkerställa att avvägningar mellan bland annat största möjliga reglerförmåga i elproduktionen och behovet av vattenmiljöförbättrande åtgärder i den enskilda prövningen sker utifrån ett nationellt helhetsperspektiv. I de enskilda domstolsprövningarna avgörs vilka villkor och bestämmelser som ska gälla för korttidsreglering.

Fru talman! Jag tackar återigen Christofer Bergenblock för en bra interpellation och tillfället att diskutera utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften.

Jag tror tack och lov att det är ganska enkelt för de flesta väljare att se vad som egentligen stämmer. Stämmer de påståenden som kommer från ledamoten Bergenblock om att regeringen inte skulle tycka om vindkraft, särskilt havsbaserad sådan? Senast i går satt regeringen och beslutade om positiva besked för vindkraften, och bara för någon vecka sedan kunde jag presentera tillstånd för kabelanslutningen av Kriegers flak.

Det blir alltså, tack och lov, svårt för väljarna förstå någonting annat än det de läser när de slår upp tidningen, nämligen att regeringen väljer att ta energipolitiken på större allvar än vad tidigare regeringar har gjort. Det gör man genom att bygga ut den fossilfria produktionen i Sverige, för man ser vilket läge Sverige är i. Man ser vilka elräkningar som landar i svenskarnas brevlådor. Man har gått till val på att ta större ansvar i de här frågorna, och man gör det också rent konkret.

Fru talman! Jag vill också nämna att det om vi backade bandet och tittade på vem som först började tala om kärnkraft nog skulle visa sig att mitt fokus inte låg på kärnkraften här. I stället fanns det en kritik mot att regeringen skulle favorisera kärnkraften, och det visar jag - inte bara i ord utan även i handling - att regeringen inte gör. Vi tar dessa frågor på större allvar än så.

Många beslut har fattats, och många beslut kommer att fattas framöver för att vi på allvar ska kunna ta ansvar för vår energiproduktion på ett klokare sätt än vad tidigare regeringar har gjort. Då gäller det att inte favorisera utan att helt enkelt se vilka som kan bidra till svensk produktion på ett klokt sätt. Det är både vindkraften och kärnkraften.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag är benägen att tro att inte heller ledamoten Bergenblock kan välja vilket intresse som ska ställas åt sidan. Om man är angelägen att få ett beslut nu behöver man avstå från den rättssäkra process som Sverige har som princip. Det vore därför väldigt intressant att höra, om man vill ha ett beslut nu, vilket intresse det är som ledamoten Bergenblock vill ställa åt sidan. Är det Sveriges förmåga att försvara sig? Är det kulturmiljöintressena? Vad är det som ska ställas åt sidan för att detta beslut inte ska beredas i enlighet med de processer som finns i Regeringskansliet?

Fru talman! Det finns mycket att säga om energipolitiken. Och om man vill tala om hur olika politiker och företrädare har uttalat sig kan man självklart göra det med den person som det gäller. Jag som politiker har kandiderat till riksdagen på parollen: Vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av omställningen.

Jag är väldigt glad över att vi i regeringsunderlaget i Tidöavtalet kom överens om att vi behöver bedriva en smart energipolitik, en mycket smartare energipolitik än vad tidigare regeringar och regeringsunderlag har bedrivit, genom att bygga jämna spelregler och låta alla energislag konkurrera på lika villkor.

Fru talman! Då inkluderar det även att man bär sina kostnader. På samma sätt som man kräver att de som ska bygga kärnkraft i Sverige ska ta enorma investeringsbeslut och våga göra det behöver man kräva att även de som bygger vindkraft ska fatta dessa beslut på en jämn spelplan. Då innebär det att man bär alla kostnader och att inte staten betalar för kabeln. Det handlar om att bygga jämna spelregler och låta alla aktörer som vill bygga energi i Sverige helt enkelt göra det på lika villkor.

Fru talman! Det kan vara så att man tror att det enda fossilfria energislag som går att bygga ut på ett snabbt sätt är vindkraften. Då kanske man, som tidigare ministrar med ansvar för dessa frågor, sitter och tittar på tv-serier som Chernobyl och utifrån dem har sin bild av hur kärnkraften ser ut. Men det stämmer inte överens med verkligheten. Det stämmer definitivt inte överens med den utveckling som har skett med kärnkraften i världen. Där har det forskats enormt mycket, och det har investerats enormt mycket. Det är delvis av den anledningen att man har insett att vi måste ha planerbar elproduktion för att klara av en enorm omställning som Sverige och hela världen ska gå igenom. Och den kräver väldigt mycket mer el. Den kräver att vi faktiskt mer än dubblar vår produktion de kommande tio åren.

Ser man till detta kan man självklart reflektera över att vindkraft och kärnkraft står för ungefär lika mycket produktion i Sverige. Men det är av den självklara anledningen att tidigare regeringar med stöd av partier som Centerpartiet har stängt ned kärnkraft i Sverige - stängt ned fungerande fossilfri produktion och bidragit till att skapa ett skört energisystem som gör Sverige än mer sårbart i ett väldigt svårt läge.

Jag delar helt bilden av att den fantastiska vattenkraften är ett enormt bidrag till svensk produktion, och det är otroligt att vi har den tillgänglig. Men utöver den behöver vi mycket mer för att klara av det läge som vi är i, och då behöver vi bygga ut både vindkraft och kärnkraft. Det är vad denna regering arbetar hårt med. Det gör vi bland annat genom de längre processerna, som att hantera utredningar. Men vi gör det också genom att tillskjuta medel, konkreta kronor, till Regeringskansliet för att man på det allra snabbaste sättet och på det allra mest effektiva och rättssäkra sättet ska kunna hantera dessa frågor framöver.

Fru talman! Vi har en ny regering. Jag tror att det räcker med att slå upp tidningen för att se hur regeringen under mitt och de andra statsrådens ansvar väljer att hantera den svenska energiproduktionen och det svenska energisystemet. Det är en större fråga, som var väl uppmärksammad under valrörelsen och det med rätta. Att vi diskuterar denna fråga så flitigt är en konsekvens av det läge som Sverige har haft och där vi, precis som ledamoten Bergenblock lyfter fram, har kunnat exportera mycket energi och hjälpa våra grannländer men där vi även har haft stora svårigheter att få ihop vårt eget system.

Det är en intressant teknisk fråga hur det kan komma sig att man kan ha brist trots att man har ett överflöd och kan exportera. Det handlar om att vi inte har haft ett stabilt och robust system. För att ha det måste man kunna planera sin tillgång, och det kan man inte med kraftslag som exempelvis vindkraft eller solkraft. Men det kan man med exempelvis kärnkraft.

Detta är ett problem som regeringen vill och kommer att hantera genom att se över hur kärnkraften hanteras i Sverige och helt enkelt förändra det synsätt vi har, där tidigare regeringar har favoriserat olika energislag. Man kan, fru talman, jämföra det med att säga att man hejar på ett fotbollslag och sedan hanterar energisystemet på samma sätt och säga att man har vindkraften som favorit.

Så väljer inte den här regeringen att hantera energipolitiken. Den är långt viktigare än att välja en favorit och sedan stå kvar i det hörnet oavsett läge. Det gäller att anpassa sig efter den verklighet som vi står inför. Det är, precis som ledamoten Bergenblock lyfter upp, en verklighet där vi har ett stort energibehov. Vi har ett stort behov av specifikt el, för att klara av inte bara ett stabilt energisystem utan också den fundamentalt viktiga omställning som Sverige just nu går igenom.

I den här regeringen har vi på många sätt hanterat energipolitiken annorlunda. Det handlar delvis om att se över den diskriminering, som man kan kalla det, av kärnkraften som under många år har pågått på grund av många partier, däribland Centerpartiet. Men det handlar också exempelvis om hur vi hanterar vår havsbaserade vindkraft. Detta kan handla om de utredningar som faktiskt är det som behöver ligga till grund för en ordentlig förändring av tillståndsprocesser och annat, så att vi framöver kan få mer pålitliga, långsiktigt stabila och också förutsägbara processer som också är i enlighet med det som EU ställer som krav på oss.

Men det finns även mycket annat som man kan göra för att snabba på våra processer. Och där har denna regering bland annat ett nytt klimat- och näringslivsdepartement som kan ta ansvar för helheten och samordna dessa frågor som rör bland annat prövningar av havsbaserad vindkraft på ett klokare sätt. I denna samordning handläggs kontinentalsockelärendena och ärendena om den ekonomiska zonen av samma enhet numera. Det är ett typiskt exempel på hur denna regering arbetar för att förbättra dessa processer.

Den 1 januari tillförde vi även resurser för att kunna hantera det utökade antalet ansökningar som har kommit. Denna regering har alltså skjutit till extra pengar - 10 miljoner - för att inom Regeringskansliet kunna hantera dessa frågor på ett bättre sätt. Detta är helt enkelt en konsekvens av att denna regering väljer att på ett ordentligt sätt ta ansvar för det sköra läge som vi är i avseende energipolitiken.

Fru talman! har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att få till stånd en snabbare tillståndsprocess för etablering av ny vindkraft i Sverige. Han har även frågat mig vad jag avser att göra för att snabba på regeringens behandling av de ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon som nu väntar på beslut och när beslut kan väntas för de tre projekt i Kattegatt som just nu ligger på regeringens bord.

Inledningsvis vill jag försäkra om att en av regeringens högsta prioriteringar är att förbättra förutsättningarna för fossilfria kraftslag för att öka produktionen av ren el. Där har vindkraft en viktig plats i energimixen.

Vid etablering av vindkraft behöver man ta hänsyn till flera olika aspekter. Det gäller både havsbaserad och landbaserad vindkraft. Det handlar om att pröva bland annat motstridiga intressen, bästa möjliga teknik och den miljöpåverkan som kan bli aktuell i varje enskilt fall. Motstridiga intressen som beaktas inför ett beslut om tillstånd för vindkraftsproduktion kan vara yrkesfiske och naturvård men även försvar, kulturmiljö och sjöfart. Därutöver behöver förutsättningarna att ansluta till elnätet tas i beaktande.

Regeringen arbetar målmedvetet för att effektivisera tillståndsprocesserna samtidigt som vi fortsatt ska ha höga miljökrav. Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ska se till att miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas. Vi arbetar nu med genomförandet av Miljöprövningsutredningens förslag och har förtydligat incitamentsutredningens uppdrag. En ny utredning kommer att tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken.

I slutet av februari väntas också Havs- och vattenmyndigheten och Statens energimyndighet redovisa möjliga åtgärder för samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård. Jag ser fram emot att ta del av även den utredningen, som kommer att bidra i mitt arbete med att föreslå åtgärder för att effektivisera tillståndsprocessen för etablering av havsbaserad vindkraft.

Fru talman! När det gäller Christofer Bergenblocks fråga om vad jag avser att göra för att snabba på regeringens behandling av pågående vindkraftsärenden i Sveriges ekonomiska zon kan jag säga att regeringen fortsätter att hantera ärendena så snabbt och effektivt som möjligt, utan att riskera rättssäkerheten.

Ärendena är komplexa och innefattar ett omfattande underlag med många olika frågeställningar. Jag håller med om att det finns ett behov av att komplettera el från kärnkraftverk med havsbaserad vindkraftsproduktion, men det är också av stor vikt att regeringen bedömer frågeställningarna i ansökningsärendena ur alla aspekter och ser till att beslut tas efter en fullgod handläggning.

Vad gäller frågan när beslut kan väntas för de tre projekten i Kattegatt kan jag inte uttala mig om pågående ärenden eller föregripa regeringens kommande beslut. För tillfället är det inte möjligt att säga när regeringen kommer att fatta beslut i ärendena, men jag kan säga att det pågår ett internt arbete och att vi hanterar alla ärenden så skyndsamt vi kan med hänsyn till svensk rättssäkerhet.

Herr talman! Låt mig återigen peka på vad jag sa i svaret, nämligen att den här regeringen satsar mycket på skydd och förvaltning av värdefull natur, totalt över 2 miljarder kronor.

Budgeten är stram. Vi står inför en situation med inflation på historiskt höga nivåer, energikris och krig i Europa, och därför har regeringen lagt fram en stram budget.

Naturvårdsverket och länsstyrelserna jobbar så skyndsamt det bara går med de befintliga medlen, men att resurserna minskar på det område som avser just skydd och förvaltning av värdefull natur har att göra med att regeringens tillfälliga satsning har nått sitt slutdatum. Det är en väldigt viktig satsning, som jag är säker på har bidragit på ett klokt sätt.

Vi genomför nu ytterligare satsningar på andra områden, exempelvis en permanent satsning för dikade våtmarker. Det är ett viktigt arbete som bidrar till en god naturmiljö och även fungerar som kolsänka till de utsläpp som vi är måna om att motverka.

Vi har ett läge som påverkar hur mycket vi kan finansiera den verksamhet som vi vill att staten ska utföra. Då får vi nyttja de resurser vi har på ett klokt sätt och i dialog med parter, oavsett om det är länsstyrelser, myndigheter eller markägare, hitta sätt att arbeta för att värna och vårda de naturtyper och arter som kan drabbas när vi inte har samma stora satsningar.

Jag ser fram emot det arbete som Miljömålsberedningen kommer att presentera, även om det inte låter lika spännande. Jag ser fram emot att få ta mig an det underlag som då ges mig när det gäller att utveckla arbetet för Sverige på miljöfronten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Velasquez Castro, som uttalar mitt namn så väl.

Det finns väldigt mycket att redogöra för på detta område. Låt mig återigen påpeka att den här regeringen satsar på skydd och förvaltning av värdefull natur. Totalt över 2 miljarder kronor är inte en liten summa. Utöver det satsar vi dessutom drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljön. Det är ansenligt och viktigt i dessa tider.

Vi vill motverka artutrotningen både globalt och i Sverige. Därför är det viktigt att nämna även det globala perspektivet och de överenskommelser som vi hittar i FN genom regeringens arbete och genom Sveriges representation i internationella sammanhang. I det forumet kan vi bidra till arbetet världen över och inte endast värna det arbete som behöver ske i Sverige.

Men utöver EU:s olika regleringar och FN-bundna mål har vi självfallet ett arbete på nationell nivå. Där siktar vi högt och har högt ställda miljömål och lagar som bidrar till att vi på bästa sätt kan värna vår natur och miljö. Det är regeringen mån om att gynna.

Herr talman! Vi har även ett arbete som särskilt rör människors tillgång till skyddade områden och underhåll av anläggningar, såsom skyltning, vandringsleder, utsiktsplatser, grillplatser med mera. Trots att vi tidigare haft LONA-bidraget och ett särskilt arbete med detta kan regeringen berätta att Naturvårdsverket har ett tydligt uppdrag i fråga om att utveckla arbetet med exempelvis landets vandringsvägar och fjälleder och att det arbetet fortsätter. Den sexåriga satsningen på insatser för vandringsleder och fjälleder ligger kvar. Det betyder att 50 miljoner per år fram till 2027 kommer att gå till detta viktiga arbete, som bidrar.

Herr talman! Regeringen bedömer att upprustningen av våra statliga ledsystem i fjällen har bidragit till att fler kan vandra i fjällen, till ökad fjällsäkerhet och till regional tillväxt, som även vi är måna om att värna.

Herr talman! Det finns många åtgärder man kan vidta på detta område. Jag talade tidigare om en av de åtgärder som regeringen har prioriterat: satsningen på att återväta och restaurera dikade våtmarker. Det är en viktig satsning, just på grund av sin mångdubbla miljönytta.

Utöver det har en miljömålsberedning i uppdrag att föreslå en strategi för etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till att vi ska uppnå Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald. Den ska även se över upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn, som blir en viktig del av arbetet. Den ska även kartlägga och beskriva synergier i arbetet med att uppnå våra åtaganden. Jag ser fram emot resultaten av det arbetet.

Det pågår även ett flertal uppdrag när det gäller skog, exempelvis överenskommelser mellan Naturvårdsverket och Sveaskog som bidrar till att värna våra värdefulla fjällskogar. Det finns alltså mycket arbete som fortgår och pågår och som regeringen vill värna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller fjällräven specifikt får jag hänvisa till ansvarigt statsråd, som är Kullgren.

Fru talman! Regeringen har en tydlig ambition att vi ska skydda våra skyddsvärda skogar och inte avverka dem. Vi ska bevara dem genom formellt skydd eller genom frivilliga avsättningar. Vi vill på olika sätt arbeta för att aktivt motverka artutrotningen, både globalt och i Sverige, genom bevarandet av särskilt känsliga arter och naturmiljöer och genom att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar fiske- och skogsnäring och på så sätt fortsätta att skapa miljö- och klimatnytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser i linje med förvaltarskapstanken, fru talman, att aktiva och engagerade ägare - skogsägare, markägare, jordbrukare, fiskare - kan stärka ekosystemen både i skogen och i annan natur och på så sätt ta vara på vår miljö på ett klokt sätt.

Fru talman! Vår miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta kostnadseffektiva åtgärder. Vi ser att miljöfrågan behöver vara en integrerad del av andra politikområden och sektorer, och i linje med det ser vi att det är i samklang med olika aktörer som nyttjar vår skog och vår mark som vi kan utföra detta arbete på klokaste möjliga sätt och nyttja alla de olika stöd och följa de riktlinjer som finns för att exempelvis inrätta formellt skydd med frivillighet som grund.

Statens arbete med att skydda vår natur ska genomföras med respekt för äganderätten och i dialog med berörda. Vi anser att det är angeläget att myndigheter anstränger sig för att ha en god dialog med exempelvis markägare för att processen vid skydd av vår natur ska bli så bra som möjligt.

Fru talman! Regeringen satsar mycket på både skydd och förvaltning av värdefull natur, totalt över 2 miljarder kronor. Dessutom satsar regeringen drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljön. Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen, både globalt och i Sverige, genom att bevara särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Det är också viktigt att vårda det vi redan har skyddat för att inte ta ett steg fram och två steg tillbaka och för att förbättra statusen för naturtyper och för arter.

En av anledningarna till att resurserna minskar, fru talman, är att den tidigare regeringen hade gjort en tillfällig satsning som har nått sitt slutdatum. Det är jättebra att olika regeringar genomför olika satsningar för att värna miljö och natur.

Den här regeringen har bland annat genomfört en permanent satsning på 200 miljoner kronor per år för återvattning av dikade våtmarker, ett arbete som jag tror att de flesta i kammaren som värnar vår natur, vår miljö och vårt klimat är väl medvetna om har stor effekt. Det är ett område där anslaget tidigare, innan regeringen tillträdde, skulle ligga på 100 miljoner kronor. Nu har denna regering, fru talman, tillfört 200 miljoner permanent så att vi för innevarande år kan lägga 300 miljoner på återvattning av dikade våtmarker och kommande år 200 miljoner.

Detta är, rätt genomfört, en väldigt effektiv åtgärd för att gynna vår biologiska mångfald, reducera övergödningen och öka landskapets motståndskraft. Det finns många sätt att arbeta för att värna vår natur och vår miljö.

Avseende markägarna måste jag till slut nämna att det är beklagligt att markägarna får vänta, men självklart ska alla få den ersättning som de har rätt till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig om jag anser att den utveckling som Naturvårdsverket beskriver till följd av minskade anslag för skydd och skötsel av värdefull natur är önskvärd och om jag avser att vidta några åtgärder för att motverka negativa konsekvenser för biologisk mångfald och friluftsliv. Hon har också frågat mig om jag på något sätt tänker agera inom mitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder.

Välmående och livskraftiga ekosystem är viktiga för människans livsmiljö och ger förutsättningar för hållbar markanvändning, rent dricksvatten och pollinering. Det bidrar också till ett stabilare klimat. Därför behöver arbetet med att bevara och skydda värdefull natur och göra den tillgänglig för var och en fortsätta. Vi behöver värna allemansrätten.

EU:s biodiversitetsstrategi har pekat ut riktningen för unionens samlade arbete för att bevara biologisk mångfald. Jag välkomnar också det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden som beslutades på COP 15 i Kanada, där jag personligen deltog för att bidra till den svenska delegationens arbete för att värna biologisk mångfald världen över.

Ramverket innehåller tydliga globala målsättningar om att vi till 2030 ska skydda 30 procent av områden på land och till havs och även att 30 procent av våra skadade ekosystem ska restaureras. Beslutet innebär också att alla länder har åtagit sig att förverkliga och uppfylla uppsatta mål och löften. Nu behöver vi sätta oss och analysera den nya globala avsiktsförklaringen från partsmötet och se hur Sverige på klokaste sätt kan bidra till att uppnå målen.

Fru talman! Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna tillvarata skogens potential för vår ekonomi, vårt klimat och vår miljö. Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätt i den utsträckning som de har rätt till. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk med omsorg för kommande generationer.

Det är också viktigt att vårda det vi redan har skyddat för att förbättra statusen för naturtyper och arter och för friluftslivet.

Fru talman! Tack till ledamoten Järrebring för hans stora intresse i denna verkligt viktiga fråga för vår naturmiljö och för vår biologiska mångfald!

Vi behöver utföra det här arbetet på ett klokt sätt. Som jag lyfte fram i mitt första anförande kommer regeringen att prioritera detta arbete för att på olika sätt motverka spridning av främmande invasiva arter.

Vi har en särskild satsning på 50 miljoner kronor som ska användas för arbetet mot invasiva främmande arter, och Naturvårdsverket har aviserat att arbetet de utför mot de här arterna kommer att finansieras med 30 miljoner kronor under 2023.

Minskningen av medlen i anslaget 1:3, utgiftsområde 20, det vill säga åtgärder för värdefull natur, är på 45 procent. Det är alltså ett anslag som minskar. Detta anslag används till väldigt många olika åtgärder, däribland bekämpningen av invasiva främmande arter.

Naturvårdsverket, som disponerar anslaget, har möjlighet att prioritera hur de vill fördela neddragningarna på de verksamhetsområden som finansieras via anslaget. Enligt vad Naturvårdsverket har lyft fram i dialog med Regeringskansliet kommer 19 miljoner kronor att gå till länsstyrelser via dispositionsrätt och 12-14 miljoner kronor till Jägareförbundet och till deras projekt med arbete mot invasiva främmande arter.

Jag hoppas att vi fortsatt på alla sätt vi kan, utöver särskilda budgetsatsningar, kan arbeta för att på ett klokt sätt värna vår biologiska mångfald och motverka spridningen av invasiva främmande arter. Jag delar verkligen ledamoten Järrebrings mening att detta är ett stort och allvarligt hot mot vår biologiska mångfald.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det finns mycket att säga om denna fråga. Jag är glad att jag och ledamoten Järrebring är enade om att den är väldigt viktig och behöver hanteras. Man kan hantera problemet med invasiva främmande arter på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De tidigare satsningar som gjorts har säkert gjort väldigt god nytta. Vi tittar nu framåt på vilka behov som finns för att värna vår natur och miljö på ett så klokt sätt som möjligt.

Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik inom regeringssamarbetet utgår från förvaltarskapstanken. Den strävar efter att hitta kostnadseffektiva åtgärder som inte skadar våra näringar och vår landsbygd. Då behöver man utföra ett arbete för att motverka spridning av invasiva främmande arter.

Som ledamoten Järrebring lyfter fram finns det kalkyler på hur kostnaderna för dessa skador blir och hur stora dessa blir. Det finns som ledamoten nämner kalkyler på EU-nivå. Låt mig också redogöra för hur det ser ut i Sverige.

Man kan självklart endast göra ett försök att skatta värdet av kostnaderna för de skador som följer av invasiva främmande arter. Det är en kostnad som uppskattas vara 1,65 miljarder kronor per år i Sverige. Det är självfallet ett problem som behöver hanteras och ett allvarligt hot mot vår biologiska mångfald.

Fru talman! Som jag tidigare nämnt är det förebyggande arbetet mest kostnadseffektivt. Det är det allra mest effektiva sättet att arbeta mot en spridning av invasiva främmande arter. Vi är väldigt måna om att utföra ett sådant arbete på ett klokt sätt. Det gör vi genom att införa riktade åtgärder mot enskilda arter och stärka våra myndigheters möjlighet att sätta in åtgärder där de är mest effektiva.

På det sättet avser vi att arbeta för att motverka en spridning av invasiva främmande arter på statlig mark. Man kan göra det genom särskilda satsningar. Ser man exempelvis till satsningar som sker från statligt håll och på statlig väg har vi vår satsning riktad mot havs- och vattenmiljöer.

Utöver det behöver arbete ske i samklang med alla dem som berörs. Det gäller helt enkelt att förhindra introduktionen och spridningen. Då gäller det att ha ett gott arbete med länsstyrelser, kommuner och andra. Det handlar om att genom information motverka en spridning av invasiva främmande arter i vårt land.

Det är just det som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har i uppdrag att göra. De ska samordna arbetet och på bästa sätt inkludera myndigheter, kommuner och allmänheten i hur bestämmelserna utformas och hur de ska tillämpas.

Länsstyrelser har ett ansvar för att vidta snabba utrotningsåtgärder, och det finns ett stöd i det arbetet från statligt håll. Självklart är särskilda satsningar viktiga. Men i dessa tider med strama budgetar är det av största vikt att vi lägger pengarna på de satsningar vi gör.

Det är där vi finner dem mest effektiva och där de bidrar allra mest till en ambitiös och effektiv miljöpolitik. Det är just en satsning på arbete mot invasiva främmande arter i havs-och vattenmiljö som regeringen har valt att prioritera i denna budget.

Fru talman! Jag välkomnar Joakim Järrebrings stora intresse för arbetet mot invasiva främmande arter. Som jag nämnde är detta arbete prioriterat för den här regeringen. Vi ser att introduktion och spridning av främmande arter utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden.

I arbetet med hantering av invasiva främmande arter är det förebyggande arbetet det mest kostnadseffektiva. Åtgärder som förhindrar introduktionen är givetvis att föredra. Sådana arbeten har utförts och visar effekt. Myndigheternas arbete med att ta fram och sprida information och ge vägledning till berörda är väldigt viktigt. De berörda kan vara kommuner, privata markägare och företagare inom en rad branscher. Det finns också många olika sätt att genom allmänhetens kunskap bidra till en minskning av den spridning som sker genom exempelvis oförsiktig hantering av vissa invasiva främmande arter. Tidiga insatser och tidig upptäckt är ett väldigt kostnadseffektivt sätt att fortsätta det arbete som behöver utföras för att förhindra spridning av invasiva främmande arter.

Man kan självklart tala om den minskning som nu görs av anslaget inom detta område, men man bör inte göra det utan att nämna regeringens satsning på att motverka invasiva främmande arter i vattenmiljöer. 50 miljoner kronor kommer under 2023 att kunna användas i detta syfte. Det ska man också se i ljuset av att just det arbetet är särskilt svårt. Att kartlägga förekomsten och få en bra bild av läget i våra havsmiljöer kräver en sådan insats som den här regeringen nu gör.

Fru talman! Vi bör vara många här i kammaren som kan ställa oss bakom att det är efterfrågat. Det kommer att kunna bidra till en bättre miljö i våra havs- och vattenområden.

Vi har ett viktigt beting att genomföra med dessa olika insatser. Vi har ett viktigt arbete att utföra för att motverka en spridning av invasiva främmande arter i Sverige.

Vi har en svensk förordning. Vi har utöver det en EU-gemensam förordning. Vi arbetar från olika regeringar på olika sätt med det arbete som behöver utföras. Vi gör den särskilda satsningen på havs- och vattenmiljön. Men allt viktigt arbete kräver inte särskilda budgetsatsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns nya bestämmelser att vänta med förslag på utpekade invasiva främmande arter av särskild nationell betydelse som vi ser fram emot kommer att presenteras av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom kort.

Jag ser fram emot att titta på det resultatet. Vi får se hur dessa bestämmelser ser ut, fru talman. Jag är säker på att man där kommer att hitta viktiga verktyg i det fortsatta arbetet med att minska hotet från de invasiva främmande arterna.

Det stämmer helt enkelt inte som påstås att det nu inte utförs något arbete med Sveriges skydd mot invasiva främmande arter. Regeringen har en specifik satsning även inom detta område.

Fru talman! Joakim Järrebring har frågat mig om jag instämmer i att invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och om jag avser att vidta några åtgärder på området. Joakim Järrebring har också frågat mig vilka skäl som ligger till grund för den borttagna finansieringen av arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan försäkra Joakim Järrebring om att det fortsatta arbetet mot invasiva främmande arter är ett område som regeringen prioriterar.

Som framgår av vårt regleringsbrev till Havs- och vattenmyndigheten för år 2023 får 50 miljoner kronor användas specifikt för arbetet mot invasiva främmande arter. Satsningen visar tydligt att arbetet är en prioriterad fråga för mig och för regeringen.

Fru talman! Med hänsyn till det ekonomiska läget och den höga inflationen var regeringen tvungen att lägga fram en stram budget för 2023. Budgeten innehåller inte en specifik minskning av medlen till just arbetet mot invasiva främmande arter.

Naturvårdsverket har beslutat om hur minskningarna av medlen på naturvårdsområdet ska fördelas mellan de olika åtgärder som kan finansieras via det berörda anslaget i budgeten. Naturvårdsverket har aviserat att de medel som kommer att läggas på arbetet mot invasiva främmande arter kommer att ligga på drygt 30 miljoner kronor under 2023.

Fru talman! Vad gör då regeringen? frågar ledamoten Andersson Tay. Låt mig redogöra för det.

Vi arbetar hårt för att ha en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Vi har en miljömålsberedning som har i uppdrag att föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som kan bidra till Sveriges åtaganden både inom EU och internationellt när det gäller att värna den biologiska mångfalden, naturvård och upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn. De ska också kartlägga synergier och målkonflikter i arbetet med att uppfylla Sveriges åtaganden och vid behov föreslå politiska avvägningar. Det är ett arbete som jag ser fram emot att sätta tänderna i när det landar hos regeringen.

Regeringen har också gjort en permanent satsning för att restaurera dikade våtmarker med 200 miljoner kronor per år från 2023. Att det är en permanent satsning är väldigt viktigt, för jag vill precis som ledamoten Andersson Tay inte se att vi kastar oss fram och tillbaka i klimat- och miljöpolitiken utan att det finns en pålitlighet i de satsningar och initiativ som kommer från statens håll som kan lägga grunden för att markägare och andra ska upplåta mark och göra det på ett tryggt sätt - detta till skillnad från den temporära satsning som tog slut 2022 och som gör att vi nu har mycket skog att skydda men saknar medel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att återväta torrlagda våtmarker gör mångdubbel miljönytta. På det kloka och effektiva sättet hoppas vi kunna arbeta framöver från regeringens sida. Det pågår också ett flertal uppdrag om skog som regeringen har lämnat till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen efter propositionen om stärkt äganderätt.

Fru talman! Jag välkomnar den analys och de väl förankrade förslag som Naturvårdsverket har lämnat. Vi kommer nu att bereda dessa förslag inom Regeringskansliet och på bästa sätt värna välmående och livskraftiga ekosystem, både för människans livsmiljö och för alla de arter och habitat som finns på vår blågröna planet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Ja, det är viktigt att skydda vår skog, och det är något som den här regeringen står bakom. Det är ett arbete som vi avser att bedriva. Det är också ett arbete som vi anser är av stor vikt.

Vi delar den bild som Naturvårdsverket redogör för - att vi behöver göra mer. Vi är inte på väg att nå våra mål. Det är något som även tidigare regeringar hade problem att lyckas med.

När det gäller budgeten har möjligen ledamoten Andersson Tay, men inte särskilt många andra, höjt rösten över hur låg miljö- och klimatbudgeten var 2021, 2020, 2019 och 2018. Alla de åren var budgeten lägre än den som vi har lagt fram, så vi har inte skurit dramatiskt i hela vår klimat och miljöbudget.

Tvärtom har den här regeringen helt enkelt tagit ett nytt grepp om sättet vi prioriterar våra pengar på och reflekterar över största möjliga klimatnytta genom att plocka bort vissa åtgärder som vi ansåg inte resulterade i tillräckligt minskade utsläpp i paritet med de pengar man satsade. Det handlar helt enkelt om att bedriva en politik som är ambitiös men också värnar effektivitet.

Ansvaret för att skydda värdefull natur framgår av den skogs- och miljöpolitik som vi reglerar i vår gemensamma lagstiftning. Sverige har internationella åtaganden att skydda värdefulla naturområden, djur och växter. Det är ett ansvar som behöver bäras av såväl staten som alla de markägare som bedriver skogsbruk.

Markägare och andra aktörer inom skogsbruket har ett ansvar att bedriva sin verksamhet på ett hållbart sätt inom ramen för att vi når våra nationella miljömål. Vår uppgift från politikens håll är, tvärtemot vad Andrea Andersson Tay lyfte fram att regeringen skulle påstå, inte att lämna det därhän och låta markägarna besluta helt själva hur långt de vill gå i sin hållbarhet. I stället är den att nyttja våra myndigheter, som i dialog med skogsägare och markägare på ett klokt sätt kan utforma de verktyg som krävs för att nyttja våra skogar på ett hållbart sätt.

Min uppfattning, min starka och bestämda uppfattning, är att det finns och utvecklas väldigt bra stöd och riktlinjer för att ha formellt skydd med frivillighet som grund och på det sättet genom staten arbeta med skydd av natur med respekt för äganderätten och i dialog med berörda markägare. Det är angeläget att myndigheterna anstränger sig för att ha en god dialog med markägare så att processen för skydd av natur blir så bra som möjligt.

Vi behöver bidra till att våra skogar har höga naturvärden och skyddas. För att markägare inte ska utsättas för osäkerhet och otydlighet behöver de tillgängliga resurserna ligga i linje med ambitionerna, och vi behöver nyttja varenda satsad krona på ett klokt sätt. Det är också därför den här regeringen fortsätter att satsa på skydd och förvaltning av värdefull natur - totalt över 2 miljarder kronor. Dessutom satsar regeringen drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen avser att aktivt motarbeta artutrotningen genom det globala arbete som sker på EU-nivå, där Sverige inte på något sätt saktar ned utan tvärtom nyttjar ordförandeskapet för att driva på all den nya positiva utveckling som vi kan bidra med i miljö- och klimatarbetet, och att vårda det vi redan har skyddat för att förbättra statusen för våra naturtyper och arter.

Fru talman! Låt mig börja med att tala lite kort om den cirkulära ekonomin.

Den här regeringen verkar för att främja resurseffektiv cirkulär ekonomi, och det gör vi via ett flertal steg. Det gäller bland annat vad ledamoten Andersson Tay nämnde i sitt anförande, nämligen att jag i mitt svar tog upp att det sker arbete på EU-nivå i fråga om bioekonomi, strategi och annat. Detta är inte brist på handlingskraft. Det är inte så att strategier, direktiv och arbete som utförs i Europeiska unionen är betydelselöst för utvecklingen inom vår cirkulära ekonomi. Tvärtom är det just genom EU som vi tillsammans kan bilda tydliga spelregler för de aktörer som finns på marknaden att faktiskt förhålla sig till en utveckling där vi går mot en mer cirkulär bioekonomi.

Det är just så vi behöver arbeta, det vill säga att Sverige genom vårt ordförandeskap kan föra fram förhandlingarna och prioritera det arbete som pågår i att reglera produkters hållbarhet genom en hel livscykel eller se över hur vi nyttjar vårt avfall och vår återvinning på klokast möjliga sätt.

Detta låter möjligen inte särskilt intressant, fru talman, när man talar om förordningar, förpackningar och förpackningsavfall i EU. Jag kan förstå att man hellre från Vänsterpartiets håll vill höra om pengar, pengar och pengar och satsningar i kronor på vår miljö. Men som liberal ser jag en potential för EU att som institution kunna bilda tydliga ramar och spelregler för den utveckling som sker, inte bara gällande cirkulär ekonomi utan även för miljö- och klimatpolitik i allmänhet. Jag anser att EU just nu är världens bästa klimat- och miljöorganisation där det fattas beslut om regler och lagar som för oss i rätt riktning, som faktiskt tar oss närmare målen, som inte ger exempelvis bilföretag någon annan möjlighet än att börja tillverka bilar som inte släpper ut fossilt. Det är så vi på verkligt manér kan påverka utvecklingen i vår värld och arbeta mot det artutdöende och de stora problem som finns med biologisk mångfald samt även den rådande klimatkrisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller vår skogspolitik arbetar vi utifrån förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Det är i varje fall för regeringen, fru talman, av största vikt att vi inte skadar våra näringar och vår landsbygd. Vi ska på klokast möjliga sätt i dialog och i samarbete integrera miljöfrågan och värnandet av våra skogar. Tillsammans med aktiva och engagerade skogsägare och jordbrukare kan vi stärka landets ekosystem. Det är vad vi menar när vi lyfter upp vikten av att stärka äganderätten.

Frivillighet som grund för skydd av värdefull natur ger ett starkt samarbete och till följd en ökad legitimitet som förbättrar möjligheten att nå goda resultat. Det är viktigt att markägare får ekonomisk kompensation, och det var positivt med den satsning som tidigare regeringar har gjort på just denna budgetpost, som gick ut 2022, vilket Andrea Andersson Tay säkert är väl medveten om. Det är därför det ser ut som en kraftig minskning. Men vi kommer att på många olika sätt bidra med även nationella metoder för att värna våra skogar.

Fru talman! Andrea Andersson Tay har frågat mig om jag bedömer att jag behöver ta initiativ till att genomföra ytterligare åtgärder i närtid, och i så fall vilka, för att nå miljökvalitetsmålen till 2030 och om jag delar Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen samt hur jag avser att agera utifrån min ståndpunkt.

Andrea Andersson Tay har vidare frågat mig om jag avser att verka för ekonomiska incitament för privata skogsägare i syfte att främja biologisk mångfald och kolförrådet och om jag avser att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi i syfte att minska efterfrågan på jungfruliga råvaror.

Låt mig inleda med att Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Vi ska nå våra klimat- och miljömål. Nuvarande åtgärder är inte tillräckliga för att nå samtliga mål. Den fördjupade utvärderingen som nu har presenterats kommer att vara ett viktigt underlag för kommande politiska prioriteringar.

Fru talman! Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer samt genom att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar fiske och skogsnäring som fortsatt skapar miljö- och klimatnytta.

Inom EU-samarbetet ökar ambitionsnivån för den kortsiktiga kolsänkan i skog och mark. Regeringens bedömning är snarare att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Inom EU:s klimatpaket Fit for 55 har varje medlemsland, inklusive Sverige, ett åtagande att öka sina prestationer inom LULUCF-sektorn. Förhandlingarna om återstående delar av detta klimatpaket är i sitt slutskede. Regeringen kommer att återkomma med ytterligare åtgärder för att nå våra klimatmål i klimathandlingsplanen.

Myndigheternas fördjupade utvärdering pekar på en bekymmersam utveckling och negativ trend i vår svenska miljö när det gäller arter och livsmiljöer. Vi behöver vända den trenden!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

EU:s biodiversitetsstrategi har pekat ut en riktning för unionens samlade arbete att bevara biologisk mångfald. Jag välkomnar också det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden som beslutades på COP 15 i Kanada. Ramverket innehåller tydliga globala målsättningar om att till 2030 ska 30 procent av områden på land och till havs skyddas och 30 procent av skadade ekosystem restaureras. Det här var ett viktigt beslut, och det innebär också att alla länder har åtagit sig att förverkliga uppsatta mål och löften. Nu behöver vi på bästa sätt analysera den globala avsiktsförklaringen som det fattades beslut om på partsmötet och se hur Sverige på bästa sätt kan bidra.

Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta till vara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätt i den utsträckning som de har rätt till. Frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna. När det ska fattas beslut om att inrätta formellt skydd av skog bör avsteg från frivillighet vara mer restriktivt än i dag när så är befogat. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk, med omsorg för kommande generationer.

Herr talman! Denna påstådda bristande ambition - det är intressant att höra det så tydligt redogöras för en bristande ambition hos den här regeringen sett till klimatpolitiken när det vi gör är att sätta oss ned och på allvar ta ett helhetsgrepp om den politik vi lägger upp för att hantera det klimatarbete som måste ske de kommande mandatperioderna.

Vi har mål i Sverige om nettonoll 2045 och mål i EU om nettonoll för hela EU 2050. Det är väldigt högt satta mål, och ska man nå dem gäller det att man inte bara arbetar utifrån magkänsla utan faktiskt sätter sig ned och ser efter vad forskningen och vetenskapen säger är beprövade metoder för att bedriva klimatpolitik. Det är så den här regeringen ämnar arbeta.

Sedan förhåller vi oss till både vad vi är överens om med regeringsunderlaget i stadsbudgeten och vad riksdagen har röstat igenom i form av klimatlagar och annat. Det är självklart för hela regeringen och även för underlaget som har röstat igenom statsbudgeten att vi arbetar efter nettonoll 2045.