Romina Pourmokhtari

Fru talman! Som ledamoten vet kan jag såklart inte diskutera eventuella kommande tillstånd och hur regeringen avser att hantera de frågorna framöver, eftersom det skulle vara marknadspåverkande. Det jag kan säga är att vi från regeringens sida arbetar väldigt aktivt med hur vi ska se till att gruvnäringen får goda villkor och att miljölagstiftningen på ett sunt sätt förhåller sig till den gruvnäring Sverige är i behov av.

Vi vet, precis som ledamoten From nämnde, att vi behöver de här gruvorna för att klara av klimatomställningen. Vi vet också att Sverige har fantastiska förutsättningar att bedriva detta arbete på ett högkvalitativt sätt tack vare landets miljölagstiftning och miljökrav. Det gäller också de initiativ som kommer från industrin själv - man är väldigt engagerad i att hålla en hög standard ur många olika perspektiv, varav ett är just miljö och biologisk mångfald.

Jag är väldigt tacksam över att Sverige har en så fantastisk gruvindustri som sköter sin verksamhet på ett sunt sätt. Det är dock inte så enkelt som det ofta målas upp. Det handlar inte om att vara för eller emot gruvor, utan det rör sig alltid om en avvägning mellan olika intressen som ställs mot varandra. Jag vet att ledamoten är väl medveten om detta, inte minst eftersom han själv behövde svara på hur vi ska hantera frågan om rennäringen i det fall som nämndes.

Det är självklart så att vi behöver ha både sjökalken och kalken för andra syften, inte minst för den klimatomställning vi i stor utsträckning är mitt uppe i.

Vi håller självklart koll och håller oss informerade om hur läget ser ut när det gäller kalktillförseln i Sverige. Den bild som vi i nuläget har av situationen är att det inte råder någon brist utan att det är en problematik som har uppstått på grund av den ekonomiska situation som råder generellt.

Vi ser också att de tillståndsprövningar som sker behöver pröva dessa verksamheter på ett mer effektivt och rättssäkert sätt. Det är en väldigt viktig del för att detta arbete ska kunna ske på ett bra sätt.

Ledamoten refererade till att partierna har haft hög svansföring i samband med den tidigare regeringens hantering av dessa frågor. Det gäller främst det långsiktiga - att kunna ha en bild av hur problemet ska hanteras innan det uppkommer. Det är inte minst detta vi nu tar med oss in i regeringsarbetet. Exempelvis har vi en stor utredning som tittar på hur dessa tillståndsprövningar ska gå till på ett sätt som gör att Sverige har en stark gruvnäring som kan förse landet med allt som behövs för klimatomställningen och som gör att Sverige kan exportera det resten av Europa behöver för klimatomställningen utan att det importeras från länder med väldigt dåliga etiska och miljömässiga villkor. I alla fall från min sida har kritiken bestått mer av detta perspektiv, som jag nu bär in i regeringsarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi håller självklart noga koll på hur det utvecklar sig med kalken. Den bild vi har i dag är att det finns tillgång på kalk och att det inte beräknas uppstå någon brist.

Fru talman! Tack till ledamoten, även om jag blir lite förvånad över resonemangen. Eftersom det i talarstolen framförs kritik mot regeringens bedömning att rennäringen i detta fall inte kunde stå åt sidan för kalkgruvan undrar jag om Socialdemokraterna därmed menar att rennäringen borde ha stått åt sidan till förmån för kalkgruvan. Är det Socialdemokraternas mening när man lyfter fram att det var regeringen som nekade tillstånd till förmån för rennäringen? Menar Socialdemokraterna att rennäringen borde ha stått åt sidan? I stället för insinuationer skulle jag i så fall gärna vilja höra det rakt ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är självklart jätteviktigt att det finns en god tillgång på kalk till kalkningsarbetet. Vår information är att det är dieselpriserna som har drivit upp kostnaden för kalkningsarbetet. När Havs- och vattenmyndigheten har behövt skjuta till mer medel för att kalkningen ska kunna fortgå, vilket regeringen gladeligen har försett dem med, har det handlat om bränslepriserna. Kostnaderna för de dieseldrivna fordonen som man använder - som jag känner till i alla fall - har varit höga inte minst på grund av reduktionsplikten som Socialdemokraterna satte en nivå för.

Vi måste därför kunna påpeka att bränslepriserna har varit det främsta skälet till att kalkningen har saktat av; det är det jag har fått höra när jag har varit ute och talat med folk. Om ledamoten har bilden att det handlar om bristen på kalk snarare än bränslepriser är det väldigt intressant information, givet att vi av Havs- och vattenmyndigheten har fått höra att det inte råder någon brist på kalk i Sverige. Man menar att det inte finns några indikationer på att det är brist på kalk i dag, och det finns heller inga indikationer på att det kommer att uppstå någon brist på sjökalk. Bilden av hur inflationen på olika sätt har försvårat kalkningen skiljer sig alltså åt, fru talman.

När det gäller vilka kalkningsentreprenörer man upphandlar med finns det andra kalkbrott i Sverige. Men det sker även en import från Norge, och om man importerar från Norge påverkar såklart valutan det hela.

Jag menar därför att det är något av en förenkling att säga att situationen hade sett annorlunda ut om rennäringen hade stått åt sidan i detta fall. Det är många olika saker som påverkar det här.

Inte minst, fru talman, är tillståndsprocesserna någonting som påverkar detta. I mitt första anförande nämnde jag att man behöver tillstånd, ofta enligt två lagar. Det gör det svårare att bedriva denna verksamhet. Att se över hur vi kan tillämpa den kraftfulla miljöbalken på ett bättre och mer effektivt sätt utan att det sker på bekostnad av andra intressen är en väldigt viktig del även när det gäller att få kalkningen att fungera bättre framöver.

Jag menar att denna debatt skulle gynnas av att vi tar in alla delar i det här. Det gäller tillstånd, bränslepriser, inflation och mycket annat.

Fru talman! Isak From har frågat energi- och näringsministern om ministern överväger några åtgärder för att möjliggöra brytning av sjökalk i Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Kalkning av sjöar och vattendrag för att motverka försurningens effekter har bedrivits i över 40 år och är en av de mest omfattande miljövårdsåtgärder som genomförts i Sverige. Väl fungerande kalkningar medför att försurningskänsliga arter kan fortleva och reproducera sig. Arbetet mot försurning är en viktig del i arbetet för att uppnå miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Bara naturlig försurning.

Tillgång till kalk är en förutsättning för kalkningsverksamheten. För att få bryta och förädla kalksten behövs tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken och ofta även tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken.

Tydliga och effektiva tillståndsprocesser är av stor vikt för att stödja klimatomställningen generellt, vilket bidrar till att klimat- och miljömålen nås. I syfte att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning arbetar regeringen nu vidare med flera av de förslag som presenterades av Miljöprövningsutredningen i betänkandet Om prövning och omprövning - en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33). Regeringen har även tillsatt en ny utredning, Miljötillståndsutredningen (KN 2023:02), som kommer att redovisa sitt arbete senast den 15 december i år. Miljötillståndsutredningen ska lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar.

Havs- och vattenmyndigheten har det nationella ansvaret för kalkning i sjöar och vattendrag och beviljar medel till länsstyrelserna för kalkningsåtgärder, effektuppföljning, planering och kontroll. Havs- och vattenmyndigheten har de senaste åren fördelat omkring 160 miljoner kronor per år från åtgärdsanslaget för havs- och vattenmiljö till länsstyrelserna för just kalkning. Under 2022 och 2023 fördelade Havs- och vattenmyndigheten utöver detta extra medel till länsstyrelserna för kalkning till följd av framför allt ökande energipriser.

Nedfallet av försurande svavel har minskat kraftigt sedan mitten av 1980-talet, och det är goda nyheter att det nu är nere på samma nivåer som för 100 år sedan. Detta har inneburit en kraftig återhämtning i många tidigare försurade vatten. Därför har det på senare år varit möjligt att trappa ned eller avsluta kalkningsinsatser. Försurningen kvarstår dock i många vattendrag, framför allt i den sydvästra delen av Sverige. För att säkerställa att kalkningen ger hög effektivitet och sker i rätt omfattning arbetar Havs- och vattenmyndigheten med att ta fram en nationell strategi för kalkningen som beräknas vara färdig under året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot att ta del av myndighetens strategi för att se över vilket stöd som myndigheten anser sig behöva från regeringen. Det är en viktig fråga för regeringen att det även i fortsättningen finns goda förutsättningar för effektiva och ändamålsenliga åtgärder mot försurningen.

Fru talman! Låt mig så tydligt jag kan svara på ledamotens kvarstående frågor. Det var endast av tidsskäl som jag inte bemötte de delarna.

Vad avser incitamenten och exakt hur vi ska hantera frågor om incitament kan jag inte vara tydligare än att säga att det bereds inom Regeringskansliet. Jag kan inte föregripa de processerna, så att säga.

Sedan var det frågan om detta med kortsiktigt och varför vi lyfter upp att det på kort sikt är väldigt viktigt att bygga ut vindkraften. Jo, men det är för att det går snabbt att bygga vindkraft. Men det finns också en annan faktor som gör vindkraften unik - där är det en skillnad jämfört med exempelvis kärnkraften. Det handlar om driftsåldern. Detta är ledamoten säkert väl medveten om. Men det är inte så att vindkraften är här för att stanna för alltid, utan vindkraftverk har en driftsålder på 20-25 år. Det har inte kärnkraften. Kärnkraften har tuffat på sedan 80-talet i Sverige. Den kör fortfarande i full fart, även om den självklart också har en driftsålder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är helt enkelt av detta skäl som vi refererar till att det är viktigt att på kort sikt bygga ut vindkraften. Det är för att det går snabbt, och vi behöver ren el nu. Det är skälet till att vi refererar till kortsiktigt. Men det finns även de fysiska verkligheterna, såsom att det är en kortare driftsålder på landbaserad vindkraft jämfört med exempelvis kärnkraften. Det är just därför vi behöver båda två.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det finns många delar i detta att diskutera. Det är självklart fantastiskt med all ny fossilfri el som vi kan få, och vindkraften är en del i det.

Det finns ofta en förenklad diskussion om kraftslagen, där man väljer antingen det ena kraftslaget eller det andra. Så vill inte den här regeringen arbeta. Vi välkomnar alla fossilfria kraftslag. Då välkomnar vi även vindkraften - både landbaserad och havsbaserad.

Här möter vi en rad olika problem. I fråga om den havsbaserade gäller det processen. Det är väldigt krångligt att ansöka om att bygga havsbaserad vindkraft. Flera olika aktörer ansöker om samma plats, och allt ska hanteras i parallella processer. De är långa och juridiska, ofta utdragna. Detta är en problematik som denna regering raskt tog tag i. Vi såg att ansökningarna staplades på hög, och därför avsatte vi 15 miljoner för att öka takten på hanteringen av dem.

Sedan har vi den landbaserade vindkraften. Det är inte samma situation. Den landbaserade vindkraften är ett kraftslag som är väldigt volatilt och som påverkar vår prismarknad i väldigt hög utsträckning. Detta kan säkert min kollega Ebba Busch vidareutveckla i detaljer. Men det finns effekter som den landbaserade vindkraften bidrar med, som skiljer sig från andra kraftslag. Den har en viktig roll i vår mix av kraftslag, men den har inte samma roll som andra kraftslag. Därför går det inte att bara säga: Landbaserad vindkraft ska byggas ut - så möter vi framtidens elbehov.

Det funkar inte så. Vi måste ha annat för att det ska fungera.

Jag har också träffat svenska aktörer på frekvensreservmarknaden. Jag har haft långa och fantastiska diskussioner med företrädare för de företagen. Men faktum kvarstår. Det finns ännu inga exempel på, alltså i verkligheten, att man kan bygga upp den mängd batteriparker som behövs för att kompensera för effekter på samma sätt som kärnkraften.

Jag är den första att välkomna en sådan utveckling. Vi hoppas att svenska aktörer kommer att kunna bidra till att bygga upp den flexibiliteten hos kraftslag såsom vindkraften. Men än är den inte där. Detta måste man ha i åtanke när man exempelvis utvecklar en plan för energipolitiken. Självklart ser man med optimism och tillförsikt på framtidens lösningar, men så länge de inte är etablerade på marknaden i den skala jag menar behövs, sett till Sveriges behov, kan vi inte ta in det i de politiska avvägandena på den nivån.

Sedan behöver vi se hur vi kan utveckla den landbaserade vindkraften sett till incitamenten. Då behöver man ha flera saker i åtanke. En sak är att till skillnad från exempelvis havsbaserad vindkraft står den landbaserade vindkraften redan för 20 procent av vår energimix. Vad innebär det, sett till att det också finns en viss nivå av mättnad?

Ledamoten refererar till att skälet till att vindkraften minskar är att kommunerna inte i samma grad beviljar landbaserad vindkraft. Så är det av flera skäl. Ett är att det finns vindkraft på många platser, och därmed beviljar man inte i samma grad. Man behöver alltså ha flera saker i åtanke här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Självklart handlar det om finansiell kompensation. Det har, som sagt, vi i regeringen tydligt sagt att vi vill ordna. Men frågan är: Hur ser man till att det landar rätt och faktiskt bidrar till att vindkraften på ett sunt sätt växlas upp och byggs ut i vårt avlånga land?

Fru talman! Låt mig börja med att upprepa vad regeringens tilläggsdirektiv till utredningen faktiskt var. Det som framgick av vårt tilläggsdirektiv var att utredningens förslag ska finansieras av verksamhetsutövare, inte av skattebetalare. Att säga att detta är att bakbinda händerna på utredningen och att se till att den inte har förutsättningar att utreda precis det Socialdemokraterna vill är, menar jag, något överdrivet.

Direktiven till Värdet av vinden-utredningen var ju utformade av Socialdemokraterna eller den rödgröna regeringen. Där fanns det olika begränsningar gällande vad man fick titta på, vilket gjorde det mycket svårt för utredningen att se på sådant som exempelvis en liberal borgerlig regering hade varit intresserad av. Det är något förenklat att påstå att det är den här regeringens tilläggsdirektiv som har gjort att utredningen inte kom fram till mer än den kom fram till - något som utredaren själv för övrigt menade var otillräckligt.

Detta gör att utredningen behöver beredas ordentligt innan man kan gå vidare. Den ligger inte och samlar damm någonstans, utan det pågår ett arbete med mycket engagerade personer som sitter med detta för att utforma förslagen på bästa möjliga sätt. Men det faktum att utredaren inte fick så fria tyglar som utredaren själv önskade var en konsekvens av att den rödgröna regeringen hade gett strikta direktiv om vad man ville att den skulle komma fram till, och sedan kom en ny regering som hade ett tillläggsdirektiv, nämligen: Skattebetalarna ska banne mig inte ta notan, utan det ska vindkraftsbolagen göra! Det är detta som har föranlett resultatet. Jag måste säga att det är väldigt förenklat att säga att det helt och hållet skulle vara den här regeringens fel.

Utredningen har i varje fall levererat, och underlaget i utredningen är väldigt väl utarbetat. Jag vet att utredaren hade ett väldigt stort engagemang och mycket dialog med många olika personer som i hög utsträckning berörs av dessa frågor - alltså inte bara de klassiska företrädare som man brukar vända sig till i sådana här frågor. Det tycker jag märks på utredningen.

Regeringen arbetar för fullt med att gå vidare med förslag. Men det tar tid, och det är helt enkelt en konsekvens av hur Regeringskansliets arbete ser ut. Socialdemokrater, som ofta sitter i regering, är väl medvetna om att detta kan väcka viss frustration hos oss ivriga politiker. Jag vill dock vara tydlig med att utredningen inte ligger och samlar damm utan att detta är en fråga som är högt uppe på agendan, eftersom den här regeringen verkligen vill ha mer vindkraft i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser att det behövs incitament för en fortsatt utbyggnad av vindkraften. Detta är något som statsministern har uttalat och som också jag själv mycket tydligt uttalat tidigare. Vi ser att det behövs incitament för landbaserad vindkraft, och vi arbetar för att få fram rätt förslag som kan ge goda incitament för landbaserad vindkraft i Sverige även framöver.

Fru talman! Malin Larsson har frågat mig hur jag anser att vi ska nå en ökad acceptansnivå för vindkraftsutbyggnad. Hon har även frågat mig om jag och regeringen avser att lägga fram några förslag gällande lokala incitament och hur jag ser på att även se över kompensation till kommuner och invånare för redan byggd vindkraft.

Inledningsvis vill jag understryka att Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion. Vi behöver olika kraftslag som kan samspela för ett robust och leveranssäkert elsystem. Ny kärnkraft behövs för att tillgodose framtidens elbehov och för att öka leveranssäkerheten i elsystemet. Vattenkraften har en särställning genom sin förmåga till lagring och reglerbar elproduktion. Vindkraften kan på kort sikt stå för majoriteten av den tillkommande elproduktionen. Även solkraften kan byggas ut och med korta ledtider ha stor potential att växa, vilket vi ser redan i dag. Detta lyfts fram i vår energipolitiska inriktningsproposition, och den överlämnade regeringen i mars till riksdagen.

I den energipolitiska inriktningspropositionen föreslår regeringen ett mål, planeringsmålet, om att det svenska elsystemet ska ge förutsättningar att leverera den el som behövs för ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställningen. Vindkraften kan på kort sikt bidra till detta genom att stå för majoriteten av den tillkommande elproduktionen.

Vindkraften spelar redan i dag en betydande roll för elförsörjningen i vårt land. Den hjälper oss att hålla nere priserna på el för våra hushåll, och den är, som interpellanten påpekar, viktig för den gröna omställningen inom industrin. Vindkraften bidrar därmed till att skapa framtidens jobb och till att vi kan nå vårt mål om nettonollutsläpp senast 2045.

Vi ser i dag också en stark utbyggnad av vindkraft i Sverige. År 2026 beräknas den leverera närmare 50 terawattimmar, vilket är en ökning med drygt 80 procent sedan 2021. Detta motsvarar drygt en tredjedel av den el vi då beräknas förbruka. En fortsatt vindkraftsutbyggnad är därför särskilt viktig för att vi inte ska tappa tempot i elektrifieringen.

Som vi konstaterat i regeringens proposition har den landbaserade vindkraften en relativt låg produktionskostnad i öre per kilowattimme jämfört med annan el från nya anläggningar. Fler åtgärder behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med en stor mängd vindkraft i elsystemet behöver den i ökad utsträckning kunna bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem, bland annat genom att kombineras med batterier och annan energilagring. Dessa tekniker bedöms dock inte finnas tillgängliga i större omfattning på kort sikt.

Vi kan vara glada över att vi lever i ett land som tack vare sin geografi har goda förutsättningar att producera el genom vindkraft. Men en fortsatt utbyggnad av vindkraften är inte okomplicerad. Den ställer krav på ökad acceptans bland dem som i sin närmiljö påverkas av nya vindkraftverk.

I april tog jag emot betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18). Utredaren hade i uppdrag att lämna förslag på kompensation och incitament vid framtida utbyggnad av vindkraft. I direktiven betonades att den lokala nyttan av utbyggd vindkraft behöver stärkas. När den nya regeringen tillträdde instämde vi i detta och valde att låta utredningen fortgå. Dessutom gav regeringen ett tilläggsdirektiv om att utredningens förslag ska finansieras av verksamhetsutövarna i stället för av skattebetalarna.

Utredningens förslag omfattar bland annat intäktsdelning till närboende och inlösen av närliggande fastigheter, vilket föreslås finansieras av branschen. Betänkandet har varit föremål för en bred remiss, och beredningen av förslagen pågår just nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten för en väldigt bra diskussion och debatt om detta arbete. När det gäller behovet av en nationell strategisk plan arbetar vi just nu för fullt med naturrestaureringsåtgärderna. Vi är i full färd med att genomföra åtgärder, och vi hittar nya åtgärder och stärker åtgärder som vi ser att det finns ett behov av att vidareutveckla. Vi är alltså i full färd med det arbetet, och det finns inga skäl att sakta ned. Detta är regeringens mening med naturrestaureringsarbetet. Det pågår för fullt, och det kommer det att fortsätta göra, oavsett hur det blir med den europeiska naturrestaureringslagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag delar i hög utsträckning den bilden. Vi behöver på olika sätt se till att det vi gör inom detta område för att restaurera, återuppbygga och stärka biologisk mångfald är rätt åtgärder som ger effekt och inte krånglar till det eller till och med råkar sätta käppar i hjulen för de framsteg vi vill se.

Det är just det som har legat till grund för regeringens ståndpunkt i naturrestaureringslagstiftningen. Vi såg att förslaget som det ser ut nu kommer att sätta käppar i hjulen för svensk del och att det inte kommer att fungera på ett bra sätt med den verklighet vi har i Sverige. Men då får man inte hänga läpp utan skrida till verket med nationella åtgärder.

Något av det arbete som Miljömålsberedningen tar i beaktande, möjligtvis genom ledamoten Järrebring men förhoppningsvis även genom andra ledamöter, är alla de satsningar vi gör.

Arbetet med att återställa våtmarker och regeringens pågående och permanenta våtmarkssatsning omfattar 1 365 miljoner kronor för 2024-2026. De kommande åren finns det alltså jättemycket pengar för dessa satsningar. Men de tar tid, och de är tekniskt svåra. Man behöver göra hydrologiska undersökningar och se till att det blir rätt. Blir det fel kan det till och med förvärra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det behöver alltså ta sin lilla tid, och man behöver göra på rätt sätt. Men det är ändå ett väldigt viktigt verktyg med tanke på den mångdubbla miljö- och klimatnyttan. Vi vet att detta kommer att ge starka positiva effekter för den biologiska mångfalden, om det görs rätt. Vi ser också att det får effekt att regeringen stärker våtmarkssatsningarna.

Utöver detta kan jag exempelvis nämna att regeringen nyligen har beslutat om en förordning om statligt stöd för att bevara, stärka, utveckla och återställa den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Med dessa nya bestämmelser kan den som äger eller arrenderar ängs- eller betesmarker som vuxit igen ansöka om statligt stöd för åtgärder som möjliggör att marken återigen kan betas eller slås. Detta kommer också att vara en åtgärd som på ett bra sätt kan ge en liten knuff i ryggen på dem som har en vilja att skapa öppna landskap. Vi vet att det finns många markägare och andra i Sverige som vill göra detta, men stödet saknas. Vi är alltså väldigt glada över att ha fått till detta för att kunna utveckla, återställa, stärka och bevara den biologiska mångfalden.

Vi ser också att det i arbetet med att stärka biologisk mångfald i odlingslandskapet i den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns ett utrymme som tidigare regeringar inte har gett sig in i men som den här regeringen är väldigt mån om att agera inom. Vi inför därför nu det här stödet för att påbörja detta på nationell mark, men vi kommer också att ta med det in i EU-arbetet.

Detta är ett typiskt exempel på åtgärder som vi genomför. Men precis som ledamoten nämner får dessa åtgärder inte krångla till det, och det är just detta som gör utformningen av dem särskilt viktig. Detta är väl skillnaden om naturrestaureringslagstiftningen ställs mot de insatser som vi gör på nationell nivå nu. Vi har denna ambition, och vi restaurerar natur. Vi vill göra detta i större utsträckning men inte via den europeiska lagen så som den ser ut nu.

Fru talman! Tack till ledamoten för frågorna!

Det är självfallet viktigt att diskutera hur vi hanterar naturrestaureringen och värnandet av den biologiska mångfalden oavsett hur det blir med EU:s naturrestaureringslagstiftning.

Sverige vill och ska ha en hög ambition i arbetet med biologisk mångfald, naturvård och ekosystemtjänster. Men vi vet ju att här har vi så att säga en bit att gå. Vi har ett arbete som behöver växlas upp och behöver göra framsteg inom mycket på denna front. Det gäller såväl nationellt som inom EU.

På internationell nivå var jag själv på plats när vi antog ett väldigt ambitiöst avtal. Vi har gjort stora framsteg avseende hur vi ska återupprätta den biologiska mångfalden och minska artutdöendet, inte minst genom 30 by 30; jag vet inte den svenska översättningen av det avtalet på rak arm. Men Kunming-Montreal-avtalets innehåll är verkligen ett steg framåt.

Vi har dock märkt att inom EU har implementeringen av lagstiftning som ska värna dessa värden gått i en riktning som gör det svårt för Sverige att vara för den. Det rör allra främst våra markägares äganderätt, hur vi ska få vårt skogsbruk att fungera och hur annat ska hänga ihop med den verklighet vi har i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är väldigt glad över att även Socialdemokraterna inser detta och har kunnat bidra på ett produktivt sätt till de diskussioner som har varit.

För att övergå till vad som händer nationellt behöver vi se till att på olika sätt förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald.

Exempelvis kan man ta hand om förstörda livsmiljöer. Man kan se till att inte överexploatera arter. Man behöver ta hand om klimatförändringarnas påverkan på biologisk mångfald. Man behöver se till att föroreningarna inte ytterligare bidrar till försämrad biologisk mångfald, och man behöver motarbeta invasiva främmande arter.

Det här kan man göra på många olika sätt. Vi vill vidta aktiva åtgärder för att motarbeta artutrotningen och bevara särskilt känsliga arter och särskilt känsliga naturmiljöer, inte minst genom hållbara jordbruks, fiske och skogsnäringar. Vi ser till att våra näringar nyttjar vår miljö på ett sunt sätt.

Vi gör olika insatser såsom arbetet med att upprätthålla eller återskapa värdefulla miljöer. Att återställa våtmarker är ett exempel och något som regeringen särskilt värnar. Det är också att kunna stärka våra fiskbestånd genom att återskapa strömmande vatten eller upprätta fiskvandringsvägar i tidigare torrlagda strömfåror.

Det finns många verktyg att använda i detta, och regeringen har gjort flera olika satsningar. Det är bland annat en stor satsning på återställning av våtmarker men även en särskild satsning på restaurering av akvatiska miljöer som i folkmun kallas Östersjöpaketet, där vi har medel för restaurering av olika akvatiska miljöer. Det är en typisk sådan sak som gör att vi lever upp till eller bidrar till att leva upp till våra nationella och internationella åtaganden vad avser biologisk mångfald. Men det bidrar även med klimatnytta.

Det är verkligen så att de tre kriserna med föroreningar, miljöpåverkan och klimat ofta hänger ihop. Det vill vi dra nytta av genom de många naturbaserade lösningar man kan tillämpa.

Herr talman! Joakim Järrebring har frågat mig hur jag avser att implementera EU:s nya krav på naturrestaurering på ett sätt som stärker Sveriges arbete med miljö- och klimatmål, särskilt med tanke på bevarandet av biologisk mångfald, och om jag planerar att vidta några åtgärder för att säkerställa att återställning av betesmarker och andra naturtyper genomförs på ett kostnadseffektivt sätt, med minimal negativ påverkan för lantbrukare och markägare, samtidigt som positiva effekter för miljön maximeras.

Regeringen har verkat för ambitiösa men samtidigt relevanta och realistiska restaureringsmål på EU-nivå som är relevanta och genomförbara i en svensk kontext. Det finns ett ökat behov av en kontinuerlig, långsiktig och uthållig återhämtning av vår biologiska mångfald och en motståndskraftig natur inom unionens land- och havsområden genom restaurering av ekosystem, livsmiljöer och arter, detta för att reducera emission av växthusgaser, säkerställa klimatanpassning och nå miljömålen samt för att EU ska kunna leva upp till sina åtaganden internationellt kopplade till biologisk mångfald. Ekosystemtjänsterna utgör en viktig grund för samhällsekonomin och välfärden. Genom att restaurera skadade ekosystem stärks deras långsiktiga kapacitet att bidra med ekosystemtjänster som har en avgörande betydelse för människors välbefinnande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förslaget till EU-förordning om restaurering av natur innehåller regler som ska bidra till en långsiktig och varaktig återhämtning av resilienta ekosystem med biologisk mångfald. Ministerrådets formella godkännande av förordningstexten krävs innan förslaget till EU-förordning om restaurering av natur kan publiceras och träda i kraft.

Om förordningsförslaget träder i kraft kommer Sverige att utarbeta en nationell restaureringsplan och genomföra det förberedande arbete som behövs för att identifiera vilka restaureringsåtgärder som är nödvändiga och lämpliga för att nå förordningens mål och krav. Ett förslag till nationell restaureringsplan ska lämnas in till EU-kommissionen senast två år efter att förordningen har trätt i kraft. I arbetet med restaureringsplanen ska synergier med flera samhällsmål och intressen identifieras, bland annat synergier med begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning samt synergier med jord- och skogsbruk. Regeringen kommer att arbeta för att det svenska skogsbruket inte begränsas utan fullt ut kan bidra till att uppnå klimatmålen samt skapa jobb och tillväxt i hela vårt avlånga land. Arbetet med restaureringsplanen ska ske på ett öppet, transparent, inkluderande och ändamålsenligt sätt. Relevanta intressenter ska involveras tidigt så att de har möjlighet att delta i arbetet med den nationella restaureringsplanen på ett bra sätt.

När det gäller återställning av betesmarker, som Joakim Järrebring nämner i en av sina frågor, har regeringen den 11 april i år fattat beslut om en svensk förordning om nationellt stöd till företag för åtgärder i ängs- och betesmarker för att bevara, stärka, utveckla och återställa den biologiska mångfalden. Det är en viktig åtgärd för att underlätta för markägare att återställa den biologiska mångfalden i ängs- och betesmarker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar återigen ledamoten för interpellationen, för det här är en relevant interpellationsdebatt att föra om en väldigt relevant fråga som ledamoten lyfter.

Det finns flera delar i det här, men specifikt ser vi att det inte fungerar så som det är nu. Vi har identifierat ett problem som vi behöver hantera. När det gäller hur vi avser att hantera detta framöver finns det i dag inga besked att ge. Men jag tackar verkligen för det här tillfället att lyfta upp frågan på agendan, och jag ser fram emot att även vidare diskutera med ledamoten Järrebring vad man skulle kunna göra för att komma åt problematiken. Vi vet som sagt att den finns där, och den är verkligen närvarande.

Det är inte så att jag som statsråd och regeringen har bilden av att kommunerna får investera och att allting sedan är klart, utan det är självklart mer komplext än så. Senast i går kväll stod jag på torget i Norrtälje och pratade med invånare som ville lyfta va-frågan. De tyckte att just va var det som krånglade till det i kommunen. Problemet är alltså ständigt närvarande, och det är vi medvetna om. Vi behöver självklart hantera detta.

Interpellationsdebatten just i dag handlar om EU:s nya avloppsdirektiv, eller revidering av avloppsdirektivet, och vilka konsekvenser det får. Här kan jag endast lyfta att Sverige tillsammans med Finland har lyckats nå framsteg och framgångar i ett avsnitt där vi inte hade särskilt många länder med oss, och framför allt ganska många stora och röststarka länder emot oss. Det har alltså varit med stor svårighet vi har försökt skapa förståelse för det unika klimat vi har här i Sverige och vilka förutsättningar det ger oss.

Det handlar även om att se till att vi har möjligheter att bygga ut reningsverk framöver. Det är också ett behov som ökar i takt med att vissa städer växer. Det förslag som finns nu angående ramdirektiv för vatten och Weserdomen blir näst intill identiskt med det förslag som Sverige och Finland har arbetat med för att få in i direktivet. Det betyder att ett medlemsland får bygga ut ett reningsverk och öka utsläppen i ett visst vattenområde om vissa villkor uppfylls. Vi menar att detta kommer att vara något som underlättar för kommunerna, exempelvis i det arbete de gör på den här fronten.

Sedan finns det andra delar som man också skulle kunna diskutera i samband med att man ser över regelverk, nämligen exempelvis PFAS-föroreningar och hur vi ser till att komma åt den problematik som finns med föroreningar på den fronten. Det finns ytterligare saker att göra när det gäller detta, men det som nu har framgått gällande PFAS är att medlemsstaterna ska övervaka koncentrationen av detta i avloppsvattnet och metodiken tas fram i en delegerad akt.

Även där har det alltså gjorts vissa framsteg, men man kan konstatera att det problem som vi har med föroreningar, särskilt PFAS-föroreningar, är en mycket svår fråga som vi kommer att behöva arbeta med även framöver.

För att knyta ihop det hela: Det finns fortsatt mycket arbete som behöver göras både på EU-nivå och på nationell nivå från statens sida sett till regelsystem och finansieringsfrågor, men också sett till kommunernas kapacitet att hantera finansieringen, som ju är en högst kommunal fråga.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten för att han väljer detta tillfälle att belysa den här viktiga frågan, eftersom det är av stor vikt att man tar hänsyn till saker som även ligger en bit fram i tiden, vilket detta numera gör.

Det som jag allra främst måste belysa här är att det fanns ett ursprungsförslag från EU-kommissionen där det inte fanns något utrymme att ta hänsyn till den naturliga retentionen. Här har Sverige och Finland lyckats förhandla tillbaka möjligheten att åberopa naturlig retention och på så vis skapa stor framgång i sig när det gäller implementeringen av direktivet.

Vi nådde dock inte hela vägen fram, utan kommunerna har 20 år på sig att uppfylla de nya kraven i stället för några få år, som annars hade kunnat vara fallet. Hur den egna kommunen påverkas av det nya reviderade avloppsdirektivet är något för alla kommuner att raskt börja titta på.

När det gäller frågan om regeringen anser att kommunerna själva ska stå för hela kostnaden är detta något som vi inte har tagit ställning till ännu. Vi behöver se vilka behov som finns innan vi kan göra ett sådant uttalande. Vilka behov som finns under genomförandet av det reviderade direktivet vet vi först när direktivet är antaget och beslutat, vilket det ännu inte är. Så snart det är det kommer regeringen självfallet att börja se på vad konsekvenserna blir för svensk del.

Det som man i nuläget kan konstatera är att det i Sverige är ett begränsat antal mindre reningsverk som kommer att påverkas på 20 års sikt. Sedan, vad gäller avloppsrening generellt, är det va-avgiften som man ska använda sig av. Om man ser att det finns ett investeringsbehov på 10 miljarder, som saknas årligen, kan man väl - om ledamoten inte misstycker - börja med att dela upp detta behov på alla kommuner som finns för att se vilka kommuner som har ett större behov och vilka som kanske inte har det.

Men de kommuner som har dessa behov behöver såklart ta hänsyn till det i sin planeringshorisont, så att säga, och jag förväntar mig att våra ansvarsfulla kommunpolitiker har en god medvetenhet om detta. Jag tackar ledamoten för att det här tillfället också blir ett sätt att belysa vikten av att man tar hänsyn till detta och att man är medveten om den revidering som nu sker av avloppsdirektivet.

Jag tar också tillfället i akt att belysa de framgångar som har gjorts från Sveriges och Finlands sida för att göra detta till ett direktiv som är enklare att implementera på svensk mark trots att det, precis som ledamoten lyfter, finns någonting som är unikt för de kallare klimaten. Det blir helt enkelt en annan situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I och med detta menar regeringen att vi nu har en god grund för våra kommuner att agera på, men det kräver att vi först antar direktivet och sedan ser över vilka behov som finns. Alla kommuner har ansvar för att planera för de grundläggande behov som ett avloppssystem utgör. Det är någonting man sannerligen bör ta ansvar för som kommunpolitiker, även om det inte alltid syns lika tydligt som annan politik.

Herr talman! Joakim Järrebring har frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av hur förslaget till nytt avloppsdirektiv stämmer överens med regeringens uttalade kostnadseffektiva miljö- och klimatpolitik sett till aktuell miljöforskning om kväverening i kallare klimat och om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen, vilka initiativ jag och regeringen avser att ta för att ekonomiskt stödja kommunerna i deras arbete med att uppfylla dessa krav samt - med tanke på kommunernas redan ansträngda ekonomi - hur jag och regeringen planerar att säkerställa att de nya kostnaderna inte ger påverkan på annan verksamhet.

Inledningsvis vill jag säga att bakgrunden till revideringen av avloppsdirektivet är att miljöstatusen i sjöar och hav är långt ifrån tillfredsställande. Vi ser fortsatt hur algblomningar och syrefattiga bottnar breder ut sig i Östersjön med negativa effekter för såväl fiske som turism.

Torskfisket i Östersjön har helt fått stoppas under flera år, vilket delvis bedöms bero på övergödning. Data från miljöövervakningen visar samtidigt att de normaliserade utsläppen av kväve och fosfor ökar sedan 2015 till stora delar av Östersjön. Sverige, och övriga länder runt Östersjön, behöver alltså göra ytterligare insatser för att minska utsläppen. En stärkt gemensam lagstiftning är ett effektivt angreppssätt för att begränsa utsläppen.

I förhandlingarna har Sverige, tillsammans med Finland, mycket framgångsrikt förhandlat fram två tillägg till kommissionens ursprungliga förslag.

Det första gäller möjligheten att godkänna ökade utsläpp vid etablering och utbyggnad av reningsverk även om miljöstatusen för de vattenområden som tar emot utsläppet försämras. Så som lagstiftningen är utformad i dag är det svårt att godkänna sådana utsläpp på grund av vattendirektivets krav och den så kallade Weserdomen. Det andra gäller möjligheten att åberopa naturlig retention av näringsämnen i landskapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inget av tilläggen fanns med i ursprungsförslaget, och Sverige och Finland har sett till att båda nu är med i det slutliga förslaget trots ett starkt motstånd från flera röststarka länder. Vad gäller naturlig retention kom vi dock inte hela vägen fram i förhandlingen, utan vi har 20 år på oss att uppfylla de nya kraven, vilket ändå är en kraftfull förbättring givet var ursprungsförslaget började.

För att kunna åtgärda övergödningsproblemen behöver utsläppen från alla EU:s kuststater till Östersjön och Västerhavet minska ytterligare. Det reviderade avloppsvattendirektivet är ett mycket starkt verktyg för att gemensamt lyckas höja ambitionen och säkerställa att alla kuststater minskar sina utsläpp.

Det slutliga förslaget till reviderat avloppsvattendirektiv publicerades den 23 februari och förväntas kunna antas senare i år. Regeringen har därför ännu inte tagit ställning till vilka behov som kan finnas under genomförandet. Vi kan dock konstatera att det i Sverige är ett begränsat antal mindre reningsverk som kommer att påverkas på 20 års sikt. Det finns därför gott om tid att lyckas planera på bästa möjliga sätt och exempelvis ta hänsyn till de kommande investeringsbehov som följer av utvecklingen. Kostnaderna för avloppsrening regleras dock generellt genom va-avgiften.

Herr talman! Det är väldigt fint att höra att Miljöpartiet banne mig arbetar med politik utifrån forskning, och det gör ingen annan. Om det ändå vore så väl. Vi vet ju att det finns så mycket forskning som pekar på just behovet av exempelvis kärnkraft för att nå 1,5-gradersmålet. Om man exempelvis läser igenom IPCC:s olika modeller för hur man faktiskt når det extremt höga mål som vi sätter på internationell nivå finns det få modeller som är undantagna kärnkraft.

Det finns en magisk verklighet eller framtid som Miljöpartiet föreställer sig, där förnybara kraftslag klarar sig utan kärnkraften eller vattenkraften. Men det går inte. Vi behöver bygga ut. Om man då inte vill exploatera våra nationalälvar - jag har inte hört något sådant uttalande från Miljöpartiet - finns det ingen verklighet där Miljöpartiet kan erbjuda ett kraftigt utbyggt stort rent elsystem till svenska företag att ställa om med.

Det kan däremot den här regeringen, och det är därför jag är så trygg med att sitta i den. Vi välkomnar alla fossilfria kraftslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om Elin Söderberg och Miljöpartiet väljer att endast upprepa mantrat att vi bara skulle fokusera på kärnkraften kan jag enkelt, utan att titta i mina papper, motbevisa det. Vi har godkänt mer havsbaserad vindkraft än vad ni lyckades göra under alla era år vid regeringsmakten. Det är inte en slump, utan det är för att vi har tillskjutit medel: 15 miljoner särskilt för att öka takten i hur länsstyrelserna handlägger de här ansökningarna. Dessutom satte jag raskt igång med att tillsätta en utredning som ändrar hur den här processen går till eftersom den är helt bakvänd och ineffektiv. Det är precis sådant som Miljöpartiet inte gjorde.

Vi har en skattereduktion för installering av solpaneler; vi har hur mycket politik som helst. Vi välkomnar alla fossilfria kraftslag, och det är bara det som kan ge oss den sunda, goda grunden att bygga vidare vår klimatpolitik på. Vi har också klimatpolitik när det gäller kolinlagringen, när det gäller att se till att vi skyddar mer natur som är värdefull och när det gäller att se till att vi tar hand om Östersjön extra mycket.

Det finns alltså mer, och framför allt är alla fossilfria kraftslag välkomna, till skillnad från med den förra regeringens politik.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Något som ändå värmer mitt hjärta när vi har den här diskussionen är att det blir så ofantligt tydligt för svenska väljare. Vi har ett ödesdigert EU-val på gång där klimatet är högt upp på agendan, och Miljöpartiet står här och menar att det skulle vara dåligt för klimatet att bygga ny kärnkraft. De lutar sig mot de forskare som lyfter den aspekten. De menar att det förnybara på egen hand ska kunna leva upp till detta med något slags grön baskraftsplan som har presenterats där vi ska ha ofantligt stora batterier som på något sätt ska leva upp till samma kapacitet som baskraften i kärnkraften kan erbjuda.

Säg att vi skulle bli av med den kärnkraft vi har nu och som står för cirka 40 procent av vårt rena elsystem. Då menar alltså Miljöpartiet att vi utöver de 20 procent av förnybart som vi har nu med den kapacitet som vindkraften bidrar med i elsystemet ska ha 40 procent mer av förnybart och att vattenkraften ska vara den enda balanserande baskraften i vårt elsystem. Jag vet inte om man inte förstår fysikens lagar eller varifrån den här logiken om hur elsystemet ska fungera kommer.

Det är skillnad på förnybara kraftslag och baskraft. Vi är så tacksamma att vi har vattenkraften i Sverige, men den räcker inte om vi ska ha så mycket el som vi behöver för klimatomställningen. Den här logiken går helt enkelt inte ihop.

Jag måste också nämna att Elin Söderberg felciterar mig, herr talman, när hon refererar till min tweet. Hon påstår att jag bara har pekat på den nya kärnkraften. Om Elin Söderberg hade läst noga hade hon noterat att vi välkomnar alla fossilfria kraftslag, inte bara kärnkraften.

Detta är ytterst viktigt för mig. Detta var helt avgörande för att jag skulle kunna sitta i den här regeringen. När jag kandiderade till riksdagen gick jag till val på parollen att vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av klimatomställningen.

Detta har exempelvis vi liberaler förstått, men det har inte Miljöpartiet. Man kan inte välja en favorit och tro att vindkraften löser alla problem ensamt. Olika kraftslag fyller olika funktioner i vårt rena, starka elsystem som gör att företag vill etablera sig i Sverige. Att den gröna omställningen sker i Sverige är mycket tack vare vårt rena elsystem.

Om man inte förstår att man behöver slå vakt om, värna och ta hand om det systemet och se till att det är i balans, vilket det bara är när det finns både baskraft och förnybara kraftslag, blir det väldigt tydligt för de svenska väljarna vilken klimatpolitisk verklighet man får med Miljöpartiet. Det är väldigt fint strössel, men ingen glass. Att elsystemet fungerar är liksom grunden i det hela.

Jag förstår att man vill fokusera på annat och att man menar att detta inte är klimatpolitik, men det är klimatpolitik. Det är i yttersta utsträckning klimatpolitik. När jag sitter och förhandlar på COP-mötet med Saudiarabien och Förenade Arabemiraten och vi in i det sista bråkar om exakt vad det ska stå i de internationella klimatavtalen är det precis detta vi bråkar om. Det är precis detta diskussionerna och debatterna handlar om: hur vi ska fasa ut det fossila som behöver ersättas av det rena i vårt energisystem. Det är energi vi pratar om. Det är det som rullar igång hela vår ekonomi och alla produktioner och tjänster som våra företag upprätthåller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alltså extremt viktigt att vi har ett fungerande elsystem. Då kan man inte välja sina favoriter - det är helheten som behöver fungera.

Vi välkomnar alla fossilfria kraftslag genom många olika åtgärder som jag gärna nämner i mitt sista anförande. Det är det som gör att vår politik ger bättre förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet om nettonoll 2045.

Herr talman! Jag häpnar ärligt talat över att man använder orden "ingen klimatnytta" och refererar till kärnkraften. Jag undrar om Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson har träffat de företag som står mitt i omställningen och som vill fasa ut det fossila ur sina verksamheter, ur hur de producerar produkter och ur hur de säljer tjänster världen över. Varje gång jag träffar företag, vilket oftast är någon gång om dagen, är det första de nämner elen eftersom elen är deras största bekymmer när det gäller om de ska lyckas med sin klimatomställning.

Det är helt uteslutet att inte diskutera el när man diskuterar klimatfrågan, men jag förstår att det är frustrerande för Miljöpartiet, som så länge har velat hålla isär dessa frågor och menar att energi är energi och att klimatpolitik är något annat och handlar om elcyklar, vad man äter, trängselskatter och annat som Miljöpartiet ser som sin klimatpolitik. Men den logiken brister kraftigt, för runt om i Europa ser vi att allt fler klimatministrar och energiministrar knyter samman dessa frågor. På FN:s klimattoppmöten är energifrågan om förnybart eller kärnkraft en stor del av diskussionen, för i många länder pratar man om hur man ska få sitt energisystem och sitt kraftsystem att gå från fossilt till fossilfritt och få bort kol, olja och gas.

Att Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson står här i kammaren och säger att det inte finns någon klimatnytta med kärnkraften är för mig som sagt helt häpnadsväckande. I Sverige har vi ett snudd på rent energisystem

tack vare att oljan blev väldigt dyr på 70-talet och att man då byggde kärnkraft - en kärnkraft som alla nu bara utgår från ska finnas där och rulla på i all framtid. Men så är det inte, utan vi behöver tänka ett steg längre. Det gör regeringen. Vi vet att fundamentet för Sveriges låga utsläpp är vårt starka, rena elsystem, och det måste försvaras. Här är elektrifiering för att få bort det fossila en grundprincip och enligt oss svaret på klimatutmaningen.

Det är helt okej om Miljöpartiet inte delar regeringens bild och om ledamotens parti vill fortsätta att prata om hur man ska reglera transporter och bygga städer samt fokusera på transporteffektivitet, trängselskatter, miljözoner och omställning av livsmedelsproduktion och konsumtion. Det är helt okej att Miljöpartiet har detta fokus, men att påstå att kärnkraftsfrågan skulle vara ett fikonlöv för att inte prata om klimatet är helt upp och ned. Jag blir verkligen förvånad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt är detta talande, herr talman, för jag förstår inte riktigt vad Miljöpartiet tycker om kärnkraften. Å ena sidan har språkröret Daniel Helldén uttalat sig mycket kritiskt och sagt att Miljöpartiet inte kan ingå i en regering som vill bygga ny kärnkraft, å andra sidan har det nya språkröret Amanda Lind sagt att Miljöpartiet visst kan göra det. Jag förstår att detta är en tuff fråga för Miljöpartiet och att det är en stor utmaning för er att nå samma energipolitiska mognad som mitt parti Liberalerna har.

När man påstår att det inte finns någon klimatnytta med kärnkraft har man banne mig inte pratat med alla de svenska företag som står mitt i omställningen och som har en enda stor önskan till oss: mer ren el.

Herr talman! Elin Söderberg har frågat mig om jag, till följd av att regeringen välkomnar alla fossilfria kraftslag, har tagit initiativ till en analys av hur mycket utsläppen av växthusgaser väntas minska, och från vilket år, samt om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen.

Regeringen presenterade i december sin klimathandlingsplan. Handlingsplanen syftar till att nå det nationella klimatmålet för 2045. I klimathandlingsplanen presenterar regeringen statistik över de historiska utsläppen och ett scenario som visar hur Sverige ska kunna nå hela vägen till nettonollutsläpp senast år 2045.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En strategi för att nå hela vägen till nettonollutsläpp skiljer sig från en strategi vars primära syfte är att minska utsläppen i närtid. Regeringen presenterar därför åtgärder på en rad områden som ger förutsättningar för hela samhället, inklusive företag och hushåll, att fatta de beslut som behövs för att Sverige ska nå nettonollutsläpp senast år 2045 samtidigt som både hushållens ekonomi och företagens konkurrenskraft stärks.

Elektrifiering och en massivt ökad användning av klimatneutral el är en förutsättning för omställning i Sverige och i många andra länder. För oss i Sverige är utbyggd kärnkraft den enskilt viktigaste åtgärden för att vi ska kunna minska våra utsläpp nationellt genom elektrifiering av transport- och industrisektorn.

Omställningen till nettonollutsläpp år 2045 förutsätter hundratusentals beslut av företag och människor hela vägen in på 2040-talet. Ingen regering kan med trovärdighet två decennier i förväg säga exakt när investeringar och tekniksprång kommer att äga rum. Regeringens uppgift är att skapa förutsättningar för klimatomställningen. Den klimatpolitiska handlingsplan som vi har presenterat gör just detta.

Herr talman! Låt mig vara väldigt tydlig: Ja. Regeringen ser generellt en stor problematik i att vi krånglar till det oändligt mycket för människor som vill göra en massa olika saker i vårt samhälle, inte minst folk som vill driva företag inom en komplex bransch, som man ändå kan kalla kemiindustrin. Det har nämnts flera gånger bara under denna frågestund.

Det finns mycket reglering från EU:s sida, och vi arbetar mycket med att utveckla den regleringen för att se till att produkter som produceras med kemiindustrins hjälp är mer miljövänliga och går att cirkulera och återvinna.

Vi måste alltså sluta krångla till det. Det förenklingsråd som regeringen nyligen annonserade kommer att titta på överimplementering av EU-lagstiftning, vilket kanske är ett sådant arbete som kan komma kemiindustrin till nytta.

Vi ser också att behöver ha mycket mer dialog med industrin än vad vi har haft tidigare. Även där gör regeringen ett stort tag, inte minst genom att jag krokar arm med kemiindustrin när vi pratar om exempelvis hållbarhet och klimatomställning.