Romina Pourmokhtari

Herr talman! Tack, ledamoten Eklöf, för din fråga!

Precis som nämnts har vi ett stort behov av att bygga ut vår elproduktion och vår energiflotta. I detta syfte behöver vi både vindkraft och kärnkraft. Den här regeringen valde tidigt att göra de förändringar som vi så skyndsamt som möjligt kan sätta igång med för att påskynda en utbyggnad av den kärnkraft som finns i Sverige. Vi ser utöver det även över hur vi kan bygga ut vår vindkraft.

När man ansöker om att bygga exempelvis havsbaserad vindkraft finns det miljölagar och annat att förhålla sig till, och vi ser en potential att till och med nyttja den havsbaserade vindkraften för att ytterligare värna miljön i de områden där man bygger den, för den marina miljön som vi har för djur och andra levande arter i våra hav.

Vi ämnar alltså att på bästa sätt nyttja svensk miljölagstiftning och även potentialen att nyttja den på ett klokt sätt för den livssituation som råder i våra marina miljöer.

Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för din fråga! Vi hade ett väldigt framgångsrikt COP-möte kring den biologiska mångfalden i Montreal, och det var väldigt positivt att se att Kinas ordförandeskap med Kanadas hjälp kunde bli så pass framgångsrikt som det blev.

Nu har vi väldigt tydliga mål, uppdaterade mål, att arbeta efter, men det krångliga blir själva implementeringen. När det gäller dessa internationella konventioner deltar vi genom EU, och de mål vi ska uppfylla ska vi uppfylla tillsammans i EU. Vi arbetar just nu hårt under ordförandeskapet med att se till att implementera det som COP 15 har landat i och med att på bästa sätt förbereda oss inför kommande förhandlingar kring biologisk mångfald. Utöver det sker det nationella arbetet. Som du nämner ser vi alla fram emot vad miljöberedningen kan plocka fram för olika förslag på den fronten utöver det arbete som sker genom våra myndigheter.

Herr talman! Det är en väldigt klok fråga som ställs, för vi har stora problem med vår elproduktion. Det handlar främst om att den inte är robust nog, och det är en konsekvens av en politik som har förts under de senaste åtta åren där man har lagt ned fungerande fossilfri elproduktion. Det är en verklighet som vi nu hanterar från regeringens håll och som vi utgår ifrån.

Sett till det läge vi står i behöver vi både vindkraft och kärnkraft för att på ett klokt sätt kunna bygga ut vår fossilfria elproduktion och möta inte bara det behov som Sverige har nu utan även det behov som kommer att vara växande framöver. Vår prognos från regeringens håll är att vi kommer att ha mer än ett fördubblat behov av energi, specifikt av el, i detta land. Vi behöver alltså ha en kraftfull utbyggnad, och vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att möta den framtid som vi går till mötes.

Herr talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för att du tar upp detta! Vi får självklart föra en nära dialog med alla berörda parter om hur pausningen går till och hur vi implementerar den på klokast möjliga sätt. Den dialog som regeringen har fört handlar främst om att se till att alla parter vet vad det är som gäller, nämligen att det är tolv månader och att vi efter dessa väntar oss att prövningarna ska komma igång igen och att även till exempel Vattenkraftens Miljöfond ska anpassa sig till möjligheten att anmäla sig för att få medel att klara av pausningen och den miljöprövning som följer.

Herr talman! Det är så klokt som du påpekar, Kjell-Arne Ottosson, att vi behöver hantera vår vattenkraft på ett klokt sätt, särskilt med tanke på det sköra läge som vårt energisystem är i. I den situation som råder behöver vi verkligen ta hand om all energi vi kan få ut av våra olika kraftslag. Då måste vi även värna vattenkraften, och även den småskaliga vattenkraften. Just därför har den här pausen utformats, och den gäller ju i tolv månader. Under dessa tolv månader hoppas vi att alla ska få möjlighet att anpassa sina miljöprövningar ytterligare och kunna ta fram de fakta som behövs för att prövningen ska gå till på ett så bra sätt som möjligt för att även värna den småskaliga vattenkraften. Vi arbetar väldigt hårt med att nyttja tiden under de här tolv månaderna till att se till att prövningarna kan fortskrida på ett sätt som också värnar den vattenkraft som vi har i Sverige.

Herr talman! Det finns mycket arbete att göra. En del är den viktiga åtgärd du nämner i fråga om våtmarker, som är viktiga att värna som kolsänkor men också för den biologiska mångfalden. Den här regeringen har gjort en permanent satsning på 200 miljoner kronor. Det tycker jag är en ansenlig summa som jag hoppas kan bidra till att vi på ett klokt sätt kan återupprätta våtmarkerna.

Vi har även satsat drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljön, och vi kommer att fortsätta att arbeta väldigt hårt med dessa frågor.

Herr talman! Nu ska jag se till att hålla mig till den korta talartid som gäller - jag är så van vid interpellationsdebatter.

Självklart är miljön viktig för den här regeringen. Jag är både klimat och miljöminister, och det är inte nödvändigtvis klimathandlingsplanen man ska fästa ögonen på för att se den miljöpolitik som den här regeringen ämnar driva.

Man kan titta på budgeten, där våra investeringar, även vad gäller miljöpolitiken, rör det vi prioriterar. Vi kommer att arbeta hårt för att värna Östersjön på ett bättre sätt och hantera den övergödning som råder där och även på många andra platser. Och vi har en nära dialog med Naturvårdsverket kring hur vi på bästa sätt kan utveckla det arbete som de gör för miljön på väldigt många olika fronter.

Det finns nu en rapport med förslag till åtgärder, och dem kommer vi självklart att titta på. Utöver detta kommer vi även att presentera flera åtgärdsförslag på just detta område i kommande budgetar och regleringsbrev.

Herr talman! Tack för din fråga, Kajsa Fredholm!

Det stämmer att vi i samarbetet inom regeringsunderlaget har kommit överens om att vi ska sänka Sveriges reduktionsplikt till EU:s miniminivå. Just nu förhandlas den frågan på EU-nivå, men just detta har blivit väldigt uppmärksammat eftersom den reduktionsplikt vi haft i Sverige har varit väldigt hög. Vi har varit bäst i EU, kan man säga, och haft den högsta reduktionsplikten.

Som en konsekvens av detta har priserna drivits upp på ett sätt som gjort att människor inte har möjlighet att tanka sina bilar på samma sätt och att utbudet på biodrivmedel i hela Europa töms. Många andra har också påpekat bristerna med att använda reduktionsplikten på det sättet, som nästan den enda politik som läggs fram för att minska utsläppen från transportsektorn.

Vi behöver alltså göra mer och annat, och det är precis detta klimathandlingsplanen är ämnad att hantera. Så svaret på frågan är ja.

Fru talman! Det är glädjande att vi båda, trots att vi tillhör olika partier, är så måna om att bygga ut den fossilfria elproduktionen i Sverige, och detta innefattar vindkraften. Men när det gäller hastigheten för vindkraftens utbyggnad är det stor skillnad mellan landbaserad vindkraft, som går tämligen fort att få på plats, och stora, havsbaserade vindkraftsparker. Där talar vi om helt andra ledtider. Skulle man utgå från en mer modern syn på vad kärnkraft är och ta hänsyn till den utveckling som sker med exempelvis SMR-reaktorer och annat skulle vi prata om ledtider som faktiskt är kortare än för stora, havsbaserade vindkraftsparker.

Jag delar alltså inte riktigt bilden att vindkraft är det som går allra snabbast. Det pågår väl något av en tävling om vem som kan se till att leveranskedjor och produktion i sin helhet går så snabbt som möjligt för att de marknadsmässiga fördelar som kommer av detta ska kunna utnyttjas. Det är väldigt positivt för utbyggnaden av vårt energisystem.

Jag tror alltså att det är viktigt att tänka på att vi inte från politikens håll bör fastna i att man med skattebetalarnas medel ska finansiera all denna produktion, oavsett om det gäller kablar eller annat, eller frågan om kärnkraft är bättre än vindkraft. Jag anser, som jag gick till val på förra året, att vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av vår klimatomställning.

Jag kan försäkra Fredrik Olovsson om att vi bara gasar på och inte bromsar in det arbete som sker med att ge de tillstånd som krävs för havsbaserad vindkraft.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag noterar att Fredrik Olovsson är väldigt stolt över att Sverige är så banbrytande och ledande i det arbete för omställning som industrin utför.

Därför är det så himla sorgligt att tillverkarna av det gröna stålet och ägarna av batterifabrikerna och annat som vi är så stolta över påpekar att den brist som finns på el försvårar deras verksamhet enormt och att tillståndsprocesserna för att de ska få börja bedriva sin verksamhet inte fungerar då de tar tiotals år.

Jag tror att det är en stor anledning till att den här regeringen har fått möjlighet att tillträda och möjlighet att städa upp i den röra som råder när det gäller inte bara tillståndsprocesser utan även vårt sätt att hantera vårt energisystem. Den här regeringen kommer nämligen inte att utgå från ideologiska resonemang om vilket energislag man gillar mest.

Fru talman! Fredrik Olovsson hänvisar till den energiförsörjning som kärnkraften bidrar med här i Sverige och refererar till den mängd energi vi får ut av vår kärnkraft. Den mängden hade varit långt större om inte den tidigare regeringen lagt ned så mycket av den fungerande fossilfria energiproduktion som Sverige tidigare hade.

Det är just därför som den här regeringen har bestämt i Tidöavtalet att vi ska komma till rätta med de alltför långa tillståndsprövningarna och har påbörjat det arbetet 100 dagar in.

Vi har också samordningsvinster i den sammanslagning av departement som skett. En konsekvens av detta rör just prövningen av havsbaserad vindkraft. En av våra samordningsvinster är att kontinentalsockelärenden och de ärenden som hanteras enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon numera handläggs av samma enhet, nämligen miljöprövningsenheten på Klimat- och näringslivsdepartementet.

Den 1 januari tillförde den här regeringen resurser för att effektivt kunna hantera det ökade antalet ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft. Vi har i årets budget gett utökade resurser för att man ska kunna ta hand om de ansökningar om just havsbaserad vindkraft som har inkommit.

Som jag tidigare nämnde har vi problem med våra tillståndsprocesser i Sverige - de tar väldigt lång tid och är ineffektiva. Detta drabbar inte minst möjligheten att bygga ut vindkraften.

Sedan kan man ha en diskussion om kostnadsfrågorna, men det är inte riktigt där skon klämmer. Det finns finansiella intressen som vill bidra till energiförsörjningen i Sverige, särskilt som industrin så tydligt påpekar vilka enorma behov de har av att nyttja den utbyggda energiförsörjningen.

Det är viktigt att vi har en stabil energiförsörjning, inte minst för svenska hushåll och företag. Men som klimat- och miljöminister är jag väldigt mån om att vi i Sverige ska nå våra klimatmål och att regeringen ska jobba för en utbyggnad av vår fossilfria elproduktion, från alla energislag, så snabbt som möjligt - just för att vi ska kunna nå våra klimatmål.

Fru talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för frågan.

Som Fredrik Olovsson vet kan jag inte uttala mig i pågående ärenden eller föregripa regeringens kommande beslut, och jag kan därför inte uttala mig i det specifika fall som du ställer frågor om. Däremot kan jag försäkra dig om att den här regeringen vill ingenting annat än att gasa, inte bromsa, det arbete som sker för att bygga ut vår fossilfria energiproduktion. Det innefattar vindkraften. Där råder inga oenigheter. Regeringen är tydlig med att vi vill tackla energifrågorna med ett teknikneutralt perspektiv, till skillnad från tidigare regeringar där det uppenbarligen har funnits energislag som har varit av mindre tycke.

Den här regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under den här mandatperioden. Utbyggnaden av just vindkraft är en viktig klimatfråga eftersom vi behöver en kraftig utbyggnad av fossilfri energi för att möjliggöra dels elektrifieringen och dels de satsningar som Fredrik Olovsson lyfte fram i sitt inlägg.

Det finns ju en industri i Sverige som är väldigt mån om att vara pådrivande i den gröna omställningen. För att den ska kunna ske i Sverige krävs det att det finns en planerbar och stabil energiproduktion, men det är något som Sverige just nu inte kan erbjuda. Av den anledningen behöver den här regeringen rivstarta arbetet med att se över den lagstiftning som nu är utformad för att skrämma iväg vissa energislag men också se över hur liggande utredningar om bland annat vindkraft och kommunernas incitament att inte nyttja sin vetorätt är utformade.

Vi har varit måna om att på alla möjliga sätt bidra till att Sverige inte bara tryggar den energiförsörjning som vi är i fara att inte ha som läget är nu utan även klarar av att bygga ut den kapacitet vi tillhandahåller i den utsträckning som behövs för att den gröna industrin ska fortsätta verka i Sverige.

Prognosen som regeringen redogör för i Tidöavtalet är mer än en fördubbling av den el som Sverige behöver ha. Alltså behöver vi verkligen bygga ut vår fossilfria produktion. Den innefattar kärnkraft, och den innefattar vindkraft. Den innefattar all den fossilfria energi vi tillhandahåller.

Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg gör vi allt för att påskynda tillståndsprocesserna. Vi ser också att den hantering av tillståndsprocesser som Sverige har kan förbättras. Därför har vi redogjort för att en fråga som den här regeringen kommer att hantera är hur våra ineffektiva tillståndsprövningar drabbar omställningen. Det gäller även vindkraftsutbyggnaden.

Vi har i Tidöavtalet konstaterat att vi ska komma till rätta med de alltför långa tillståndsprövningarna, och det arbetet är påbörjat. Det finns ingen anledning att vänta med det. Vi hoppas att en stor fördel framöver vid prövningar av havsbaserad vindkraft kommer att vara att vi i regeringens nya klimat- och näringslivsdepartement kan ta ansvar för helheten och samordna frågor som bland annat rör prövning av havsbaserad vindkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat energi- och näringsministern när beslut om ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak förväntas. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Ansökan om utläggning av kablar inom vindkraftsparken Kriegers flak och landanslutningskablar från parken till land enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln inkom till Regeringskansliet den 24 maj 2021.

Jag håller med om att det är viktigt för den svenska energiförsörjningen att snabbt få mer elproduktion på plats i södra Sverige. Regeringen fortsätter att arbeta för att beredningen av ärendet ska hanteras så snabbt och effektivt som möjligt.

I övrigt kan jag inte uttala mig i pågående ärenden eller föregripa regeringens kommande beslut. Det är i nuläget inte möjligt att säga när regeringen kommer att fatta sitt beslut.

Fru talman! Låt mig avsluta denna debatt med att påpeka att jag har en bild av att även de som äger vattenkraft i Sverige är måna om miljön i våra hav och vatten. Jag tror inte att det skulle finnas någon vilja att inte utföra förbättringar så länge de inte påverkar deras verksamhet på ett alltför kraftfullt sätt eller inte utförs på allra bästa sätt.

Det är just därför vi behöver nyttja den paus som krävs på grund av läget i vårt energisystem till att på bästa sätt se hur vi kan förbättra de prövningar som sker. Det ligger inte bara i vattenkraftsägarnas intresse utan även i vårt intresse att de prövningar som görs utförs på allra bästa sätt.

Jag är också medveten om att det arbete som behöver föregå själva prövningen är i full fart. Joakim Järrebring exemplifierade med att man har upphandlat konsulter. Även våra länsstyrelser har anställt folk som ska arbeta med dessa frågor. Vi är väl medvetna om alla delar av beskedet från regeringen. Den här pausen är en avvägning mellan alla dessa intressen, och vi anser att konsekvenserna för energiförsörjningen hade varit större än konsekvenserna av en 12 månaders paus.

Jag hoppas att regeringen med sin paus för energins skull och den näst största klimat- och miljöbudget som har lagts fram av en regering på länge kan försäkra både ägare av vattenkraft och svenska folket om att vi bedriver en ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Pausen är en avvägning mellan flera intressen. Det stämmer att det får konsekvenser att vi pausar prövningen i tolv månader. Det är konsekvenser som drabbar miljön. Det drabbar de fiskar som inte kan få ett förbättrat tillstånd och drabbas av vattenkraftens turbiners möjliga skadliga effekter. Det finns mycket att ta hänsyn till här.

Det är viktigt att påpeka att de som tillhandahåller vattenkraften såvitt jag har förstått det i varje fall inte är upprörda av pausningen. Det är snarare glada över att regeringen hade insikt om att prövningarna behöver utföras ett klokare sätt för att inte påverka deras viktiga verksamhet.

Deras verksamhet är nu än viktigare än när omprövningen togs upp. Det är ett faktum. Vi har ett krig som härjar i vårt närområde. Det påverkar hela EU:s energiförsörjning. Sverige har en energikris bland annat till följd av att vårt elsystem är i ett helt annat läge.

Det är konsekvenser av den politik som har bedrivits de senaste åtta åren. Där har fokus inte legat på att elförsörjningen ska fungera. Det är konsekvenserna av det som vi från regeringens sida nu behöver hantera. Det är tråkigt.

Tänk om man hade vetat det. Jag tror att de partier som har påverkat att vårt elsystem är så pass drabbat som det är nu och är så pass svagt som det är nu är partier som är väldigt måna om miljöpolitik. Det är partier som är väldigt måna om att våra fiskar ska ha det bra. Men konsekvensen av deras agerande blev till Sveriges nackdel.

I grunden handlar det om att vi är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövning drogs upp. Jag vill också nämna att vi som konsekvens av det måste arbeta väldigt hårt på andra fronter för vår ekologiska miljö.

Vi är väldig måna om att värna vår miljö på olika sätt. Det finns politik som är presenterad bland annat om våtmarkssatsningar. Det är även över 250 miljoner kronor i budgeten kronor i budgeten för just skydd av hav och vatten. Det handlar om hur vi kan utforma olika metoder för att för att hindra det pågående utdöendet av arter som råder.

Vi har en väldigt viktig fråga att hantera avseende biologisk mångfald. Vi måste hitta kloka vägar framåt. Det står bland annat i Tidöavtalet att vi ska nyttja fiskvandringsvägar för att underlätta för vattenkraften att arbeta hållbart. Det tror jag är ett viktigt steg avseende den aspekten.

För att utforma politiken vi för på detta område på ett så klokt sätt som möjligt är det självklart viktigt att vi delar all den kunskap som vi besitter. Det handlar om att på klokast sätt utforma politiken så att den blir stabilt utformad och att det blir kloka beslut som så många som möjligt kan ställa sig bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser därför fram emot att föra en löpande dialog med alla intresserade parter även avseende detta viktiga arbete.

Fru talman! Som jag berättade i mitt interpellationssvar behöver vi bland annat analysera och bedöma effekterna av de hittills genomförda omprövningarna och se över behovet av ändringar av vårt nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor.

Det är ett arbete som redan pågår. Det är därför för tidigt att i dag säga exakt vad det handlar om. Det jag kan redogöra för är att arbetet just nu pågår inom Regeringskansliet för att bland annat analysera och bedömda effekterna av hittills genomförda omprövningar och se över behovet av ändringar av det nuvarande systemet.

Bedömningen är att det krävs tolv månader för att i lugn och ro med kloka bedömningar kunna analysera läget och genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga. Det är en tydligt tidsbestämd pausning på tolv månader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det stämmer precis som Joakim Järrebring lyfter fram att vattenkraften verkligen är svenskt elsystem fossilfria ryggrad. Den tryggar vår elförsörjning såväl när solen skiner som när vinden blåser och när vi är i de absolut svåraste situationerna för vårt elsystem, nämligen när Sverige är kallt.

För Sverige och för hela Norden bidrar vattenkraften med en kostnadseffektiv och fossilfri balansering via sin möjlighet att kunna lagra vatten i dammar. Tack vare vattenkraftens egenskaper att kunna starta, stabilisera och balansera elsystemet bidrar den utöver en balansering av elsystemet även till att återställa vårt elsystem om det värsta tänkbara skulle ske, nämligen att Sverige blivit svart.

Prövningen av kraftverken behöver gå vidare. Vi behöver analysera läget för att kunna genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga. Vi behöver ta reda på vad vårt elsystem klarar av och sedan anpassa systemet för prövning av moderna miljövillkor så att vi uppnår en så stor miljönytta som möjligt - där är vi helt överens - utan att riskera vår elförsörjning.

De energipolitiska besluten har de senaste åtta åren haft fokus på helt andra bitar än att just vår elförsörjning ska fungera. Det ändrar regeringen på. Det har gått så långt att vi är i ett läge där vi inte kan förutsätta att vår energiförsörjning fungerar. Det anser vi är väldigt allvarligt.

Vårt elsystem är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövningen drogs upp. Även små försvagningar av elsystemet i det här läget kan få allvarliga följder för Sveriges elförsörjning.

Fru talman! Det är därför vi innan vår omprövning fortsätter behöver en ordentlig analys av vad vårt elsystem klarar av. Pausen behövs helt enkelt för att medge tid för den analys och översyn som behövs av hur vårt system kan behöva förändras.

Fru talman! Joakim Järrebring har frågat mig vad jag avser att göra konkret för att pausa omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd, vilket nytt beslutsunderlag jag menar ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen samt vad jag bedömer att Sverige vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen riskerar i form av överträdelseavgift från EU och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift.

Den 12 januari beslutade regeringen om en ändring i bilagan till förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter som innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha lämnats in flyttas fram med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att lämna in en ansökan ännu inte har passerat. Förordningsändringen träder i kraft den 30 januari 2023.

Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös, och svensk konkurrenskraft ska värnas. För att detta ska uppnås behöver vi säkerställa inte bara att vattenkraftverk och dammar miljöanpassas utan också att det sker på ett sådant sätt att påverkan på kraftsystemet blir så liten som möjligt i förhållande till miljönyttan.

Fru talman! Även om regeländringarna om miljöanpassning av vattenkraften inte har varit i kraft i mer än fyra år har mycket förändrats under just den tiden. Sverige befinner sig i en energikris med höga elpriser samtidigt som det krävs en ökad elproduktion för att klara av samhällets snabba elektrifiering och klimatomställning. Försörjningstryggheten behöver också stärkas. Ytterligare intermittent elproduktion kommer att tillföras elsystemet, och de närmaste åren kommer variationer i produktion till stor del att medföra ett ökat behov av reglerresurser.

Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot de förändrade behoven behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Pausen på tolv månader av omprövningen ger tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen skulle kunna komma att leda till. Det är för tidigt att i dag säga precis vilka förändringar som skulle vara aktuella.

De vattenkraftverk och dammar som innebär att Sverige inte lever upp till de krav som följer av ramdirektivet för vatten behöver åtgärdas. Att pausa prövningarna enligt den nationella planen kan således utgöra ett problem i förhållande till Sveriges EU-rättsliga åtaganden i den utsträckning en miljöanpassning inte kommer till stånd på annat sätt. Det är därför väldigt viktigt för oss att pausen inte blir längre än nödvändigt.

Fru talman! Jag kan försäkra Joakim Järrebring om att det inte handlar om någon sänkning av vår ambition eller vilja inom området för miljöövervakning. Vad det handlar om är att vi vill se en mer kostnadseffektiv utformning av det arbete som ska ske med miljöövervakning. Vi delar bilden att det här arbetet är av yttersta vikt. Vi har en väldigt tydlig formulering i vårt Tidöavtal: "Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös." Det innefattar att vi har förståelse för vilket tillstånd som råder i vår miljö. Förhoppningsvis kan det trygga Joakim Järrebring och andra medborgare i vårt land. Man behöver inte känna någon oro över vilken ambition och vilja regeringen har att bedriva ett bra miljöarbete som gynnar Sverige och hela vårt jordklot.

Summorna är en fråga som är väl diskuterad. Så blir det lätt när regeringen behöver lägga en stram budget där man inte kan utöka satsningarna på alla de områden där man hade velat. Man behöver helt enkelt se över hur man utför arbetet på bästa sätt. Jag har ett högt förtroende för att både Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket på bästa sätt kommer att kunna nyttja sina 390 miljoner för miljöövervakning och se till att vi fortsatt har en god bild av vilket tillstånd som råder i vår miljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack för en god debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig ytterligare förtydliga att jag hoppas att den summa på 390 miljoner som aviserats för miljöövervakning kommer att komma till nytta på allra bästa sätt genom att de som tillhandahålls medlen avgör vad som är klokast att spendera dem på och fördela dem till. Enligt min mening är det klokare att låta dem göra bedömningen av hur de ska utföra arbetet på ett mer kostnadseffektivt sätt, vilket regeringen är väldigt mån om.

Jag påpekade även tidigare, fru talman, att regeringen vill se en kostnadseffektiv miljöövervakning. Vi vill också ha svar på de viktigaste frågeställningarna om tillståndet för miljön så som det ser ut i vårt land så att vi kan bedriva ett arbete som är grundat i det faktiska läget.

Det är viktigt att påpeka att övervakningen ger underlag som man kan rapportera in även i EU-åtaganden. Det är bra att även EU delar den mening som både regeringen har och Joakim Järrebring ger uttryck för här i kammaren om att vi måste veta om vilket tillstånd som råder för att kunna hantera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan ge det tydliga beskedet att vi även fortsättningsvis hoppas att fokuset på de överhängande klimat- och miljörelaterade utmaningarna får vägledning av det arbete som sker inom området för miljöövervakning och att vi på bästa sätt kan få ett bidrag till hur myndigheter men även näringslivet bör arbeta för att bidra till att vi i Sverige når våra miljömål. Jag kan försäkra Joakim Järrebring att jag noga kommer att följa hur arbetet med vår nationella miljöövervakning fortgår och hur man ämnar använda medlen för att på bästa sätt utföra arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att tonläget är onödigt högt med tanke på att de summor som vi har presenterat för området miljöövervakning ligger i linje med samma summa som den tidigare regeringen - Joakim Järrebring tillhör ju dess ledande parti - hade aviserat. Det gör vi trots att vår regering har behövt lägga fram en ovanligt stram budget på grund av det ekonomiska läget.

Jag skulle snarare säga att det här om något är ett bevis på den ambitiösa klimat- och miljöpolitik som regeringen ämnar bedriva och att även den delen av Tidöavtalet är noga läst av Finansdepartementet, som alltså inte har dragit ned på den prognostiserade summan som den tidigare regeringen avsåg att ge för miljöövervakning. Det gäller även den nedskärning som man kan se i prognosen för kommande budget. Den tidigare regeringen ämnade lägga summorna - faktiskt på kronan - på samma nivå.

Låt oss inte fastna i kronor och ören. Det vi egentligen vill tala om är miljöpolitik och hur vi på bästa sätt kan utföra miljöövervakningen i Sverige och hur vi ser till att bli medvetna om miljösituationen i vårt land.

Utöver det jag tidigare tog upp i mitt inledningsanförande vill jag förtydliga lite hur vi ser på miljöövervakningen och hur vi vill hantera dessa frågor. För att sätta upp mål för hur vårt miljöarbete ska gå till, vilka politiska åtgärder vi ska sätta in och hur vi ska utforma alla de politiska och andra åtgärder som behövs måste vi ha en förståelse för hur tillståndet för miljön ser ut.

Miljöövervakning är ett väldigt viktigt verktyg för att identifiera tillståndet och utvecklingstrender för en rad olika variabler och väldigt komplexa system som finns i våra ekosystem. När vi har formulerat ett mål som instanserna ska möjliggöra att nå måste miljöövervakningen nyttjas som ett viktigt verktyg för att vi ska kunna bedöma hur effektiva de insatta åtgärderna har varit och hur väl de har lyckats.

Jag vill passa på och berätta något om den viktiga verksamheten inom miljöövervakningen.

Några exempel på de projekt som Havs- och vattenmyndigheten jobbar med just nu är hur strukturen hos den bottenlevande makrofaunan förändras, fisksamhällena och fiskens hälsa längs den svenska kusten, säl och havsörn avseende förändringar av bestånd och deras hälsotillstånd, de vegetationsklädda bottnarna med både växter och djur samt liv i sedimenten.

Naturvårdsverket arbetar med fågelövervakning, övervakning av fjärilar, övervakning i fjällen av bland annat smågnagarpopulationer och program i odlingslandskapet vad gäller markövervakning.

Det här är ett väldigt viktigt arbete, och vi ser fram emot att få följa det. Vi nyttjar verkligen miljöövervakningens funktion på bästa sätt.

Jag vill också nämna att miljöövervakningsutredningen presenterade sitt betänkande Sveriges miljöövervakning - dess uppgift och organisation för en god miljöförvaltning våren 2019. Förslagen i betänkandet bereds just nu i Regeringskansliet. Jag får kanske därför anledning att längre fram informera hur regeringen avser att ta de förslag som kommer av utredning vidare.