Mariya Voyvodova

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen.

Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa ja till att skärpa återbetalningsskyldigheten i brottmål.

Lagändringarna innebär bland annat att den som är dömd för brott ska kunna bli skyldig att återbetala ett belopp som är dubbelt så stort som det belopp personen skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2024.

Riksdagen sa nej till de cirka 70 motioner om läkemedel och tandvård från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om tillgänglighet till läkemedel, medicintekniska produkter, översyn av apoteksmarknaden och finansiering av tandvård. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 70 motioner om läkemedel och tandvård från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om tillgänglighet till läkemedel, medicintekniska produkter, översyn av apoteksmarknaden och finansiering av tandvård. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 70 motioner om läkemedel och tandvård från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om tillgänglighet till läkemedel, medicintekniska produkter, översyn av apoteksmarknaden och finansiering av tandvård. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 70 motioner om läkemedel och tandvård från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om tillgänglighet till läkemedel, medicintekniska produkter, översyn av apoteksmarknaden och finansiering av tandvård. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Främlingspass – som i vissa fall kan utfärdas till den som inte har något pass och inte heller har någon möjlighet att få ett – ska kunna återkallas av säkerhetsskäl. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Vidare ska uppehållstillstånd kunna återkallas om det kan antas att personen kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism. Syftet är att förhindra hot mot Sveriges säkerhet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

Främlingspass – som i vissa fall kan utfärdas till den som inte har något pass och inte heller har någon möjlighet att få ett – ska kunna återkallas av säkerhetsskäl. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Vidare ska uppehållstillstånd kunna återkallas om det kan antas att personen kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism. Syftet är att förhindra hot mot Sveriges säkerhet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten.

Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten.

Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten.

Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten.

Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

Regeringen ges möjlighet att införa en avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som innebär en ändring i lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden.

Ärendetillströmningen till Allmänna reklamationsnämnden har ökat stadigt de senaste åren. Dessutom har ärendena blivit mer komplicerade och omfattande. I dag avvisas ungefär en tredjedel av ärendena, oftast på grund av att anmälaren inte har lämnat in de kompletteringar som behövs. I dessa fall lägger myndigheten resurser på ärenden som inte kommer att prövas i sak. Enligt regeringen finns det troligen ett samband mellan det stora antalet ärenden som avvisas till följd av uteblivna kompletteringar och det faktum att det i dag är kostnadsfritt att göra en anmälan. En avgift skulle därför sannolikt minska antalet anmälningar som inte kommer att prövas i sak.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.