Jim Svensk Larm

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning.

Lagändringarna innebär att det utrymme till mindre stränga krav som art- och habitatdirektivet medger kan utnyttjas fullt ut vid omprövning för moderna miljövillkor. Regeringen får även ett utvidgat bemyndigande att meddela föreskrifter för genomförandet av lagändringarna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning.

Lagändringarna innebär att det utrymme till mindre stränga krav som art- och habitatdirektivet medger kan utnyttjas fullt ut vid omprövning för moderna miljövillkor. Regeringen får även ett utvidgat bemyndigande att meddela föreskrifter för genomförandet av lagändringarna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning.

Lagändringarna innebär att det utrymme till mindre stränga krav som art- och habitatdirektivet medger kan utnyttjas fullt ut vid omprövning för moderna miljövillkor. Regeringen får även ett utvidgat bemyndigande att meddela föreskrifter för genomförandet av lagändringarna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra reglerna tydligare och enklare när man bygger om eller ändrar en byggnad.

Vid en större ändring av en byggnad föreslås att de krav som finns på utformning och tekniska egenskaper främst ska uppfyllas för den del av byggnaden som ändras. Möjligheten att samtidigt ställa krav på hela byggnaden begränsas. Sådana följdkrav får bara ställas om det behövs för att åtgärda allvarliga risker för hälsa och säkerhet, eller för att uppfylla krav på bredbandsanslutning, energihushållning, värmeisolering och hållbar mobilitet.

Ändringarna innebär också att ordet ”ombyggnad” ska ersättas med ”större byggnadsändring”.

Ändringarna innebär också vissa lättnader i kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Till exempel gäller dessa krav inte när en ny bostad inreds på en vind eller i suterräng.

De nya reglerna börja gälla 1 januari 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra reglerna tydligare och enklare när man bygger om eller ändrar en byggnad.

Vid en större ändring av en byggnad föreslås att de krav som finns på utformning och tekniska egenskaper främst ska uppfyllas för den del av byggnaden som ändras. Möjligheten att samtidigt ställa krav på hela byggnaden begränsas. Sådana följdkrav får bara ställas om det behövs för att åtgärda allvarliga risker för hälsa och säkerhet, eller för att uppfylla krav på bredbandsanslutning, energihushållning, värmeisolering och hållbar mobilitet.

Ändringarna innebär också att ordet ”ombyggnad” ska ersättas med ”större byggnadsändring”.

Ändringarna innebär också vissa lättnader i kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Till exempel gäller dessa krav inte när en ny bostad inreds på en vind eller i suterräng.

De nya reglerna börja gälla 1 januari 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver områdessamverkan får rätt att ta ut en avgift från berörda fastighetsägare.

Rätten att ta ut en avgift gör det möjligt att fördela kostnader för områdessamverkan på alla berörda fastighetsägare i proportion till den nytta de kan anses ha av samverkansarbetet. Avgiften får bara täcka kostnader för sådant som inte omfattas av statens och kommunens ansvar.

Områdessamverkan är en samverkan som inom ett geografiskt avgränsat område i den byggda miljön analyserar behov av och vidtar åtgärder för att utveckla ett område på ett sätt som är ägnat att förebygga brott, skapa trygghet och stärka områdets attraktivitet och lokala näringsliv.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver områdessamverkan får rätt att ta ut en avgift från berörda fastighetsägare.

Rätten att ta ut en avgift gör det möjligt att fördela kostnader för områdessamverkan på alla berörda fastighetsägare i proportion till den nytta de kan anses ha av samverkansarbetet. Avgiften får bara täcka kostnader för sådant som inte omfattas av statens och kommunens ansvar.

Områdessamverkan är en samverkan som inom ett geografiskt avgränsat område i den byggda miljön analyserar behov av och vidtar åtgärder för att utveckla ett område på ett sätt som är ägnat att förebygga brott, skapa trygghet och stärka områdets attraktivitet och lokala näringsliv.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostäder. Lagen ska i längden göra det möjligt för fler att äga sitt boende.

Ett avtal om hyrköp innebär att en person – som benämns hyrköpare enligt den nya lagen – har löfte om att få köpa en bostad inom en viss tid och fram till dess få bo i bostaden mot en avgift. Varianter av hyrköp förekommer redan i dag men det har fram till nu inte funnits något enhetligt regelsystem för det.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till förändringar av systemet med ägarlägenheter.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostäder. Lagen ska i längden göra det möjligt för fler att äga sitt boende.

Ett avtal om hyrköp innebär att en person – som benämns hyrköpare enligt den nya lagen – har löfte om att få köpa en bostad inom en viss tid och fram till dess få bo i bostaden mot en avgift. Varianter av hyrköp förekommer redan i dag men det har fram till nu inte funnits något enhetligt regelsystem för det.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till förändringar av systemet med ägarlägenheter.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort.

Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort.

Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort.

Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.

Samhället behöver anpassas till de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig. Staten har i uppdrag att stödja kommunernas arbete med klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse. Riksrevisionen har granskat hur effektivt statens stöd till kommunerna har varit. Myndigheten redovisar vissa brister, och lämnar därför rekommendationer till regeringen, Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap på hur stödet kan bli bättre. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sin syn på Riksrevisionens rapport och vilka åtgärder man vidtagit. Riksdagen avslutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen.

Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt.

Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.