Romina Pourmokhtari

Fru talman! Ja, det vore fantastiskt om vi kunde spola tillbaka bandet och börja referera till den rödgröna regeringen som den L-ledda regeringen på samma vis som man nu kallar denna regering en SD-regering. Jag vet inte om ledamöterna någonsin har fått debattera med en sverigedemokrat i en interpellationsdebatt, men senast jag kollade var det Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som ingick i regeringen. Jag skulle uppskatta om man kunde hålla sig till fakta och inte fantasi.

Vi som sitter i regeringen tar tillsammans ansvar för svensk ekonomi. Det är den verklighet vi förhåller oss till och som jag skulle önska att fler partier förhöll sig till när de gör sina budgetar. Vi vet att många partier i denna kammare utlovar guld och gröna skogar och extensiva ramar i sina budgetar. Detta skiljer oppositionspartierna från den ansvarsfulla borgerliga regeringen i rådande läge. Ni talar om hur fantastiskt det vore att satsa alla dessa pengar, men ni vägrar att tala om effekterna av att bedriva en inflationsdrivande, expansiv finansiell politik då Sverige har hög inflation. Vad blir effekterna av att agera på detta sätt? Det vore fruktansvärt ansvarslöst och skulle i slutändan leda till en situation där Sverige är fattigare och där varje krona vi satsar på insatser inte ger lika mycket effekt. Det gäller alltså att ha lite sans och balans i det man påstår.

Låt mig också ännu en gång påpeka att vi under 2024 ökar medlen för det område vi diskuterar. Man tilldelar befintliga medel i den utsträckning man kan från finansiellt håll, och i nuläget kan vi inte expandera precis så mycket som vi hade velat. Alla myndigheter behöver därför vara ansvarsfulla och reflektera över hur de ska nyttja sina resurser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det är så de behöver arbeta.

Fru talman! Det talades också om att värna naturen och att man inte bara ska prata om att vilja värna naturen, allemansrätten och människors möjlighet att ta del av den svenska naturen. Att ta del av naturen är ju något vi alla förespråkar. Det vi nu diskuterar är hur staten ska agera, vilka medel som ska finnas och hur myndigheterna ska arbeta. Det är politik. Vi delar en vilja att tillgängliggöra naturen för människor, men vi är inte överens om vilken roll staten ska ha i detta och specifikt hur mycket pengar som ska tilldelas i det syftet. Det är detta vi pratar om. Vi pratar inte om hur mycket man vill värna naturen. Oppositionen värnar faktiskt inte naturen mer bara för att man vill lägga mer av statens pengar där. Här finns en ideologisk skiljelinje, och det är bra att den kommer fram i debatten.

Låt mig slutligen nämna att man under lång tid har ökat Naturvårdsverkets uppgifter så att myndigheten numera ska göra alla möjliga saker. Man har dock inte reflekterat över vad det innebär för verksamheten och hur man ska hantera denna verklighet. Vi har därför gett Statskontoret i uppdrag att analysera Naturvårdsverkets arbete, vilket verket välkomnar. Jag hade önskat att den förra socialdemokratiska regeringen hade tänkt så, reflekterat över alla uppdrag och pengar som gavs till myndigheten och funderat över uppdrag och utfall i stället för att vi nu ska behöva ta till lite drastiska åtgärder.

Fru talman! Detta är ju en mycket intressant diskussion, och många relevanta delar av dessa frågor har lyfts fram.

Låt mig börja i samma ände som ledamoten Anna-Caren Sätherberg gjorde och tala om viljan att bo naturnära. Detta är någonting som många svenskar vill. Jag är en av dem - jag har valt att bo naturnära. Jag bor intill ett naturreservat och älskar att promenera i den fantastiska skyddade natur som finns där. Det var också mitt parti som drev på för att just denna yta skulle bli ett naturreservat. I min kommun finns en fantastisk artrikedom som vi älskar att slå vakt om både lokalt och nationellt.

När man talar om finansieringen av olika insatser är det väldigt enkelt att få verkligheten att se lite mer svartvit ut. Om man endast tittar på det som har hänt under det gångna året, nämligen att vi har haft - och fortfarande har - en ekonomisk situation som kräver restriktiva budgetar, kan man reflektera över de nedskärningar som sker och konsekvenserna av dem.

Men man kan också titta lite på hur dessa kostnader har utvecklat sig och göra en analys av behoven, som man gör när man lägger fram en budget. Man låter myndigheter komma in med sina äskanden om de medel som de anser behövs. Sedan görs det en bedömning från finansens sida om det ekonomiska behovet. Därefter går det vidare till de politiska prioriteringarna och de politiska behoven inom respektive område. Sedan landar man i en budget. Det är så arbetet går till. Det var även så arbetet gick till 2019 och 2020 när ledamoten som ställt interpellationen var med och röstade igenom budgetar där anslaget för åtgärder för värdefull natur var lägre än vad det är nu.

Jag hade självklart önskat att vi alltid kunde ha en uppåtgående kurva med alltmer resurser, men så ser inte verkligheten ut. Som verkligheten ser ut har vi i Sverige ett fantastiskt system. Det är självklart bekymmersamt när man inte alltid kan tilldela medel i den utsträckning som man vill, men regeringen har förtroende för att landets länsstyrelser, myndigheter och andra berörda parter gör nödvändiga prioriteringar utifrån de budgetramar som det finansiella läget erbjuder.

Det är så man arbetar. Man ska se till att de satsningar som görs åstadkommer största möjliga nytta utifrån de medel som finns att tillgå. Så ser verkligheten ut.

Verkligheten ser också ut på ett fantastiskt sätt. Det är nämligen så att vi i Sverige skyddar cirka 15 procent av vårt lands totala yta genom någon form av områdesskydd. Vi har 30 nationalparker och omkring 5 300 naturreservat. Det är någonting fantastiskt som vi alla vill värna. Tillsammans utgör de 96 procent av den permanent och nationellt skyddade arealen. Detta är verkligen något att slå vakt om. Vi ska slå vakt om den möjlighet vi har i Sverige att ta del av all den skyddade naturen, och självklart ska vi i den mån det går genomföra olika insatser för skydd och skötsel.

Slutligen vill jag säga någonting om påståendet att regeringen i den förra budgeten skulle ha skurit bort alla pengar för insatser mot invasiva arter. Det stämmer inte. Temporära satsningar gick ut då vi tillträdde. Vi gjorde även en satsning mot invasiva arter i havs- och vattenmiljöer.

Det finns ett engagemang, och jag ser fram emot att så fort som de finansiella ramarna tillåter pressa på även på detta område så att fler kan ta del av den skyddade natur vi har och så att den kan få den skötsel som den kräver.

Fru talman! Anna-Caren Sätherberg har frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av att medlen till åtgärder för värdefull natur minskar, exempelvis vad som behöver prioriteras ned eller bort bland de olika verksamheter som finansieras genom anslaget, och om jag i så fall kan redogöra för utfallet av analysen.

Låt mig inleda med att Sverige ska ha en hög ambition i arbetet med naturvård, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, såväl nationellt som internationellt och inom EU. Regeringens politik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar eller landsbygd. Regeringen bedömer att det även fortsatt krävs åtgärder för att nå berörda miljökvalitetsmål.

Förutsättningarna för biologisk mångfald behöver förbättras. Förstörda livsmiljöer, överexploatering av arter, klimatförändringar, föroreningar och invasiva främmande arter är de viktigaste påverkansfaktorer som vi behöver hantera i detta arbete.

Välmående och livskraftiga ekosystem är viktiga för människans livsmiljö och ger förutsättningar för biologisk mångfald, hållbar livsmedelsproduktion, pollinering av växter och rent dricksvatten. De är en förutsättning för att hantera klimatkrisen och möjliggör uttag av hållbar biomassa som alternativ till fossila produkter, material och energi. Välfungerande ekosystem är också ett viktigt verktyg för det klimatanpassningsarbete som Sverige behöver genomföra.

Arbetet med att bevara och återställa värdefull natur och ekosystem samt göra värdefull natur tillgänglig för var och en behöver därför fortsätta. I Sverige finns många naturreservat och nationalparker som skyddar oersättliga naturvärden. Många av områdena behöver skötas effektivt så att naturvärdena bevaras och utvecklas, ekosystemtjänsterna vidmakthålls, fler livsmiljöer skapas för våra svenska arter och områdena blir tillgängliga för besökare. Allemansrätten, som gör det möjligt för alla att röra sig fritt i naturen, ska värnas.

Jag vill slutligen framhålla att regeringen satsar totalt nästan 3 miljarder kronor på skydd och skötsel av värdefull natur och ytterligare drygt 1 miljard på åtgärder för havs- och vattenmiljön. Regeringen avser att aktivt vidta åtgärder för att motverka artutrotningen, både globalt och i Sverige, genom att bevara särskilt känsliga arter och naturmiljöer, inte minst genom hållbara jordbruks, fiske och skogsnäringar som skapar miljö och klimatnytta.

Fru talman! Jag uppskattar inspelen om hur regeringen på olika sätt kan arbeta vidare med denna fråga. Och jag är inte rädd för att göra blodprovet och se hur mycket PFAS som finns i mitt blod. Jag är medveten om den kunskap som finns kring detta, och kunskap gör att man kan lugna ned sig även när det gäller otäcka saker. Därför hoppas jag att fler och fler kan ta del av kunskap om hur man helt enkelt kan vara vaksam kring vilka typer av produkter som man kan konsumera för att undvika PFAS. Och vi från politikens sida ska såklart se till att vi kan få bort dessa ämnen från vårt samhälle. Men vi vet att de kommer att finnas där ett tag. Därför är det bra att mäta, se och vara medveten om den situation som helt enkelt existerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har skrivit upp ledamotens tre förslag, och jag tar till mig dem. Sedan måste jag påpeka att våra myndigheter har ett väldigt extensivt arbete med just PFAS-ämnen och att motverka spridningen av dem. Det pågår ett väldigt gott arbete där man på olika sätt också bistår kommunerna i det arbete som behöver ske på kommunal nivå för att minska spridningen och hantera situationer som kan uppstå. Och jag upplever att man från myndigheternas sida verkligen har ett ordentligt grepp om dessa frågor.

Men jag tar med mig ledamotens alla tips och ser fram emot att arbeta vidare med dessa viktiga frågor om hur vi på olika sätt kan bidra till att skydda både människor och miljö från PFAS.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar återigen ledamöterna för denna interpellationsdebatt.

Låt mig lite kortfattat nämna allt det som pågår, för vi har verkligen tagit ett krafttag i dessa frågor på flera olika sätt. Om jag håller mig till det som rör mina områden diskuterar jag tillsammans med likasinnade länder frekvent dessa frågor. Det är inte så att vi på något sätt lutar oss tillbaka eftersom kommissionen inte skyndar på processen kring en revidering av lagstiftningen som rör detta, utan vi samlas ofta innan EU:s ministermöten drar igång för att diskutera hur vi på olika sätt ska hantera PFAS-frågorna under tiden.

Sedan är det väldigt komplext när det handlar om att göra förändringar av dessa lagstiftningar. Jag tänker exempelvis på att Europeiska kemikaliemyndigheten arbetar med ett av de mest omfattande begränsningsförslag som har lagts fram. På detta förslag finns det 5 600 kommentarer från över 4 400 organisationer, och man ska gå igenom alla dessa kommentarer en och en. Sådant gör att det tar tid. Det är verkligen beklagligt att det är så, men som vi alla vet är lagstiftningen så utformad att det ibland tar tid.

Men jag måste ändå påpeka att EU:s och Sveriges arbete ger resultat. Vi ser att det sker framsteg, och vi ser att olika grupper av PFAS steg för steg har begränsats. Exempelvis trädde under 2023 en begränsning i kraft av gruppen PFCA som består av cirka 200 ämnen som används i många olika saker. Det finns också långt framskridna förslag på förbud mot PFAS i brandskum och en begränsning av andra olika grupper av ämnen. Det finns alltså ett arbete som går framåt.

Då är frågan vad vi kan göra i Sverige. Vi behöver på olika sätt konkret försöka fasa ut användningen av PFAS med stöd av nuvarande regelverk också, även om vi vet att det finns ett behov av ett skärpt regelverk. På olika sätt ser vi alltså till att många olika svenska myndigheter - uppenbarligen såklart Kemikalieinspektionen men också Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut och Läkemedelsverket - på uppdrag från regeringen arbetar aktivt med dessa frågor om föroreningar och PFAS-ämnen i mark och vatten. Det finns olika delar i detta arbete, bland annat att förbättra riskbedömning, regelutveckling, miljöövervakning, forskning, som ledamoten tog upp, teknikutveckling och olika typer av offentlig kontroll, för att se till att vi faktiskt efterlever den lagstiftning som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har alltså tagit ett helhetsgrepp om denna fråga och arbetar på alla olika sätt aktivt för att vi inte ska ha livsmedel som överskrider gränsvärdena. Och i de fall där vi ser att vi kommer att ha utmaningar framöver även för Sverige att tillämpa höjda gränsvärden behöver vi arbeta för att förbättra denna situation så snart som möjligt, särskilt de ökade kostnader som kommer att uppstå för mindre kommuner som kommer att ha svårare att tillämpa den typen av lagstiftning. Vi följer därför denna utveckling noga.

Jag ska slutligen även påpeka att jag i går fick mitt blodprovstest som jag ska göra för att kolla halterna av PFAS i mitt blod och på så sätt förhoppningsvis bidra till att uppmärksamma fler på denna problematik.

Fru talman! Tack till båda ledamöterna för väldigt goda frågor!

Låt mig börja med att reda ut lite av det som möjligen krånglar till denna interpellationsdebatt, nämligen att jag delar ansvaret för dessa frågor med andra statsråd, främst statsrådet Kullgren. Det som ingår i mitt ansvarsområde och det främsta verktyg jag har för att begränsa spridningen av PFAS-ämnen är det lagstiftningsarbete som pågår inom EU och på internationell nivå, där jag är högst engagerad och på många olika sätt deltar aktivt för att bidra till att vi ska få en bättre reglering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utöver detta finns olika delar av arbetet med PFAS-ämnen och spridningen i vårt samhälle som våra respektive myndigheter jobbar med, och just därför är det viktigt att nämna att Livsmedelsverket har valt att sätta ett så strängt gränsvärde som möjligt men att det finns en övergångsperiod och att tillämpningen påbörjas först den 1 januari 2026. Detta är utgångsläget.

Livsmedelslagstiftningen är också utformad på ett sådant vis att det är producenterna som ansvarar för att se till att de livsmedel de släpper ut uppfyller lagstiftningens krav.

Men för att återgå till de delar som jag som statsråd för klimat- och miljöfrågor arbetar med finns det många olika bitar som jag gärna vill nämna. Den främsta är kanske frustrationen över att det går så långsamt, när vi är medvetna om hur skadliga dessa ämnen är och att de inte är nedbrytbara utan sätter sig inte bara i våra produkter utan också i våra blodomlopp.

Att det inte går snabbare att hantera en sådan fråga väcker ganska mycket frustration. Därför skulle jag bara vilja nämna att vi märker att det går framåt. Det arbete som pågår på EU-nivå rör sig steg för steg mot att förbjuda allt fler PFAS-ämnen. Sedan är det ju så att man kan ändra ett ämne ganska lite och sedan klassa det som ett nytt ämne och fortsätta att bruka det. Det är alltså en ganska krånglig situation rent lagstiftningsmässigt när det gäller hur man ska komma åt PFAS-ämnen.

Det är väldigt angeläget att EU-kommissionen ökar takten i sitt arbete med dessa frågor. Detta är något som jag personligen har påpekat för kommissionären, och jag gjorde det även framför medierna under det svenska ordförandeskapet. Vi påpekar också i alla typer av internationella sammanhang att vi behöver revidera EU:s kemikaliestrategier och lyfta fram exempelvis Reach, som är i stort behov av revidering. Det är en sak som verkligen skulle öka takten i det arbete som pågår för att få bort kemikalier som är skadliga i vårt samhälle.

Samtidigt är processen utformad så att Sverige kan komma in först när kommissionen har lagt fram detta, så vi är något låsta när det gäller att sätta press på kommissionen att ta denna fråga på större allvar. Jag tar gärna all hjälp jag kan få från fler partier i Sverige i detta arbete. Det är som sagt viktigt för både mig och hela regeringen att begränsa och förebygga exponeringen av PFAS i vårt samhälle.

Sedan vill jag nämna något kort om det ärende som togs upp. Regeringen ska ju inte uttala sig om särskilda domstolsmål, men jag vill uppmärksamma att ledamoten i interpellationen inte på ett helt korrekt sätt beskriver vad Högsta domstolen prövade och uttalade sig om i PFAS-domen. Högsta domstolen har alltså inte bestämt att de Ronnebybor som stämt det kommunala vattenbolaget får rätt till skadestånd, utan det som domstolen har tagit upp och tagit ställning till är att de höga halter av PFAS som har uppmätts i de klagandes kroppar utgör ett effekttillstånd, bara så att vi har detta klart för oss.

har frågat mig vad jag gör för att skydda människor och miljö från PFAS, vilken strategi jag och regeringen har för att förbjuda och begränsa PFAS i de produkter vi omger oss med i samhället samt hur jag och regeringen arbetar för att dricksvattnet i alla kommuner ska vara säkrat från PFAS framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen ser mycket allvarligt på spridningen av högfluorerade ämnen i miljön och i livsmedelskedjan där de utgör en risk för konsumenternas hälsa. PFAS-ämnena är en stor och komplex grupp av ämnen, fler än 10 000, med varierande egenskaper och en bred användning i samhället. Vissa av dessa ämnen kan ha skadliga effekter både för människor och för miljö. Gemensamt för dem är att de är syntetiskt framställda och att de inte bryts ned eller bryts ned extremt långsamt till andra PFAS-ämnen. Många av ämnena är också vattenlösliga och mycket rörliga i mark, luft och vatten, vilket också gör dem särskilda.

Arbetet med att skydda det svenska folket från exponering för PFAS-ämnen sker längs två parallella spår, dels genom att försöka begränsa fortsatt spridning, dels genom att på bästa sätt hantera konsekvenserna av tidigare spridning.

Fru talman! Regeringen fortsätter Sveriges aktiva arbete både inom EU och internationellt för att fasa ut användning av PFAS-ämnen. Regeringens utgångspunkt är att åtagandena i EU:s kemikaliestrategi ska genomföras. Det innebär att användning av PFAS enbart ska tillåtas om det är nödvändigt för hälsa och säkerhet eller är kritiskt för samhällets funktion och om det inte finns några alternativ som är godtagbara ur hälso- och miljösynpunkt.

Tillsammans med behöriga myndigheter i fyra andra länder presenterade Kemikalieinspektionen i januari 2023 ett förslag till EU-begränsning av resterande användning av PFAS. Förslaget bereds nu av olika vetenskapliga kommittéer hos Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. När myndighetens bedömning är slutförd skickas underlaget till EU-kommissionen som tar fram ett förslag till beslut för omröstning bland medlemsländerna.

De PFAS-ämnen som redan finns i vår miljö är tyvärr långlivade och kommer att finnas i vår miljö under överskådlig tid, trots olika ansträngningar med sanering av mark och vatten. Genom närvaron i miljön kommer dessa ämnen att utgöra en risk i vår livsmedelskedja.

När det gäller dricksvatten har Livsmedelsverket sedan 2014 haft nationella åtgärdsgränser för PFAS-ämnen i vårt dricksvatten. Myndigheten beslutade i november 2022 om nya dricksvattenföreskrifter med anledning av Europaparlamentets och rådets direktiv om kvalitet på dricksvatten. Direktivet fastställer bland annat minimikrav för högsta tillåtna mängd PFAS-ämnen i dricksvatten, vilka också driver på teknikutvecklingen för att öka reningsgraden av PFAS-ämnen. Livsmedelsverket har valt att sätta ett så strängt gränsvärde som det är möjligt att göra. Det nya gränsvärdet omfattas av en övergångsperiod och ska börja tillämpas den 1 januari 2026.

Livsmedelslagstiftningen är utformad på så sätt att det är livsmedelsproducenterna som är ansvariga för att se till att de livsmedel som de släpper ut på marknaden uppfyller lagstiftningens krav, inklusive gällande gränsvärden för främmande ämnen. Livsmedelsverket och de kommunala tillsynsmyndigheterna kontrollerar att producenterna lever upp till sitt ansvar.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är ett nöje att få diskutera dessa frågor, som är av så otroligt stor vikt för vårt land och som jag ser som en viktig del av mitt arbete. I de tider vi lever i och det allvarliga säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i är det ytterst viktigt att alla statsråd ser över sin del av verksamheten och hur vi på olika sätt kan bidra till att Sveriges försvarsmakt, vårt totalförsvar och andra delar av vårt land som på olika sätt ska bidra till att försvara oss klarar av det. Detta är alltså en väldigt viktig del av vårt arbete.

Vi arbetar så fort vi kan på olika sätt. Jag har nämnt några exempel på detta i dag, men det finns många fler som jag gärna hade berättat om. Arbetet pågår alltså för fullt, och jag är inte minst väldigt tacksam över att det är vår regering och detta samarbete som sitter vid rodret i dessa tider när man verkligen behöver visa på flexibilitet och proaktivitet i politiken och agera innan vi står mitt i en situation som kräver att vi levererar för vårt lands skull. Jag är även av detta skäl och med tanke på läget vi befinner oss i väldigt tacksam för möjligheten att arbeta vidare.

Tack för gott samarbete i detta och för en god debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det finns mycket att nämna här. Låt mig påpeka vad vi ser som målsättning. Vi vill att handläggningen av ärenden enligt miljöbalken gällande exempelvis utökning och förändring av försvarets verksamheter, vilket är väldigt relevant i många av dessa fall, ska gå snabbare. Det kan gälla flygplatser, skjutfält, hamnar, skjutbanor och anläggningar för hantering av bränslen. Detta är ett fokus som regeringen arbetar utifrån.

Utöver dessa ändringar ser vi också att miljötillståndsprocesserna behöver förenklas och förkortas genom att göras mer flexibla och förutsägbara och således mer effektiva. Detta är något som också lyfts när det gäller de generella miljötillstånden, men vi kan tänka oss de särskilda behoven av flexibilitet och förutsägbarhet hos Försvarsmakten och alla delar av vårt samhälle som ska försvara vårt rike. Vi har som målsättning att komma åt dessa olika bitar.

Tanken är också att dessa ändringar ska gälla under en begränsad period för att ge just Försvarsmakten men också Fortifikationsverket och Försvarets materielverk en möjlighet att uppdatera sina tillstånd. Regeringen har såklart också som målsättning att dessa ändringar ska tillgodose Försvarsmaktens behov samtidigt som ett gott skydd för vår miljö bibehålls, vilket är en aspekt som inte ska komma i skymundan här. Vi vet att vi har möjlighet att ha processer som är utformade på ett sätt som underlättar vår förmåga att försvara vårt land samtidigt som vi i Sverige fortsatt har ett starkt miljöskydd, vilket vi alla värnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är just när det gäller behovet av flexibilitet och insikt i den verklighet som våra försvarsinstanser står inför som det har varit bristfälligt från statens sida. Detta vill vi verkligen komma åt så snabbt som möjligt. Ett av de exempel som ledamoten lyfter känner jag till sedan tidigare, men jag antecknar det som gäller Vänersborg; det är ytterst intressant. Det är alltid lärorikt att se hur händelseförloppen faktiskt ser ut för att förhindra att vi hamnar i sådana situationer framöver.

Fru talman! Tack till ledamoten! Det här är verkligen en viktig fråga. Jag upplever att vi i regeringen har en god bild av den problematik som finns. Inte minst diskuterar jag flitigt med mina regeringskollegor, de andra statsråden, hur vi ska hantera det här på bästa sätt.

För att börja i grunden kan vi konstatera att vi arbetar väldigt brett och har påbörjat många viktiga processer generellt när det gäller miljötillståndsgivning och det arbete som pågår när man tillämpar miljöbalken eftersom vi ser stora brister som påverkar vårt samhälle och många företag och privatpersoner i ganska hög utsträckning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ledamoten lyfter fram många aspekter på det här, fru talman. Vi har väldigt långa remissprocesser där flera olika parter ska uttala sig å statens vägnar men i olika forum, vilket gör att det blir väldigt förvirrande bara att förstå vad det är staten anser i en viss fråga. Sedan finns det väldigt många olika instanser. Vi har en i många fall godtycklig implementering av europeisk lagstiftning och mycket annat som vi verkligen behöver ta tag i.

Ett brett arbete pågår. Vi påbörjade så fort som möjligt alla processer för att i grunden effektivisera tillståndsprocesser för alla verksamheter en gång för alla. Men nu har vi det säkerhetspolitiska läge vi har, och vi kan inte utgå från att försvarets verksamheter ska vänta på de här processerna, vänta på utredningar och annat, för att hantera den verklighet som de står i. Där behövs särskilda åtgärder, och det är något som vi är överens om. De kan inte vänta på det här.

Som tidsplanen ser ut just nu är målsättningen att det här förslaget ska skickas på remiss ganska snart, alltså i början av det här året. Utgående från hur tidsplanen ser ut kan jag säga att om vi arbetar för fullt med det här kommer målsättningen att vara att förordningsändringarna kan träda i kraft om inte under årets första halva så i juli - den 1 juli i så fall. Det är tidsplanen som den ser ut nu, och det är också målsättningen. Allt det här påverkas ju av hur arbetet går, men vi delar helt bilden av att Försvarsmakten har ett särskilt behov av att kraftigt utöka sin verksamhet, främst sin övningsverksamhet.

Försvarsmakten kan inte täcka sina behov med de processer för miljötillstånd som vi har just nu, och det är ett problem som vi på skyndsammast möjliga sätt behöver hantera. Nuvarande reglering tillåter inte processer så som vi hade velat se dem. Vi har alltså dels det grundläggande breda, dels det särskilda vad gäller de behov som Försvarsmakten har kommit in med.

Jag har även i mitt svar velat lyfta att regeringen och jag som statsråd tillsammans med Carl-Oskar Bohlin har redogjort för tilläggsuppdraget till Regeringsprövningsutredningen, som också är relevant i detta sammanhang. Vi har gett dem i uppdrag att analysera och eventuellt föreslå under vilka ytterligare omständigheter regeringen ska ha möjlighet att pröva frågor om tillstånd enligt miljöbalken. Vi vill vara förberedda och förebygga att vi hamnar i en situation där Sverige behöver agera på ett visst sätt för vår totalförsvarsförmåga - det handlar alltså inte om endast försvarets utan om totalförsvarets behov - men befinner oss i en tillståndsprocess. Detta behöver vi förebygga på något sätt, så vi arbetar för fullt även med den delen.

Detta är en ytterst viktig fråga som regeringen arbetar hårt med, så jag uppskattar att ledamoten väljer att lyfta den i dag.

Fru talman! har frågat mig när det aviserade förslaget om förenklingar av regelverket för miljötillstånd för försvarsverksamheter kommer att överlämnas.

Riksdagen har beslutat om propositionen Totalförsvaret 2021-2025 (prop. 2020/21:30), där det framgår att det fortsatt försämrade säkerhetspolitiska läget innebär att det militära försvaret behöver stärkas och att den operativa förmågan behöver öka.

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en folkrättsvidrig, oprovocerad och oförsvarlig fullskalig invasion av Ukraina. Angreppet på Ukraina är även ett angrepp på den europeiska säkerhetsordningen. Rysslands agerande innebär ett strukturellt och långsiktigt kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det får omfattande och långtgående konsekvenser för Sverige. Sverige har därefter ansökt om medlemskap i Nato och undertecknat ett avtal om försvarssamarbete med USA, ett så kallat Defense Cooperation Agreement, DCA.

På grund av det instabila säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa har Försvarsmakten ett behov av att bedriva verksamhet i ökad omfattning. Det finns även behov av att fler samövningar med andra länder ska kunna genomföras. För att det ska vara möjligt finns det ett behov av att ändra vissa bestämmelser om försvarets tillstånds- och anmälningsplikter enligt miljöbalken.

Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv till Regeringsprövningsutredningen för att se över möjligheten till ökade undantag från kravet på miljöbedömning för försvarsverksamheter. Precis som ledamoten Wistedt påpekar arbetar regeringen med frågan, och ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Herr talman! Låt mig börja med att nämna att den här regeringen inte bryter mot klimatpolitiska ramverk eller svenska lagar utan arbetar helt i enlighet med allt det vi har arbetat fram. Vi har arbetat fram många olika klimatmål i Sveriges riksdag. Senast jag kollade på fakta såg jag att den tidigare regeringen inte lyckades nå alla klimatmål och lösa klimatkrisen. Sådan retorik är alltså minst sagt vilseledande och ganska problematisk.

Men låt mig återgå till ämnet: hur vi på olika sätt ska arbeta för att nå de kortsiktiga klimatmålen. Den här regeringen levererar mer pengar än någonsin för restaurering och återställande av våtmarker. Den här regeringen gör en historisk satsning på laddinfrastruktur för att vi ska ha en eldriven transportflotta, inte bara i Stockholm, Göteborg och kanske Malmö utan i hela Sverige. Vi arbetar också ordentligt för att få till marknadsintroduktionsstöd och annat som gör att även de tunga fordonen ställer om till eldrift.

Där har vi en tredjedel av Sveriges utsläpp. En annan tredjedel kommer från industrin, där vi behöver mycket el. Detta, inte minst, är något den här regeringen sköter långt bättre än den förra.

Frågestunden var härmed avslutad.

Frågestund

Herr talman! Ledamoten nämner själv att denna fråga har ställts många gånger. Jag har även besvarat den många gånger, med mycket av det arbete som regeringen genomför. Jag upprepar det gärna.

Det den här regeringen gör är för det första att vi levererar de största klimat- och miljöbudgetarna i budgetar som den här regeringens underlag har fått igenom. Om vi tittar på 2022, som är det enda år då klimat- och miljöbudgeten varit större än den som den här regeringen nu har levererat, ser vi att det då inte var de rödgröna som fick igenom sin budget. Vi levererar alltså mer pengar till klimat och miljö än de rödgröna regeringarna har gjort tidigare.

Det vi också har gjort är att vi i EU under vår tid i regering har avslutat Fit for 55, det historiska klimatpaketet med hur många olika lagstiftningsbitar som helst. Man kan tacka för att det var den här regeringen som fick komma in när det inte bara talades om att utan också hur vi ska klara klimatkrisen. Det gör man med mer el och med mycket av det arbete som pågår i Sverige för att elektrifiera.

Herr talman! Detta är en helt avgörande fråga för Sveriges klimatomställning. Om man zoomar ut lite och tittar på var Sverige är i sin omställning och kanske jämför det med andra länders omställningsarbete och arbete med att minska sina utsläpp ser man att det allra mest relevanta för att vi i Sverige ska lyckas minska våra utsläpp kraftigt även i framtiden och för att minskningen inte ska stanna av nu är just behovet av mängder av ren el.

Vi vet att vi har en gigantisk stålindustri som står för 11 procent av Sveriges utsläpp och som kan få bort de utsläppen om de har mängder av ren el. Vi vet att vi har ett jordbruk och en transportsektor som står redo att ställa om men som saknar stora mängder ren el. Det är alltså helt avgörande att vi lyckas med detta. Därför var det första jag gjorde den första dagen på arbetet i Regeringskansliet att plocka bort de förbud som fanns mot ny kärnkraft i Sverige. Utöver det har vi också plockat fram en extensiv handlingsplan.

Detta är en fråga som den här regeringen kommer att vägra släppa förrän vi har lyckats få bukt med det som Sverige behöver för att fortsätta att ställa om.

Herr talman! Tack till ledamoten Kinnunen för frågan!

Det är, som ledamoten nämner, uppenbart att det finns kritik mot hur vattenförvaltningen är organiserad. Möjligen är det en kritik som inte får lika stort utrymme i medierna när det gäller det arbete som den här regeringen genomför, men det är absolut en fråga som vi tittar på. Vi ser att vattenförvaltningen måste vara effektiv och ändamålsenlig. Vi ser att den här kritiken existerar.

Jag tror också själv att det går att hitta bättre sätt att organisera arbetet och besluten om hur vattenförvaltningen går till. Vi har alltså initierat ett arbete på departementet kring detta, och vi kommer att undersöka vad som ska förändras för att förvaltningen ska fungera bättre. Det behövs utarbetade, förankrade processer och en ändamålsenlig organisation om vi ska lyckas få till en sundare, godare vattenförvaltning.

Detta är inte en enkel fråga, och vi behöver se till att detta blir bra innan vi går fram till riksdagen med förslag om vad som behöver göras som leder till verkliga förändringar och förbättringar.

Herr talman! Tack till ledamoten Luhr för frågan!

Det här är ju väldigt intressant för Sverige ur många perspektiv. Det ledamoten lyfter fram om biologisk mångfald är en ytterst närvarande del av det hela. Det är också möjligheten Sverige har att bidra till kolsänka, inte bara för svensk del utan för hela EU:s del, genom den stora mängd skog vi har i vårt fantastiska avlånga land. Två tredjedelar av vårt land består ju av skog. Det är en fantastisk resurs som vi ska nyttja på ett klokt sätt som inte skadar den biologiska mångfalden.

I regeringen är vi väldigt vänligt inställda till förvaltarskapstanken och det sätt man har hanterat skogen på sedan ett tag tillbaka. De som äger skogen ser ju också en vinst i att värna den biologiska mångfalden, så att bidra till att skogsägarna själva vill skydda sin skog är ett väldigt bra sätt för oss att bevara den biologiska mångfalden.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Björk för frågan.

Det är en i grund och botten positiv och sund sak att vi har så mycket rörelse i vår värld, särskilt i Europa, att vi har ett stort utbyte mellan olika länder. Det gäller människor som rör sig över gränser, arbetar på andra platser, studerar och bidrar, samt varor och tjänster som också flödar mellan våra länder.

Just vad avser olika sätt att uppmuntra till elektrifiering i Sverige har regeringen mycket politik, som jag gärna skulle berätta om. Men eftersom tiden är knapp och jag ska hålla mig till frågan från ledamoten, kan jag endast påpeka att min reflektion är att priset på begagnade elbilar i Sverige sjunker. Det är något som bidrar till att de stannar inom Sveriges gränser. Vi vet att det finns en stor rörelse av försäljning inte bara på nybilsmarknaden utan även på marknaden för begagnade bilar. Vi anser att det är positivt att fortsätta att ha höga kostnader för smutsiga bilar och lägre priser för de rena.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Andersson Tay för att hon som vanligt kommer med kloka frågor och intressanta aspekter på klimatomställningen.

Just vad gäller energistadgefördraget är det så som ledamoten påpekar, nämligen att den svenska regeringen inte har meddelat hur vi förhåller oss i frågan. Jag kommer inte att kunna ge några besked i dag. Men jag tar med mig frågan och ska diskutera med mitt departement.

Däremot kan jag konstatera att det är av stor vikt att vi är noggranna med hur vi förhåller oss till de systemförändringar som det i grunden innebär att ställa om. Hur ser vi till att vi på goda grunder kan ställa om inte bara privata människors livsstil och andra som ska anpassa sig efter en verklighet där vi stoppar den globala uppvärmningen, utan i allra högsta grad även hur våra företag ska agera och förhålla sig till klimatlagstiftning och beslut som fattas och omställningen i sättet man utvinner sina resurser och råvaror på? Det är en mycket relevant fråga.

Herr talman! Tack, återigen, till ledamoten för den här frågan!

Utan att för mycket gå in på detaljerna kring det hela är detta en fråga som ofta kommer upp när vi pratar om problematiken med implementering av EU-lagstiftning i Sverige för alla de skogsägare och skogsbrukare vi har. Vi tittar självfallet på frågan, men jag har inte möjlighet att föregå annonseringar av hur regeringen kommer att hantera det här på den nivån ännu.

Vi har god insikt i att detta är ett problem, och vi kommer under den här mandatperioden att hantera frågan på allra bästa sätt.

Herr talman! Tack till ledamoten för en väldigt viktig fråga!

Utifrån allt vi ser i tidningar och i upprörda brev och annat från medborgare märker vi att det här är något som påverkar sättet vi kan bruka vår skog i Sverige. Vi vet också att det ibland är lite svårt att länder emellan förstå varandras situation när man utformar EU-lagstiftning såsom förordningar.

I Sverige har vi ett sätt att bruka skogen som vi vet långsiktigt har bidragit till att vi har mer skog i Sverige. Detta är någonting som vi på olika sätt behöver se till att man får större insikt i från europeisk sida. I morgon får vi besök av kommissionären, och vi kommer att tala om bland annat dessa frågor. Vi måste också se till att våra myndigheter och länsstyrelser i sin tillämpning har god insikt i att vi i Sverige brukar skogen på ett klokt och hållbart sätt, och det ska vi fortsätta att göra.