Fru talman! Tack till ledamoten för frågorna!

Det är självfallet viktigt att diskutera hur vi hanterar naturrestaureringen och värnandet av den biologiska mångfalden oavsett hur det blir med EU:s naturrestaureringslagstiftning.

Sverige vill och ska ha en hög ambition i arbetet med biologisk mångfald, naturvård och ekosystemtjänster. Men vi vet ju att här har vi så att säga en bit att gå. Vi har ett arbete som behöver växlas upp och behöver göra framsteg inom mycket på denna front. Det gäller såväl nationellt som inom EU.

På internationell nivå var jag själv på plats när vi antog ett väldigt ambitiöst avtal. Vi har gjort stora framsteg avseende hur vi ska återupprätta den biologiska mångfalden och minska artutdöendet, inte minst genom 30 by 30; jag vet inte den svenska översättningen av det avtalet på rak arm. Men Kunming-Montreal-avtalets innehåll är verkligen ett steg framåt.

Vi har dock märkt att inom EU har implementeringen av lagstiftning som ska värna dessa värden gått i en riktning som gör det svårt för Sverige att vara för den. Det rör allra främst våra markägares äganderätt, hur vi ska få vårt skogsbruk att fungera och hur annat ska hänga ihop med den verklighet vi har i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är väldigt glad över att även Socialdemokraterna inser detta och har kunnat bidra på ett produktivt sätt till de diskussioner som har varit.

För att övergå till vad som händer nationellt behöver vi se till att på olika sätt förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald.

Exempelvis kan man ta hand om förstörda livsmiljöer. Man kan se till att inte överexploatera arter. Man behöver ta hand om klimatförändringarnas påverkan på biologisk mångfald. Man behöver se till att föroreningarna inte ytterligare bidrar till försämrad biologisk mångfald, och man behöver motarbeta invasiva främmande arter.

Det här kan man göra på många olika sätt. Vi vill vidta aktiva åtgärder för att motarbeta artutrotningen och bevara särskilt känsliga arter och särskilt känsliga naturmiljöer, inte minst genom hållbara jordbruks, fiske och skogsnäringar. Vi ser till att våra näringar nyttjar vår miljö på ett sunt sätt.

Vi gör olika insatser såsom arbetet med att upprätthålla eller återskapa värdefulla miljöer. Att återställa våtmarker är ett exempel och något som regeringen särskilt värnar. Det är också att kunna stärka våra fiskbestånd genom att återskapa strömmande vatten eller upprätta fiskvandringsvägar i tidigare torrlagda strömfåror.

Det finns många verktyg att använda i detta, och regeringen har gjort flera olika satsningar. Det är bland annat en stor satsning på återställning av våtmarker men även en särskild satsning på restaurering av akvatiska miljöer som i folkmun kallas Östersjöpaketet, där vi har medel för restaurering av olika akvatiska miljöer. Det är en typisk sådan sak som gör att vi lever upp till eller bidrar till att leva upp till våra nationella och internationella åtaganden vad avser biologisk mångfald. Men det bidrar även med klimatnytta.

Det är verkligen så att de tre kriserna med föroreningar, miljöpåverkan och klimat ofta hänger ihop. Det vill vi dra nytta av genom de många naturbaserade lösningar man kan tillämpa.

Fru talman! Jag delar i hög utsträckning den bilden. Vi behöver på olika sätt se till att det vi gör inom detta område för att restaurera, återuppbygga och stärka biologisk mångfald är rätt åtgärder som ger effekt och inte krånglar till det eller till och med råkar sätta käppar i hjulen för de framsteg vi vill se.

Det är just det som har legat till grund för regeringens ståndpunkt i naturrestaureringslagstiftningen. Vi såg att förslaget som det ser ut nu kommer att sätta käppar i hjulen för svensk del och att det inte kommer att fungera på ett bra sätt med den verklighet vi har i Sverige. Men då får man inte hänga läpp utan skrida till verket med nationella åtgärder.

Något av det arbete som Miljömålsberedningen tar i beaktande, möjligtvis genom ledamoten Järrebring men förhoppningsvis även genom andra ledamöter, är alla de satsningar vi gör.

Arbetet med att återställa våtmarker och regeringens pågående och permanenta våtmarkssatsning omfattar 1 365 miljoner kronor för 2024-2026. De kommande åren finns det alltså jättemycket pengar för dessa satsningar. Men de tar tid, och de är tekniskt svåra. Man behöver göra hydrologiska undersökningar och se till att det blir rätt. Blir det fel kan det till och med förvärra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det behöver alltså ta sin lilla tid, och man behöver göra på rätt sätt. Men det är ändå ett väldigt viktigt verktyg med tanke på den mångdubbla miljö- och klimatnyttan. Vi vet att detta kommer att ge starka positiva effekter för den biologiska mångfalden, om det görs rätt. Vi ser också att det får effekt att regeringen stärker våtmarkssatsningarna.

Utöver detta kan jag exempelvis nämna att regeringen nyligen har beslutat om en förordning om statligt stöd för att bevara, stärka, utveckla och återställa den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Med dessa nya bestämmelser kan den som äger eller arrenderar ängs- eller betesmarker som vuxit igen ansöka om statligt stöd för åtgärder som möjliggör att marken återigen kan betas eller slås. Detta kommer också att vara en åtgärd som på ett bra sätt kan ge en liten knuff i ryggen på dem som har en vilja att skapa öppna landskap. Vi vet att det finns många markägare och andra i Sverige som vill göra detta, men stödet saknas. Vi är alltså väldigt glada över att ha fått till detta för att kunna utveckla, återställa, stärka och bevara den biologiska mångfalden.

Vi ser också att det i arbetet med att stärka biologisk mångfald i odlingslandskapet i den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns ett utrymme som tidigare regeringar inte har gett sig in i men som den här regeringen är väldigt mån om att agera inom. Vi inför därför nu det här stödet för att påbörja detta på nationell mark, men vi kommer också att ta med det in i EU-arbetet.

Detta är ett typiskt exempel på åtgärder som vi genomför. Men precis som ledamoten nämner får dessa åtgärder inte krångla till det, och det är just detta som gör utformningen av dem särskilt viktig. Detta är väl skillnaden om naturrestaureringslagstiftningen ställs mot de insatser som vi gör på nationell nivå nu. Vi har denna ambition, och vi restaurerar natur. Vi vill göra detta i större utsträckning men inte via den europeiska lagen så som den ser ut nu.