Romina Pourmokhtari

Herr talman! Jag tackar ledamoten Elofsson för denna fråga. Det värmer alltid en liberals hjärta när man får prata om frihetsfrågorna, och detta är ju verkligen i grund och botten en frihetsfråga.

Vi behöver en frihetsreform generellt - en frihetsagenda till och med - för landsbygden. Vi måste sluta krångla till det så pass mycket som vi gör för vanligt folk i Sverige. Inte minst gäller det hur vi använder oss av strandskyddet.

Därför är det så bra att våra fyra samarbetspartier inom regeringsunderlaget nu är överens om att titta på strandskyddet och reformera det. Arbetet med det pågår för fullt. Vi vill se till att strandskyddet uppfyller sitt grundläggande syfte, att skydda och värna värdefull natur, och inte att det ska lägga en våt filt över alla strandlandskap och potentiell bebyggelse över stora delar av Sverige. Det behöver värnas.

Sverige har gott om sjöar, skog och kust, och dem måste vi kunna nyttja. Regeringen arbetar för fullt med att stiga fram i det här arbetet och förändra och reformera strandskyddet.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Söderberg för en ytterst viktig fråga. Vi behöver på många olika sätt se till att mota tillbaka den verksamhet, får man väl kalla det, som Ryssland ägnar sig åt just nu. Det är ju inte bara krig mot Ukraina utan så mycket mer. Inte minst pågår det många olika typer av djupt problematisk verksamhet i Östersjön. Vissa av de aspekterna tar ledamoten upp i sin fråga.

Regeringen arbetar allra främst på att tillsammans i de nätverk som vi har, allra främst genom EU, se till att frysa tillgångar och på andra sätt försvåra för Ryssland att fortsätta på det sätt som de gör. EU har nu tagit konkreta steg framåt för att se till att exempelvis avkastning från de pengarna går till Ukraina. Men vi behöver också inom de sammanhang som vi har för just Östersjön arbeta specifikt med den typ av problematik som ledamoten lyfter fram. Tack för den väldigt viktiga frågan!

Herr talman! Jag tackar ledamoten Carlsson för frågan.

Frågan är ytterst viktigt, och vi är medvetna att det finns problem med myggorna särskilt kring nedre Dalälven. Det är en diskussion som vi också hade under en längre interpellationsdebatt, som man kan titta på om man vill höra ytterligare i frågan.

Kortfattat finns statliga medel för begränsningen av massförekomsten av översvämningsmyggor. Från 2024 har länsstyrelserna tilldelats 5,4 miljoner kronor för just detta ändamål.

I år har vi fördelat medlen i helhet till länsstyrelsernas förvaltningsanslag. Det är något som har efterfrågats. Man menar att det kan minska den administrativa bördan och underlätta för den långsiktiga planeringen. Men vi behöver självklart följa frågan och se hur problemen utvecklar sig. Sedan får vi agera från statligt håll.

Nu finns medlen där, och vi hoppas verkligen de gör den nytta de behöver göra.

(Applåder)

Herr talman! Svaret på den frågan är ja. Jag står fast vid det jag har redogjort för, med allt det innehåll som finns i vår klimathandlingsplan. Det rör sig om över 70 förslag totalt.

Om man genomför alla dessa förslag så som de är utformade och skrivna, och lyckas göra det inom tidsramen, och om de får de effekter som vi bedömer finns - då finns för första gången förutsättningar att nå målen. Men jag tänker inte göra som förra regeringen och säga att vi når mål därför att det finns ett streck på en kurva som visar 60 procent i reduktionsplikt. Det räcker inte för att säga att vi har nått målet och kan luta oss tillbaka.

Man måste ständigt granska och utvärdera hur det går med alla investeringarna, om de faller rätt ut, om vi får det energisystem vi behöver för att elektrifiera vår transportsektor och vår industri. Det är mycket som tyder på att det kommer att vara en stor utmaning.

Vi behöver mycket mer vindkraft, och vi behöver mycket mer kärnkraft. Här sitter ledamöter som inte riktigt vet hur de känner när det gäller kärnkraften. Miljöpartiets språkrör säger att kärnkraftverket kändes läskigt att besöka.

Det är en lång väg framåt, men med vår plan finns förutsättningar att nå nettonoll för första gången - ja.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Regeringen är väl medveten om problemet. Vi menar att det är viktigt att få till ett tydligare regelverk för markägare och för andra berörda. Samtidigt måste vi ha ett effektivt artskydd för att leva upp till våra EU-lagstiftningar.

I arbetet inom Regeringskansliet har vi sett behov av att utreda två frågor ytterligare mot bakgrund av rättsutvecklingen på området. Den ena rör nationell fridlysning, och den andra rör ersättning kopplad till artskyddet. Det är frågor som vi arbetar med just nu och som vi kommer att arbeta med, och mer information kommer att presenteras inom kort.

Sedan går jag över till den delen av frågan som gällde hur det kommer sig att det här inte hanteras inom skogsutredningen. Det handlar helt enkelt om att skogsutredningen ska ta fasta på hur vår bioekonomi kan växa, och där finns många potentiella bitar att utreda. Det är en snårig fråga som vi hellre hanterar separat för att få till det så bra som möjligt för markägarna och för skogsägarna och med ett liberalt och borgerligt perspektiv i åtanke.

Herr talman! Vi är angelägna om att åtgärderna vid vattenkraftverken blir genomförda, bland annat därför att vi behöver uppfylla vår del av EU:s ramdirektiv för vatten. Så är det. Och det behöver vi göra på ett rimligt sätt. Det är just där regeringen kommer in.

Vi kommer att vidta åtgärder för att säkerställa att påverkan på all typ av vattenkraft blir acceptabel. Och vi kommer att se till att ta in fler perspektiv än man har gjort tidigare.

Självklart är det viktigt att vattenkraftens negativa inverkan på miljön minskar. Men vi kan, återigen, inte hålla på och krångla till det för folk så som vi gör. Det gäller inte minst de småskaliga vattenkraftsägarna.

Herr talman! Tack, ledamoten, för en väl ställd fråga! Tiden är kort; jag ska försöka sammanfatta så mycket som möjligt.

Den implementering av EU:s lagstiftning som Sverige, med hjälp av den här regeringen, väljer att göra ger varje kommun fullgoda möjligheter att implementera lagstiftningen på lämpligt sätt. Vi har kämpat hårt, både när frågan förhandlades och när vi arbetat med implementeringen på nationell nivå och på EU-nivå, för att se till att kommunerna ska ha de möjligheterna.

Det sista en liberal och borgerlig regering vill göra är att krångla till det för folk. Så arbetar vi absolut inte. Man får tända majbrasor, när det blir tid för det. Och man får hantera sitt trädgårdsavfall på i princip samma sätt som tidigare.

Det är sorgligt när debatten vrids på det här sättet och när man har en dold agenda och sprider vilseledande information. Men implementeringen av lagstiftningen kommer att gå till utan några större förändringar i förhållande till hur det är i dag.

Herr talman! Det är en intressant fråga som ledamoten ställer. Jag vet inte om Centerpartiet numera menar att det inte är kommunerna som ska hantera avfallsfrågor utan att dessa ska hanteras på något annat vis. Än så länge är det dock så i Sverige att kommunerna bär ett stort ansvar för avfallshantering.

Just gällande detta har det alltså spridits vilseledande information där man delat med sig av ett förslag från 2008 och menat att detta innebär att vi inte skulle få tillämpa lagstiftningar och direktiv som de bör tillämpas. Det sprids mycket vilseledande information, och det vänder sig regeringen kraftigt emot.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Larsson för frågan. Hon tillhör ju Centerpartiet, och det tycker jag är ganska intressant eftersom en företrädare för Centerpartiet genom att lägga ut bilder och information om detta EU-förslag från 2008 har bidragit till en kraftigt vilseledd debatt om vad förslaget innebär. Det har spridits påståenden hej vilt om att man inte skulle få tända majbrasor längre i Sverige och att den här regeringen skulle stå ansvarig för det.

Låt mig vara väldigt tydlig: Inga majbrasor i Sverige är hotade. Är det så att man följer sin kommuns föreskrifter får man också elda sitt trädgårdsavfall.

Den här debatten är väldigt oroväckande, särskilt i tider av valrörelse för Europaparlamentet. Man ska inte sprida vilseledande information om vad EU-reglering innebär. Denna innebär helt enkelt att vi fortsatt kan elda trädgårdsavfall i Sverige så länge vi följer våra kommuners föreskrifter, precis som vi gjorde tidigare och före hanteringen av detta förslag.

Herr talman! Det är lite nedlåtande med kommentarer om att det skulle vara retorik som har tagit mig till den här platsen, ledamoten Guteland. Jag har likt alla folkvalda i denna kammare samlat stöd av svenska folket. Jag var den mest kryssade ledamoten, när jag var ledamot, i mitt parti efter vår partiledare.

Jag har ett väldigt starkt stöd inte minst bland mina väljare men också hos svenska folket för den politik vi för. Vi vet att det var många som gick till valurnorna och ville ha sänkta drivmedelspriser. Då får man plocka fram alla andra verktyg i sin verktygslåda, och det gör regeringen.

Om det är den frågan man är mer intresserad av talar jag väldigt gärna om regeringens klimatpolitik i stället för att tala om de förändringar som vi har gjort av den tidigare politiken.

Om man vill tala om vår klimatpolitik kan vi tala om hur vi med den här regeringen har Klimatklivet, som är ett väldigt brett investeringsstöd. Det är större än vad det någonsin har varit tidigare. Vi arbetar med hur vi kan utveckla och förbättra Klimatklivet och se till att satsa mer pengar. Men det gäller att se till att pengarna också når ut till företagen så att alla de som exempelvis är anslutna till Svenskt Näringsliv får hjälp av staten när de vill ta klivet för en omställning.

Vi har Industriklivet, som också är större än det någonsin har varit tidigare. Vi satsar över 7,1 miljarder de kommande åren fram till 2026 på tunga, lättdrivna och andra miljövänliga lastbilar, bussar och arbetsmaskiner. Det finns hur mycket som helst att nämna här.

Men skälet till att det finns en oförutsägbarhet och en bristfällighet i debatten är inte minst att man inte är tydlig med exempelvis hur man förhåller sig till kärnkraften och hur man förhåller sig till drivmedelspriser framöver. Om man refererar till den tidigare klimatpolitiken vore det hederligt om man också höll sig till den, vilket oppositionen väljer att inte göra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag hör ledamoten Guteland. Jag hör henne säga att den gamla politiken enligt DN var mer effektiv. Men hur kommer det sig då att Socialdemokraterna inte vill stå för den gamla effektiva politiken? Hur kommer det sig att man vill sänka reduktionsplikten från Socialdemokraternas sida, om det nu är så att den gamla politiken var så effektiv? Hur kommer det sig att man inte hederligt likt Miljöpartiet, som står fast vid den gamla klimatpolitiken, som DN menar är mer effektiv, påpekar att man vill ha samma reduktionspliktsbana som gjorde att man nådde ett av Sveriges klimatmål? Jo, det är för att det faktiskt inte bara handlar om vad man har för streck i sin kalkyl på hur en reduktionsplikt ska gå upp till 60 procent för att man ska nå ett klimatmål - sedan pausades den ändå vid 33 när det blev valår eftersom det blev för jobbigt för svenska folkets ekonomi. Det handlar ju också om att man behöver ha mandat för sin politik.

Jag förstår på den här debatten, herr talman, att ledamöterna är mycket intresserade av den stora piska som de svenska väljarna valde bort. Jag märker att det är den man är intresserad av. Man vill gå tillbaka till den gamla politiken, som enligt DN var mer effektiv. Jag kan bara beklaga det, för det finns ett skäl till att regeringen väljer att ändra på den klimatpolitik som förts.

Skälet till att vi gör den omläggning vi gör är att vi för första gången ska kunna ge förutsättningar för Sverige att nå nettonollmålet. Det sker allra främst genom att vi välkomnar alla fossilfria kraftslag. Vi har en kalkyl där vi räknar inte bara på vindkraft utan även på kärnkraft. Vi kan skapa ett energisystem där vindkraft och kärnkraft samspelar för att skapa leveranssäkerhet och förutsägbarhet sett till priser och annat, någonting som gör att industrin har större chans att lyckas med sin omställning.

När ledamöterna likt mig är ute och träffar företag, näringsliv och privatpersoner är jag övertygad om att de främsta frågor som kommer upp är elen och tillstånden. Det är det som är det viktiga för att lyckas med klimatomställningen.

Läser man vår klimathandlingsplan ser man att det finns utvecklade resonemang om hur befolkningen ska klara av de samhällsekonomiska effekter som följer av en förd klimatpolitik men också om att vi måste ha en energiförsörjning som hänger ihop med vår klimatomställning.

Om man är väldigt noga, och läser väldigt noga i kalkylerna, var det till slut en hundraprocentig reduktionsplikt med den logiken som skulle leda till att man har nått nollmålen. Det vet vi alla är fysiskt omöjligt, såvida man inte gör om alla dieselbilars motorer.

Kalkyler är kalkyler, och prognoser är prognoser. Det är bara en utstakad plan för den riktning man vill gå i. Vår riktning tar oss till en plats där vi har förutsättningar för att nå noll. Det är tack vare att vi välkomnar alla fossilfria kraftslag.

Det är också tack vare mycket annat. Om man vill höra om den politik som regeringen för på klimatområdet berättar jag gärna, herr talman. Vi ger mer än någonsin till Klimatklivet och mer än någonsin till Industriklivet.

Vi gör ett ordentligt omtag i frågorna om tillstånd och ett ordentligt omtag i energipolitiken. Vi ger mer pengar än någonsin tidigare i Sverige till våtmarker. Vi gör en historisk satsning på laddinfrastruktur på över 4 miljarder de kommande åren.

Allt det är sådant som ingår i regeringens klimatpolitik, som ingår i vår klimathandlingsplan och som ska ske den närmaste tiden.

Detta med att hänvisa till att den gamla politiken enligt DN var mer effektiv blir ganska konstigt när man sedan väljer att backa från den förda politiken.

Herr talman! Tack till ledamöterna för en mycket intressant debatt! Man vill ifrågasätta våra kalkyler och menar att de bygger på felaktiga grunder. Det jag tydligt kan påpeka är att alla kalkyler i regeringens klimathandlingsplan bygger på myndigheternas scenarier inklusive regeringens beslutade politik. De bygger inte på höjd reduktionsplikt.

Jag förklarade detta tydligt för Dagens Nyheter i samband med att de gjorde reportaget. Jag satt här utanför väldigt länge och visade alla mejl och alla grafer där man hade räknat på vilket utsläppsutrymme som behöver lösas med de styrmedel som styrmedelsutredningen ska plocka fram. Vi öppnar för en bred palett av styrmedel för att inte på samma sätt som den tidigare handlingsplanen gjorde förlita oss på reduktionsplikten som ett enskilt och väldigt kraftigt styrmedel för att nå klimatmålet.

Herr talman! Om man vill kalla detta ett hittepåscenario, som ledamoten Anna-Caren Sätherberg valde att göra, blir det intressant att titta på scenariot i den tidigare klimathandlingsplanen som Isabella Lövin från Miljöpartiet presenterade och där rubrikerna i medierna blev att den inte nådde klimatmålen. Därefter hade man en diskussion om hur Sverige ska klara klimatkrisen. Det var en mycket seriös diskussion som jag tyvärr tycker mig sakna under denna vända.

Om man menar att alla scenarier och kalkyler för vår beslutade politik, som även bygger på utredningar, är hittepåscenarier blir det ju väldigt udda att Miljöpartiet är de enda som står kvar vid scenariot som gjorde att man nådde ett av klimatmålen. Miljöpartiet har i dag genom sitt språkrör Daniel Helldén redogjort för att man vill ha den reduktionsplikt vi hade innan regeringen förändrade detta.

Det blir väldigt udda att påstå att vi ägnar oss åt hittepåscenarier när ledamöterna i debatten också refererar till en kalkyl som man valt att backa från och inte längre står för eftersom man inte vill ha den tidigare förda klimatpolitiken. Det blir en väldigt diffus debatt. Så kan det vara, för i politiken kan saker och ting förändras. Men alla kalkyler, prognoser och scenarier - och man kan ju bara ha scenarier, prognoser och kalkyler i en klimathandlingsplan, inte sia om framtiden - utgår från regeringens beslutade politik och myndigheternas scenarier. Vi har varit öppna med det och tydligt redogjort för det här.

Herr talman! Det har uppstått frågetecken om vilka beräkningar som ligger till grund för våra grafer och hur tjänstemännen valt att räkna i detaljer. Jag var nyfiken på hur man skulle räkna på den politik vi hade i vår klimathandlingsplan, det vill säga hur man räknar på investeringar i laddinfrastruktur, förenklade tillståndsprocesser, marknadsintroduktionsstöd, mer pengar än någonsin tidigare till att återställa våtmarker, effekter av skrotbilspremier och så vidare. Det framgick tydligt, precis som det står i löptexten, att alla de antaganden som Naturvårdsverket gör ligger till grund för framtagande av målscenarier, och sedan inkluderar Regeringskansliet den politik vi beslutar om.

Till grund för den här politiken ligger inte ett scenario om höjd reduktionsplikt utan ett scenario med en reduktionsplikt sänkt till 6 procent för diesel och bensin, vilket kommer att bidra och redan nu bidrar till att hushållens ekonomi stärks.

Fru talman! har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för mitt beslut att lägga fram den plan för att klara Sveriges klimatmål om att nå hela vägen till nettonollutsläpp år 2045 som presenteras i klimathandlingsplanen. Hon har också frågat mig om jag tagit initiativ till en analys av vilka åtgärders utsläppsminskningar som beräknas nås vilka årtal i den redovisade utsläppskurvan och om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen.

Elin Söderberg har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för mitt beslut att i regeringens klimathandlingsplan inkludera en graf över ett scenario som inte följer av åtgärderna i regeringens klimathandlingsplan och om jag tagit initiativ till en analys av vilka politiska åtgärder från och med 2027 till och med 2045 som beräkningarna återspeglar och om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen.

Jytte Guteland har frågat mig på vilka grunder jag valt att använda den ekonomiska beräkning och graf som används i klimathandlingsplanen för att beskriva utsläppsminskningar av den egna politiken.

Fru talman! Regeringen presenterade i december klimathandlingsplanen i enlighet med klimatlagen (2017:720). Handlingsplanen syftar till att nå det nationella klimatmålet för 2045. En strategi för att nå hela vägen till nettonollutsläpp skiljer sig från en strategi vars primära syfte är att minska utsläppen i närtid. Regeringen presenterar därför åtgärder på en rad områden som ger förutsättningar för hela samhället, inklusive företag och hushåll, att fatta de beslut som behövs för att Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045 samtidigt som både hushållens ekonomi och företagens konkurrenskraft kan stärkas.

I klimathandlingsplanen presenterar regeringen ett scenario över de historiska utsläppen och ett scenario som visar hur Sverige skulle kunna nå hela vägen till nettonollutsläpp senast 2045. Scenariot utgår ifrån Naturvårdsverkets underlag till handlingsplanen och har uppdaterats eftersom reduktionsplikten sänkts till 6 procent under 2024-2026.

I klimathandlingsplanen fastställer regeringen också att Sverige är bundet av och ska leva upp till åtaganden inom EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR. Regeringen kommer därför att inför perioden 2027-2030 tillsätta en utredning för att analysera och ge underlag om huruvida styrmedel kan utformas, och i så fall vilka, för att Sveriges åtaganden i EU ska nås på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, och grafen reflekterar också detta.

Vilka antaganden och vad som ligger till grund för beräkningarna framgår av de underlag som diariefördes i anslutning till beslutet om klimathandlingsplanen.

Fru talman! Tack, ledamoten Järrebring, för en bra diskussion om klimathandlingsplanen och om transparens!

Vi är helt överens om att transparens är viktigt och att Regeringskansliet följer alla regler och lagar som finns och lämnar ut alla kalkyler och underlag som vi har att lämna ut.

Det finns inget skäl att brista på transparenssidan i detta, men det finns däremot skäl att vara tydlig. Klimatkrisen är inte löst ännu, och den tidigare regeringens plan för att nå ett av klimatmålen - inte alla - var en 60procentig reduktionsplikt, något som det parti som Joakim Järrebring företräder nu har backat ifrån och som, såvitt jag hör, inga partier längre står för.

Det är alltså fortfarande en komplex fråga, och då gäller det att vi gör det ordentligt. Jag hoppas att vi kan bygga större enighet och mindre polarisering i klimatfrågan så att vi uppnår mer stabilitet och slipper situationer som de vi hade under valet 2022, där alla partier utom ett - Miljöpartiet - gick till val på att förändra den politik som gjorde att man nådde ett kortsiktigt mål. Alla ville alltså sänka bränslepriserna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Om vi tillåter oss själva att avvika så pass mycket från ämnet för dagens interpellation svarar jag gärna på vad vi ska göra på kort sikt här och nu för att lyckas med klimatomställningen. Personligen är jag frustrerad över att vi alltid talar om klimatfrågan som någonting som kommer att hända i framtiden, när vi vet att det är något som händer här och nu. Den globala uppvärmningen är högst påtaglig inte minst i andra delar av världen men även här i Sverige och i Europa.

Detta är något som vi tar hänsyn till på många sätt och som tidigare regeringar har tagit hänsyn till på många sätt, exempelvis genom att utveckla initiativ som Klimatklivet och Industriklivet. Det är initiativ som nu är större än någonsin eftersom regeringen väljer att bygga ut dem.

Vi har valt att permanenta och utöka satsningen på att återställa våtmarker så att pengarna finns. Det finns nu mer pengar att söka för att återställa våtmarker än det någonsin har funnits.

Vi har upprättat en skrotningspremie för att se till att ge ytterligare incitament så att de som vill byta från en fossildriven personbil till en eldriven ska kunna göra det med statens hjälp. Vi har inrättat ett marknadsintroduktionsstöd för tunga fordon så att tröskeln sänks för att byta tunga fordon till eldrivna och fossilfria fordon. Vi vet att de tunga fordonen rullar många timmar på vägarna med tunga laster som drar mycket drivmedel. Det är därmed högst effektivt att se till att bidra till omställningen av den tunga delen av vår transportsektor.

Vi har utvecklat många olika bitar som rör hur vårt energisystem ska kunna leva upp till en elektrifiering. Med tanke på allt det fossila som ska fasas ut ur vårt samhälle måste det som ska ersätta det finnas där, såvida man inte vill att fabriker lägger ned, människor blir arbetslösa och svenska folket blir fattigare. Därför måste elsystemet fungera. Vi måste ha ett energisystem som i helhet kan bidra till att värma upp våra fastigheter och elektrifiera vår industri- och transportsektor. Då behöver man bygga ut sin energipolitik. Vi har i dag inte minst presenterat en inrikesproposition som ska bidra till det här.

Det allra främsta är alltså att om vi ska få vårt samhälle att byta det smutsiga och det fossila mot det rena måste det rena finnas där. Det måste vara stabilt och säkert.

Jag hoppas att Socialdemokraterna, på samma sätt som man hanterar klimatpolitikens övriga områden med stort allvar, kan hantera energidelen med stort allvar så att vi kan få vår industri att våga ställa om. Ledamoten vet säkert mycket väl, precis som jag, att det som industrin är oroad för är detta - om man ska våga fasa ut det fossila och ställa om till el. Varifrån ska denna el komma? Kan man lita på att elen kommer att komma, och kan man lita på att den finns där den behövs och när den behövs, till rätt pris?

Detta är frågor som kommer att vara helt avgörande för Sveriges klimatpolitik framöver och som klimathandlingsplanen i högsta utsträckning hanterar. Planen innehåller 70 olika konkreta förslag på politik som vi lägger fram nu under denna mandatperiod och som vi påbörjar under dessa fyra år.

Självfallet är det en långsiktig fråga hur vi ska klara av att ha en politik som når hela vägen ned till noll på längre sikt. Detta lyfter vi upp inte minst eftersom energisystemet enligt oss är så pass viktigt. Om man på allvar ska våga byta ut det fossila mot el och inte bara blanda in biodrivmedel i bilarnas förbränningsmotorer måste elen finnas där. Även bilarna måste finnas där, och de produceras också med el.

Vi behöver alltså mycket mer el för att klara av klimatomställningen, och detta är kärnan i vår klimathandlingsplan. Den innehåller som sagt 70 olika konkreta förslag som påbörjas eller genomförs under denna mandatperiod, så jag tycker inte att det är en plan om en plan.

Jag är väldigt nöjd med klimathandlingsplanen, men jag har alltid öronen öppna för diskussion och utveckling av alla utrymmen som finns för Sverige att förbättra sin klimatpolitik konstant. Jag hoppas att Socialdemokraterna också är en del av denna livliga debatt.

Fru talman! Denna interpellation berör ju transparensen i regeringens klimatpolitik. Här menar ledamoten Järrebring att det framkommer i medier att vi har underlåtit att offentliggöra klimatkalkyler och att det visar en brist på transparens och öppenhet. Här redogör jag i kammaren för att regeringen har diariefört alla underlag för beräkningar och att beräkningarna görs på analyser och kalkyler från våra myndigheter som sedan kombineras med de politiskt fattade besluten, exempelvis att regeringen väljer att sänka reduktionsplikten från 33 procent för diesel till 6 procent för diesel.

Man behöver även inkludera de förändringar som vi har gjort i drivmedelsskatter, där vi har sett till att lindra befolkningens börda av att bära höga drivmedelspriser som en konsekvens av Rysslands anfallskrig på Ukraina, dålig ekonomi och hög reduktionsplikt i kombination. Det här är sådant man behöver ta hänsyn till när man gör en beräkning.

Det är inte så att de tjänstemän som sitter i Regeringskansliet och gör kalkylerna kan utgå från den tidigare regeringens förda politik med hög reduktionsplikt för att nå målen, utan man kan bara utgå från den beslutade politik som regeringen har fört. Det finns en bilaga om reduktionsplikten där vi påpekar den sänkning som råder fram till en viss period och att vi avser att plocka fram ett nytt verktyg genom en styrmedelsutredning som tittar på hur detta ska gå till.

Fru talman! Skälet till att vi gör så är helt enkelt exempelvis att kritik har framförts mot den tidigare regeringens plan. Det gäller den kalkyl som den tidigare regeringen visade i sin handlingsplan, och den visade hur man skulle nå ett av målen - ett streck med en reduktionsplikt som skulle nå upp till 60 procent. Det är den ändring som vi har valt att göra av den förda politiken. Där fanns en kritik mot att den tidigare regeringens beslut var fattade på undermåliga beredningsunderlag, och vi vill nu utreda hur styrmedlen ska utformas framöver och vad vi kan ha för kombination av styrmedel så att vi inte hamnar i samma situation som sist. Det är så vi väljer att arbeta.

Avseende själva interpellationen, som berör transparensen, är det viktigt att påpeka att vi har lämnat ut alla beräkningar som vi har gjort. De medieuppgifter som det hänvisas till i artikeln är sådana uppgifter och detaljer som jag har suttit och förklarat för journalisten precis utanför kammaren. Jag har förklarat hur Regeringskansliet räknar, och jag har tagit med mig utskrifter på mejlkonversationer mellan Regeringskansliets tjänstemän och mig. Jag har varit generös och öppen med all information. Det är en viktig del av den svenska politiken.

Det som bör påpekas här är att de handlingar som har begärts ut har lämnats ut, och de har då offentliggjorts. Det är också skälet till att Joakim Järrebring kan hänvisa till handlingarna. De finns helt enkelt offentligt.

har frågat mig varför jag och regeringen valt att inte offentliggöra klimatkalkylerna i klimathandlingsplanen trots deras betydelse för bedömningen av regeringens klimatpolitik, vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att öka transparensen och öppenheten kring klimatrelaterade data och analyser och hur jag och regeringen avser att säkerställa att framtida klimatkalkyler och relevanta informationsdokument görs tillgängliga för allmänheten och riksdagen.

Fru talman! I samband med att klimathandlingsplanen beslutades diariefördes också underlaget för bland annat de beräkningar som gjordes i beredningen av planen. Dessa handlingar har begärts ut av flera parter och då lämnats ut. Medieuppgifterna som Joakim Järrebring hänvisar till bygger såvitt jag vet och förstår på de handlingar som har begärts ut. Det finns därmed all möjlighet att granska och kritisera regeringens politik på klimatområdet.

Regeringen gav också i oktober 2023 Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag att tillsammans utveckla en vägledning med metoder för att bedöma den svenska klimatpolitikens effektivitet.

Klimatpolitikens effekter redovisas också enligt de krav som finns på regeringen i klimatlagen (2017:720). Regeringen redovisar årligen i sin klimatredovisning ett antal klimateffektberäkningar och klimatanalyser. Detta är ett omfattande arbete som involverar flera myndigheter och som sker helt i enlighet med offentlighetsprincipen och är öppet för granskning. Jag välkomnar den granskningen men ser ingen anledning att vidta några ytterligare åtgärder.

Fru talman! Återigen tack till ledamöterna för det stora engagemanget i den här frågan!

Det är positivt om man uppfattar det som en stor förändring att jag nu tar upp detta med ordvalet. Att uttrycket "olägenhet" var det främsta problemet läste jag inte in när jag gav mig in i debatten, utan jag förväntade mig mer att vi skulle diskutera hur bekämpningsåtgärderna genomförs på bästa sätt. Jag trodde att någon kanske skulle nämna den nya rapport som myndigheten Formas har tagit fram om hur bekämpningsmedlen påverkar naturmiljön och möjligheten att ha en dräglig livsmiljö i de områden som påverkas av dessa mängder av aggressiva mygg. Det var snarare där jag trodde att diskussionen skulle hamna.

Det är intressant att få inbjudan till picknik. Jag tänker direkt på den problematik som skulle uppstå eftersom jag är en sådan som man hade behövt ringa ambulans åt. Jag påverkas ganska kraftigt av myggbett och har behövt uppsöka sjukvård flera gånger för detta. Men om inte annat kan jag försäkra er om att det åtminstone gör mig väl medveten om vilken olägenhet myggen kan utgöra och hur mycket det påverkar möjligheten att leva och bo i områden som påverkas kraftigt av detta.

Självfallet ska staten göra sitt i detta. När jag menar att man självklart kommer att få svar syftar jag inte på alla de frågor som kommer till regeringen i olika forum, utan jag syftar på den hemställan som lämnats in rent formellt. Det är den jag menar att regeringen hanterar. Jag kan bara beklaga att min pressekreterare inte har kunnat ge svar vid det tillfälle då frågan uppkom.

Vi är alltså helt överens om att dessa bekämpningsåtgärder ska genomföras och att staten har ett ansvar i detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.