Mariya Voyvodova

Fru talman! Vi debatterar konstitutionsutskottets betänkande KU13 Fri- och rättigheter. I utskottets betänkande finns 40 motionsyrkanden som omfattar flera motioner om fri- och rättigheterna. Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 4 i ärende 7.

Nyligen släppte institutet Varieties of Democracy vid Göteborgs Universitet sin årliga översikt över demokratin i världen. Det är ett gigantiskt projekt där fler än 4 000 forskare i över 180 länder har bidragit med data. Rapporten ger en överskådlig bild av läget i världen och hur demokratin utvecklats genom åren.

Det är en mycket dyster bild som framträder. I årets rapport lyfts bland annat fram att 71 procent av världens befolkning lever i någon typ av autokrati. Det är en rejäl ökning jämfört med för bara tio år sedan, då andelen var 48 procent.

Fru talman! Det är nu tydligt att vi inte kan ta demokratin för given ens i Sverige. Det är dags för ett gigantiskt folkbildningsprojekt till demokratins försvar. Vi kan inte längre sitta stilla i båten och titta på, utan vi behöver agera. Vi behöver också aktiva medborgare som är delaktiga och har koll på vad regeringen och riksdagen gör.

Fru talman! I veckan kunde vi höra på nyheterna att högsta domstolen i delstaten Florida i USA förbjuder abort från vecka 6. I praktiken innebär detta ett totalt förbud. Vi ser hur kvinnors och flickors rättigheter hotas i land efter land. Runt om i världen ser vi inskränkningar av aborträtten och ökad kontroll av kvinnokroppen. USA:s högsta domstol har till och med rivit upp den grundläggande rätten till abort. I Europa har en rad länder på senare tid antagit mer restriktiva abortlagar.

I juni är det val till Europaparlamentet, och 27 länder och ungefär 370 miljoner européer går till val. Det finns en grundläggande anledning till att aborträtten ska skyddas i grundlag och stadga såväl i Sverige som i EU. Den stavas hotet från högerextrema, populister, antifeminister och abortmotståndare. De senaste åren har vi bevittnat en rad bakslag för flickors och kvinnors rättigheter runt om i Europa till följd av att högerpopulister och antidemokratiska krafter kommit till makten. De vill slita isär den svenska och europeiska sammanhållningen och försämra kvinnors rättigheter och aborträtten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter

Vi socialdemokrater begär i en motion att möjligheten att grundlagsskydda aborträtten i Sverige utreds. Aborträtten är grundläggande för kvinnors rättigheter. Vi minns de partier på högerkanten som i valrörelsen 2022 viftade med falukorvar och abortkontrakt. Det hävdas nu av regeringen att den svenska aborträtten ska skyddas, och det är bra. Men vi vet att det i dessa partier finns riksdagsledamöter som är motståndare till aborträtten.

För oss socialdemokrater är en sak säker: Vartenda försök att försämra aborträtten i Sverige kommer att möta rejält politiskt mothugg. Vi välkomnar alla förslag som kan leda till stärkt aborträtt, antingen genom grundlagsskydd eller på andra sätt. Vi kommer alltid att stå upp för kvinnors rätt till sin egen kropp och hälsa.

I en annan motion av Socialdemokraterna tas föreningsfriheten upp. Som framgår i betänkandet: I ett uppmärksammat fall som prövades i Svea hovrätt men som Högsta domstolen inte tog upp till prövning fälldes transportarbetarnas fackförbund för att det uteslutit en medlem på grund av att medlemmen öppet bröt mot förbundets stadgar. Jag själv är inte jurist, men beslutet väcker förstås många frågor och tankar. Är det exempelvis rimligt att en domstol tar sig rätten att göra en egen bedömning av fackförbundets egna stadgar? Kan man utesluta medlemmar som bryter mot föreningens stadgar? Transportarbetareförbundet har tagit frågan vidare till Europadomstolen, och det är bra att frågan kommer att prövas vidare.

Fru talman! Demokratin är skör. Den kan tyckas vara lika självklar som att andas, men så är inte fallet längre. Demokratin kan snabbt nedmonteras, och det gäller också här i Sverige. Fri- och rättigheterna behöver ett aktivt skydd. Det demokratiska samtalet ska tillåta att olika stämmor hörs. Det farliga är om bara en röst och en åsikt släpps fram och om samtal och argument övergår till hot och hat.

Om vi som folkvalda ska skydda fri- och rättigheterna är det avgörande att vi förstår både vad vi riskerar att förlora och vad vi gör. Den här processen sträcker sig mycket längre än bara en mandatperiod.

Det finns nu en tillsatt grundlagskommitté som kommer att utreda flera av de yrkanden som tas upp i utskottets betänkande. Det är inte första gången riksdagen är på väg att ändra grundlagen. Det som dock är oroväckande och som även konstitutionsutskottet har uppmärksammat är att man ibland röstar igenom lagstiftningar utan grundlig beredning. Riksdagsledamöterna hinner då knappt sätta sig in i förslagen, och oftast saknas parlamentarisk förankring.

Flera remissinstanser har varit starkt kritiska mot det höga tempot i lagstiftandet. Dagens Nyheter uppmärksammade nyligen i en väldigt intressant artikel att regeringens brådska kan ge sämre lagar. Det är väldigt viktigt att den frågan uppmärksammas. Är det en nedmontering av en lång rättssäker tradition i Sverige som pågår nu när lagar snabbt ändras och det inte blir genomtänkt? Flera remissinstanser har pekat på att flera av åtgärderna kan strida mot internationella och regionala skyldigheter och konventioner som Sverige förbundit sig till samt mot vår egen grundlag. Det är oerhört viktigt att den frågan bevakas.

Den 6 mars firade vi under högtidliga former i Sveriges riksdag 50 år sedan den nya regeringsformen utfärdades. Mycket har hänt under detta halvsekel, kunde jag konstatera när jag satt i den vackra kammarsalen. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet, och det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet ser förvisso väldigt annorlunda ut. Tiden vi lever i ställer allt högre krav på oss folkvalda att skydda de rättigheterna. Om demokratin ska överleva och fri- och rättigheterna skyddas är det avgörande att vi vet vad som står på spel.

Herr talman! Sverige är en fullvärdig medlem i EU, och som medlem har Sverige ett stort ansvar att vara en aktiv och bidragande medlemsstat i det europeiska samarbetet. Vi är inte bara ett land bland flera länder, utan vi är en aktör som både vill och ska bidra till utvecklingen och stärkandet av de lagar som gör våra gemensamma samhällen bättre.

I konstitutionsutskottets utlåtande KU19 behandlar utskottet EU-kommissionens rapport om subsidiaritet och proportionalitet och om förbindelserna med de nationella parlamenten. Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ger oss möjlighet att påverka och uttrycka vår ställning till både hur och var ett beslut bör tas. Det är självklart att Sverige använder sig av principerna, och vi ska komma ihåg att användningen av dessa olika prövningssätt stärker både trovärdigheten och legitimiteten gentemot medborgarna när vi ledamöter gör vår insats i går och i dag för ett bättre samhälle i morgon, förutsatt att vi tillämpar principerna på rätt sätt så att medborgaren känner en större acceptans för politiken.

För två veckor sedan var konstitutionsutskottet på studiebesök i Bryssel för att bland annat studera EU:s beslutsprocesser och aktuella frågor inom utskottets beredningsområde. Vi träffade representanter från den svenska EU-representationen i Bryssel och diskuterade bland annat mekanismen för subsidiaritetskontroll. Vi fick information om hur kommissionen hanterar motiverade yttranden från de nationella parlamenten. Vi fick bilden bekräftad att Sveriges parlament är mer aktivt inom EU än andra nationella parlament.

Konstitutionsutskottet noterar att enligt fördragen har samtliga parlament ett ansvar att övervaka efterlevnaden av dessa principer. Det ger också parlamenten möjlighet att påverka EU:s beslutsprocess. Vissa nationella parlament, som Sveriges riksdag, har lämnat en betydande mängd yttranden. Många andra har inte gjort det på senare tid, vilket är ett problem. Det väcker frågor om varför vissa parlament inte deltar och om mekanismen är effektiv. Utskottet betonar i utlåtandet att det är oroväckande om endast ett fåtal parlament aktivt använder subsidiaritetsmekanismen eftersom dessa kontroller är viktiga för EU:s demokratiska process.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rapport om subsidiari-tet och proportionalitet och om förbindelserna med de nationella parlamenten

Herr talman! Under 2022 mottog EU-kommissionen sammanlagt 32 motiverade yttranden från samtliga parlament. Det är en markant ökning jämfört med tidigare år, vilket också KU tidigare noterat. Trots detta påpekar kommissionen att vissa av dessa yttranden inte grundades på tydlig kritik mot subsidiaritetsprincipen utan snarare på bristande analys av de nationella parlamenten. Antalet motiverade yttranden har tyvärr minskat betydligt under den nuvarande kommissionens mandatperiod jämfört med tidigare perioder. Sveriges riksdag stod för 40 procent av dessa yttranden under året. Så har det inte varit tidigare år, vilket väcker frågor som konstitutionsutskottet har diskuterat, även i Bryssel.

I höstas genomförde KU sin 14:e uppföljning av riksdagens tillämpning av principerna. I KU välkomnar vi kommissionens arbete med bättre lagstiftning och dess åtgärder för att stärka principernas tillämpning. Vi kan också notera en tydlig förbättring av kommissionens motivering av såväl subsidiaritetsprincipen som proportionalitetsprincipen jämfört med tidigare år, men vi efterfrågar ändå mer detaljerad information från kommissionen för att underlätta arbetet med dessa ärenden.

En förklaring till det relativt höga antalet yttranden från Sveriges riksdag kan vara det breda ansvar riksdagen har för att granska alla förslag som skickas för prövning. Utskottet påpekar också behovet av ett ökat informationsutbyte mellan parlamenten, och min bild som ny ledamot är att utskottet är ganska enigt om detta.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.