Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig om jag och regeringen kommer att ta initiativ till att vattenkraftsproducenter ska ta ett större ansvar för att korttidsregleringen inte ska drabba miljö och lokalsamhällen på det sätt som sker i dag samt om jag och regeringen kommer att ta initiativ till att tydligare reglera korttidsregleringen för alla vattenkraftsproducenter.

Vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel kräver tillstånd enligt miljöbalken, vilket också omfattar verksamhetens eventuella korttidsreglering. Många av dagens vattenkraftsanläggningar bedrivs dock med stöd av så kallade äldre rättigheter eller tillstånd enligt äldre lagstiftning som inte präglas av den miljöhänsyn som återfinns i miljöbalken. År 2019 infördes därför nya bestämmelser om att den som bedriver en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska se till att verksamheten uppfyller moderna miljövillkor. Dessa tillstånd söks av verksamhetsutövaren hos mark- och miljödomstolen.

Fru talman! I juni 2020 beslutade regeringen om en nationell plan för moderna miljövillkor. Planen anger en nationell helhetssyn i fråga om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt, med största möjliga nytta för vattenmiljön och för en nationell, effektiv tillgång till vattenkraftsel. Planen innebär att ett stort antal verksamheter kommer att prövas samordnat och systematiskt under de kommande åren.

Dessa moderna miljövillkor innebär bland annat att tillstånden ska innehålla de villkor som behövs för att kvaliteten på de vatten som verksamheterna påverkar ska uppfylla EU-rättens krav. Av 27 § 1 förordningen om vattenverksamheter framgår samtidigt att den nationella planen bland annat ska främja största möjliga reglerförmåga i elproduktionen.

En prövning i enlighet med den nationella planen ska säkerställa att avvägningar mellan bland annat största möjliga reglerförmåga i elproduktionen och behovet av vattenmiljöförbättrande åtgärder i den enskilda prövningen sker utifrån ett nationellt helhetsperspektiv. I de enskilda domstolsprövningarna avgörs vilka villkor och bestämmelser som ska gälla för korttidsreglering.

Fru talman! Jag känner till förhållandena vid Näs kraftverk i Avesta, och jag förstår att människor blir väldigt upprörda över hur det ser ut. Det är en olycka att få sin mark översvämmad; detta är någonting som vi alla vill arbeta för att motverka på olika sätt. Jag förstår också att risken att miljögifter sprids ska tas på stort allvar.

Självklart kan man undra hur det kommer sig att det tar sådan tid. Det är ju så att svensk förvaltning är utformad på ett visst sätt. Prövningar ska ske på ett grundligt och rättssäkert sätt, och vi har olika villkor som ligger till grund för hur dessa prövningar ska ske. Ett stort antal av prövningarna kommer, som ledamoten nämnde, att behöva ske samordnat och systematiskt under de kommande åren. Ska detta ske samordnat krävs det vissa resurser och en viss förmåga som gör att det rent praktiskt inte går att genomföra mer skyndsamt än vad som är planerat.

Regeringen har dessutom nyligen beslutat om att senarelägga tiden för ansökning om prövning för moderna villkor med tolv månader. Behovet av att vidta dessa åtgärder har inte påverkat vår pausning, utan det som har påverkat är det sköra läge som Sverige befinner sig i givet landets energi och produktion. Sverige behöver mer fossilfri och reglerbar elproduktion - ju mer, desto bättre - för att sprida belastningen på enskilda delar i samhället och för att se till att det inte uppstår situationer där enskilda delar av samhället får bära hela bördan, lite på det sätt som har skett i Avesta.

Det är ju bristen på fossilfri och reglerbar elproduktion som är grundorsaken till alla de extrema företeelser som vi ser på elmarknaden i dag, bland annat med höga elpriser och ett extremt utnyttjande av vattenkraftens reglerkapacitet. Rent praktiskt, fru talman, innebär ju korttidsreglering att skillnaden mellan användning och produktion under dygnet balanseras genom att vattenkraftverken genererar elektricitet vid behov. Detta resulterar i en varierande flödeshastighet nedströms kraftverket.

Det är detta som kan få stora konsekvenser när man utnyttjar det på ett extremt sätt. Varför gör vi det? Varför har vi det läge som vi har nu? Det beror på att vi har haft en bristande helhetsbild av vad systemet kräver av oss och vilken produktion vi behöver ha för att klara av den efterfrågan som finns på produktion i Sverige.

Vi har haft en omfattande utbyggnad av vindkraften i Sverige, och det är ju positivt att vi har byggt ut så mycket vindkraft. Runt millennieskiftet hade vi nästan ingen vindkraft i Sverige, men nu produceras nästan 30 terawattimmar per år med vindkraft. Det är ju en enorm prestation.

Men utöver detta behöver vi bygga ut mer fossilfri elproduktion. Jag tror att det kommer att vara positivt för vår vattenkraft att få avlastning i form av annan planerbar elproduktion framöver. Vi måste ha reglerbar produktion i större utsträckning, så att vi inte behöver nyttja korttidsregleringen på det extrema sätt som vi gör i dag. I värsta fall kan ju nedläggningen av annan elproduktion och bristen på el leda till sådana situationer och bli en av orsakerna till det läge som vi bland annat ser i Avesta i dag.

Fru talman! Den här regeringen kommer, till skillnad från den föregående regeringen, att ta ansvar genom att skapa förutsättningar för all fossilfri elproduktion, så att vi har ett mer robust och stabilt system som inte låter korttidsregleringar drabba på det sätt som sker nu.

Fru talman! Det låter kanske något torrt, men förutsättningarna för korttidsreglering vid en enskild vattenkraftsanläggning beslutas av aktuell vattendom. Inom ramen för prövningarna för moderna miljövillkor för vattenkraften kommer de gällande vattendomarna att ses över. Möjligheten till korttidsreglering beslutas av domstol för varje enskild anläggning. Det är så processen ser ut.

Självklart kan man vilja att processen utformas på ett annat sätt och kritisera exempelvis att processerna tar lång tid och att det tar tid att hantera sådana här frågor. Jag förstår det, och regeringen inser vikten av att ta hänsyn till miljövillkor i större utsträckning. Den som läser samarbetsunderlaget för denna regering flitigt ser att det finns formuleringar om exempelvis fiskvandringsvägar. Jag tycker att detta är ett av många bevis på att vi vill ha största möjliga nytta för vattenmiljön. Vi måste dock samtidigt ta hänsyn till den effektiva tillgången på vattenkraftsel. Det är detta som den här regeringen har behövt göra.

Fru talman! Jag betvivlar inte att ledamoten är väl införstådd med det läge vi står inför. Vi har en svår situation som kräver att vi nyttjar vattenkraften i största möjliga utsträckning och helt enkelt nyttjar vattenkraften som den möjlighet den utgör för att stabilisera vårt system. Man kanske tror att detta mest gäller de stora kraftverken, men det gäller även de små - det är ju just de som kan bidra till stabiliteten i vissa delar av vårt system. Det är just där man kan nyttja exempelvis korttidsregleringen för att vårt system ska gå ihop och för att lampan ska lysa när man trycker på knappen.

Jag förstår att den situation som råder nu är upprörande, särskilt när det gäller Näs kraftverk i Avesta. Men man måste också tänka på vad som är grunden till detta problem. Även om ledamoten Isacsson tog upp att de som står inför denna svåra situation inte bryr sig om tidigare beslut skulle jag uppmana dem att göra det. Självklart ska man hantera de kortsiktigt svåra lägen man står inför, som nu med olyckor, översvämningar och allvarliga risker för att miljögifter sprids, men man måste också tänka på vad som är den långsiktiga planen och vilket långsiktigt arbete som behöver ske för att vi inte ska ha liknande situationer framöver.

Är man villig att hålla båda dessa tankar i huvudet tror jag att det är svårt att se detta på något annat sätt än att vi behöver komplettera den möjlighet som vattenkraftsproduktionen utgör i vårt system med annan fossilfri och reglerbar elproduktion. Då handlar det bland annat om kärnkraft. Det handlar också om att bygga ut vår vindkraft. Det handlar om att på bästa sätt nyttja alla de kraftslag som finns tillgängliga för att bidra till att vi har en mer robust energiproduktion - och specifikt elproduktion - i Sverige. Det är ju så att det är bristen på fossilfri och reglerbar produktion som är grundorsaken till att vi får sådana extrema företeelser som vi har på elmarknaden i dag.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Isacsson för en viktig interpellation.

Vi har ett skört system och ett extremt läge. Det är en situation vi inte har stått inför på lång tid. Det påverkar hur vi arbetar och innebär att vi behöver se över hur vi hanterar denna situation på bästa sätt.

Givet rådande läge har korttidsregleringen redan nu fått en större betydelse men kan också potentiellt få en ännu större betydelse i framtiden eftersom vi utökar våra väderberoende energislag, såsom vind- och solenergi. Om dessa utgör en ökad andel av vår elproduktion kommer vi även framöver att se ett potentiellt större behov av korttidsreglering.

Dessutom tillkommer utmaningar med förändrat klimat, där tillrinningsstorleken och fördelningen över året förändras samtidigt som vi får en ökad risk för extrema flöden. Allt detta ställer nya krav på oss från politikens sida men också på alla dem som bedriver verksamheterna att på klokast möjliga sätt se över den information de kan erbjuda vid prövningstillfället så att vi på bästa sätt kan utforma våra system så att de utgör ett säkert och stabilt tillskott i arbetet.

Korttidsregleringens miljöpåverkan varierar beroende på regleringens omfattning. Ett exempel på miljöanpassning är återreglering och begränsad korttidsreglering som kan ske under vissa delar av sommaren.

Det finns mycket att titta på, och jag kan försäkra ledamoten om att vi kommer att titta på alla möjligheter för att på bästa sätt utforma svensk produktion. Vi kommer också att ta tag i roten till problemet, för vi behöver en mer robust och trygg energiproduktion i Sverige som helhet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.